Ladda ned pdf del2 - SAU

köttets skull. Fåren/getterna har sannolikt även haft en roll 

som ullproducenter, vilket utslaktningen av fullvuxna djur 

kan visa (Vretemark 1997, Myrdal 1997:218). 

Rumsliga mönster utifrån det 

osteologiska materialet 

Det finns en mängd olika faktorer som kan påverka ett 

benmaterials utseende, innehåll och sammansättning, t ex 

typ av sediment och hur snabbt en bensamling begravs 

under sediment. Andra faktorer är väder och vind, klimat, 

mekanisk vittring, rovdjurs spridning av benen samt 

arkeologisk och osteologisk metodik. Människors olika 

seder och traditioner påverkar också, t ex valet av slaktprocedur 

och huruvida benavfallet bränts eller inte. Även 

människans syn på djurens funktion som köttproducerande, 

pälsdjur, dragdjur eller rituellt/tabubelagt djur påverkar 

sammansättningen av arter och benslag. Vid en osteologisk 

analys är det därför mycket viktigt att försöka ringa in de 

faktorer som påverkat benmaterialet, inte minst är detta av 

stor vikt vid jämförelser mellan olika benmaterial. (Se bilaga 

3.) 

Ett annat problem som bör lyftas fram är att man som 

läsare av en osteologisk analys ibland förbiser att uppgifter 

om antalet benfragment avser just antalet fragment och 

mycket sällan antalet kompletta ben. Om en anläggning innehåller 

ett 100-tal tandfragment så kan det tolkas av läsaren 

som en mycket stor mängd tänder. Men hur många 

hela tänder handlar det egentligen om, då en kindtand från 

en ko mycket väl kan splittras upp i 50 fragment eller mer? 

På grund av olika källkritiska problem (se bilaga 3) har 

jag använt mig enbart av antalet fragment i den rumsliga 

analysen. Denna typ av mängdberäkning förutsätter givetvis 

att fragmenteringen av ett benmaterial är homogen 

inom respektive art. 

För att undersöka frågeställningarna (skillnader och 

likheter mellan och inom de olika fornlämningarna) har 

jag utgått från olika parametrar som utvärderats genom 

spridningskartor och procentuella beräkningar av antalet 

benfragment. De parametrar som använts är: 

• Fragmentering, bevarandegrad 

• Benmängd och benspridning 

• Vittring 

• Märken på ben (efter bearbetning, slakt eller gnagare) 

• Bränning 

• Art- och åldersfördelning 

• Benslagfördelning (köttrika/köttfattiga) 

Fragmentering, bevarandegrad 

Vid en jämförelse mellan den norra (Raä 326) och södra 

(Raä 325) undersökningsytan finns tydliga skillnader i 

benmaterialets bevarandegrad. De obrända benen i den 

norra delen väger i genomsnitt 1 gram/ben, i den södra 0,4 

gram/ben. Beträffande de brända benen finns inte lika 

stora skillnader mellan områdena. Här har det södra undersökningsområdet 

minst fragmenterade ben med en genomsnittlig 

vikt på 0,3 gram/ben. De brända benen på det 

norra boplatsområdet väger ca 0,1 gram/ben. 

Benmängd och benspridning 

Den totala undersökningsytan omfattar totalt 20 000 m 2 . 

Därav består fornlämning 326 av 11 000 m 2 och fornlämning 

325 av 9 000 m 2 , dvs. 45 % av den totala ytan. Ca 67 % 

av totala antalet ben hittades i det södra undersökningsområdet. 

Norr om bäcken, vid Raä 326, hittades 58 % av de 

obrända benen, men endast 16 % av det totala antalet 

brända ben. Benfynden är fåtaliga, men finns rumsligt 

spridda över ytan, både i och utanför husen. Varje benfynd 

verkar generellt innehålla större mängder ben än på ytorna 

C-D söder om bäcken. 

En koncentration av både brända och obrända ben 

finns i den sydvästra delen av fornlämning 325 (ytorna A 

och B) (Figur 115). 

Vittring 

Ben med rundade ytor har definierats som utsatta för mekanisk 

vittring. Ben med avflagnad kompakt benvävnad 

(väder och vind) eller anfrätt (uppluckrad) kompakt benvävnad 

(sediment) har tolkats som angripna av kemisk 

vittring (Lepiksaar 1989:26). Att dela in benen i dessa 

grupper är inte helt enkelt, och det är framför allt svårt att 

veta när vittringen har inträffat. Beror den avflagnade 

kompaktan på att benen legat öppet på markytan under 

förhistorisk tid eller under nutid? Dessutom kan t ex rengöringen 

av benen förorsaka ett liknande utseende som de 

ben som utsatts för kemisk vittring. 

Det obrända benmaterialet uppvisar inga tydliga spår 

efter mekanisk vittring och har således inte påverkats av 

odling (plog) eller människor och djurs traskande. Däremot 

är materialet påverkat av kemisk vittring – väder och 

vind samt sediment. 

På den norra ytan finns fler ben som är påverkade av 

kemisk (och mekanisk) vittring, ca 72 % av totala antalet 

ben uppvisar spår av vittring. Skillnaden i vittring kan 

kanske till viss del tillskrivas olikheter mellan de bägge 

ytorna beträffande sediment och hur området använts. Sedimentet 

i det norra området består av lera och marken har 

i långliga tider brukats som åker. Även den norra delen av 

den södra undersökningsytan, direkt söder om bäcken, har 

brukats som åker och består av lerjord. Däremot utgörs 

den sydvästligaste delen av fornlämningen av en moränbacke 

bestående av sedimentet silt. 

Märken på ben (efter bearbetning, 

slakt eller gnagare) 

Benmaterialet innehåller inget avfall efter benhantverk. 

Gnagmärken finns på ett fåtal ben, vilket indikerar att benavfallet 

till viss del legat öppet. 

EKONOMI OCH HANTVERK 129

Figur 115. Samtliga ben på fornlämning 325 (från bilaga 3). 

130 VAXMYRA – TVÅ BOPLATSER VID EN BÄCK

Figur 116. Brända ben på fornlämning 325 (från bilaga 3). 


I området norr om bäcken finns betydligt fler ben med 

slaktmärken än i det södra undersökningsområdet. Ca 

76 % av alla ben med slaktmärken kommer härifrån. 

Bränning 

På ytan söder om bäcken finns betydligt fler brända ben, 

och framför allt kan man se en förtätning till moränbacken 

(yta B), i den sydvästliga delen av fornlämning 325. 

84 % av det totala antalet brända ben hittades på fornlämning 

325 (Figur 116). 

Art- och åldersfördelning 

I området norr om bäcken påträffades enbart djurben, i 

den södra både djur- och människoben. I det södra området 

är fynden av häst ganska väl koncentrerade till yta B. På 

den norra undersökningsytan påträffades häst i och runt 

hus 14/15 samt i hus 9. Observera att mängden hästben är 

liten beträffande båda ytorna. 

Brända ben från en ung människa och unga djur förekommer 

enbart i den södra delen, på yta A och B (se bilaga 

3: figur 7). 

Benslagsfördelning 

Tamdjurens skelett består, enligt beräkningar, till ca 40 % 

av köttrika ben, dvs. extremitetsben samt ben från bålen 

(Sigvallius 1988:44). I Vaxmyra finns en övervikt av köttrika 

benslag på undersökningsytan norr om bäcken (Raä 

326). På den södra ytan är däremot fördelningen relativt 

jämn (Figurer 117 och 118). 

Tittar man närmare på fördelningen inom de köttfattiga 

benslagen så är framför allt mängden tandfragment stor i 

området söder om bäcken (framför allt yta A). Förekomsten 

Fornlämning 326 Fornlämning 325 

av andra kraniedelar är mycket liten här jämfört med i den 

norra delen. Men framför allt är andelen ben från klövarna 

mycket liten i bägge undersökningsområdena, vilket är 

konstigt med tanke på att många av benen i klövarna är tämligen 

kompakta i strukturen och brukar bevaras relativt väl. 

Dessutom är dessa benslag lätta att bestämma osteologiskt. 

Slutsatser 

Benavfallet i området norr om bäcken (Raä 326) består huvudsakligen 

av obrända köttrika benslag, s.k. matavfall, 

från tamdjursarter (nöt, får/get, svin, häst). Fragment av 

långa rörben, varav ett flertal uppvisar spår efter slakt, dominerar 

materialet. Avsaknaden av primärt slaktavfall, kranier 

och ben från klövarna, indikerar att slaktområdena 

ligger utanför undersökt område. 

Frånvaron av mekanisk vittring och den stora graden 

av kemisk vittring visar att det tillvaratagna benmaterialet 

i högre utsträckning än i området söder om bäcken (Raä 

325) har varit inneslutet i sediment – sannolikt är det också 

därför som benen är bättre bevarade norr om bäcken. 

Antingen beror olikheterna mellan områdena på skillnaden 

i sedimenttyp, lera respektive silt, eller t ex på att inga 

kulturlagerrester undersöktes i det norra området. 

I övrigt ger den rumsliga analysen inga specifika indikationer 

i boplatsområdet norr om bäcken (Raä 326), utan 

ger en relativt ordinär bild av dess användning. Den 

rumsliga analysen pekar däremot ut delar av det södra undersökningsområdet, 

yta A och B. Här förekommer en dominans 

av brända ben, både från människa och djur, och 

koncentrationer av brända ben från unga djur. Dessutom 

visar analysen en dominans av obrända tandfragment från 

tamdjursarter, framför allt på yta A. 

Bättre bevarade obrända ben, något sämre bevarade brända ben Något bättre bevarade brända ben, sämre bevarade obrända ben 

Större kemisk vittring, framför allt orsakad av sedimentet. Mindre kemisk vittring. 

Knappt någon mekanisk vittring. Ingen mekanisk vittring. 

Inget avfall från benhantverk Inget avfall från benhantverk 

Fåtal gnagmärken Gnagmärken? 

Fler ben med slaktmärken Färre ben med slaktmärken. 

Färre ben och framför allt färre brända ben. Fler ben och framför allt fler brända ben (både djur och människa) 

Ingen benkoncentration till specifik del av boplatsen. – koncentration i sydvästra delen (yta A och B) 

Större mängd ben/benfynd. 

Enbart djurben (tamdjursarter). Tamdjursarter och brända människoben (yta A och B). Brända ben av 

unga djur/människa (yta A och B). Bland de benslagsbestämda 

fragmenten förekommer endast rester efter tänder och kranium på 

yta A. 

Övervikt köttrika benslag – matavfall, framför allt fragment av Relativt jämn fördelning mellan köttrika och köttfattiga benslag. 

långa rörben. Undervikt på ben från klövarna. Övervikt på tänder och tandfragment. Undervikt på ben från 

klövarna. 

Tabell 10. Sammanställning av rumslighet och tafonomi i det norra och södra undersökningsområdet i Vaxmyra (från bilaga 3). 


Figur 117. Köttrika benslag på Raä 325 (från bilaga 3). 


Figur 118. Köttfattiga benslag på Raä 325 (från bilaga 3). 


RITUELLA AKTIVITETER 

Figur 119. Keramikskärva med fingeravtryck. 

Sällan kommer vi så nära människorna i förhistorien som 

här – där vi kan se ett faktiskt avtryck av den personen som 

tummade keramiken någon gång för nästan 2000 år sedan. 

Men det är också möjligt att försöka närma sig människan 

genom att hennes handlingar och i det här kapitlet ska vi 

studera de rituella aktiviteter som försiggått på platsen. 

Grav – en definitionsfråga 

”Grav = plats där avlidens stoft eller aska får sitt sista vilorum” 

är en definition enligt Nationalencyklopedin. 

Terje Gansum skriver 2002 att gravbegreppet inte diskuteras 

i den arkeologiska litteraturen i någon högre grad 

för tillfället, kanske för att det inte betraktas som något 

problem (Gansum 2002). Vid flera av undersökningarna 

utmed E-4 har vi konfronterats med svårigheter kring hur 

man egentligen ska definiera en grav. Det föreligger definitivt 

ett behov av att tydliggöra begreppen. 

Måste det finnas ben från en begravd individ i graven 

och räcker det i så fall med endast några få gram? Om man 

istället hittar spridda människorester i form av brända ben 

utan någon gravöverbyggnad, t.ex. löst i ett skärvstenslager 

– hur ska vi betrakta dessa fynd? 

Flera av utgrävningarna har tampats med de här problemen 

och vi kan skönja en skala med glidande övergångar 

och olika typer; Från regelrätta tydliga gravkonstruktioner 

med kantkedja och bengömma, till tydliga konstruktioner 

utan några begravningar, och spridda brända ben 

som helt saknar gravöverbyggnad. 

På ytan i Vaxmyra fanns en regelrätt mittblocksgrav, 

A 25, med bengömma. Dessutom undersöktes en anlägg- 

ning med kantkedja som saknade begravning, som ändå 

tolkats som en ”grav”, främst på grund av sitt utseende. 

Stora delar av ett keramikkärl påträffades invid en av stenarna 

i kantkedjan. Utöver dessa gravar påträffades också 

spridda brända människoben på ytan. 

Bengömman i den ”traditionella” graven bestod av 

sammanlagt 85 gram. De påträffade fragmenten som 

kunde identifieras härstammade från skalltak, käkar och 

tänder, kotor, revben, skulderblad, underarmar, lårben, 

skenben och benfragment från foten. Med andra ord fanns 

inte hela individen representerad i graven. Att man hittar 

mindre än den förväntade benmängden i gravar från yngre 

bronsålder och äldre järnålder är ett generellt drag. Benmängden 

efter en vuxen individ som bränns enligt modern 

kremering uppgår till mellan 1600 och 3600 gram (Mckinley 

1989). Ben som blir ofullständigt förbrända har sämre 

bevaringsmöjligheter. Även om förbränningstemperaturerna 

i moderna ugnar är betydligt högre än vid de förhistoriska 

kremeringsbålen så kan det inte på tillfredställande 

sätt förklara varför den benmängd man hittar ofta är 

så liten. De brända benen i gravgömmorna är ofta välbrända 

och visar inga tecken på att vara på väg att lösas upp. 

Anders Kaliff tror snarast att man med avsikt placerat 

endast en del av benmängden i graven. 

Graven låg endast drygt sex meter från gaveln på Hus 3. 

Enligt dateringarna så är graven samtida med huset. Det 

finns flera liknande exempel på närliggande gravar som bedömts 

vara samtida med bebyggelsen inom E4-projektet. 

I Kyrsta undersöktes en inhägnad gård med en brandgrav på 

tunet. Även i Brillinge och Kättsta påträffades enstaka boplatsgravar 

som förmodligen är samtida med bebyggelsen på 

platsen (Fagerlund 2003; Gustafsson muntligen). Fenomenet 

har många paralleller både i Skandinavien och på kontinenten. 

De ensamma boplatsgravarna har en rad gemensamma 

drag; gravarna ligger ofta centralt på boplatsen och har 

samma datering som de äldsta husen. De börjar uppträda i 

förromersk järnålder. Man kan fråga sig varför dessa individer 

inte fått ligga på gårdsgravfältet? Det finns teorier om att 

de hyser medlemmar ur den första generationen på gården. 

