You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
utan könspreferenser enligt Jennbert. Hunden förkommer<br />
däremot inte särskilt ofta i texterna, men är däremot vanligt<br />
förekommande i samband med begravningsritualer<br />
från stenålder och fram i modern tid (Jennbert 2002:120f).<br />
Husoffer omnämns i ett flertal berättande/historiska källor,<br />
t.ex. i de isländska sagorna och i Gutalagen, men även av<br />
Adam av Bremen och Tacitus (KL 12:514ff).<br />
Husdjuren förefaller, utifrån en mängd olika arkeologiska<br />
sammanhang ha haft stor betydelse i olika typer av ritualer<br />
särskilt under bronsålder och järnålder. Djuren påträffas<br />
i gravar, som bilder på hällar, stenar och föremål<br />
samt på speciella platser, t ex som offer i byggnader, våtmarker,<br />
brunnar, liksom i avskrädeshögar (Jennbert<br />
2002:109ff). Att djuroffer alltmer börjar förekomma i det<br />
arkeologiska källmaterialet (husen) under dessa tidsperioder<br />
har kopplats samman med att man vid denna period<br />
börjar stalla tamboskapen (Paulsson-Holmberg 1997:67).<br />
De benslag som är mest frekventa i gravar, på kultplatser<br />
och som byggnadsoffer är kranier och långa rörben. Antropologiska<br />
studier har visat att också tänder, päls, skinn<br />
och fjädrar brukar förknippas med förfäderna (Jennbert<br />
2002:115ff). För det mesta är de deponerade benen i byggnader<br />
obrända, men ex på brända depositioner finns också,<br />
bl a från Lundsgaard på Fyn och Ginderup på Jylland.<br />
Husoffer<br />
I Hus 3 hittades ett miniatyrkärl deponerat i ett av stolphålen<br />
som hör till Hus 3. Vi har tolkat detta fynd som ett<br />
”husoffer”.<br />
Offerritualer kan spåras under hela vår förhistoria, och<br />
de äldsta fynden kan tillskrivas tidigmesolitisk tid. Under<br />
järnålder introduceras keramikkärl i ritualen. Traditionen<br />
att sätt <strong>ned</strong> kärl i grunden till nybyggda hus är ett välkänt<br />
fenomen från olika perioder och kulturer världen över.<br />
Eftersom byggande av ett hus måste ha varit en relativt<br />
ovanlig händelse, som kanske skedde någon gång under<br />
varje individs levnad, så är rimligt att tro att denna händelse<br />
i likhet med andra sociala händelser såsom födelse, bröllop,<br />
död, fått karaktären av en rite de passage. Det är rimligt<br />
att det skapats en rad föreställningar kring en sådan viktig<br />
händelse.<br />
Man skulle säkra husets framtida lycka, se till skydda<br />
husets och dess inneboende mot eldsvådor och andra<br />
olyckor. Varje ny byggnad var i regel tabu tills man med<br />
hjälp av olika ritualer invigt och säkerställt det. Byggoffret<br />
kunde bestå av ett rituellt slaktat djur, eller mat/dryckesoffer<br />
serverat i olika behållare. De absolut vanligaste ceremonierna<br />
kan kopplas till husets invigning, men det har<br />
förmodligen också förekommit ritualer under husets livscykel,<br />
exempelvis i samband med utbyggnad och övergivande<br />
(Carlie 2004, Karsten 1994, Paulsson 1993).<br />
Tre kategorier av kärl dominerar bland de rituellt <strong>ned</strong>lagda.<br />
Det rör sig dels om små enkelt upptummade skålar<br />
Figur 121. Bild på det deponerade kärlet i Vaxmyra.<br />
Foto Susanna Eklund.<br />
eller koniska kärl med flat botten, dels dryckeskärl i form<br />
koppar och bägare och slutligen en tredje grupp bestående<br />
av större förrådskärl. Inslaget av miniatyrkärl är i de två<br />
förstnämnda kategorierna är mycket framträdande i det<br />
danska materialet (Carlie 2004:64). I Sverige däremot är de<br />
små miniatyrerna ganska ovanliga och i Mälardalen verkar<br />
bruket av lerkärl i kulten överhuvud taget inte fått något<br />
större genomslag. Ann Carlie som gjort en genomgång av<br />
forntida byggnadskult har endast funnit ett par enstaka<br />
fynd från Uppland. Det deponerade lilla kärlet i Vaxmyra,<br />
som kan hänföras till kategorin små enkelt upptummade<br />
skålar med flat botten, representerar med andra ord en<br />
sydlig tradition (Figur 121).<br />
Miniatyrerna utgör ofta en kopia av de större förrådskärl<br />
som man normalt finner på boplatserna. Likheten<br />
i form antyder att minikärlen tillverkats enbart för ritualen.<br />
I en annan av de takbärande stolparna i västra gaveln i<br />
samma hus hittades sammanlagt 33 brända djurbensfragment.<br />
Fem fragment kunde identifieras som delar av höft<br />
och svanskotor av ett lamm. Övriga benrester kommer troligen<br />
från samma individ. Benen hittades ytligt i anläggningen.<br />
Det faktum att benen är brända och dessutom hittades<br />
ytligt i stolphålet är faktorer som talar emot tolkningen<br />
av fyndet som ett husoffer (se definitioner i t.ex.<br />
Paulsson-Holmberg 1997). Brända depositioner av djurben<br />
är inte alls lika vanliga som depositioner av obrända,<br />
men de förekommer (Carlie 2004). Placeringen i husets<br />
gavel och närheten till det offrade miniatyrkärlet talar dock<br />
för att det skulle kunna vara ett husoffer.<br />
138 VAXMYRA – TVÅ BOPLATSER VID EN BÄCK
Change language