S3 Kamratförening nr 2

Säkerhetskontroll av fordon före uppkörning under
KBS motorutbildning v.16-17.
Motorinstruktören på bilden är tillika sekreterare i kamratföreningen
S3
Kamratförening
nr 2

Ordföranden har
ordet
Bäste signalister och
övriga läsare!
Som ordförande i S
3 Kamratförening är
det naturligt att jag i
första hand skriver för
föreningens medlemmar.
Detta nummer av
PARABOLEN ingår
dock som en av fl era
kamratföreningars
skrifter i en sammanhållen tidning. Förhoppningsvis
lockar detta fl era att ta del PARABOLEN. Har
Du kopplingar till Signalbataljonen eller tidigare
S3 kan du ansöka om att bli medlem i föreningen.
Du är välkommen!
C I 19 har tidigare beslutat att ge ut en gemensam
tidskrift för kamratföreningarna. Detta har väckt
känslor av olika slag. Frågorna som inställer sig är
bla: Känner Du gemenskap med de övriga kamratföreningarna
och dess verksamhet? Läser Du
de övriga föreningarnas avsnitt i denna samlade
skrift eller ökar det bara innehållet i pappersåtervinningen?
Skall vi som fristående förening ge ut
Parabolen i egen regi?
Varför ställer jag som ordförande i S3 Kamratförening
dessa frågor?… Jo, jag har fått en hel
del reaktioner på att vissa av Parabolens nummer
blivit ett kapitel i en skrift som till huvuddel (
75%) innehåller materiel som riktar sig till andra
än medlemmarna i vår kamratförening. När vi fått
erfarenhet av detta bör vi gemensamt med övriga
kamratföreningar ta ställning till fortsatt utgivning
i denna form eller ej.
Hur vill vi ha det? Hör av er till mig, redaktören
eller någon annan i styrelsen med era synpunkter.
Sommaren har kommit…. Åtminstone om vi följer
SMHI defi nition på sommar. Våra förväntningar
och förhoppningar inför semestern ökar i takt med
temperaturen. Tiden medgav inte att vi gjord allt vi
föresatt oss före sommaren. Till hösten när vi återkommer
till våra arbetskamrater och vår arbetsplats
och då vi tror oss att inte ha lika mycket att göra då
ska vi ta tag i allt det där andra.
Känns ambitionen igen? ….. Som oftast brukar den
dock grusas av allt det oväntade och oplanerade,
men det är kanske lika bra det. Tänk vad trist om
framtiden vore utstakad och vi bara satt och prickade
av i kalendern.
Något som vi däremot kraftigt skall markera i kalendern
är lördagen den 24 augusti. Då skriver vi
historia och genomför S3 kamratförenings första
KRÄFTSKIVA. Detta som ett nytt inslag i föreningens
aktiviteter. Möt upp och säkerställ att kvällen
blir trevlig och minnesvärd. Tanken är att vi
behöver en ”återvändarfest” efter semestern och
inför höstens uppstart som ju bland annat innehåller
skolstart och inryckning.
För oss som jobbar vid Norra militärdistriktet innebär
hösten en start på övningsförberedelserna inför
nästa samövning inom Barentsområdet, Barents
Trust samt förberedelser för befälsövning med MD
N stab. Placerade resoff kommer att kallas in under
w 40.
Jag vill också fl agga för bataljonens dag med besöksmöjligheter
den 12. Oktober.
Jag har av styrelsen fått i uppgift att revidera bestämmelserna
för stipendierna ”Årets S3:are” och
”Årets fänrik”. Med anledning av förändringarna
som skedde den 1 juli 2000 fi nns ett behov att se
över reglerna för dessa stipendier. Styrelsen återkommer
när arbetet är klart så att nominering av
kandidater och utdelning av penningstipendier kan
påbörjas igen.
Slutligen kan jag glädjande konstatera att antalet
medlemmar i kamratföreningen ökar. Nya medlemmar
är välkomna. Jag vill särskilt passa på att hälsa
signalbataljonens nye chef, Övlt Anders Magnusson,
välkommen in i gänget. Du har en stor och
viktig uppgift framför dig.
Jag vill samtidigt tacka Dennis Gyllensporre för
insatserna vid bataljonen under året som varit.
Tack och lycka till.
Ha en riktigt skön sommar och väl mött i sommarhagen!
Ulf Nordlander
Ordf S3 kamratförening