De kallas ibland för grundargravar och har satts i samband 

med såväl förändrade markrättigheter som förfäderskult. 

Graven i Vaxmyra uppfyller inte riktigt kriterierna för 

en grundargrav främst eftersom den inte uppträder ensam. 

Det finns spridda människoben samt andra gravliknande 

konstruktioner på ytan. Hur kan man då förklara närheten 

till huset om det inte är en så kallad grundargrav? Intressant 

i sammanhanget är att det är en yngre individ som begravts 

i graven närmast huset. 

Det finns ganska få skandinaviska exempel på människoben 

som med säkerhet kan kopplas till hus. Självfallet 

RITUELLA AKTIVITETER 135

har detta att göra med svårigheten att skilja mellan människoffer 

och begravningar. I Vaxmyra påträffade människoben 

innanför den förmodade vägglinjen på både Hus 3 och 

Hus 16. Benen framkom dock inte i någon anläggning som 

bedömts tillhöra husen och kan således inte med säkerhet 

knytas till husens kontext. Benfragmenten i Hus 3 framkom 

i närheten av ett stort stenblock. Den geografiska såväl 

som den tidsmässiga närheten till gravområdet gör tolkningen 

än mer komplicerad. Vid Rolfstaån vid Forsa i Hälsingland 

hittades på liknande sätt fynd av människoben 

såväl i boningshuset som dess ekonomibyggnad. 

Figur 120. Figur som visar människoben och eventuella gravar (från bilaga 3). 

I de fall där gravar hittas i profana hus har byggnaderna 

i samtliga fall förstörts av brand. Det kan tolkas som att 

husen ingått som rekvisita i gravkulten. Bränningen av 

huset bör då ses som en del i begravningsritualen, troligen 

kopplad till de dödas relation till byggnaden (Carlie 2004). 

Vi har redan varit inne på tanken att Hus 3 kan ha eldats 

upp medvetet. Tanken att den sydvästra delen av huset 

skulle vara en senare tillbyggnad, eller kanske tom en kultbyggnad 

har också diskuterats. Det är däremot svårt att 

komma fram till någon entydig förklaring av människobenen 

i anknytning till husen i Vaxmyra 


Självklart kan man utifrån dateringarna diskutera samtidigheten. 

Även om graven och husen inte skulle vara 

exakt samtida, så visar dateringarna på en närhet i tid som 

bör innebära att platsen för det först anlagda, vare sig det 

var huset eller gravarna, bör ha funnits kvar i folkets medvetande. 

Tomma gravar eller ”gravar utan begravning” är ett 

återkommande fenomen – som förekommer under alla 

förhistoriens perioder, men är vanligast under äldre järnålder. 

Olika förklaringsmodeller har presenterats, samtliga 

dock med en gemensam huvudtes som går ut på att gravens 

primära funktion är som förvaringsplats för den 

döde. 

Man har diskuterat huruvida de tomma gravarna är att 

betrakta som kenotafer – det vill säga minnesmonument 

för en person som avlidit långt från hemmet, eller om de 

utgjort barngravar etc. vars ben är mindre resistenta och 

därmed inte skulle ha bevarats. (jfr Björkhager 1992). I en 

artikel från 1995 försöker Eriksson och Runcis frångå den 

äldre synen att hantera dessa gravar utifrån förutsättningen 

att den faktiska frånvaron har en bestämd mening i sig. 

Även frånvaron av ett element kan vara signifikant. Man 

trycker på gravens kommunikativa aspekt- och framhäver 

behovet av att flytta fokus från den döde till de efterlevande 

som utför begravningsritualen. 

Eriksson och Runcis menar då att i gravar med inga, 

eller enstaka fragment av ben, har man lyckats utplåna individen. 

”Dessa utgör ett extremfall av brandgravskickets 

logik, som inte bara leder till en omvandling av individen 

utan en fullständig utradering av henne” (Eriksson & 

Runcis 1995) 

Självklart spelar kontexten en stor roll. I Vaxmyra var 

gravområdet som undersöktes ganska litet till ytan. Den 

fyndförande ytan avgränsades åt alla håll utom i väster där 

ytan var störd av recenta aktiviteter, förmodligen i samband 

med uppsättande av den stora högspänningskabeln 

som löper över området. I söder- drogs ett antal sökschakt 

som var tomma. Det är dock möjligt att gravområdet fortsätter 

en bit bort och även möjligt eller till och med troligt 

att egentligen hela moränimpedimentet ”Thorsberget” från 

Buddbo i söder till Vaxmyra i norr – utgjort någon form av 

gravkulle eller helig plats. Gravarna som undersöktes i Vaxmyra 

gick omöjligt att upptäcka förrän man torvat av och 

rensat ytan. Det är också anmärkningsvärt att gravarna 

såväl i Vaxmyra som i Buddbo innehöll en förhållandevis 

stor andel barn. På det stora gravfältet i Buddbo räknar 

man med att ungefär 20 % av de gravlagda var barn (muntligen 

Gustafsson). 

Den segmenterade pärlan som påträffades i moränbacken 

i närheten av gravarna är ett bevis på att man återkommit 

till platsen långt efter att gravarna anlagts. Att 

gamla gravplatser på detta sätt återanvänts är känt från 

flera håll och tyder på att vissa ”heliga platser” bevarats i 

folks medvetande och utgjort en viktig del i samhällets 

myter och ritualer (jfr Artelius & Lindqvist 2002). Till krö- 

net av moränimpedimentet återkommer människorna 

också under vikingatid. Här undersöktes en anläggning 

som först tolkade som en bålplats där man kremerat de 

döda. Det visade sig senare att platsen endast innehöll 

djurben samt att den kunde daterats till vikingatid (muntligen 

Gustafsson). 

Artelius delar in begravningsritualen i tre huvudsakliga 

faser; kremering, efterbehandling av benen, samt gravläggning 

och offer. Ritualen kretsar dels kring de döda och dels 

kring de efterlevande (Artelius 2000:224ff). I Vaxmyra är 

det främst den sista fasen, själva gravläggningen och offret, 

som går att spåra i det arkeologiska materialet. 

Benmaterialet 

I enlighet med frågeställningarna i undersökningsplanen 

har förekomsten av rituella aktiviteter med utgångspunkt i 

benmaterialet undersökts. Utifrån den rumsliga analysen 

kan vissa mönster skönjas. Tydliga spår efter rituella aktiviteter 

finns i benfynden av människa i den sydvästra delen 

av undersökningsområdet, främst på yta B. På yta A hittades 

även flera obrända tandfragment från ko. Likaså visar 

den rumsliga analysen att en koncentration av brända 

djurben och ben av häst kan hänföras framför allt till yta B 

och att brända ben från unga djur enbart förekommer på 

yta A och B. Frågan är om detta kan kopplas samman med 

rituella aktiviteter, eller om de helt enkelt är ett resultat av 

”sophantering” eller dylikt? Vidare har beninnehållet i och 

invid samtliga konstruktionselement i husen på både fornlämning 

325 och 326 i Vaxmyra granskats för att utröna 

om byggnadsoffer förekommit på platsen. 

Djuren har alltid haft stor betydelse för människans 

överlevnad. Under den tid som den undersökta bebyggelsen 

i Vaxmyra existerade baserades en stor del av bygdens 

ekonomi på tamboskap. Men djuren har även haft andra 

funktioner, förutom den rent ekonomiska. I alla samhällen 

har de haft en betydelsefull roll i mytologin och ingått i ritualer, 

vars innebörd och funktion varierat, t.ex. i samband 

med olika rites de passages (födelse, initiation, pubertet, 

bröllop, död) eller vid offerhandlingar med ändamålet att 

ge framgång, fertilitet och skydd åt människorna och deras 

omgivning (t.ex. Näsström 2002). 

Djurens betydelse kan illustreras både med exempel 

från berättande och historiska källor, antropologiska och 

etnologiska sammanhang samt från arkeologiska kontexter. 

I Snorres Edda förekommer drygt 80 namngivna djur. 

Huvudsakligen rör det sig om hästar, men även nöt, svin, 

getter, hjortar, vargar, fåglar och ormar omnämns samt enskilda 

namngivna djur som hunden Garm, ekorren Ratatosk 

och draken Fafne (Jennbert 2002:106). Enligt Jennbert 

finns det en koppling mellan hästar och betydelsefulla 

gudar och människor, både i texterna och i det arkeologiska 

materialet från denna tid. Djuren och speciellt hästarna 

verkar vara ett uttryck för en aristokrati i Snorres text, men 


utan könspreferenser enligt Jennbert. Hunden förkommer 

däremot inte särskilt ofta i texterna, men är däremot vanligt 

förekommande i samband med begravningsritualer 

från stenålder och fram i modern tid (Jennbert 2002:120f). 

Husoffer omnämns i ett flertal berättande/historiska källor, 

t.ex. i de isländska sagorna och i Gutalagen, men även av 

Adam av Bremen och Tacitus (KL 12:514ff). 

Husdjuren förefaller, utifrån en mängd olika arkeologiska 

sammanhang ha haft stor betydelse i olika typer av ritualer 

särskilt under bronsålder och järnålder. Djuren påträffas 

i gravar, som bilder på hällar, stenar och föremål 

samt på speciella platser, t ex som offer i byggnader, våtmarker, 

brunnar, liksom i avskrädeshögar (Jennbert 

2002:109ff). Att djuroffer alltmer börjar förekomma i det 

arkeologiska källmaterialet (husen) under dessa tidsperioder 

har kopplats samman med att man vid denna period 

börjar stalla tamboskapen (Paulsson-Holmberg 1997:67). 

De benslag som är mest frekventa i gravar, på kultplatser 

och som byggnadsoffer är kranier och långa rörben. Antropologiska 

studier har visat att också tänder, päls, skinn 

och fjädrar brukar förknippas med förfäderna (Jennbert 

2002:115ff). För det mesta är de deponerade benen i byggnader 

obrända, men ex på brända depositioner finns också, 

bl a från Lundsgaard på Fyn och Ginderup på Jylland. 

Husoffer 

I Hus 3 hittades ett miniatyrkärl deponerat i ett av stolphålen 

som hör till Hus 3. Vi har tolkat detta fynd som ett 

”husoffer”. 

Offerritualer kan spåras under hela vår förhistoria, och 

de äldsta fynden kan tillskrivas tidigmesolitisk tid. Under 

järnålder introduceras keramikkärl i ritualen. Traditionen 

att sätt ned kärl i grunden till nybyggda hus är ett välkänt 

fenomen från olika perioder och kulturer världen över. 

Eftersom byggande av ett hus måste ha varit en relativt 

ovanlig händelse, som kanske skedde någon gång under 

varje individs levnad, så är rimligt att tro att denna händelse 

i likhet med andra sociala händelser såsom födelse, bröllop, 

död, fått karaktären av en rite de passage. Det är rimligt 

att det skapats en rad föreställningar kring en sådan viktig 

händelse. 

Man skulle säkra husets framtida lycka, se till skydda 

husets och dess inneboende mot eldsvådor och andra 

olyckor. Varje ny byggnad var i regel tabu tills man med 

hjälp av olika ritualer invigt och säkerställt det. Byggoffret 

kunde bestå av ett rituellt slaktat djur, eller mat/dryckesoffer 

serverat i olika behållare. De absolut vanligaste ceremonierna 

kan kopplas till husets invigning, men det har 

förmodligen också förekommit ritualer under husets livscykel, 

exempelvis i samband med utbyggnad och övergivande 

(Carlie 2004, Karsten 1994, Paulsson 1993). 

Tre kategorier av kärl dominerar bland de rituellt nedlagda. 

Det rör sig dels om små enkelt upptummade skålar 

Figur 121. Bild på det deponerade kärlet i Vaxmyra. 

Foto Susanna Eklund. 

eller koniska kärl med flat botten, dels dryckeskärl i form 

koppar och bägare och slutligen en tredje grupp bestående 

av större förrådskärl. Inslaget av miniatyrkärl är i de två 

förstnämnda kategorierna är mycket framträdande i det 

danska materialet (Carlie 2004:64). I Sverige däremot är de 

små miniatyrerna ganska ovanliga och i Mälardalen verkar 

bruket av lerkärl i kulten överhuvud taget inte fått något 

större genomslag. Ann Carlie som gjort en genomgång av 

forntida byggnadskult har endast funnit ett par enstaka 

fynd från Uppland. Det deponerade lilla kärlet i Vaxmyra, 

som kan hänföras till kategorin små enkelt upptummade 

skålar med flat botten, representerar med andra ord en 

sydlig tradition (Figur 121). 

Miniatyrerna utgör ofta en kopia av de större förrådskärl 

som man normalt finner på boplatserna. Likheten 

i form antyder att minikärlen tillverkats enbart för ritualen. 

I en annan av de takbärande stolparna i västra gaveln i 

samma hus hittades sammanlagt 33 brända djurbensfragment. 

Fem fragment kunde identifieras som delar av höft 

och svanskotor av ett lamm. Övriga benrester kommer troligen 

från samma individ. Benen hittades ytligt i anläggningen. 

Det faktum att benen är brända och dessutom hittades 

ytligt i stolphålet är faktorer som talar emot tolkningen 

av fyndet som ett husoffer (se definitioner i t.ex. 

Paulsson-Holmberg 1997). Brända depositioner av djurben 

är inte alls lika vanliga som depositioner av obrända, 

men de förekommer (Carlie 2004). Placeringen i husets 

gavel och närheten till det offrade miniatyrkärlet talar dock 

för att det skulle kunna vara ett husoffer. 


Det går dock inte att utesluta att resterna efter lammet 

kan sammankopplas med rituella aktiviteter i samband 

med begravningarna på platsen, t ex utgöra resterna efter 

en begravningsmåltid eller matoffer. Att benen har bränts 

kan associeras med det förhärskande brandgravskicket 

under förromersk järnålder. Ytterliggare en alternativ tolkning 

skulle kunna vara att de västligaste stolpparen i hus 3 

utgör ett separat hus med rituell funktion, då även de ovan 

nämnda människobenen hittades på denna plats. 

Placeringen av det offrade är viktig – det är en utvald 

plats, ofta strategiskt vald, exempelvis under tröskeln vid 

Figur 122. Plan över Hus 3 som visar var miniatyrkärlet och lammet deponerades. 

ingången eller i ena hörnet av bostadsdelen (Karsten 1994). 

På utgrävningen i Gröntoft i Danmark har man noterat 

speciella nedläggelsemönster. Lerkärl som offrats vid ceremonier 

i samband med husets övergivande har här placerats 

i den första takbäraren från sydväst. I Vaxmyra har 

såväl lammet som miniatyrkärlet placerats i den sydvästra 

gaveln, lammet i den första takbäraren från sydväst och lerkärlet 

i den andra takbäraren från sydväst. Detta skulle således 

kunna indikera att offret skett i samband med övergivandet 

av huset. Denna teori stöds av att såväl lerkärlet 

som benen, påträffades relativt ytligt i anläggningen. 


