You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MATERIALETS POTENTIAL<br />
– VIDARE BEARBETNING<br />
Utgrävningen i Vaxmyra har genererat mycket ny kunskap<br />
och spännande resultat och det finns flera möjligheter för<br />
vidare bearbetningar. I publiceringsplanen för de tematiska<br />
slutpublikationerna ingår också många förslag på artiklar<br />
som kommer att behandla företeelser som förekommer<br />
på flera platser utmed vägsträckningen. Hägnader i trä,<br />
tjärframställningsgropar samt de benlösa gravarna är<br />
exempel på sådana fenomen som dykt upp på flera ställen<br />
inom projektet. I ett antal av dessa artikelförslag utgör resultaten<br />
från Vaxmyra en viktig beståndsdel för att belysa<br />
materialet. De artiklar som i nuläget är tänkta att skrivas<br />
och som kommer att använda sig av material från Vaxmyra<br />
kommer här att presenteras närmare;<br />
Mälardalens bäst bevarade järnåldersgård?<br />
Unikt för just Vaxmyra är den extremt välbevarade gården<br />
vid Raä 326, med ett hus med dubbla vägglinjer och många<br />
bevarade inre konstruktionsdetaljer. Tack vare att huset är<br />
så välbevarat har det gått att göra en relativt detaljerad<br />
funktionsanalys. Huset har också en inhägnad gårdsplan<br />
som omgärdats av ett staket. Vaxmyragården kommer att<br />
presenteras och diskuteras närmare i Upplandsmuseets<br />
årsbok 2005.<br />
Hägnader i trä<br />
En artikel kommer att behandla de gränsdragningar i form<br />
av de fysiska spår efter hägnader som undersökts inom<br />
ramen för E-4 projektet. Spår efter trähägnader förekommer<br />
på en rad andra ställen runt om i Sverige. Materialet är<br />
dock ganska sparsamt till stor del beroende av att det krävs<br />
gynnsamma omständigheter och goda bevaringsförhållanden<br />
för att lokalisera spåren efter störarna. Det känns därför<br />
värdefullt att sammanställa och presentera det förhållandevis<br />
stora materialet som framkommit inom en<br />
begränsad, geografisk region i samband med projektet.<br />
Artikeln kommer att jämföra hägnadernas uppbyggnad,<br />
och funktion samt lokalisering i landskapet. Har man<br />
använt sig av ett gemensamt måttsystem? Pinnhålen i Vaxmyra<br />
stod exempelvis på ett avstånd av en fot mellan<br />
varandra. Vilket trädslag har man nyttjat? Kan man<br />
skönja en utveckling över tid och hur gamla är de äldsta<br />
spåren?<br />
Artikeln kommer också att behandla symboliska gränsdragningar<br />
som inte lämnat lika tydliga fysiska spår. Man<br />
utnyttjar topografiska element, tomma ytor, härdgrupper i<br />
utkanten av gården för att skapa dessa osynliga gränser<br />
som definierar rummet.<br />
Kontinuitet i markutnyttjande<br />
Utifrån exemplet Vaxmyra går det att diskutera kontinuitet<br />
i markutnyttjande. Det visade sig att en väg som finns med<br />
på 1700-tals lantmäterikarta tar en omotiverad sväng runt<br />
den inhägnade järnåldersgården. Här kan man skönja en<br />
mycket lång historisk kontinuitet i någon form av markutnyttjande<br />
och rumslig organisation. Överensstämmelserna<br />
är för många för att det ska verka troligt med en rent slumpartad<br />
relation mellan objekten. Kan 1700-talets väg ha ett<br />
ursprung i en järnålderskontext? Har ägogränserna en<br />
sådan lång kontinuitet? Eller kan markförhållandena och<br />
den lokala topografin på något sätt förklara att en väg vid<br />
senare tillfälle dragits på detta sätt förbi gårdslämningen?<br />
Rumslig organisation<br />
När man studerar hägnader så kommer man oundvikligen<br />
på frågor kring rumslig organisation. Vad är det hägnaderna<br />
egentligen hägnar in? Vad är utsida och vad är insida? På<br />
flera av platserna är det själva gårdstunet som är inhägnat<br />
och vi har därför möjlighet att studera hur boplatsytan disponerats?<br />
Hur har husen placerats i förhållande till varandra<br />
samt i relation till aktivitetsområden, härdgrupper,<br />
brunnar, tomma ytor etc.? Förhoppningsvis kommer det<br />
att gå att studera rörelsemönster inom tomten.<br />
Hur har man valt att placera boplatsen i landskapet<br />
rent topografiskt, är husen exponerade eller dolda, vetter<br />
ingångarna mot en privat/offentlig del av gårdstunet? Vad<br />
har valet av plats för bakomliggande orsaker? Det blir intressant<br />
att belysa hur men även varför boplatserna organiseras<br />
som de gör.<br />
Boplatsrelaterade sakrala handlingar<br />
På så gott som alla undersökta boplatslokaler utmed E-4<br />
sträckningen har vi hittat spår av vad som kan tolkas som<br />
lämningar av aktiviteter ingående i ett sakralt vardagsliv.<br />
Dessa utgörs av medvetna depositioner, skålgropsblock,<br />
husoffer och andra företeelser som vittnar om ritualer i<br />
vardagen. I Vaxmyra hittades ett deponerat miniatyrkärl i<br />
keramik i ett av de takbärande stolphålen till Hus 3 och resterna<br />
efter ett lamm i ett annat stolphål i samma hus. Variationen<br />
beträffande depositionerna är stor; det rör sig om<br />
större keramikdepositioner, skalltak från människa, ben<br />
från grisfoster och andra djur, hela krukor med säd, malstenar,<br />
portabla skålgropsblock etc. Vi kommer i artikeln<br />
att studera dessa särdrag lite närmare.<br />
I projektprogrammet ”Arkeologi i Tiundaland” understryks<br />
möjligheterna att utifrån boplatsens organisation<br />
och struktur även belysa vissa delar av kosmologin för de<br />
MATERIALETS POTENTIAL – VIDARE BEARBETNING 143
Change language