S3 Kamratförenings
Förtjänstmedalj.
Text: ”Medalj-nissen” Christer Eklund
I tidernas begynnelse, eller i alla fall en bra bit innan Norrlands
Signalkår skulle läggas ner, föreslog dåvarande föreningsordföranden
Per Burge till mig, att föreningen skulle ta
fram en egen medalj att dela ut till förtjänta. Detta då våra
fi nska vänner gärna delade ut sin medalj till S3:are och vi
inte hade någonting att komma med i gengäld.
Idén stöttes och blöttes. Några förslag till utformning av
medalj med band förfärdigades. Det skulle ju kosta en
massa pengar. Kanske Kårchefen skulle kunna tänka sig
att bidra med en liten slant? Han inte bara bidrog med en
liten slant, han snodde hela idén och därför togs det fram en
Norrlands Signalkårs Hedersmedalj. Och Kamratföreningen
blev utan.
Föreningen har nu förlåtit dåvarande Kårchefen för hans
tilltag och tidigt i höstas, 2001, kontaktade Per Burge mig
igen och berättade att styrelsen” fått loss pengar” för att
förfärdiga en S3 Kamratförenings Förtjänstmedalj. Han
frågade mig om jag, liksom förra gången, kunde utarbeta ett
förslag till utformning och om detsamma kunde godkännas,
låta framställa medaljen i ett visst antal.
Jag, som tycker att sådant här är kul, åtog mig givetvis uppdraget
och började fundera. Några idéer från tidigare väcktes
till liv och så småningom kunde jag leverera ett färdigt
förslag. Förslaget godkändes av föreningens styrelse och ett
anbudsförfarande vidtog och beställning gjordes.
Efter några månader var så medaljen färdig. Statuter för
medaljen förfärdigades och fastställdes av styrelsen. Högkvarteret
tillskrevs om tillstånd att bära medaljen till uniform
(något svar har i skrivandets stund ännu ej inkommit)
och allt är klappat och klart för att föreslå tilldelning samt
slutligen för föreningen att få fästa ett antal medaljer på
förtjänta personers kavaj eller uniformsrock i enlighet med
nedanstående bestämmelser.
/ Christer Eklund
Stöd S3 Kamratförening - Köp våra böcker!
Fina presenter, trevlig läsning och historiska vingslag.
• Norrlands Signalregementes historia, 80:-/st
• Bodensignalister, 120:-/st
• Så´nt var livet i Bodens fästning och garnison, 150:-/st
Porto, oavsett mängd, 20:-
Statuter för S 3 Kamratförenings Förtjänstmedalj
S 3 Kamratförenings Förtjänstmedalj är utförd i 8:e
storleken i bronspläterad metall med S3:s ursprungliga
heraldiska vapen med texten ”S3 Kamratförening” i
båge under detsamma, allt i relief. Frånsidan har ett fi nt
rastermönster med möjlighet till inskription. Medaljens
band är i Signaltruppernas gröna färg med en bred gul
rand på mitten.
Förtjänstmedaljen är avsedd att tilldelas person, medlem
eller icke medlem, svensk eller icke svensk, vilken utfört
tjänst, gärning eller prestation som på förtjänstfullt
sätt gagnat S3 Kamratförening.
Medaljen tilldelas med släpspänne och miniatyr samt
skriftligt bevis därom.
Medaljen är inte avsedd att vara idrotts- eller skyttepris
vid tävlingar.
Utdelning av medaljen beslutas av S 3 Kamratförenings
styrelse.
Skriftlig framställan om tilldelning av medaljen görs till
S 3 Kamratförenings styrelse. Sådan framställan skall
åtföljas av motiv för tilldelning.
Särskild förteckning över medaljerna skall föras av
Kamratföreningens sekreterare.
Utdelning av medalj skall, om möligt ges högtidlig
prägel.
S 3 Kamratförenings Förtjänstmedalj
Sätt in pengarna på postgiro: 17 88 87-6
Skriv avsändare tydligt och vilka böcker Du avser köpa så skickar vi dem till Dig.

Bataljonschefen
har ordet!
Text: Anders Magnusson
Tjo Göingar!
Denna skånska hälsningsfras har jag sedan i
julas lagt på hyllan för ett tag framöver. Kylan i
början av året var lite av en chock, men det kalla
utomhusklimatet kontrasterades av den positiva
anda som jag hittills har mött här uppe.
Jag heter Anders Magnusson och är officer
sedan 1983, då med P6 som hemmaregemente
(numera P7). Både jag och familjen (fru och två
döttrar, 11 och 8 år gamla) är inbitna skåningar
och har, trots sejourer i Stockholm och vid gamla
Royal Indian Army´s utbildningscenter i Quetta
(Pakistan), alltid haft basen i Kristianstad och i
sommarhuset vid havet på Österlen. Vi tycker
mycket om friluftsliv och att resa, både i Sverige
och längre bort. Under påskveckan nyttjade vi
kamratföreningens utmärkta logi i Vassijaure och
planerar för många spännande Norrlandsupplevelser
de kommande åren.
Efter FHS chefsprogram och utlandsutbildning
har jag varit lärare på chefsprogrammet, arbetat
på HKV (utrustningsavdelningen) och varit chef
på ledningsavdelningen vid 13. Fördelningen.
Inom ledningssystemområdet
har jag
arbetat med metodutveckling
för fördelnings-
(divisions-)
stab sedan 1997. Jag
ser fram emot att få
lära om tekniksidan
av expertisen på området!
Jag tycker det
ska bli mycket spännande
att börja på
signalbataljonen
Anders Magnusson
och upplever att
ledningsutvecklingen har vind i seglen i och med
utvecklingen av konceptet för nätverksbaserad
strid. Tydlighet, målstyrning och samtal, som
leder fram till den gemensamma målbilden, är
viktiga ingredienser i mitt ledarskap.
Under ASSÖ stod det klart för mig vilken enorm
kunskap och erfarenhet ni besitter vid signalbataljonen.
Ni har tillsammans med avgående
bataljonschefen krattat manegen genom ert superba
LVI arbete, under ett synnerligen turbulent
år – det imponerar särskilt!
Jag hoppas att vi tillsammans kan bibehålla och
utveckla spetskompetens inom ledningsområdet
och att ni guidar mig in i signalvärlden samt har
överseende med en skånings tillkortakommanden
i det genuint norrländska.
”Steget före” är något som jag skall göra mitt
Nytt fordonstillskott på Signalbataljonen:
Ptgb5 Ko. Vi har i dagsläget 5 st, ytterligare 4 st är beställda. FMV har totalt köpt in 272 st.
Framifrån Sidan Björn
/ Anders
Oförkortad benämning: Personterrängbil 5 pass kombi 4-hjuldriven Mercedes Benz Sprinter 313 CDI/T
Mer fakta: Automatväxel, längd 489 cm, bredd 192 cm, höjd 245 cm, maxlast 1050 kg, Tj vikt 2450 kg,
Diesel, 130 hk, dragkrok. Anskaffningspris 488392 kr