UTVÄRDERING 

Ärentuna socken har inte tidigare berörts av arkeologiska 

undersökningar i någon större omfattning. Inom ramen 

för E4-projektet undersöktes, tre stora grav- och boplatsområden 

inom en radie av 2 km. Vaxmyra låg i mitten 

– såväl geografiskt som kronologiskt och är delvis samtida 

med några av gårdarna från såväl Kyrsta som Buddbo. De 

sammantagna resultaten från utgrävningarna kommer att 

utgöra en grund för att beskriva den lokala bebyggelseutvecklingen 

från senneolitikum till vikingatid / tidig medeltid. 

Tanken var att vi skulle studera den lokala bebyggelseutvecklingen 

om möjligt med ett socialt perspektiv. Vi 

har kunnat svara på frågor kring husens funktion, konstruktion, 

gårdarnas organisation, bosättningarnas placering 

i landskapet samt boplatsens varaktighet. Det nya materialet 

som framkommit utgörs sammanlagt av ett 70-tal 

hus och ca 170 gravar. 

Vaxmyra: 15 hus fördelade på minst 8 gårdar, 2–7 gravar 

Kättsta: 32 hus, drygt 100 gravar 

Kyrsta: 36 långhus och 5 grophus, 60 gravar 

Då rapporterna från Kyrsta och Kättsta fortfarande är 

under utförande och alla analysresultat inte är klara så får 

genomgången och jämförelserna av hela det framtagna 

materialet göras vid ett senare tillfälle 

Om man ser till de frågeställningar som uppställdes i 

undersökningsplanen så har undersökningen i Vaxmyra på 

det stora hela kunnat svara på, eller i alla fall kunnat sprida 

nytt ljus i de flesta frågor. 

I Vaxmyra har vi haft möjlighet att studera den rumsliga 

organisationen genom att titta närmre på funktionsindelning 

av hus och aktivitetsytor. En intressant iakttagelse 

är att de båda boplatsytorna söder och norr om bäcken 

skiljer sig markant åt. Boplatsytorna har disponerats på 

helt olika sätt. Boplatsen norr om bäcken kan närmast beskrivas 

som ren och prydlig med inhägnade aktivitetsytor 

och väldigt få anläggningar som inte ingår i konstruktioner. 

Utöver enstaka spridda och mindre grupperingar av 

anläggningar, i form av gropar och härdar, finns endast två 

aktivitetsytor med ett större antal anläggningar; två härdområden. 

Boplatsen söder om bäcken kan man snarare 

beteckna som närmast ostrukturerad. Här ligger anläggningarna 

på sina ställen mycket tätt och det verkar ha pågått 

en febril aktivitet utanför husen som nästan saknas vid 

Raä 326. 

Markant är också att den tidiga fasta bebyggelsen på 

platsen har haft en större utbredning än de senare och aktiviteterna 

har företagits långt från bostadshusen, medan 

de senare gårdarna har en mycket liten aktivitetsyta nära in 

på husen. Tack vare den otroligt välbevarade gården med 

inhägnad gårdsplan på Raä 326 så har vi också fått en god 

insikt av hur en gård från äldre järnålder faktiskt kan ha 

sett ut. Bägge lokalerna överges redan i yngre romersk järnålder 

vilket skiljer sig från den generella bebyggelseutvecklingen 

i landet. 

Då det inte fanns något trä bevarat i något utav stolphålen 

så har vi tyvärr inte haft möjlighet att findatera hus 

med hjälp av dendrokronologi såsom förhoppningen var. 

Därför har det varit omöjligt att helt säkert besvara frågor 

om husens samtidighet, husens livslängd och liknande. Vi 

kan endast utifrån de 14 C-dateringar vi har, samt husens 

placering i förhållande till varandra, göra hypotetiska modeller 

för hur det kan ha sett ut. 

Det är troligt att åtminstone två gårdar vid Raä 326 

varit samtida i tidig romersk järnålder. Dessutom har åtminstone 

den äldsta gården (Hus 3) söder om bäcken varit 

samtida med Hus 11 och Hus 14 norr om bäcken. Det är 

mer osäkert om Hus 15 och Hus 4 på var sin sida om bäcken 

också varit samtida eller om Hus 4 är anlagt senare. Århundradena 

kring Kristi födelse finns representerade även 

på Kyrsta och Kättsta, och det är troligt att det funnits gårdar 

samtidigt på alla tre platserna vid denna tid. 

Hur stora hushållen har varit är det svårt att säga något 

konkret om. Husen på Vaxmyra varierade i storlek från 

strax under 10 – 38 meter. De hus som tolkats som boningshus 

var med ett undantag mellan 18 och 30 meter 

långa och kan betraktas som ”normalstora”. Hus 11 med 

sina dryga 38 meter särskiljer sig genom sin längd. 

Vaxmyra utgrävningen ger också utrymme för att diskutera 

ägogränser i ett långtidsperspektiv med tanke på 

hur vägen som finns med på 1700-tals kartan anpassat sig 

efter järnåldersgården. Överensstämmelserna är för många 

för att det ska verka troligt med en ren slumpartad relation 

mellan objekten. En möjlighet är att 1700-talets väg och 

ägogränser har ett ursprung i en järnålderskontext. 

Vissa frågeställningar visade sig vara irrelevanta för undersökningen. 

Det förmodade grophuset som påträffades 

vid förundersökningen visade sig vara en igenfylld grop 

och därmed utgår alla frågor som berörde grophusproblematiken. 

Undersökningsresultatet väckte även en del nya frågor. 

Främst gäller det lämningarna vid Raä 325. De tillvaratagna 

fynden var här betydligt fler än förväntat och den relativt 

stora mängden keramik kommer att var till stor hjälp vid 

upprättande av en regional kronologi. Keramiken kan dessutom 

användas för att skönja depositionsmönster såsom 

eventuella skillnader mellan grav- och boplatskeramik. 

Att gravar skulle hittas i Vaxmyra var inte förväntat. En 

grav med kantkedja och bengömma undersöktes i Vax- 

UTVÄRDERING 141

myra. Vid sidan om den fanns ett antal mer eller mindre 

gravliknande anläggningar som ej innehöll några ben. 

Exempelvis undersöktes en anläggning med vällagd kantkedja 

invid ett mittblock. 

Den undersökta gravplatsen som daterats till sen förromersk 

järnålder är inte särskilt stor men den utgör ett 

viktigt jämförelsematerial och sprider nytt ljus över periodens 

dolda gravskick. Flera liknande platser har undersökts 

inom E-4-projektet. 

Det är ofta svårt att hitta spår efter sociala skiktningar i 

det arkeologiska materialet. I Hus 14 fanns ett mindre rum 

med en härd i den sydöstra gaveln. Teorier har framförts 

att de här extrarummen som uppträder i ena gaveln, oftast 

öster om fähusdelen, och som blir allt vanligare i romersk 

järnålder skulle vara ett uttryck för den ökade sociala stratifieringen. 

Ägandet och välståndet koncentreras till ett 

färre antal ägare och ett socialt tomrum uppstår, där ett 

antal människor faller ur systemet och blir jordlösa. Extrarummet, 

vägg i vägg med boskapen, skulle med andra ord 

husera gårdens ”drängar och pigor”. Att extrarummen ofta 

har sneda ojämna spann skulle enligt Norr vara ytterligare 

ett sätt att markera och förstärka intrycket av att husets 

inneboende har olika status ( Norr 1996). 

Trots vägkorridorens relativa bredd på 100 meter så 

lyckades vi inte fånga ”hela boplatsytan”. Vid Raä 326 fortsatte 

hus 12 och hus 9 utanför vägsträckning i öster och 

hägnaden tillhörande Hus 14 i väster. Vid Raä 325 fanns 

det också anläggningar i vägkorridorens ytterkant på den 

östra sidan. Detta är alltid exploateringsgrävningarnas dilemma. 

Om man jämför förundersökningsresultaten med slutundersökningsresultaten 

så stämmer de ganska väl överens. 

Vid Raä 325 drogs dock schakt endast fram till skogbrynet 

i söder och det visade sig att det var just i gränszonen, 

en bit upp på det blockiga impedimentet, som de 

allra flesta fynd samt ett stort antal välbevarade anläggningar, 

däribland gravar framkom. 

Om man utvärderar fältmetodiken så har det visat sig 

att man måste vara mycket uppmärksam för att upptäcka 

de ganska vaga spåren efter pinnhålshägnader. Ibland krävs 

det gynnsamma omständigheter för att anläggningarna 

skall framträda. I Vaxmyra var det efter ett regnväder som 

de mörka fläckarna uppenbarade sig. Är marken torr kan 

det vara bra att använda vattenspruta om man misstänker 

en hägnad. Man bör också vara noga med att rensa den 

framschaktade ytan med en gång så att inte spåren hinner 

torka och blekna bort. 

Något som har visat sig vid undersökningarna längs 

E-4: an är att det makrofossila materialet generellt sätt varit 

magert. Ett sätt att komma undan ett slentrianmässigt insamlande 

av makroprover (vilket kräver stor arbetsinsats 

och tar mycket plats) skulle vara att börja flottera ett urval 

prover från varje konstruktion redan under fälttiden. Då 

skulle man snabbt se om det fanns ett arkeobotaniskt material 

som det är värt att ta gå vidare med, eller ej. Man har 

då möjlighet att prioritera och lägga arbetsinsats på de anläggningar 

som ger något resultat. Självklart är det också 

värdefullt att ta jordprover ur anläggningar och flottera om 

man är på jakt efter daterbart material. 


MATERIALETS POTENTIAL 

– VIDARE BEARBETNING 

Utgrävningen i Vaxmyra har genererat mycket ny kunskap 

och spännande resultat och det finns flera möjligheter för 

vidare bearbetningar. I publiceringsplanen för de tematiska 

slutpublikationerna ingår också många förslag på artiklar 

som kommer att behandla företeelser som förekommer 

på flera platser utmed vägsträckningen. Hägnader i trä, 

tjärframställningsgropar samt de benlösa gravarna är 

exempel på sådana fenomen som dykt upp på flera ställen 

inom projektet. I ett antal av dessa artikelförslag utgör resultaten 

från Vaxmyra en viktig beståndsdel för att belysa 

materialet. De artiklar som i nuläget är tänkta att skrivas 

och som kommer att använda sig av material från Vaxmyra 

kommer här att presenteras närmare; 

Mälardalens bäst bevarade järnåldersgård? 

Unikt för just Vaxmyra är den extremt välbevarade gården 

vid Raä 326, med ett hus med dubbla vägglinjer och många 

bevarade inre konstruktionsdetaljer. Tack vare att huset är 

så välbevarat har det gått att göra en relativt detaljerad 

funktionsanalys. Huset har också en inhägnad gårdsplan 

som omgärdats av ett staket. Vaxmyragården kommer att 

presenteras och diskuteras närmare i Upplandsmuseets 

årsbok 2005. 

Hägnader i trä 

En artikel kommer att behandla de gränsdragningar i form 

av de fysiska spår efter hägnader som undersökts inom 

ramen för E-4 projektet. Spår efter trähägnader förekommer 

på en rad andra ställen runt om i Sverige. Materialet är 

dock ganska sparsamt till stor del beroende av att det krävs 

gynnsamma omständigheter och goda bevaringsförhållanden 

för att lokalisera spåren efter störarna. Det känns därför 

värdefullt att sammanställa och presentera det förhållandevis 

stora materialet som framkommit inom en 

begränsad, geografisk region i samband med projektet. 

Artikeln kommer att jämföra hägnadernas uppbyggnad, 

och funktion samt lokalisering i landskapet. Har man 

använt sig av ett gemensamt måttsystem? Pinnhålen i Vaxmyra 

stod exempelvis på ett avstånd av en fot mellan 

varandra. Vilket trädslag har man nyttjat? Kan man 

skönja en utveckling över tid och hur gamla är de äldsta 

spåren? 

Artikeln kommer också att behandla symboliska gränsdragningar 

som inte lämnat lika tydliga fysiska spår. Man 

utnyttjar topografiska element, tomma ytor, härdgrupper i 

utkanten av gården för att skapa dessa osynliga gränser 

som definierar rummet. 

Kontinuitet i markutnyttjande 

Utifrån exemplet Vaxmyra går det att diskutera kontinuitet 

i markutnyttjande. Det visade sig att en väg som finns med 

på 1700-tals lantmäterikarta tar en omotiverad sväng runt 

den inhägnade järnåldersgården. Här kan man skönja en 

mycket lång historisk kontinuitet i någon form av markutnyttjande 

och rumslig organisation. Överensstämmelserna 

är för många för att det ska verka troligt med en rent slumpartad 

relation mellan objekten. Kan 1700-talets väg ha ett 

ursprung i en järnålderskontext? Har ägogränserna en 

sådan lång kontinuitet? Eller kan markförhållandena och 

den lokala topografin på något sätt förklara att en väg vid 

senare tillfälle dragits på detta sätt förbi gårdslämningen? 

Rumslig organisation 

När man studerar hägnader så kommer man oundvikligen 

på frågor kring rumslig organisation. Vad är det hägnaderna 

egentligen hägnar in? Vad är utsida och vad är insida? På 

flera av platserna är det själva gårdstunet som är inhägnat 

och vi har därför möjlighet att studera hur boplatsytan disponerats? 

Hur har husen placerats i förhållande till varandra 

samt i relation till aktivitetsområden, härdgrupper, 

brunnar, tomma ytor etc.? Förhoppningsvis kommer det 

att gå att studera rörelsemönster inom tomten. 

Hur har man valt att placera boplatsen i landskapet 

rent topografiskt, är husen exponerade eller dolda, vetter 

ingångarna mot en privat/offentlig del av gårdstunet? Vad 

har valet av plats för bakomliggande orsaker? Det blir intressant 

att belysa hur men även varför boplatserna organiseras 

som de gör. 

Boplatsrelaterade sakrala handlingar 

På så gott som alla undersökta boplatslokaler utmed E-4 

sträckningen har vi hittat spår av vad som kan tolkas som 

lämningar av aktiviteter ingående i ett sakralt vardagsliv. 

Dessa utgörs av medvetna depositioner, skålgropsblock, 

husoffer och andra företeelser som vittnar om ritualer i 

vardagen. I Vaxmyra hittades ett deponerat miniatyrkärl i 

keramik i ett av de takbärande stolphålen till Hus 3 och resterna 

efter ett lamm i ett annat stolphål i samma hus. Variationen 

beträffande depositionerna är stor; det rör sig om 

större keramikdepositioner, skalltak från människa, ben 

från grisfoster och andra djur, hela krukor med säd, malstenar, 

portabla skålgropsblock etc. Vi kommer i artikeln 

att studera dessa särdrag lite närmare. 

I projektprogrammet ”Arkeologi i Tiundaland” understryks 

möjligheterna att utifrån boplatsens organisation 

och struktur även belysa vissa delar av kosmologin för de 

MATERIALETS POTENTIAL – VIDARE BEARBETNING 143

människor som bodde på platsen. Konstruktionsoffer finns 

belagda från och med neolitikum, och denna tradition 

tycks ha fortsatt även in i historisk tid. Husoffer tycks vara 

ett universellt fenomen då det i de flesta kulturer finns ett 

behov av att markera och skydda den plats man bebor 

genom olika ceremonier och ritualer. 