Ett år i den civila
radiovärlden
Text: Hans Holmqvist
I april 2001 tog jag steget
ut genom grindarna
för att prova på ett civilt
jobb.
Som några av våra tidigare
kollegor började jag
på Network Expertise
här i Boden och till att
börja med så kändes det
knappt att jag inte var i
Försvarsmakten. De var
ju alla väl bekanta och
vi hade jobbat ihop tidigare.
Naturligtvis kände
jag mig varmt välkommen.
Under våren höll jag mest på att förkovra mig i de hittills
ganska okända och avancerade systemen som får
våra kära mobiltelefoner att fungera. Den grundläggande
radiokunskapen och systemförståelsen jag hade
i bagaget var naturligtvis värdefull och var i många fall
direkt applicerbar i , framförallt, GSM-systemet.
Lite knepigare var det dock med det nya UMTS, eller
3G som det kallas i folkmun.
Min tänkta inriktning i branschen var att jag skulle
jobba som radionätsplanerare i just utbyggnaden av 3G.
Efter att ha plöjt igenom en hel del böcker, fått prova
på att arbeta i ett datorbaserat planeringsverktyg så blev
det till slut dags för mig att åka ut som konsult ute i
verkligheten.
På min lott fi ck jag och två till från företaget, att börja
hos ett bolag som heter 3GIS, ett samarbete mellan Europolitan
och HI3G access. Placeringen blev i Örebro
med hela Värmland, Närke och större delen av Östergötland
som ansvarsområde.
Att kontoret i Örebro knappt hade hunnit bli inrett med
möbler och andra inventarier var ingen nackdel, vi som
var med från början hade förmånen att få vara med och
påverka och få det mesta som vi ville. Att vara med
från start kändes roligt, man fi ck en hög grad av vikänsla.
De fl esta av mina arbetskamrater, förutom de från NX,
kom från andra delar av världen, faktiskt från överallt
måste jag säga, så engelska kunskaperna fi ck sig en
rejäl uppfräschning.
Huvuddelen kom från delar av Storbritannien men
vi hade folk från Frankrike, Holland, Italien, Ha-
waii……….
Under hela hösten 2001 var jag alltså i Örebro och
jobbade med planering och optimering av radionätet i
den så kallade Rollout-fasen, alltså utbyggnads-fasen.
Arbetet bestod både i att sitta vid datorn och jobba med
planeringsverktyget och åka ut till site platserna, dvs de
tänkta platserna för basstationerna för att se att allt såg
bra ut och för fi nkalibrering av planerings parametrar.
Det var både roligt och omväxlande men inte i samma
utsträckning som offi cersyrket kan vara.
Så till jul löpte mitt kontrakt ut med företaget i Örebro
och jag åkte hem, kvar var en del att göra på hemma
kontoret i Boden, men jag bestämde mig för att komma
tillbaka till försvaret.
Från början på mars har jag åter varit klädd i uniform
och har fått förmånen att växel tjg på signbat från pansarbat
under två år framåt.
Tiden på ”andra sidan” har varit mycket intressant och
oerhört lärorikt och är ingenting jag ångrar att jag har
gjort, tvärtom. Om det är någon som går i tankar att
prova något annat kan jag rekommendera det varmt, och
väljer man att gå tillbaka till FM så har man alltid lärt
sig något nytt under tiden. Mina erfarenheter tror jag
kommer både mig och FM till nytta under fortsatt jobb
med utbildning och utveckling av vårat telesystem.
Avslutningsvis kan jag säga att om någon går omkring
och funderar på hur mobiltelefonen egentligen fungerar,
eller vad detta 3G kommer innebära så får ni gärna
komma och fråga.
Väl mött på kaserngården
Tjurigt svar på tjuriga kommentarer
En man tog sin hustru till en lantbruksutställning en
eftermiddag. Dom gick till tjurarna och tittade när en
bonde kom till dem och sade:
- Denna tjuren parade sig 50 gånger förra året...
- Ååååhhh sade frun och tittade menande på maken.
- Och den där tjuren hade parat sig 65 gånger förra året .
- Oj oj oj, Det är ju 5 gånger i månaden, sade frun.
Den kan du lära dig av!!, sade hon till sin man. Han blev
lite sur och det blev ju inte bättre då bonden sa:
- Och den här, den innehar rekordet, parat sig 365
gånger!!!
- Oh, Jösses, skrek frun. DEN tjuren skall du lära dig
av!!! Varefter maken blev rasande och vrålade:
- Fråga tjuren om han måste sätta på samma kossa varenda
dag!!!!!
Ha det bra! /Anders Åström

Angående
Trafi ksäkerhet.
Text och bild: Benny Einarsson
Jag fi ck förmånen att under våren 2001, närmare
bestämt V116, gå på ett trafi ksäkerhetsseminarium,
detta genomfördes under 3 dagar här i Boden.
Jag skall villigt erkänna att jag var lite skeptisk
inledningsvis, men vartefter seminariet fortskred så
ändrade jag uppfattning och när en och en halv dag
hade avlöpt så förstod jag att detta seminaries mål
var att skapa ett antal utbildare inom
trafi ksäkerhetsprojektet NOLL-NOLL.
Samtidigt som jag senare upptäckte, konstaterade
jag, att detta berör mig och detta vill jag verkligen
satsa på.
En starkt bidragande anledning till detta var den
mycket välplanerade och väl genomförda utbildning
som leddes av en handfull duktiga föreläsare
med Mj Thomas Löfgren (från säk inspektionen)
i spetsen. Det som fastnade och berörde mig mest
under dessa tre dagar var bl.a en kort videofi lm
från Australien samt det faktum att möjligheten att
påverka olycksstatistiken
var så enkel:
Man behöver inte
ansluta sig till
någon klubb eller
förening , man
behöver bara en
stor portion av självkontroll och en period av
sitt liv där man refl ekterar över sitt eget sätt, att
framföra fordon istället för att förfasa sig över
andras sätt!
Hur lyder då receptet för att åstadkomma detta
Hoppsan, det var halare än jag trodde, konstaterar bilföraren
för sig och sina närmaste?
-Man lovar sig själv att aldrig medvetet överskrida
några hastighetsgränser, samt att aldrig åka med
förare som kör fort.
-Man lovar sig att alltid använda bilbälte när man
kör bil hur kort sträckan än må vara, samt att aldrig
tillåta någon annan åka/köra obältade.
-Man lovar sig att aldrig köra fordon dagen efter
och att alltid ingripa när någon är på väg att köra
onykter.
Benny Einarsson
Om alla förare/passagerare i Sverige skulle använda
ovanstående recept skulle ca 50 % färre dö och
bli svårt skadade till följd av trafi kolyckor.
Dvs, ca 250 färre dödade och 2000 färre

svårt skadade per år blir vinsten av
en så liten insats av den enskilde föraren/
passageraren !!!
Det var kort om varför jag, Kn Benny Einarsson,
brinner för att vi på SignBat/I19 skall bli
bättre på att förstå och verka för en ökad trafi ksäkerhet
för oss, vår familj, våra släktingar och
våra vänner och övriga medborgare...
Ps
/ Benny
Flera av bilderna är tagna på trafi ksäkerhetsdagen
för soldaterna vid signalbataljonen. Bland
andra sågs representanter från NTF och Polisen.
Soldaterna tyckte att det var en bra dag.
Ds
Håll hastigheten! Polisen visar Peter Skog hur kameran
fungerar.
Soldaterna Andreas Holmqvist och Simon Stenlund får prova vältbilen, och kan konstatera att bilbältet hjälper!
Medverka i Parabolen!
Har Du varit med om något som Du vill berätta om, bra eller dåligt, roligt eller tråkigt, skriv till Parabolen. Kanske
fi nns det andra i samma situation som kan glädjas eller stötta eller bli stöttad. Berätta om nya jobbet utanför grindarna,
berätta om drömresan som blev av eller som inte blev av. Berätta om din hobby eller bara skriv och berätta
om dig själv.
Det enda kravet är att det skall gå att läsa.
Du får medverka under pseudonym men på redaktionen måste vi veta vem Du är och hur vi kan nå dig, om det
skulle uppstå några frågor kring texten.
Det går bra att maila:
parabolen@s3kamrat.nu
Adressen är: Parabolen
Maria Einarsson eller Björn Bråborg
Norrbottens regemente, Sign bat
Box 9105
961 19 BODEN

Signalist som ser sig om i världen
Text och bild: Anders Eriksson
Jag heter Anders Eriksson och tjänstgör vid Signalbataljonen/ I 19. Vill med denna artikel från mina resor, både i
”öst och väst”, intressera Dig för resor till platser med intressant historia och kultur. Nu åker vi !
Bild 1
återfanns på 5-10 meters djup.
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Fråga 1. Vad föreställer bilden ?
Fråga 2. I vilket nutida land gjordes upptäckten ?
Ledtråd/ ”livlina” till fråga 1 och 2:
Upptäcktes år 1974 av en bonde som borrade en brunn. En arkeologisk
världssensation var ett faktum ! Det visade sig nämligen vara
tusenåriga fi gurer av bränd lera i något tusental till antalet. Medellängden
på dessa var 180 cm och alla hade olika ansiktsdrag ! Från
början hade dessa ”krigare” svärd av brons och var avsedda att skydda
kejsarens grav. Bronssvärden har troligen stulits vid
plundringar långt tillbaka i tiden. De
Landet har en 6350 km lång mur (bild 2) i norr som skulle skydda
mot plundringståg av mongolerna och andra folkslag. Muren utgjorde
också en viktig transportled i det stora riket. Sambandet utgjordes av
röksignaler av bl. a vargspillning. Det fungerade bra utan SLE, driftledare,
frekvenshopp mm.
Myt 1: Muren kan ej ses från månen.
Myt 2: De uppskattningsvis 7 miljoner människor som dog under
byggnationen begravdes ej inne i muren utan bredvid.
Fråga 3: Byggnadsverkets namn på bild 3 ?
Fråga 4: Vilket folkslag anlade pyramiden ?
Fråga 5: I vilket land återfi nns denna ?
Ledtråd/ ”livlina”:
Spanjorerna erövrade landet på 1500- talet och blev imponerade av
den högstående kulturen som hade stora kunskaper inom astronomi
och vetenskap. De kunde bl. a uträkna årets längd (91 trappsteg/ pyramid
sida ggr 4 sidor = 364), sol- och månförmörkelser och vissa
planeters omloppstid. Spanjorerna kände också stor avsky över de
barbariska offringarna med utslitna människohjärtan till gudarna …
Landets fl agga har färgerna rött, vitt och grönt med ett emblem på det
vita mittersta partiet. Majset har alltid haft stor betydelse i födan, bl a i
tortillabröd. Det inhemska ölet heter Corona (ja, nu kan väl alla svaret
på landet ?).
Bild 4
Under den dagliga militärparaden vid fl agghisningen/ -halningen på
torget i staden Mérida fi ck alla åskådare (även turister) tillsägelse om
att ej bära mössa för att visa vördnad för landets fl agga.
Rätt svar återfi nns på sid 14