Vad innebär de rester av sakrala handlingar som vi återfinner 

på boplatser? I artikeln kommer vi att försöka ge 

dessa typer av återkommande mönster en social innebörd. 

Vi kommer att utgå från etnografiska och etnologiska paralleller 

för att försöka förstå det bakomliggande symbolspråket 

hos olika föremålskategorier. Finns det skillnader 

och likheter i hur man har deponerat skilda typer av föremål 

och material? Hur förhåller sig dessa till de kontexter 

där de påträffas? Finns det exempel på kontinuitet i boplatsrelaterade 

offerskick under skiftande tidsperioder? 

Keramik i norra Mälardalen under bronsålder 

och äldre järnålder 

Inom ramen för Tomas Erikssons avhandlingsarbete kommer 

keramiken från Vaxmyra tillsammans med keramiken 

från Kättsta att utgöra ett huvudmaterial för tiden förromersk/äldre 

romersk järnålder. Området saknar i dagsläget 

en fungerande keramikkronologi för tiden senneolitikum 

till och med vendeltid och ett av de primära målen är att 

upprätta en grov kronologi, utifrån morfologiska formelement, 

ytbehandling samt gods och dekor. Arbetet kommer 

också att beröra avfallshantering på boplatser samt studera 

de externa kulturinfluenserna i keramikmaterialet. 

Gravar – variation och tradition 

En hel publikation kommer att behandla gravarna som undersökts 

utmed E-4: an. På flera lokaler dök oansenliga 

gravar upp som en glad överraskning i slutundersökningsskedet 

just för att de var så svåra att upptäcka. Även 

vid Vaxmyra påträffades oväntade gravar. Formen kan variera 

från regelrätta tydliga gravkonstruktioner med kantkedja 

och bengömma, till tydliga konstruktioner utan 

några begravningar, och spridda brända ben som helt saknar 

gravöverbyggnad. En diskussion kring gravbegreppet 

kommer att föras utifrån dessa svårtolkade lämningar och 

problematiken tas upp i en rad artiklar i gravpublikationen. 

Hustypologi 

I samband med E-4 projektet har drygt 200 nya hus undersökts 

och det sammantagna husmaterialet i regionen har 

ökat drastiskt. 15 av dessa hus återfanns i Vaxmyra. Det 

nyframkomna materialet kommer att utgöra ett underlag 

för att bearbeta och vidareutveckla befintlig huskronologi 

och typologi. Att det dessutom påträffats väldigt många hus 

inom ett begränsat geografiskt område innebär att det 

eventuellt kommer att gå att återge lokala byggnadsskick. 

Frågor kring funktionsindelning kommer också att beröras. 

Skärvstensanläggning 

Skärvstensanläggningen som undersöktes på yta A vid Raä 

325 bör inte betraktas som en isolerad företeelse då två liknande 

anläggningar undersöktes endast 250 meter bort. 

Dessa kommer att behandlas i en artikel som främst fokuserar 

på betydelsen av att man hittade obrända kotänder i 

den brända kontexten. 

Osteologi 

En artikel som grundar sig på det osteologiska materialet 

från bronsoch järnåldersboplatserna inom projektet 

kommer att fokusera på frågor kring resursutnyttjande och 

rumslig indelning av boplatser (slaktplatser, platser för tillagning 

av mat, aktivitetsytor od) genom benslagsfördelning 

och ett tafonomiskt analyssätt. 

Övrigt 

Andra möjligheter för vidare bearbetningar av materialet 

är artiklar i olika tidskrifter. Det finns också möjlighet för 

fördjupningar inom ramen för universitetets arkeologiutbildning 

(exempelvis C och eller D-uppsatser). 

Sammanfattning 

Vid utgrävningen vid Vaxmyra 2002 undersöktes två boplatsområden 

på var sin sida en liten bäck. Orsaken till undersökningen 

var nydragningen av E-4: an mellan Uppsala-Mehedeby. 

Undersökningsområdet ligger framför allt 

i åkermark, längst i söder sträcker det sig också delvis över 

ett moränimpediment som inte varit uppodlat i modern 

tid. Sammantaget ger lösfynd och fornlämningar i närområdet 

en bild av en plats som under förhistorisk tid varit 

utnyttjad från mellanneolitisk tid och framåt, med en 

tyngdpunkt på äldre järnålder. 

Söder om bäcken, vid Raä 325, påträffades 6 treskeppiga 

långhus som ingått i två separata gårdsstrukturer. Den 

gård som etablerades först på platsen dateras till övergången 

mellan förromersk/äldre romersk järnålder. Gården var 

uppbyggd av ett större flerfunktionellt hus samt en mindre 

ekonomibyggnad. Ekonomibyggnaden har under gårdens 

levnadslopp av någon anledning rivits och ersatts av en ny 

byggnad som uppförts bredvid den gamla. Den andra gården 

som dateras till yngre romersk järnålder har bestått av 

ett bostadshus och två ekonomibyggnader. I den södra 

delen av underökningsområdet var anläggningar och fynd 

bättre bevarade och här fanns spår efter många aktiviteter. 

I sluttningen hittades en säker grav och ett antal möjliga 

gravkonstruktioner och rester efter spridda brända människoben. 

De brända människobenen har daterats till sen 


förromersk järnålder och kan alltså ha varit samtida med 

den tidiga bebyggelsen på platsen. Drygt 35 meter sydväst 

om boplatsen undersöktes en skärvstensanläggning som vi 

inte kunnat tolka på ett tillfredsställande sätt. Anläggningen 

är samtida med den andra gården i området. En teori är 

att det rör sig om en rökanläggning som använts till att 

röka kött och / eller hudar. 

Norr om bäcken, vid Raä 326, undersöktes 8 långhus 

och en fyrstolpekonstruktion. Generellt kan sägas att det är 

en ren boplats, med väldigt få anläggningar som inte ingår 

i konstruktioner. Den första etableringen på platsen verkar 

ha skett i yngre bronsålder/tidig förromersk järnålder och 

platsen tycks ha övergetts i yngre romersk järnålder. 

Tyngdpunkten av dateringarna ligger i övergången mellan 

förromersk/äldre romersk järnålder. Tiden kring Kristi födelse 

verkar ha varit mycket expansiv i området. Mycket 

tyder på att en gård splittras och två enheter skapas vid Raä 

326 ungefär samtidigt som det sker en nyetablering söder 

om bäcken. Vid Kyrsta finns också flera gårdar från tiden 

förromersk/äldre romersk järnålder. Här har funnits minst 

4 och max 6 gårdar. Anmärkningsvärd är den mycket välbevarade 

gårdsmiljö som undersöktes på platsen. Ett hus 

med dubbla vägglinjer och en inhägnad gårdsplan ger detaljerad 

information om hur ett hushåll kan ha sett ut. 

Under loppet av yngre romersk järnålder överges såväl 

lokalen norr som söder om bäcken. Detta är något tidigare 

än den omläggning av bebyggelsemönster vid övergången 

mellan folkvandringstid och vendeltid som har kunnat 

skönjas på andra håll i landet, exempelvis i Östergötland. 

(jfr Hedvall 1995, Frölund 1998, Molin 1999). 

Den slingrande bäcken som separerar boplatserna ansluter 

i öster till Fyrisån och har säkerligen fungerat som 

kommunikationsled för mindre båtar. Utifrån makrofossilanalysen, 

vedartsanalysen samt den paleoentomologska 

analysen av brunnen framträder en bild av landskapet kring 

Vaxmyra under äldre järnålder som ganska öppet. De dominerande 

trädslagen tall, björk och ek är alla ganska anspråkslösa 

– men samtidigt ljuskrävande. Inslaget av gran är 

mindre än förväntat. Växtmaterialet tyder likaså på ett kulturlandskap, 

med odling, bete och öppna gräsbevuxna ytor. 

Resultaten från undersökningarna vid Vaxmyra kommer 

att tillsammans med resultaten från de närliggande 

grävningarna Kyrsta, Buddbo och Kättsta att utgöra en 

grund för att beskriva den lokala bebyggelseutvecklingen 

från senneolitikum till vikingatid/tidig medeltid. Vi har 

kunnat svara på frågor kring husens funktion, konstruktion, 

gårdarnas organisation, bosättningarnas placering i 

landskapet samt boplatsens varaktighet. 

Figur 123. De som gjorde jobbet: Michel Guinard, Svante Norr, Kim Darmark, C-G Ojala, Susanna Eklund, Sara Hagström, 

Helena Victor och Helena Åkvist. Foto Michel Guinard. 

MATERIALETS POTENTIAL – VIDARE BEARBETNING 145

REFERENSER 

Andersson,G. 1998. En folkvandringstida boplats med palissad 

vid Haga norra. Arkeologisk förundersökning och undersökning. 

Uppland, Solna socken, Haga 2:1, RAÄ 85. 

Stockholm. 

Andersson, K., Biwall, A., Frölund, P., Holm, J., Rosborg, B., 

Waks, G., Wrang, L. 1994. Arkeologi på väg – undersökningar 

för E 18. Tibble – bebyggelse och gravar i norra 

Trögden. Uppsala. 

Artelius, T. 2000. Bortglömda föreställningar. Begravnings 

ritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder. 

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar 

Skrifter 36. 

Artelius, T. & Lindqvist, M. 2002. Gravstolpar och långtida 

meningssammanhang – Begravningsplatsen i Vittene. 

In Situ – Västsvensk Arkeologisk Tidskrift:49–60 

Aspeborg, H. 1997. Anläggninsfrekvenser i tid och rum. I: 

Boplatser i Uppsala i Västmanlands län del II. UV Uppsala 

rapport 1997:23. 

Aspeborg, H. 1998. Boplatsstruktur under äldre järnålder i 

Västmanland- exemplet Västra Skälby. I : Andersson, K. 

(red). Suionum hinc civitates. Nya undersökningar kring 

Norra Mälardalens äldre järnålder. Occasional Papers in 

Archaeology 19: 123–144. Uppsala. 

Aspeborg, Håkan 1999. Västra Skälby – en by från äldre 

järnålder. Arkeologisk undersökning. Västmanland. 

Lundby socken. RAÄ 865. Riksantikvarieämbetet UV 

Uppsala Rapport 1997:56. 

Aspeborg, H., Bodin, U., Frölund, P., Häringe Frisberg, K. 

& Larsson, L-I. 1995. Arkeologi i Tiundaland. Arkeologisk 

utredning väg E4 sträckan Uppsala–Mehedeby. 

Björklinge, Danmarks, Gamla Uppsala, Tensta, Tierps, 

Tolfta, Vaksala, Vendels och Viksta samt Ärentuna socknar. 

Uppsala och Tierps kommuner. Uppsala län, Uppland. 

Riksantikvarieämbetet, UV-Uppsala Rapport 

1995:04. 

Augustsson, J-E. 1971. Lerblock – Eldbock. Trebetygsuppsats 

i nordisk jämförande fornkunskap. Lunds Universitet. 

Baudou, Evert 1973. Arkeologiska undersökningar på Halleby. 

Del 1. Hallebyundersökningen II. Acta Universitatis 

Stockholmiensis. Studies in North European Archaeology. 

Stockholm. 

Bennet, A. 1987. Graven – religiös och social symbol: strukturer 

i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. 

Theses and Papers in North-European Archaeology 18 

Diss. Stockholms Universitet. 

Becker, C. J. 1971. De gådefulle lerblokke fra Aeldre Jernalder. 

Kuml:145–156. 

Berggren, A & Hennius, A. 2004. Sommaränge – hus, odling 

och tjärframställning. Undersökningar för E4. Raä 179, 

Viksta socken, Uppland. Upplandsmuseet. 

Beskow-Sjöberg, M. 1977. The Archaeology of Skedemosse 

IV. Stockholm. 

Binford, L. 1967. Smudge pits and hide smoking: The use 

of analogy in archaeological reasoning. American Antiquity 

32:1:1–12. 

Borna-Ahlkvist, H. 2002. Hällristarnas hem. Gårdbebyggelse 

och struktur i Pryssgården under bronsålder. Lund. 

Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz L. & Stålbom, U., 

1998. Pryssgården – Från stenålder till medeltid. Linköping. 

Björck, N. 2003. Fullerö – hus, härdar och mysterier. I: Arkeologi 

E4 årsberättelse 2002:24–25. Uppsala. 

Björck, N & Guinard, M. 2003. Stenåldersboplatser längs 

den nya sträckningen för väg E4 – sträckan Uppsala – 

Mehedeby. UV Gal rapport 2003:1. Uppsala. 

Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen 

under bronsoch järnålder. Malmö. 

Björk, T. 1998. Härdar på rad. Om spåren efter en kultplats 

från bronsåldern. Fornvännen 1998 /2: 73–79. 

Björkhager, V. 1992. Kenotafer – finns de? CD-uppsats i arkeologi. 

Uppsala Universitet 

Brendalsmo, A. J. 1994. Tønsberg før år 1000: fra gård til by. 

Oslo. 

Burström, M. 1995. Gårdstankar. Kognitiva och sociala 

perspektiv på forntidens gårdar. I : Göthberg, H., Kyhlberg, 

O. & Vinberg, A. (red). Hus och gård i det förurbana 

samhället – Rapport från ett sektorsforskningsprojekt 

vid Riksantikvarieämbetet.Artikeldel 

Bäck, K. 2003. Lerblocken från Svågertorps industriområde 

i Skåne. Fornvännen 2003:1:27–34. 

Callahan, E. 1987. An Evaluation of the Lithic Technology in 

Middle Sweden during the Mesolithic and Neolithic. Aun 

8. Uppsala. 

Callmer, J. 1977. Trade beads and bead trade in Scandinavia 

ca. 800–100 A.D. Lund. 

Carlie, A. 1999. Sacred white stones. On traditions of Building 

White stones into Graves. I Lund archaeological 

Review 5:41–58. 

Carlie, A. 2004. Forntida byggnadskult. Malmö. 

Carlsson, D. 1979. Kulturlandskapets utveckling på Gotland. 

En studie av jordbruks- och bebyggelseförändringar 

under järnåldern. Visby. 

Carlsson, T., Kaliff, A., Molin, F. & Sundberg, K. 1996. Hulje 

– Boplats, skärvsten och gravar. E4-syd Raä 89, Högby 

socken samt Raä 234–236 och Raä 246, Mjölby socken, 

Östergötland. Linköping. 

Carlsson T. 1999. Rumslig disponering – organisation på 

äldre järnålderns boplatseer i Östergötland. I: Olika 

perspektiv på en arkeologisk undersökning i västra Östergötland 

(redaktör A. Kaliff). Riksantikvarieämbetet, Av- 


delningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 

28:28–41. Linköping. 

Eklund, S. 2000. Skällby. En gård från romersk järnålder/folkvandringstid. 