ECDL
Text och foto:Maria Einarsson
”Försvarsmaktens personal skall senast
2006-12-31 ha uppfyllt kraven för
försvarsmaktsgemensamt datakörkort typ
ECDL start och ECDL körkort.” Nå, vad blev så resultatet av den beordrade
verksamheten?
Detta kan man läsa i Verksamhetsuppdraget
2002. Vidare kan man läsa att personal som
dagligen arbetar vid datorer skall uppfylla kraven
för 9 olika moduler, dvs ECDL körkort.
Det är luungt...fyra och ett halvt år dit...tänkte
jag. Men där fi ck jag tänka om.
Signalbataljonen är auktoriserat testcenter men
trots detta låg våran körkortsprocent nästan
lägst på I 19.
Bataljonchefen tyckte att detta var lite märkligt
och beordrade alla att börja med körkortet
under v.06 ”Självklart skall vi på signbat vara
steget före även när det gäller dessa körkort”
sade han.
Lite motsträvigt tyckte jag att det var, men nu
har jag klarat åtta av de nio modulerna och det
var lättare än jag trodde, en del i alla fall.
Uppstarten: Närmast i bild ser vi Rickard Eklund, bakom sitter Bengt Lindvall och Eva Cederlund,
Det var manngrann uppslutning under v.06,
efter det har nog många på egen hand och när
tid givits varit upp på IS-avdelningen och gjort
ett test då och då.
Alla är långt ifrån klara, men alla har nog
börjat och i alla fall hunnit bilda sig en uppfattning
om hur man ligger till med sin egen
datormognad.
Bataljonschefens förhoppning är att 80%
av personalen på signalbataljonen har ett
ECDL -körkort i handen innan årets slut.
Jag tror han får rätt!!
Kent Brodin pausar efter ett test Ulf Svensson, Göran Landewall och Benny
Einarsson med

Bataljonsövning 2.
Text och bild: Björn Bråborg
Dag 2
Skjutsade sjuksystrarna Britt-Mari Sundqvist och
Birgitta Miettinen på sjukvisitation vid sjukmottagningen
i fält (hedenbasen).
Vi anlände kl 08.15, gick till ordertältet och anmälde
vår ankomst. Britt-Mari och Birgitta samtalade
med Lt
Brännström för att
få sjukläget vid
kompaniet.
Det framkom att
anmält det var in en att som han
ville besöka sjuksyster.
Under tiden
som sjukbesöket
pågick passade jag på att gå runt och besöka vissa
delar på platsen.
Här förberedelse ser vi kockarna med lunchmaten, Stenlund och vilken Risberg bestod under av
pasta med kassler
och currysås.
En kock stiger
upp först ~ kl
04.00 och går
isäng sist kl
23.00 därför är
det uppskattat när
han får beröm för
sin mat.
Reptroppen hade installerat sig i en hangar där de
repade fordon och telemateriel.
där satt de
båda sjuksystrarna
med en
patient.
Avslutning av utbildningsåret 2001-2002.
Bästa kamrat! Kamratföreningen representerades av Christer
Eklund och C-L Persson vid utdelandet av pris
till Bäste kamrat på resp kompani.
Bäste kamrat på 2 kompaniet blev:
Morgan Sundqvist
Bäste kamrat på 3 kompaniet blev:
Adan Bergkvist
Ibland till och
med kronans
”Vita blixten”.
Utanför
stod bärgaren.
När jag gått runt
på komp Det visade återvände sig jag till sjukmottagning
att det var tre till
som ville besöka
sjuksystrarna. När
vi var klar med
sjukvisitationen kl
10.00, återvände
vi till signalbatajonen
där Britt-Mari
och Birgitta har sin
ordinarie arbetsplats.
För signalbataljonen.
LT Björn Bråborg

en och
Några ord från
Seniorkommittén
Text: Sven Kokhoinen
S 3 Kamratföreningens seniorer har under våren
genomfört fyra av fem planerade träffar,
januariträffen genomfördes ej på grund av vattenskada
på S 3 mässlokal.
Februariträffen genomfördes som förbandsbesök
(bat.övn 2) de tre (C-L Persson, Sune Fallström
och Sven Kohkoinen) som i slutänden kom till förbandsbesöket
blev mycket väl mottagna, vi guidades
av Björn Bråborg på bataljonens olika enheter.
Väl framme hos de olika enheterna möttes vi av
Kn Landewall berättar om trosspluton
följande personer L-G Huhta, G Landewall,
Benny Einarsson och Mårten Öyen som hjälpte till
att berätta hur allt hängde ihop.
Ett stort tack från seniorkommittén till er som tog
an oss ”gamlingar”, två av seniorer var tvungen av
hälsoskäl att tacka nej till besöket (N-O Kjellberg
och Sven Sundström).
Våra träffar inom senior kommittén tycker jag som
senior representant från kamratföreningen är välbesökta,
under vårens genomförda träffar har vi varit
ca 12 personer i snitt på våra möten. Hoppas givetvis
att fl er av våra äldre kolleger ställer upp under
höstsäsongen.
Maj mötet (3:e torsdagen) blir sista träffen under
våren 2002 där vi kommer att planera höstens
verksamhet.
Höst träffarna blir 3:e torsdagen under sept, okt,
och nov. Mötesfria månader är juni, juli, augusti
och december.
Till sist vill jag som senior representant påminna
om att övriga S 3 offi cerare också är hjärtligt välkomna
att anmäla sig på våra träffar, vi från senior
kommittén ser fram emot att få stifta bekantskap
även med den yngre generationen.
Välkomna!
Seniorer besöker BÖ 2, Ledningshytt
Sven Kohkoinen
Sen.representant
En historia, från förr, berättad av en senior på besök i skogen:
Ett arbetslag från I 19 var på Skansen. De hade hört talas om att aporna där var berömda för att kunna
härma människorna. En av befälen var måttligt imponerad och sa: ” Kolla nu skall ni få se hur lätt det är
att få apan att gråta”, så gick han fram till apan och viskade i hans öra och apan började storgrina.
”Får jag en hundring så skall jag få honom att skratta”. Sagt och gjort, han viskade i apans öra och apan
började skratta.
En av kamraterna sa: ”Du får tusen spänn om du kan få honom att gå och gömma sig”. Åter igen viskade
han i apans öra och apan studsade till och försvann direkt.
Senare på kvällen, i baren på hotellet, frågade kamraterna vad han hade viskat till apan egentligen.
- Jo, jag berättade för apan att jag jobbade på I19 och då började han att grina.
- Men hur fi ck Du honom att börja skratta?
- Jag berättade för apan vad jag tjänade.
- Nå, hur fi ck Du honom att gå och gömma sig då?
- Jag berättade bara att de vill anställa fl er.