Fossil åkermark och röjningsrösen. Arby 

socken, Småland. Kalmar Läns museum. E 22-projeketet, 

Rapport 2000:7. 

Eklund, S. 2001. Eldsprängd sten i grop och i hög. I: Möre, 

historien om ett småland (red. G. Magnusson & S. Selling), 

s. 257–276. Kalmar. 

Eklund, S. & Larsson, L.K. 2002. Stenåldersgård och järnåldersbygd 

i Svartådalen. Uv Öst rapport 2002:39 

Petterson, E.& Eklund, S. Under tryckning. Den äldsta bebyggelsen 

i Lilla Sylta. Rapport UV-Mitt, Dokumentation 

av fältarbetsfasen. Stockholm. 

Elfstrand, B. 1994. Läderproduktion – kanske en binäring 

och en handelsvara i Södermanland och Östergötland 

och skärvstenrösenas roll i sammanhanget. I: Samhällsstruktur 

och förändring under bronsålder (redaktörer 

M. Larsson & A. Toll). Norrköpings stadsmuseum och 

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. 

Skrifter nr 11:24–33. Norrköping. 

Engelmark, R. & Viklund, K. 1990. Makrofossilanalys av 

växtrester – kunskap om odlandets karaktär och historia. 

Bebyggelsehistorisk tidsskrift, nr 19:33–41. Stockholm 

Eriksson, A. & Runcis, J. 1995. Teoretiska perspektiv på gravundersökningar 

i Södermanland. Riksantikvarieämbetet 

Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 8. 

Eriksson, T. 1995. Hus och gravar i Görla. Arkeologisk undersökning 

RAÄ 23, UV Uppsala Rapport 1995: . Uppsala. 

Eriksson, T. 1997. Boplatser i makroperspektiv. I: Boplaster 

i Uppsala och Västmanlands län del II. UV Uppsala Rapport 

1997:23. Uppsala. 

Eriksson, T. 1998. Egen härd guld värd – härdar från äldre 

järnålder i sydvästra Uppland. I: Suionum hinc civitates. 

Nya undersökningar kring norra Mälardalens äldre järnålder 

(redaktör K. Andersson). Occasional papers in 

archaeology 19:211–238. Uppsala. 

Erixson, S. 1984. Byar gård och hus under Bjärka –Säby. 

Stockholm 

Fagerlund, D. 1996. Arkeologisk förundersökning. Väg E4 

sträckan Uppsala-Mehedeby. Delprojekt 2. Fullerö – Läby 

delen Vaxmyra – Kyrsta. UV Uppsala rapport 1996:03. 

Uppsala. 

Fagerlund, D. 2003 Brillinge – en järnåldersgård i stormannamiljö. 

Undersökningar för E4. Raä 305, Vaksala socken, 

Uppland. Upplandsmuseet. Uppsala 

Fallgren, J.-H. 1988. Bebyggelsestruktur och markanvändning 

på Öland under järnåldern. C-uppsats, Uppsala 

Universitet. Uppsala. 

Fallgren, J.-H. 1993. Bebyggelsehistoriska undersökningar i 

Böda sn på Öland. Kalmar län 78:142–150. 

Fallgren, J.-H. 1994. En vendel- och vikingatida grophusbebyggelse 

i Övra Wannborga på Öland. Tor 

26:107–144. Uppsala. 

Fallgren, J.-H. 1997. Hus och gård på Öland I: Bebyggelsehistorisk 

tidskrift nr 33:63–76. 

Fallgren, J.-H. under tryckning. Kontinuitet och förändring. 

Bebyggelse och samhälle på Öland från 200 e. Kr. 

till 1350 e. Kr. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet. 

Franzén, B-M., Göthberg,H., Karlenby, L. 1996. Bålsta och 

Brunna – Järnåldersbygd. UV-Uppsala, Rapport 

1996:11. Uppsala. 

Frisk, M. 2000. Historiska kartor. Begrepps- och informationsanalys 

inför en anpassning till GIS. Raä. Stockholm. 

Frölund, P. 1998. Hus, gård och by under äldre järnålder – 

exempel från norra Uppland. I : Andersson, K. (red). 

Suionum hinc civitates. Nya undersökningar kring Norra 

Mälardalens äldre järnålder. Occasional Papers in 

Archaeology 19:145–166. Uppsala. 

Gansum, T. 2002. Hauger som konstruksjoner – arkeologiske 

förventninger gjenom 200 år. Gotark serie B Gothenburg 

Archaeological Theses No. 33. Göteborg. 

Guinard, M. 2003. Rastplats Buddbo. Arkeologisk förundersökning. 

Vaxmyra 13:1, Buddbo 1:1 och 2:1, Ärentuna 

socken, Uppland. SAU Rapport 2003:18. Uppsala. 

Göransson, S. 1979. Den regelbundna byn. I: Människan, 

kulturlandskapet och framtiden – föredrag och diksussioner 

vid Vitterhetsakademiens konferens 12–14 februari 

1979. KVHAA Konferenser 4. Stockholm. 

Göthberg, H. 2000. Bebyggelse i förändring. Uppland från 

slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid. Occasional 

papers in archaeology 25. Uppsala. 

Göthberg, H., Franzén, B-M., Holm, J. & Åkerlund, A. 

1996. Arkeologi på väg. Undersökningar för E-18. Skäggesta, 

Fiskvik och Prästtorp. UV Uppsala rapport 

1996:54. Uppsala. 

Göthberg, H., Kyhlberg, O. & Vinberg, A. 1995. Hus & gård 

i det förurbana samhället – Rapport från ett sektorsforskningsprojekt 

vid Riksantikvarieämbetet. Del 1 och 2. 

Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. 

Skrifter 13 och 14. Stockholm. 

Haarnagel, W. 1967. Feddersen Wierde– die Ergebnisse der 

Ausgrabung der vorgeschichtlichen Wurt Feddersen Wierde 

in Bremerhaven in den Jahren 1955 bis 1963. Wiesbaden. 

Hallgren,F.& Wikborg,J.Lösfyndsinventering. Kyrsta och 

Vigle, Ärentuna socken, Uppland. SAU rapport 2003:5. 

Uppsala. 

Hallgren, K. & Tollin, C. 2003 Kyrsta. Översiktlig historisk 

landskapsanalys. SLU. Uppsala. 

Hamilton, J. 1995. Hus och gravar i Knivsta – Forsby. Arlandabanan, 

Uppland, Knivsta socken Raä nr 189/262. UV 

Stockholm rapport 1995: 52. Stockholm. 

Hedemark, Å. 1996. Gårdstrukturer i Mälardalen under 

järnåldern. CD –uppsats, Uppsala Universitet. Uppsala. 

Hedvall, R. 1995. Sammanfattning UV Linköping.Medeltida 

agrarbebyggelse och exploateringsarkeologi – kunskapspotential 

och problemformulering. Artiklar från seminariet 

på Lövsta bruk, November 1993. UV Stockholm 

rapport 1995:20. Stockholm. 

REFERENSER 147

Hellberg, L., 1979. Ortnamnsförklaringar. I: Vägvisare till 

kulturen i Uppsala län. Utgiven av Länsstyrelsen i Uppsala 

län, Upplandsmuseet och Upplands Fornminnesförening,Uppsala 

läns landsting. Uppsala. 

Hellqvist, M., Falk, J. & Jönsson, L. 2002. Geografi i vägen. 

En geografisk och geologisk undersökningsstudie över lokaerna 

Sommaränge, Kyrsta, Vaxmyra-Kyrsta och Kättsta 

i Uppland. Högskolan Dalarna Rapport 2002:3. 

Falun. 

Herschend, F. 1989. Changing houses. Early medeival 

house types in Sweden 500 to 1100 AD. Tor 22:79–104. 

Holm, J. 1996 Gravar, boplats och odlingsytor. Från senneolitikum 

till folkvandringstid. Arkeologisk undersökning. 

Lyckeboområdet, Storvreta, Uppland. UV Uppsala rapport 

1996:27. Uppsala. 

Hulth, H. 1998. Fyra järnåldersboplatser längs Mälarbanan. 

I: Andersson, K. (red). Suionum Hinc Civitates. 

Occasional papers in archaeology 19:189–210. Uppsala. 

Hulth, H. & Norr, S. Manuskript. Fyra järnålderboplatser 

boplatser längs Mälarbanan. Opublicerat manuskript 

från Arkeologikonsult. Upplands Väsby. 

Hyenstrand, Å. 1968. Skärvstenshögar och bronsåldersmiljöer. 

Tor 12: 61–81. 

Hyenstrand, Å., 1974. Centralbygd–Randbygd. Strukturella, 

ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk 

yngre järnålder. Acta Universitatis Stockholmiensis. 

Studies in North-European Archaeology 5. Stockholm. 

Hyenstrand, Å. 1984. Fasta fornlämningar och arkeologiska 

regioner. Rapport: Riksantikvarieämbetet och Statens 

historiska museer 1984:7. Stockholm. 

Jaanusson, H. 1981. Hallunda: a Study of Pottery from a late 

Bronze Age Settlement in Central Sweden. Stockholm. 

Jennbert, K. 2002. Djurben i nordisk förkristen ritual och 

myt. I: Plats och praxis – studier av nordisk förkristen ritual. 

(red K. Jennbert, A. Andrén & C Raudvere). Projektet: 

Vägar till Midgård, s. 105–133. Falun. 

Jensen, R. 1989. Bronze Age settlement patterns in the Mälaren 

basin-ecological and social relationship. I: Bronze 

Age Studies. Transactions of the British-Scandinavian 

Colloqium in Stockholm, May 10–11, 1985 (red. H.Å. 

Nordenström), pp. 133–151. Stockholm. 

Johansson, T. 1996. Harts som universalmedel ? En experimentell 

studie av hartsets funktion. C-uppsats, Umeå. 

Kaliff, A. 1994. Skärvstenshögar och kremeringsplatser. 

Exempel och experiment med utgångspunkt från en utgrävning 

i Ringeby, Kvillinge sn, Östergötland. Tor 26: 

35–57. 

Kaliff, A. 1997. Grav och kultplats: eskatologiska föreställningar 

under yngre bronsålder och alder järnålderi 

Östergötland. Aun 24. Uppsala. 

Karlenby, L. 1994. The Bronze Age house in central Sweden. 

An evaluation of two recent excavations. Tor 26: 

5–35. 

Karlsson, S. 2002. Vegetationshistoriska undersökningar 

inom nya E-4 sträckningen Uppsala-Mehedeby, Uppland. 

Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, 

Stockholms Universitet. Stockholm. 

Karsten, P. 1994. Att kasta yxan i sjön. En studie över rituell 

tradition och förändring utifrån skånska neolitiska 

offerfynd. Acta Archaeologica Lundensia series in 8 o, No. 

23. Lund. 

Knutsson, K. 1988. Patterns of Tool Use. Scanning electron 

mocroscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. 

Kyhlberg, O. & Strucke, U. 1999. Tid och rum i Helgö. Teoriprövning 

med 14 C. I: Forskaren i Fält.(red. K. Anderssson, 

A. Lagerlöf & A. Åkerlund. Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar, Skrifter nr 27:187–197. Stockholm. 

Larsson, L-I. 1997. Massfynd från förhistoriska boplatser. I: 

Boplatser i Uppsala och Västmanlands län del II (redaktör 

P. Frölund). UV Uppsala Rapport 1997:23. Uppsala. 

Larsson, T. B. 1993. Vistad. Kring en befäst gård i Östergötland 

och Östersjökontakter under yngre bronsålder. 

Umeå. 

Lepiksaar, J. 1989. Om den tafonomiska förlustens betydelse 

vid kvantitativ analys av antropogena tanatocoenoser. 

I: Faunahistoriska studier tillägnade Johannes Lepiksaar 

(red. E. Iregren & R. Liljekvist). University of Lund. 

Institute of Archaeology Report Series no. 33:21–36. 

Lund. 

Liedgren, L. 1992. Hus och gård i Hälsingland. En studie av 

agrar bebyggelse och bebyggelseutveckling i norra Hälsingland 

Kr f. – 600 e. Kr. Studia Archaologica Universitatis 

Umensis 2. Umeå. 

Lindborg, H. & Schönbeck, M. 1992. Dragby och Åby – ett 

kronologiskt mönster från två gravfält. CD-uppsats. 

Uppsala universitet. Uppsala. 

Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.) 2002. Keramik 

i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Lund. 

Lord, P. & Onsten, A. Manuskript. Brunnar. I: Hulth, H. & 

Norr, S. (red). Fyra järnåldersboplatser längs Mälarbanan. 

Del III. Opublicerat manuskript från Arkeologikonsult. 

Upplands Väsby. 

McKinley, J. 1989. Spong Hill, Anglo-Saxon Cremation Cemetry. 

In: Burial Archaeology – Current Research, Methods 

and Development. (ed. C. A. Roberts, F. Lee & J. 

Bintliff). BAR British series 211: 65–76. Oxford. 

Molin, F. 1999. Mellan skog och slätt – äldre järnålderns bebyggelse 

i byar i Västra Götaland. I: Olika perspektiv på 

en arkeologisk undersökning i Östergötland. (red. A. 

Kaliff). Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar. Skrifter nr 28:12–27. Linköping. 

Molin, R., 1987. Voxome och namn på -hem. Namnspalten, 

Uppsala Nya Tidning, 21.4 1987, årgång 5:19. Uppsala. 

Myrdal, J. 1997. Medeltida boskap i Sverige. Diskussion 

kring en avhandling. Fornvännen 92 (1997):s. 209–220. 


Nilsson, I. 1961. Rapport över arkeologiska undersökningar 

av fornlämningarna 197 och 198, Överbacka 1/1, 

Ärentuna sn, Uppland. Otryckt rapport, ATA. 

Nilsson, N. 2001. De economica… Den äldre järnåldens 

ekonomi i Möre. I: Möre – historien om ett småland, 

(red. G. Magnusson & S. Selling), s. 435–458. Kalmar. 

Norr, S. 1996. A place for proletarians? A Contextual hypothesis 

on social space in roman and migration period 

long-houses. Current Swedish Archaeology. Vol 

4:157–164 Stockholm. 

Nyström, S., 1997. Plog, plöja, plöje och därmed besläktade 

namnelement i svenska ägonamn. I: Ägonamn – 

struktur och datering, Rapport från NORNA:s tjugotredje 

symposium på Svidja 15–17 september 1995 (red. 

G. Harling-Kranck), NORNA-rapporter 63:123–141. 

Uppsala. 

Näsman, U. 1983. ”Mellan skål och vägg”. Om järnåldershusets 

rekonstruktion. I: Hus, gård och bebyggelse. 

Föredrag från det XVI nordiska arkeologmötet , Island 

1982, (red. G. Olafsson). Reykjavik. 

Näsström, B-M. 2002. I livets skeden. Om passageriter i 

fornskandinavisk religion. I: Plats och praxis – studier av 

nordisk förkristen ritual, (red. K. Jennbert, A. Andrén, & 

C. Raudvere), s. 69–82. Projektet Vägar till Midgård. 

Falun. 