Helagsolyckan.
Text: Allan Hahn
Den minsprängda ubåten Ulven och den kantrade
färjan på Armasjärvi är de olyckor inom försvaret,
som de fl esta av oss minns från senaste världskriget.
Helagsolyckan nämns sällan trots att där- av
utmattning och förfrysning -omkom tre värnpliktiga
och tre hundar.
Under en fälttjänstövning inom II. milo i början av
mars 1944 skulle ett jägarkompani ur Jämtlands
fältjägare som B-styrka göra en förfl yttning över
kalfjället från Helagshyddan mot Bruksvallarna.
Karta över området
På eftermiddagen 3/3 kom snöstormen och sikten
blev 2-5 m. För att hålla samman förbandet försökte
man koppla ihop skidstavarna och på det sättet
få ett ”tåg” att hålla sig i, men därmed blev det
svårare att hålla sig upprätt.
Inom förplutonen gjorde man ansatsvis förfl yttningar
25-30 m i taget. vid varje halt räknades
styrkan. När plötsligt två man saknades gick chefen
med två man tillbaka den senast gångna sträckan
och ropade, men kunde inte fi nna dom saknade.
Kompaniet gick i snöbivack på eftermiddagen 3/3.
För värmning av den vacuumtorkade provianten
hade varje man ett spritkök (luffarbrännare). Ett
kokärlsställ gav skydd åt lågan. Under denna första
natt drabbades nio man av koloxidförgiftning med-
förande svårt nedsatt kondition men inga förluster
i liv. Order gavs att i snögrop fi ck köket inte användas.
Därmed ingen möjlighet till varm mat eller
smältvatten att dricka.
Ett par beskrivningar av situationen: ”Man kunde
inte tala med någon som befann sig på mer än två
meters avstånd” .”Varje mans hjärna var inkopplad
på det egna jaget” .
Ingen radioförbindelse nåddes med övningsledningen.
Kl 0200 natten till 4/4 gick kompaniets stridsdomare
tillsammans med en vältränad vpl mot Storvallen,
varifrån han kl 0945 kunde rapportera till övningsledningen
om läget vid kompaniet. Stormen pågick
med oförminskad styrka.
Från övningsledningen
utsändes två räddningsdetachement.
Ett av dessa
leddes av löjtnant Lennart
Nordinge, då fältjägare.
Han lämnade några år senare
Fältjägarna och blev
signalist. Vi SlB:are minns
honom från hans år som
milosboff vid VI milo;
klok, arbetsam och kunnig.
Nordinges första åtgärd
var att skaffa fram tre lappar
(man fi ck säga så på
den tiden) som väl kände
terrängen. Hans trupp med
framför allt mat och sjukvårdsutrustning
gick till
Lillängsvallen, där den gick
i bivack vid fäbodarna kl
1700.
Själv gick Nordinge med
sina tre lappar upp mot vad
han bedömde vara det saknade
kompaniets läge.
Kl 1900 fi ck han kontakt med jkomp kö och ett par
timmar senare var förbandet återsamlat i fäbodarnadär
det bjöds på värme, mat och en första behandling
av köldskador.
Ytterligare tre man saknades av förplutonen. Det
förtjänas berättas om de två tidigare nämnda jägarsoldeterna
ur förplutonen, Johansson och Björling.
Vinden kastade ut dom mot en driva ett gott stycke
från ”spåret” där dom inte hörde ropen från de eftersökande.
Båda grävde ner sig och övernattade ivar
sin grop. När Johansson i det första dagsljuset tittade
ut hade sikten något förbättrats och han kunde se att
c:a tio meter från hans snögrop fanns ännu en. I den
hittade han sin kamrat Björling. De grävde sig en
gemensam snögrop men nu vid rösningen mot Helagshyddan.
Där hittades dom efter tre dygn (6/3 kl