Olausson, M. 1997. Hus och tomt i Uppland och Södermanland 

under yngre bronsålder och äldre järnålder. 

Bebyggelsehistorisk tidsskrift, nr. 33:95–116. Stockholm. 

Pamp, B. 1988. Ortnamnen i Sverige. Lund. 

Paulsson, T. 1993. Huset och lyckan. En studie i byggnadsoffer 

från nordisk järnålder och medeltid. C-uppsats. 

Lunds universitet. Lund. 

Persson, J. 1998. Toftanäs – järnåldersbygd från tiden för 

Kristi födelse. I: Centrala platser centrala frågor. Samhällsstrukturen 

under järnåldern. En vänbok till Berta 

Stjernquist. (red. L. Larsson & B. Hårdh, Acta Archaeologica 

Lundensia. Series 8°, no. 28:63–72. Stockholm. 

Persson, T. 1994. Jag väntar vid min mila: en studie av förhistorisk 

träkols- och tjärframställning i Skandinavien. 

C-uppsats. Lunds universitet. Lund. 

Persson, T. 1997. Det glömda kulturlandskapet: skogen i 

fokus. D-uppsats. Lund. 

Petré, B. 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del IV. 

Bebyggelsehistorisk analys. Studies in North-European 

Archaeology 10. Stockholm. 

Reisborg, S. 1994. En husgrund från Nibble, Ösmo socken, 

Södermanland. Tor 26:57–66. 

Rentzhog, S., Larsson, L.-I., Frisk, M. & Moström, J. 2002. 

Digitala historiska kartor. Tillämpningar i GIS för kulturmiljövården. 

Stockholm. 

Rindel, O. 1999. Development of the village community 00 

BC-100 AD in west Jutland, Denmark. I : Settlement 

and Landscape. Proceedings of a conference in Århus, 

Denmark, May 4–7 1998 (edited by C. Fabech & J. 

Ringtved), s. 79–99. Århus. 

Runcis, J. 1999. Den mytiska geografin: reflektioner kring 

skärvstenshögar, mytologi och landskapsrum i Södermanland 

under bronsålder. I: Spiralens öga. Tjugo artiklar 

kring aktuell bronsåldersforskning. (red. M.Olausson 

& F. Siuerin-Lönnkvist), s. 127–155. Stockholm. 

Scharp, A. 2004. Skärvig, bränd sten vid Buddbo – funktion 

och /eller rit. I: Dokumentation av fältarbetsfasen 

2004:1. Arkeologisk förundersökning och undersökning. 

Väg E4, sträckan Uppsala-Mehedeby, Uppland, Ärentuna 

sn, Buddbo 2:1, Raä 336. 

Scheutz, M., Schutz, B. & Göthberg, H. 2004. Stenhagen. En 

inhägnad gård från romersk järnålder, Raä 110, Läby 

socken, Uppsala kommun, Uppland. Upplandsmuseet. 

Rapport 2004:01. Uppsala. 

Segerberg, A. 1999. Bälinge mossar. Kustbor i Uppland 

under yngre stenålder. Aun 26. Uppsala. 

Sigvallius, B. 1988. Husdjur på förhistoriska boplatser – en 

utvärdering av osteologiska undersökningar. Gotländskt 

arkiv, s. 39–45. 

Stenberger, M. 1964. Det Forntida Sverige. Stockholm. 

Stevanovic, M. 1997. The age of clay: The social dynamics 

of house destruction Journal of antropological archaeology 

16:334–395. 

Streiffert, J. 2001. På gården. Rumslig organisation inom bosättningsytor 

och byggnader under bronsålder och äldre 

järnålder. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, 

skrifter nr 35. Stockholm. 

Stuiver, M. & Reimer, P. J. 1993. Extended 14 C database and 

revised CALIB 3.0 14 C calibration programme. Radiocarbon 

35(1):215–31. 

Stålbom, U. 1997. Waste of what? Rubbish Pits or Ceremonial 

Deposits at the Pryssgården site in the Late Bronze 

Age. Lund Archaeological Review 3: 21–36. 

Sundkvist, A. 1998. Rumsindelning i järnåldershus – mer 

än att finna mellaväggar ? I: Suionum hinc civitates. Nya 

undersökningar kring Norra Mälardalens äldre järnålder, 

(red. K. Andersson), Occasional Papers in Archaeology 

19:167–188. Uppsala. 

Svanberg, F. 1995. Hartstätningsringar och svepkärl. Tor 

27:1:249–268. 

Säfvestad, U. 1995. Husforskning i Sverige 1950–1994. I : 

Hus och Gård i det förurbana samhället, (red. O. Kyhlberg, 

H. Göthberg & A. Vinberg), del I: 11–22. Stockholm. 

Tesch, S. 1993. Houses, Farmsteads, and Long-term Change. 

A regional study of prehistoric settlements in the Köping 

area, in Scania, southern Sweden. Uppsala. 

Tibblin, E. 1995. Den germanska byn. En jämförelse mellan 

Hodde och Wijster. C-uppsats, Uppsala Universitet. 

Uppsala. 

Tollin, C. 1991. Ättebackar och ödegärden. De äldre lantmäterikartorna 

i kulturmiljövården. Stockholm. 

Thörn, R. 1996. Rituella eldar. Linjära, konkava och konvexa 

spår efter ritualer i nord- och centraleuropeiska 

brons – och järnålderskulturer. Arkeologi från stenålder 

REFERENSER 149

till medeltid. Artiklar baserade på religionsarkeologiska 

nätverksgruppens konferens på Lövstadsbruk den 1–3 december 

1995, (redaktörer K. Engdahl & A. Kaliff). Riksantikvarieämbetet, 

arkeologiska undersökningar, 

skrifter nr 19:135–148. Linköping. 

Ulväng, G. 1992. Mälardalens hustyper. En studie i Mälardalen 

under sten, brons och järnålder. C-uppsats, Uppsala 

Universitet. Uppsala. 

Welinder, S. 1992. Människor och landskap. Aun 15. Uppsala. 

Welinder, S., Pedersen E-P. & Widegren, M. 1998. Jordbrukets 

första femtusen år. Borås. 

Werthwein, G. 2001. Igelsta. Arkeologisk särskild undersökning 

av fornlämning Raä 279 och 280, Östertälje socken, 

Södertälje kommun, Södermanland. Stockholms Läns 

museum, Rapport 2001:7. Stockholm. 

Westman, K. 1998. ”Heliga vita stenar”– Myt eller avsiktlig 

förekomst? En studie av kvartsförekomster i bronsoch 

järnåldersgravar. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi, 

Stockholms universitet. 

Vetenskapligt projektprogram för E4 undersökningarna 

2001. Opublicerat manuskript. Uppsala Läns länsstyrelse, 

SAU, Upplandsmuseet och UV Gal. Uppsala. 

Wikborg, J. 2004. Rektangulära hus och runda gropar vid 

Trekanten. I: Arkeologi E4, årsberättelse 2003: 26–27. 

Uppsala. 

Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn 

i Mälarlandskapet. Studier till en svensk ortnamnsatlas 

17. Uppsala. 

Windelhed, B. 1995. Barknåre by. Markanvändning och bebyggelse 

i en uppländsk by under tusen år. Rapporter 

från Barknåreprojektet nr 5. Meddelanden serie B 92. 

Kultugeografiska institutionen. Stockholms universitet. 

Stockholm. 

Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap: Kosthåll och 

djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial 

från Skara. Skara. 

Åqvist, C. & Flodin, L. 1992. ”Pollista and Sanda – two 

Thousand-year-old Settlements in the Mälaren region”. 

In: Rescue and Research. Reflections of Society in Sweden 

700 – 1700 A.D. (eds. L. Ersgård, M. Holmström & K. 

Lamm). Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, 

skrifter nr 2: 310–333. Stockholm. 

Källmaterial 

DMS = Det medeltida Sverige 1:3. 

DRAp = Danska Rigsarkivet (pergamentsbrev). 

DS = Diplomatarium Suecanum. Utgiven av J G Liljegren 

m fl. Stockholm 1828–1970. 

KL = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. 1981. 

2:a upplagan. Viborg. 

RAp = Riksarkivets pergamentsbrev. 

SOFI = Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala. 

Ortnamnsexcerpter: Uppland, Norunda härad, Ärentuna 

socken. 

UH = Upplands handlingar, Kammararkivet (sedan 1922 

del av Riksarkivet) 

Kartmaterial 

Vaxmyra by: 

V1711, Ägodelning, Verkställd: 1711, B87-25:1 (LMV, 

Gävle) 

V1765, Storskifte, Verkställd: 1765, Fastställd: 1766, B87- 

25:2 (LMV, Gävle), 03-ÄRE-27 (LMV, Uppsala) 

V1816, Storskifte äng och uppodlad mark, Verkställd: 

1816–17, Fastställd: 1818, B87-25:4(LMV, Gävle), 03- 

ÄRE-71 (LMV, Uppsala) 

V1855, Laga skifte, Verkställd: 1855–57, Fastställd: 1860, 

B87-25:5 (LMV, Gävle), 03-ÄRE-104 (LMV, Uppsala) 

Kyrsta by: 

K1764, Storskifte på hemägor och utjord, Verkställd: 

1764–66, Fastställd: 1767, B87-12:1 (LMV, Gävle), 03- 

ÄRE-37 (LMV, Uppsala) 

K1776, Storskifte på skog/skogsmark, Verkställd: 1776, 

Fastställd: 1777, B87-12:2 (LMV, Gävle), 03-ÄRE-37 

(LMV, Uppsala) 

K1816, Enskifte, Verkställd: 1816, Fastställd: 1817, B87-12:3 

(LMV, Gävle), 03-ÄRE-70 (LMV, Uppsala) 

K1953, Laga skifte, Kyrsta 2:1, Fastställd: 1953, 03-ÄRE-306 

(LMV, Uppsala) 

Buddbo by: 

B1733, Ägodelning, Verkställd: 1733, B87-2:1 (LMV, Gävle) 

B1775, Storskifte, Verkställd: 1775, Fastställd: 1776, B87- 

2:2 (LMV, Gävle), 03-ÄRE-36 (LMV, Uppsala) 

Småskaliga kartor: 

H1862, Häradskarta: Norunda härad, Upprättad: 1862, 

Carolina Rediviva, Uppsala Universitetsbibliotek 

G1867, Generalstabskartan: blad Uppsala, Utgiven: 1867 

LMV = Lantmäteriverket 


Muntliga källor 

Elisabet Almgren, Institutionen för Geovetenskaper / Paleobiologi, 

Uppsala Universitet 

Erik Danielsson, Vedlab, Kattås, Glava 

Gunnar Eklund, professor emeritus, Karolinska Institutet, 

Stockholm 

Malin Gustafsson, arkeolog , Upplandsmuseet 

Frands Herschend, professor, Uppsala Universitet 

Leif Håvard Vikshåland, Kulturhistorisk museum, Oslo 

Leif Jonsson, osteolog, Göteborgs Universitet 

Robin Olsson, arkeolog, Upplandsmuseet 

Anna Onsten – Molander, arkeolog, SAU 

Martin Scheutz, arkeolog, Upplandsmuseet 

Jonas Wikborg, arkeolog, SAU 

REFERENSER 151

Fyndlista, Fornlämning 325 Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland, 2002 års grävning 