18) av två turister som, när stormen bedarrat, tänkt
ta sig fram till Helags.
Svårt förfrusna fördes dom på turisternas pulkor
till Ramundberget och togs om hand av Ledningens
sjukvårdspersonal. Av de tre övriga saknade
hittade räddningstrupp en ihjälfrusen, som fördes
till Ljungdalen 8/3. De två andra hittades senare av
lappar.
Flygspaning över området 5-8/3 gav inget resultat.
Jägarkompaniet, som var ett beredskapsförband,
transporterades snabbt till I5, avrustades och hemförlovades.
Åtskillig materiel blev förstås kvar på
fjället dock icke något handeldvapen; däremot en
kulspruta som senare kunde tas hem.
Vid krigsrätten 9-11/5 vid I5 var det tre frågor som
blev väsentliga:
1. Hade inte snöstormen kunnat förutses av meteorologerna?
En förklaring var att några observationer inte inkom
från Grönland, Island, Nordatlanten och de
krigförande. Gösta Alander i Vålådalen (Gunder
Häggs ”upptäckare” ) ville påstå att prognoser från
väderlekstjänsten i allmänhet var värdelösa. Lappar
och andra fjällbor kan utifrån lång erfarenhet ge
bättre besked. De prognoser för 2-3/3 som lämnats
från F4 gav icke anledning befara snöstorm.
2. Varför söktes inte ännu mer efter de försvunna?
Svaret var förstås att man under rådande förhållanden
riskerade ännu fl er förluster. Vind 25-30 m/s,
temp -8 till -lo°C gav köldfaktorn –30 till -35°C.
3. Varför fungerade inte radiosambandet?
I Ledningen tjänstgörande fänriken Allan ”Pangpang”
Almquist, SI, har till krigsrätten lämnat en
rapport som i korthet innehåller följande:
15 W-stn: Nyckel frös men kunde förstås tinas upp
innanför kläderna. Generatorn frös, måste tinas
upp inomhus; något inomhus fanns inte. Glappkontakter
i kablage med snö i kontaktbrunnar, glödströms-batterier
förlorade i kylan den nödvändiga
kapaciteten.
10 W-stn: Mellan apparatdelarna var tätningen så
dålig att snö trängde in och gjorde kortslutningar.
Antenner kunde inte upprättas på bästa sätt och val
av lämplig stationsplats var också uteslutet. Topografi
n hindrade markvågsutbredningen.
Telegrafi sterna hade inte den kondition och trafi kvana
som de rådande förhållandena krävde.
Om koloxidförgiftningarna uttalade sig Gustav
Ljunggren vid Försvarsväsendets kemiska anstalt
(FaA från 1945) att han ”bestämt avråder från att
spritkök av ifrågavarande konstruktion används i
små rum utan ventilation” .
Åklagaren yrkade att kompanichefen skulle göras
ansvarig och betalningsskyldig för materielförlusterna
men yrkandet avslogs. Armechefen uttalade
att ”fel och försummelser av den art, att talan om
ansvar bör föras, synes icke föreligga.”
/ Allan Hahn
Helagsolyckan blev anledning till
1944 års fjällradioexpedition, som
skulle söka en lösning på problem vid
kortvågstrafi k i fjällterräng.
Den expeditionen kunde ni läsa om i
förra numret av Parabolen.
/ red
Att våga
ta steget!
Text: Jonas Holmgren
Undertecknad som i grunden
är ”toffs” fi ck 1988 förmånen
att genomgå hopputbildning
vid FJS Karlsborg. Hoppinstruktören
Mj Harry Torneus
uttryckte vältaligt sin uppfattning
om mina prestationer i sågspånet.
-”För f-n Holmgren, har ni bara en lunga! Ni borde
söka S3!!”
Mj Torneus, om Ni läser detta, Ni hade rätt ! Nu är jag
på Signalbataljon.
Man kan tillägga att jag utan problem genomförde de
två
fallskärmshoppen, tack Harry för en gedigen utbildning.
TC Signbat

APT
Text och Bild: Maria Einarsson
Hur blir vi bättre och hur når vi målen??
Det fi nns många svar på dessa frågor men två svar
är: APT och
Utvecklingssamtal.
Under v.16 var
Carin Hansson
och Bernth
Lundqvist från
KUB ( KompetensUtveckling
i Bodens garnison)
Och hade utbildning
med bataljonens befäl.
Utvecklingssamtal är något man har med sina anställda
för att ge feedback, få feedback och gemensamt komma
fram till en individualplan som sträcker sig kanske fem
år framåt. Där skall man kunna se hur den egna kompetensutvecklingen
är tänk, kurser, skolor, byte av tjänst
eller kanske tjänstledigt mm. För den enskilde är det
viktigt att denna plan arkiveras och inte försvinner om
ens chef försvinner.
För båda parterna i ett samtal är det viktigt att man förberett
sig väl, sedan gäller det att lyssna aktivt på vad
den andre säger, kanske formulera med egna ord att du
Redaktören har ordet
uppfattat vad den andre sagt så att ni är överens om vad
som blir nedtecknat, kom överens om att göra en uppföljning
på ev saker som kommit upp.
APT, arbetsplatsträff, är ett forum för den anställde
att ta upp frågor som rör arbetet. Det skall inte vara ett
forum för vad vi skall göra utan hur vi skall göra. APT
skall förläggas till tid och plats att alla i arbetslaget kan
deltaga.
På en APT är alla lika värda oavsett ålder/grad/befattning
chefen är inte chef på APT utan man skall kunna
tala fritt och få gehör för idéer och förslag.
Vad kan man prata om då? När skall man träffas och hur
länge?
Tipsen vi fi ck av Bernth och Carin var:
Innehåll: Arbetsmiljön, arbetsbelastning, kompetenser
som fi nns/saknas/behövs.
Längd: ca 2 timmar/ gång
Hur ofta: var 5-6 vecka.
För att låta alla komma till tals kan man rotera ordförandeskapet:
”ex den som var sekreterare vid ett möte,
renskriver, skickar kallelse till nästa möte och är ordförande
då”.
Bestäm och boka tider halvårsvis redovisa dessa tider
till alla berörda och högre och lägre chef. De kan se att
APT sker och behöver inte lägga in annat dessa tider.
På KUB jobbar också S3:arna Mikael Wallo och Anders
Häggberg
Svar på frågorna från sidan 8:
1. Terrakottaarmén (den framtida svenska armén är fel svar…)
2. Kina
3. Chichen Itza
4. Maya indianerna (aztekerna förekom i andra delar av landet, egypterna: NEJ !)
5. Mexico
G: 2 rätt, VG: 3-4 rätt, MVG: 5 rätt
/ Maria E
Välkommen till ett nytt nummer av Parabolen i den gemensamma tidningen. För S3 kamratförening är detta
andra numret som kommer ut i år.
I skrivande stund är det v.17, och en stor del av bataljonen är på fjällutbildning i Råstojaure.
Detta nummer är en blandning av gammalt och nytt
Vi kommer att ge ut tidningar så länge det kommer in bidrag, 1-4 nummer /år
är vår målsättning. Jag tackar alla som bidragti till detta nummer och hoppas att
fl er bidrag ramlar in.
Själv kommer jag att åka till Grekland (Naxos) med fl era öar med familj och ha
det skönt under v.18-19.
Lagomt när man kommer hem är det dags att börja kratta i trädgården och fundera
på planteringar.
Den 1 juni skall vi ha en liten fi ka lunch för kolonolottodlare på S3 område.
Finns det någon läsare som kan berätta lite om kolonilottsodlingen förr, kanske
till och med har några bilder så vore det kul att ta del av detta.
Befälslaget på topp, för länge sedan
/Maria E