Fyndnummer Material Sakord Vikt Antal x y Kontext Kommentar 

7 Bränd lera 9,4 16 6 650 292 77 183 A1691 

8 Bränd lera 1,8 7 6 650 296 77 205 A1966 

9 Bränd lera 3,2 4 6 650 268 77 170 A1412 

10 Bränd lera 0,5 2 6 650 272 77 170 A1422 

11 Bränd lera 11,9 13 6 650 309 77 179 A2315 

12 Bränd lera 6,2 5 6 650 218 77 206 A4838 

14 Bränd lera 63 37 6 650 312 77 178 A2335 

15 Bränd lera 0,8 1 6 650 186 77 199 A22735 

16 Bränd lera 3 4 6 650 209 77 199 

17 Harts Hartsring 0,9 1 6 650 190 77 204 A22735 

18 Bränd lera 11,4 4 6 650 201 77 227 

19 Bränd lera 4,1 1 6 650 222 77 220 

20 Bränd lera 0,05 1 6 650 187 77 197 A22735 

21 Bränd lera 3,4 3 6 650 199 77 226 A3048 

22 Bränd lera 32 20 6 650 188 77 197 A22735 

23 Bränd lera Lerklining 9 3 6 650 189 77 200 A22735 

24 Bränd lera 10,2 1 6 650 192 77 201 A22735 

25 Bränd lera Lerklining 60,5 3 6 650 220 77 214 A3873 

26 Bränd lera 20,5 8 6 650 213 77 223 


28 Bränd lera 4,6 3 6 650 192 77 201 A22735 

29 Bränd lera 5,6 4 6 650 193 77 204 A22735 

30 Bränd lera 4,2 3 6 650 194 77 201 A22735 

31 Bränd lera 1 1 6 650 190 77 199 A22735 

32 Bränd lera 17,6 1 6 650 209 77 222 

33 Bränd lera 2,4 2 6 650 209 77 222 

34 Bränd lera 58,2 3 6 650 209 77 222 

35 Bränd lera 2,3 1 6 650 196 77 201 A22735 

36 Bränd lera 15,7 11 6 650 191 77 201 A22735 

37 Bränd lera 2,7 2 6 650 203 77 229 

38 Bränd lera 2,9 1 6 650 189 77 202 A22735 

39 Harts Harts 2,6 2 6 650 185 77 201 A22735 

40 Bergart 0,7 1 6 650 202 77 229 A3105 

41 Bränd lera 0,2 1 6 650 191 77 203 A22735 

42 Bränd lera 1,9 1 6 650 190 77 203 A22735 

43 Bränd lera 1,3 1 6 650 199 77 204 A8177 



46 Bränd lera 7,5 1 6 650 206 77 204 

47 Bränd lera 3,7 1 6 650 192 77 200 A22735 

49 Bränd lera 3,2 1 6 650 193 77 203 A22735 

50 Bränd lera 3,7 1 6 650 200 77 206 A8084 

51 Bränd lera 1,3 1 6 650 200 77 206 A8084 

55 Bränd lera 0,5 1 6 650 192 77 202 A22735 

57 Bränd lera 11,4 3 6 650 206 77 204 A22874 

61 Bergart Knacksten 344 1 6 650 295 77 186 A1723 

63 Bergart Knacksten 106 1 6 650 202 77 229 A3105 

64 Bergart Malsten/löpare 793 1 6 650 214 77 212 A3662 

65 Bränd lera 2,1 1 6 650 205 77 228 A3332 

66 Bränd lera 12,1 2 6 650 205 77 228 A3332 


69 Bränd lera 12 3 6 650 208 77 206 A13966 

71 Bränd lera 0,8 1 6 650 209 77 207 

72 Bränd lera 20,6 6 6 650 196 77 202 A22735 

73 Bränd lera 4 1 6 650 197 77 205 

74 Bränd lera 6,8 15 6 650 209 77 203 A13380 

75 Bränd lera 13,8 2 6 650 191 77 204 A22735 

76 Bränd lera 0,5 1 6 650 203 77 225 

77 Flinta Avslag 0,2 1 6 650 200 77 222 

78 Bränd lera 2,1 3 6 650 201 77 219 A13305 

79 Bränd lera 1,1 1 6 650 201 77 219 A13305 

80 Bränd lera 3,6 2 6 650 203 77 224 A3013 

82 Bränd lera 15,6 1 6 650 218 77 207 A4838 

83 Bränd lera 26,5 9 6 650 218 77 207 A4838 

84 Bränd lera 5,5 2 6 650 209 77 207 A7855 

85 Bränd lera 1,7 1 6 650 195 77 201 A22735 

86 Bränd lera 3,2 1 6 650 192 77 202 A22735 


88 Bränd lera 92,1 78 6 650 202 77 223 A3002 

89 Bränd lera 39 41 6 650 202 77 223 A3002 

91 Bränd lera 5,4 2 6 650 196 77 202 A8036 

92 Bränd lera 17,8 3 6 650 196 77 202 A8036 

96 Kvarts Avslag 0,5 1 6 650 198 77 220 

98 Bränd lera 5,1 4 6 650 199 77 203 A8177 

99 Bränd lera 2,6 4 6 650 195 77 200 A22735 

101 Bränd lera 24,3 13 6 650 202 77 222 A4616 

102 Bränd lera 16,6 9 6 650 202 77 222 A4616 

103 Bränd lera 32,3 22 6 650 202 77 222 A4616 

104 Bränd lera 3,6 2 6 650 193 77 202 A22735 

105 Bränd lera 15,4 2 6 650 186 77 199 A22735 

107 Bränd lera 11,5 10 6 650 207 77 205 A7843 

108 Bränd lera 43,8 28 6 650 208 77 205 A13966 

110 Bränd lera 58,2 30 6 650 202 77 223 A3002 

111 Bränd lera 19,9 3 6 650 191 77 200 A22735 

112 Bränd lera 16,5 3 6 650 186 77 199 A22735 

113 Bränd lera 6,4 2 6 650 199 77 196 

114 Flinta Avslag 0,3 1 6 650 210 77 220 

115 Bränd lera Lerklining 25 1 6 650 190 77 200 A22735 

116 Bränd lera 3,1 4 6 650 209 77 233 A16627 

117 Bränd lera 2,5 5 6 650 206 77 238 A16916 

118 Bränd lera Föremål 4,2 1 6 650 214 77 238 A17055 

119 Bränd lera 135,8 40 6 650 201 77 220 A6798 

120 Bränd lera 52,8 7 6 650 201 77 220 A6798 

121 Bränd lera 36,1 12 6 650 201 77 220 A6798 

122 Bränd lera 2,5 2 6 650 206 77 205 A13248 

123 Bränd lera 6,8 4 6 650 191 77 202 A22735 

124 Bränd lera 1,1 3 6 650 207 77 232 A16781 

125 Bränd lera 118,4 66 6 650 206 77 225 A3194 

126 Bränd lera 49,6 32 6 650 206 77 225 A3194 

127 Bränd lera 33 32 6 650 206 77 225 A3194 

128 Flinta Avslag 0,2 1 6 650 201 77 228 A15027 

129 Bränd lera 56,7 8 6 650 201 77 220 A6787 

130 Bränd lera 90,6 47 6 650 201 77 220 A6787 

131 Bränd lera 23,5 12 6 650 201 77 220 A6787 

132 Bränd lera 5,8 2 6 650 200 77 222 A6980 

133 Bränd lera 11,1 10 6 650 200 77 222 A6980 

134 Bränd lera 59,8 32 6 650 200 77 222 A6980 

135 Bränd lera 36,2 21 6 650 203 77 221 A4555 

136 Bränd lera 5,6 5 6 650 203 77 221 A4555 

137 Bränd lera 10,6 9 6 650 203 77 221 A4555 

139 Bränd lera 3,3 2 6 650 214 77 226 A3284 

140 Bränd lera 87,2 23 6 650 215 77 228 A14946 

141 Bränd lera 17,4 9 6 650 215 77 228 A14946 

142 Bränd lera 8,7 4 6 650 190 77 200 A22735 

143 Bränd lera 11,7 4 6 650 189 77 203 A22735 

144 Bränd lera 2,3 2 6 650 188 77 202 A22735 

145 Bränd lera 35,8 16 6 650 204 77 197 A100733 

146 Bränd lera 13,7 6 6 650 204 77 197 A100733 

148 Bränd lera 4 1 6 650 199 77 203 A8177 

149 Keramik 16 1 6 650 211 77 206 

150 Keramik 46 3 6 650 195 77 201 A8047 

151 Bränd lera 3,7 1 6 650 214 77 227 A8270 

152 Bränd lera 18 4 6 650 208 77 205 A13966 

153 Bränd lera 3,5 4 6 650 193 77 198 A22735 

154 Bränd lera 2,3 2 6 650 190 77 203 A22735 


156 Bränd lera 29,7 25 6 650 201 77 195 A100733 

157 Bränd lera 8,8 6 6 650 202 77 196 A100733 

158 Bränd lera 14,2 2 6 650 202 77 196 A100733 

159 Bränd lera 2,7 3 6 650 213 77 228 A14409 

160 Bränd lera 17,7 6 6 650 202 77 219 A13305 

161 Bränd lera 13 8 6 650 192 77 202 A22735 

162 Bränd lera 5,8 5 6 650 191 77 202 A22735 

163 Keramik 5 2 6 650 192 77 202 A22735 

164 Keramik 17 7 6 650 192 77 202 A22735 

165 Bränd lera 8,6 8 6 650 210 77 240 A18417 

166 Keramik 30 6 6 650 195 77 201 A22735 

167 Bränd lera 46 24 6 650 200 77 220 A8287 

168 Keramik 16 3 6 650 202 77 226 

FYNDLISTA 153

169 Bränd lera 58 16 6 650 207 77 203 A14646 

170 Bränd lera 9 9 6 650 206 77 197 

171 Bränd lera 25 14 6 650 202 77 195 A100733 

172 Keramik 3 2 6 650 202 77 219 A13305 

173 Keramik 5 1 6 650 201 77 225 

174 Bränd lera 12,8 8 6 650 209 77 200 

175 Bränd lera 23 9 6 650 203 77 221 A4546 

176 Bränd lera 10,7 3 6 650 204 77 196 A100733 

177 Bränd lera 36 14 6 650 204 77 196 A100733 

178 Keramik 6 3 6 650 193 77 202 A22735 

179 Bränd lera 14 5 6 650 205 77 197 

180 Keramik 8 4 6 650 192 77 202 A22735 

181 Bränd lera 5,2 3 6 650 206 77 194 A21699 

182 Bränd lera 17 8 6 650 204 77 196 A100733 

183 Bränd lera 53 12 6 650 201 77 220 A4565 

184 Bränd lera 34 10 6 650 202 77 229 A3105 

185 Bränd lera 2,4 1 6 650 192 77 199 A22735 

186 Bränd lera 5 3 6 650 207 77 206 A13950 

187 Bränd lera 60 35 6 650 205 77 196 A100733 

188 Bränd lera 20 7 6 650 193 77 198 A22735 

189 Bränd lera 12 10 6 650 205 77 196 A100733 

190 Bränd lera 24 30 6 650 205 77 196 A100733 

191 Bränd lera 56 22 6 650 193 77 198 A22735 

192 Bränd lera 25,4 13 6 650 213 77 223 A4682 

193 Harts Hartsring 0,6 1 6 650 201 77 246 A20258 

194 Bränd lera 25,6 21 6 650 209 77 200 

195 Bränd lera 8,5 5 6 650 211 77 239 A16677 

196 Bränd lera 3 3 6 650 197 77 226 A16293 

197 Bränd lera 26 14 6 650 204 77 195 A100733 

198 Bränd lera 2 1 6 650 203 77 204 

199 Bränd lera 2,4 2 6 650 205 77 206 

200 Bränd lera 1,2 2 6 650 198 77 199 A22735 

201 Bränd lera 0,5 1 6 650 203 77 205 A22735 

202 Bränd lera 5,8 5 6 650 191 77 201 A22735 

203 Bränd lera 2,8 4 6 650 199 77 205 A8084 

204 Bränd lera 4 1 6 650 192 77 198 A22735 

205 Bränd lera 13 11 6 650 201 77 246 A20258 

206 Bränd lera 43 10 6 650 217 77 223 A4737 

207 Bränd lera 18 7 6 650 192 77 198 A22735 

208 Bränd lera 11 8 6 650 205 77 197 A100733 

209 Bränd lera 1,1 3 6 650 205 77 236 A16899 

210 Bränd lera 1,1 1 6 650 199 77 205 A8084 

211 Keramik 1,5 1 6 650 199 77 205 A8084 

212 Keramik 44,3 4 6 650 195 77 200 A22735 

213 Bränd lera 13,2 4 6 650 198 77 204 A8177 


216 Bränd lera 3,7 2 6 650 193 77 201 A22735 

217 Keramik 1,5 1 6 650 209 77 208 A7886 

218 Keramik 1 1 6 650 209 77 217 A13782 

219 Bränd lera 1 1 6 650 191 77 202 A22735 

220 Keramik 1,5 1 6 650 191 77 202 A22735 

221 Keramik 14 2 6 650 196 77 201 A22735 

222 Keramik 1 2 6 650 207 77 230 A3145 

223 Bränd lera 25,8 30 6 650 196 77 202 A22735 

224 Keramik 14,5 1 6 650 196 77 202 A8036 

225 Keramik 11,6 2 6 650 196 77 202 A8036 

226 Keramik 20,3 3 6 650 196 77 202 A22735 

227 Keramik 46,3 24 6 650 196 77 202 A8036 

228 Bränd lera 14,9 16 6 650 203 77 196 A100733 

229 Bränd lera 29,5 15 6 650 203 77 196 A100733 

230 Keramik 2,4 1 6 650 189 77 202 A22735 

231 Bränd lera 9 3 6 650 189 77 202 A22735 

232 Bränd lera 2,4 1 6 650 189 77 202 A22735 

233 Bränd lera 17,3 14 6 650 206 77 195 A25 

234 Bränd lera 7,6 4 6 650 202 77 244 A20258 

235 Bränd lera 15,8 12 6 650 204 77 196 A100733 

236 Bränd lera 81 14 6 650 193 77 198 A22735 

237 Bränd lera 21,5 17 6 650 201 77 246 A20258 

238 Bränd lera 5,8 5 6 650 201 77 246 A20258 

239 Bränd lera 64,7 25 6 650 205 77 195 A25 

240 Bränd lera 9,2 10 6 650 202 77 246 A20258 


241 Bränd lera 21 12 6 650 205 77 246 A20258 

242 Keramik 4 2 6 650 207 77 200 

243 Bränd lera 8,5 6 6 650 207 77 200 

244 Bränd lera 6,6 1 6 650 207 77 198 

245 Bränd lera 18 2 6 650 194 77 198 A22735 

246 Bränd lera 35,5 33 6 650 201 77 197 

247 Bränd lera 4,4 2 6 650 208 77 198 

248 Bränd lera 11,4 7 6 650 194 77 198 A22735 

249 Bränd lera 4,4 2 6 650 206 77 198 

250 Bränd lera 2 1 6 650 208 77 199 

251 Bränd lera 3,2 2 6 650 208 77 198 

252 Keramik 4,9 10 6 650 209 77 208 A7886 

253 Bränd lera 1,3 1 6 650 198 77 200 A23446 

254 Keramik 4,1 1 6 650 198 77 200 A23446 

255 Bränd lera 1,4 3 6 650 202 77 198 

256 Bränd lera 6,6 3 6 650 204 77 199 

257 Bränd lera 13 1 6 650 195 77 196 

258 Bränd lera 58,3 67 6 650 201 77 197 

259 Keramik 5,2 1 6 650 208 77 198 

260 Bränd lera 1,2 2 6 650 202 77 199 

261 Bränd lera 3,6 4 6 650 196 77 200 A22735 

262 Keramik 2,8 4 6 650 196 77 200 A22735 

263 Bränd lera 1 1 6 650 207 77 200 

264 Bränd lera 2,4 1 6 650 208 77 198 

265 Bränd lera 5,9 4 6 650 205 77 198 

266 Bränd lera 24,4 15 6 650 204 77 246 A20258 

267 Bränd lera 1,3 2 6 650 199 77 199 A24007 

268 Bränd lera 0,7 2 6 650 196 77 199 A22735 

269 Bränd lera 0,8 1 6 650 195 77 199 A22735 

270 Keramik 1 1 6 650 196 77 199 A22735 

271 Keramik 1,6 1 6 650 195 77 199 A22735 

272 Keramik 2,2 1 6 650 207 77 199 

273 Bränd lera 0,8 1 6 650 204 77 202 

274 Bränd lera 5,6 2 6 650 206 77 199 

275 Bränd lera 3,6 8 6 650 202 77 198 

276 Keramik 1,9 1 6 650 196 77 198 A22735 

277 Bränd lera 9,3 7 6 650 202 77 199 