Ordf: Ulf Nordlander
Vice: Rolf Runelöf
Sekr: Anders Eriksson
Kassör: K-G Jernlund
Seniorer: Sven Kohkoinen
Vassijaure: Gunnar Markström
Pålkem: Jan Gustafsson
Mässen: Göran Landewall
Utland: Christer Eklund
Parabolen: Maria Einarsson
Seniorkommitté
Vassijaure
Bokning & nycklar:
tel: 0921-681 20
vassi@s3kamrat.nu
Vassijaure postgiro: 831 54 88-0
Kommande aktiviteter i förening-
S 3 Kamratförening
Box 9105
961 19 BODEN
Postgiro huvudkassa: 17 88 87-6
0921-68002
0921-591 79
0921-596 21
0921-680 00
0921-557 41
0921-681 20
0921-68246
0921-68595
0921-65151
0921-682 85
Kommitténs inriktning är att behålla pensionerade
medlemmars knytning till förbandet och kamratföreningen.
Kommitténs verksamhet är främst knuten
till Boden-området. Ärtsoppa ätes 3:e torsdagen i
månaderna september, oktober, november
2-bäddsrum:
4-bäddsrum
Lägenhet:
Styrelsen 2002
Parabolen
Parabolen S3, Box 9105,
961 19 BODEN
0921-689 74 (telefax)
parabolen@s3kamrat.nu
1000
1800
3500
senior@s3kamrat.nu
Högsäsong Lågsäsong
Pris/vecka: Ej medlem Medlem Ej medlem Medlem
800
1600
3000
700
1200
2500
Högsäsong är i regel fr.o.m v12 t.o.m v19
500
1000
2000
Fredagen 23/8: Resning av minnessten på
Frösunda
Lördagen 24/8: Kräftskiva på S3
Torsdag 19/9 seniorträff
Lördagen 12/10: Bataljonens dag. Besök
bataljonen och se på materiel, delta i soldater-
inran
Torsdag 17/10 Seniorträff
Torsdag 21/11 ”
Tfn: 0921 - 596 21
Fax: 0921 - 689 74
E-post: sekr@s3kamrat.nu
1 Den som vill boka mässen ansöker muntligt på t.ex
telefon eller genom blankett via e-post eller telefax.
2 Beslut om nyttjande fattas därefter av Mässdirektionen,
i vissa fall efter bataljons/regementschefs
hörande.
3 Mat, dryck och personal ordnas alltid genom Mässdirektionen.
Aldrig egen best. av catering. Personalbehov
ca: 1 per 10 gäster.
4 Prioritetsordning för nyttjande är
- Egna tillställningar inom förbandet
- S 3 Kamratförenings / Lv 7 mässförenings tillställningar
- Övriga tillställningar med knytning till anställd
personal
- Ev övriga tillställningar.
Bokningar bör ske så tidigt som möjligt och Mässdi-
Pålkemgården
Bokning & nycklar:
tel: 0921-682 46, 070-6667945
palkem@s3kamrat.nu
Pålkem postgiro: 639 85 39-4
Internationellt utbyte
Ansvarig: Christer Eklund
Tel 0921-65151
chek46@hotmail.com
Mässdirektionen
Bokning tel:
Tel: 0921 - 596 86
Fax: 0921 - 596 87
Epost: massen@s3kamrat.nu
Mässen postgiro: 620 27 67-7
Medlemspriser:
Överliggning: 40:-/pers (inkl fi skekort under säsong 1/2-
-1/10)
Dagbesök: 40:-/pers (inkl fi skekort under säsong -”- )

S3 Kamratförening
Vassijaurekommittén
Vassijaure-anläggningen, belägen vid malmbanan,
några kilometer till skidbackarna i riksgränsen
och nära tillBjörkliden. Anläggningen
erbjuder boende med självhushåll i lägenhet
eller till vandrarhemsstandard i rum.
• Medlemspriser på boende mm
• Två fullständigt utrustade kök
• Nära fjällfi ske på fria fi skevatten för
medlemmar
• Nära vandringsleder under sommar och
höst
• Nära till skidspår/skoterleder under
vinter och vår
• Möjlighet att hyra snöskoter på plats
till medlemspris
• Bastu och relax i källaren
Pålkemkommittén
Pålkemgården, belägen i fd Konsumaffären
i Pålkem, en timmes bilfärd från Boden. Anläggningen
erbjuder boende i en- eller fl erbäddsrum
eller lägenhet med tillång till kök
och gemensamma utrymmen.
• Jakt på jaktmarker, fritt upplåtna för
medlemmar
• Fritt fi ske av bl a ädelfi sk samt tillgång
till motorbåt i den närbelägna sjön för
medlemmar
• Gourmetkök
• Bastu och dusch i källaren
Mässdirektionen
Mässdirektionen fungerar som en restaurang
och svarar för driften av S3 offi cersmäss. Genom
åren har ett ansenligt lager av inventarier
anskaffats, som medlemmar kan få disponera
vid bröllop, 50-årsdagar eller större familjehögtid.
• Medlemspriser vid fester och i bar
• Arrangemang och subventioner av
vissa fester för medlemmar
• Restaurang med mat från catering och
bar med fullständiga rättigheter
• Extra förmånliga priser och andra med-
lemsförmåner då medlem fi rar egen
större högtidsdag på mässen
Föreningen i övrigt
Föreningen i övrigt värnar om medlemmar på
en rad sätt
• Arrangemang och subventionering av
medlemsfester ex julfest för barn och
vuxna
• Utbyte med utländska vänförbands
kamratförening
• Verksamhet speciellt för och av pensionerade
medlemmar
• Uppvaktningar till medlemmar vid bl a
bröllop och 50-årsdagar
• Information genom Parabolen
• Mälardalsaktiviteter under uppstartande