278 Keramik 2,4 2 6 650 198 77 197 

279 Bränd lera 12,5 3 6 650 194 77 199 A22735 

280 Bränd lera 14 1 6 650 206 77 199 

281 Keramik 1,7 1 6 650 207 77 198 

282 Bränd lera 4,3 4 6 650 206 77 198 A21492 

283 Bränd lera 3 2 6 650 202 77 200 

284 Keramik 8,9 1 6 650 196 77 200 A22735 

285 Bränd lera 10,2 5 6 650 208 77 199 A22297 

286 Bränd lera 1 1 6 650 206 77 199 

287 Keramik 1,2 1 6 650 207 77 199 

288 Bränd lera 6,2 4 6 650 209 77 200 

289 Bränd lera 7,6 7 6 650 203 77 199 

290 Keramik 1,8 1 6 650 202 77 199 

291 Bränd lera 10 3 6 650 207 77 199 

292 Bränd lera 34 2 6 650 209 77 200 

293 Bränd lera 0,9 2 6 650 203 77 199 

294 Keramik 3,9 1 6 650 203 77 199 

295 Bränd lera 2,9 3 6 650 203 77 201 A21454 

296 Bränd lera 5,8 6 6 650 208 77 199 

297 Bränd lera 1,5 1 6 650 208 77 200 

298 Bränd lera 1,5 2 6 650 203 77 201 A21454 

299 Bränd lera 14,5 2 6 650 203 77 200 A21454 

300 Keramik 2,9 1 6 650 204 77 199 

301 Bränd lera 29,9 4 6 650 208 77 199 

302 Keramik 14,2 1 6 650 195 77 199 A22735 

303 Keramik 5 2 6 650 204 77 199 

304 Bränd lera 11,4 5 6 650 204 77 200 

305 Keramik 11,3 1 6 650 196 77 197 A22735 

306 Bränd lera 4,2 1 6 650 203 77 200 A21454 

307 Bränd lera 2,1 5 6 650 201 77 199 

308 Keramik 2,2 2 6 650 201 77 199 

309 Bränd lera 4,6 6 6 650 201 77 200 

310 Keramik 20,4 11 6 650 204 77 198 

311 Keramik 23,8 3 6 650 204 77 198 

FYNDLISTA 155

312 Bränd lera 11 12 6 650 203 77 198 

313 Keramik 34,8 5 6 650 204 77 198 

314 Keramik 41,8 2 6 650 204 77 198 

315 Keramik 1,8 1 6 650 193 77 197 A22735 

316 Keramik 5,1 1 6 650 205 77 201 

317 Keramik 19,3 4 6 650 196 77 200 A22735 

318 Keramik 13,5 5 6 650 196 77 200 A22735 

319 Keramik 8,4 7 6 650 197 77 198 A22735 

320 Keramik 3,4 2 6 650 204 77 203 

321 Bränd lera 14,3 15 6 650 203 77 198 

322 Keramik 12,3 8 6 650 203 77 198 

323 Keramik 10 7 6 650 203 77 198 

324 Bränd lera 7,6 4 6 650 204 77 198 A100733 

325 Keramik 6,4 1 6 650 204 77 198 A100733 

326 Keramik 1,6 1 6 650 204 77 198 A100733 

327 Keramik 8,3 1 6 650 204 77 198 A100733 

328 Keramik 1,7 1 6 650 199 77 199 A24007 

329 Keramik 1,4 1 6 650 203 77 200 

330 Bränd lera 0,5 1 6 650 206 77 200 

331 Keramik 1,7 2 6 650 203 77 198 

332 Keramik 8,1 1 6 650 203 77 198 

333 Bränd lera 0,8 2 6 650 205 77 200 

334 Bränd lera 1 1 6 650 209 77 199 

335 Bränd lera 2,7 2 6 650 203 77 201 A21454 

336 Bränd lera 2,1 2 6 650 203 77 201 A21454 

337 Bränd lera 4,5 4 6 650 209 77 198 

338 Keramik 9,9 2 6 650 208 77 199 

339 Keramik 8,7 2 6 650 208 77 199 

341 Bränd lera 12,2 3 6 650 204 77 198 

342 Bränd lera 0,6 1 6 650 204 77 198 

343 Keramik 57,5 1 6 650 204 77 198 

344 Keramik 54,4 6 6 650 193 77 198 A22735 

345 Bränd lera 1,4 4 6 650 160 77 161 A16095/R17174 

347 Keramik 5,6 3 6 650 205 77 197 

348 Bränd lera 1,5 2 6 650 205 77 197 

349 Keramik 9,2 1 6 650 206 77 198 A21492 

350 Keramik 3,5 4 6 650 206 77 198 A21492 

351 Bränd lera 20 6 6 650 208 77 200 A22297 

352 Bränd lera 0,4 2 6 650 192 77 202 A22735 

353 Keramik 7,7 1 6 650 193 77 202 A22735 

354 Keramik 9,5 2 6 650 193 77 202 A22735 

355 Keramik 4,9 2 6 650 193 77 202 A22735 

356 Keramik 4 2 6 650 192 77 202 A22735 

357 Bränd lera 6,6 3 6 650 193 77 202 A22735 

358 Keramik 6,2 1 6 650 193 77 202 A22735 

359 Keramik 3,7 1 6 650 193 77 202 A22735 

360 Sandsten Bryne 111 1 6 650 203 77 199 

361 Flinta Avslag med retusch 1,6 1 6 650 205 77 218 A2679 

362 Flinta Avslag 0,1 1 6 650 204 77 231 


364 Flinta Avslag med retusch 1,1 1 6 650 204 77 200 

365 Flinta Avslag 0,7 1 6 650 199 77 224 

366 Kvarts Avslag 3,2 1 6 650 200 77 221 

367 Keramik 0,8 1 6 650 187 77 198 A22735 

368 Keramik 4 1 6 650 196 77 203 A22735 

369 Keramik 8 1 6 650 195 77 201 A22735 

370 Keramik 3,7 1 6 650 187 77 197 A22735 

371 Keramik 19,3 1 6 650 218 77 231 A3434 

372 Keramik 8,5 1 6 650 199 77 205 A8084 

373 Keramik 3,2 1 6 650 198 77 203 

374 Keramik 6,4 3 6 650 198 77 204 

375 Keramik 4,3 1 6 650 195 77 203 A22735 

376 Keramik 23,9 1 6 650 186 77 198 A22735 

377 Keramik 4,7 2 6 650 195 77 202 A22735 

378 Keramik 7,2 2 6 650 193 77 200 A22735 

379 Keramik 4,5 1 6 650 188 77 198 A22735 

380 Keramik 0,4 1 6 650 198 77 227 A3060 

381 Keramik 11,4 13 6 650 189 77 197 A22735 

382 Keramik 5,9 8 6 650 186 77 199 A22735 

383 Keramik 9,9 1 6 650 190 77 199 A22735 

384 Keramik 43,2 13 6 650 190 77 199 A22735 


385 Keramik 4,4 2 6 650 194 77 203 A22735 

386 Keramik 3 2 6 650 188 77 202 A22735 

388 Keramik 3,5 1 6 650 193 77 200 A22735 

389 Bränd lera 2 2 6 650 193 77 200 A22735 

391 Keramik 11,5 1 6 650 193 77 200 A22735 

392 Keramik 2,5 1 6 650 186 77 199 A22735 

393 Bränd lera 2,6 1 6 650 189 77 204 A22735 

394 Keramik 15,5 5 6 650 189 77 204 A22735 

395 Keramik 3,7 1 6 650 191 77 203 A22735 

396 Keramik 23,9 1 6 650 195 77 201 A22735 

397 Keramik 22,4 6 6 650 195 77 201 A22735 

398 Bränd lera 2,8 1 6 650 195 77 201 A22735 

399 Keramik 4,6 1 6 650 190 77 204 A22735 

401 Keramik 3,1 1 6 650 196 77 202 A22735 

402 Keramik 6,5 1 6 650 193 77 204 A22735 

403 Keramik 5,6 4 6 650 192 77 203 A22735 

404 Keramik 11,1 2 6 650 195 77 202 A22735 

405 Keramik 4,4 3 6 650 195 77 200 A22735 

406 Keramik 7,4 2 6 650 195 77 200 A22735 

407 Keramik 10,9 1 6 650 195 77 200 A22735 

408 Keramik 2,2 5 6 650 191 77 201 A22735 

409 Keramik 6,3 1 6 650 191 77 201 A22735 

410 Keramik 10,4 1 6 650 193 77 203 A22735 

411 Keramik 64 34 6 650 188 77 200 A22735 

412 Keramik 20,2 9 6 650 195 77 201 A22735 

413 Keramik 5,5 2 6 650 195 77 201 A22735 

414 Bränd lera 2,9 1 6 650 195 77 201 A22735 

415 Keramik 2,7 2 6 650 189 77 198 A22735 

416 Keramik 2,8 2 6 650 190 77 199 A22735 

417 Keramik 2,2 1 6 650 195 77 200 A22735 

418 Keramik 9,9 3 6 650 195 77 201 A22735 

419 Keramik 20,1 1 6 650 192 77 201 A22735 

420 Keramik 1,4 3 6 650 192 77 201 A22735 

421 Keramik 3,4 7 6 650 194 77 200 A22735 

422 Keramik 10,1 1 6 650 193 77 200 A22735 

423 Keramik 7,3 1 6 650 195 77 202 A22735 

424 Keramik 3,2 3 6 650 194 77 201 A22735 

425 Keramik 3,7 2 6 650 194 77 200 A22735 

426 Keramik 6,6 1 6 650 194 77 203 A22735 

427 Keramik 2,3 1 6 650 188 77 198 A22735 

428 Keramik 8,7 2 6 650 189 77 198 A22735 

429 Keramik 11,9 17 6 650 189 77 198 A22735 

430 Keramik 5,5 2 6 650 198 77 202 

431 Keramik 5 1 6 650 192 77 202 A22735 

432 Keramik 22,2 4 6 650 295 77 186 A1723 

433 Keramik 19 14 6 650 295 77 186 A1723 

434 Keramik 26,3 3 6 650 196 77 201 A22735 

435 Keramik 12,8 1 6 650 197 77 203 A22735 

436 Keramik 41,8 8 6 650 191 77 202 A22735 

437 Keramik 3,9 1 6 650 203 77 225 A3013 

438 Keramik 13,8 4 6 650 203 77 225 

439 Keramik 1,4 1 6 650 192 77 203 A22735 

440 Bränd lera 9,8 4 6 650 192 77 203 A22735 

441 Bränd lera 12,9 2 6 650 209 77 207 

443 Keramik 29,6 17 6 650 196 77 202 A8036 

444 Keramik 1,3 1 6 650 192 77 203 A22735 

445 Bränd lera 1,8 3 6 650 192 77 203 A22735 

446 Keramik 42,5 1 6 650 209 77 208 

447 Keramik 17,8 6 6 650 209 77 208 

448 Keramik 96,2 1 6 650 193 77 198 A22735 

449 Keramik 160,1 9 6 650 193 77 198 A22735 

450 Keramik 6,8 1 6 650 193 77 198 A22735 

451 Keramik 79 4 6 650 193 77 198 A22735 

452 Keramik 6 3 6 650 193 77 198 A22735 

453 Keramik 25,2 5 6 650 193 77 198 A22735 

454 Keramik 243,4 34 6 650 193 77 198 A22735 

455 Keramik 44,1 60 6 650 186 77 200 A22735 

456 Bränd lera 3,4 4 6 650 193 77 201 A4972 

457 Keramik 19,3 7 6 650 193 77 201 A4972 

458 Keramik 52,2 7 6 650 193 77 201 A4972 

459 Keramik 13,2 1 6 650 195 77 203 A22735 

FYNDLISTA 157

460 Keramik 36,8 1 6 650 194 77 197 A22735 

461 Keramik 9,2 1 6 650 194 77 197 A22735 

462 Keramik 17,2 2 6 650 208 77 207 A13980 

463 Keramik 4 1 6 650 186 77 200 A22735 

464 Keramik 38 54 6 650 186 77 200 A22735 

465 Bränd lera 1,8 1 6 650 186 77 200 A22735 

466 Keramik 2,8 1 6 650 206 77 228 A3332 

467 Keramik 9 1 6 650 195 77 202 A22735 

468 Keramik 5,9 3 6 650 195 77 202 A22735 

469 Keramik 13,6 1 6 650 225 77 226 

471 Keramik 1,8 1 6 650 288 77 185 A1629 

472 Keramik 3,2 1 6 650 207 77 229 

473 Keramik 1,8 1 6 650 240 77 218 A334 

474 Keramik 2,8 1 6 650 199 77 203 A8177 

475 Keramik 1,8 1 6 650 199 77 203 A8177 

476 Keramik 10,2 1 6 650 193 77 198 A22735 

477 Keramik 168,8 6 6 650 193 77 198 A22735 

478 Keramik 0,9 1 6 650 240 77 216 A322 

479 Bränd lera 5,1 5 6 650 270 77 171 A1458 

480 Bränd lera 36,8 6 6 650 189 77 202 A22735 

481 Keramik 2,4 1 6 650 203 77 197 A22568 

483 Bränd lera Lerblock 439,9 38 6 650 193 77 198 A22735 

484 Keramik 13,1 3 6 650 295 77 186 A1723 

485 Keramik 24,3 5 6 650 295 77 186 A1723 

486 Keramik 13,4 2 6 650 295 77 186 A1723 

487 Keramik 44,9 6 6 650 193 77 198 A22735 

488 Keramik 43,5 15 6 650 193 77 198 A22735 

489 Bränd lera 28,3 6 6 650 193 77 198 A22735 

490 Keramik 23,5 4 6 650 204 77 197 A100733 

491 Bränd lera 12,9 1 6 650 203 77 246 R18007 

492 Bränd lera 6,5 2 6 650 203 77 246 R18007 

493 Keramik 12,5 2 6 650 203 77 246 R18007 

494 Keramik 12 29 6 650 197 77 224 A16265 

495 Keramik 13,1 2 6 650 197 77 224 A16265 

496 Keramik 19,8 2 6 650 197 77 224 A16265 

497 Keramik 4,5 1 6 650 209 77 199 

498 Keramik 1,5 2 6 650 199 77 227 

499 Keramik 10,1 1 6 650 200 77 228 

500 Keramik 4,9 1 6 650 207 77 198 

501 Bränd lera 1,5 1 6 650 207 77 198 

502 Keramik 13,8 7 6 650 206 77 197 

503 Bränd lera 2,9 2 6 650 203 77 243 A22781 

504 Keramik 5,3 1 6 650 203 77 243 A20143 

505 Keramik 0,8 1 6 650 208 77 194 A21699 

506 Keramik 4,2 1 6 650 201 77 228 

507 Keramik 15 26 6 650 201 77 228 

508 Keramik 32,4 7 6 650 197 77 227 

509 Bränd lera 0,8 2 6 650 197 77 227 

510 Keramik 10,6 3 6 650 202 77 247 A20258 

511 Keramik 9 9 6 650 198 77 230 A16460 

512 Bränd lera 6,8 4 6 650 198 77 230 A16460 

513 Bränd lera 1 1 6 650 210 77 218 A2609 

514 Bränd lera 0,7 1 6 650 209 77 200 

515 Keramik 2,5 1 6 650 209 77 200 

516 Keramik 3,8 2 6 650 205 77 197 

517 Keramik 3,7 3 6 650 206 77 197 

518 Bränd lera 0,5 1 6 650 190 77 199 A22735 

519 Keramik 13,2 3 6 650 190 77 199 A22735 

520 Bränd lera 1,6 1 6 650 193 77 198 A22735 

521 Keramik 6,9 1 6 650 193 77 198 A22735 

522 Keramik 4,9 2 6 650 193 77 198 A22735 

523 Keramik 24,2 9 6 650 193 77 198 A22735 

524 Keramik 21 6 6 650 192 77 201 A22735 

525 Keramik 5,7 2 6 650 193 77 198 A22735 

526 Keramik 4,2 1 6 650 193 77 198 A22735 

527 Keramik 10,7 5 6 650 193 77 198 A22735 

528 Bränd lera 1,9 1 6 650 204 77 205 

529 Bränd lera 5 2 6 650 205 77 206 

530 Keramik 12,9 3 6 650 193 77 198 A22735 

531 Bränd lera 5,5 4 6 650 218 77 220 A2527 

532 Keramik 5,9 1 6 650 218 77 220 A2527 


533 Keramik 8,2 1 6 650 205 77 206 

534 Keramik 5,7 1 6 650 205 77 206 

535 Keramik 3,1 1 6 650 193 77 200 A22735 

536 Bränd lera 2,8 3 6 650 193 77 200 A22735 

537 Keramik 6,3 1 6 650 190 77 200 A22735 

538 Keramik 5,2 6 6 650 192 77 200 A22735 

539 Keramik 14,5 1 6 650 193 77 197 A22735 

540 Bränd lera 17,2 2 6 650 193 77 198 A22735 

541 Keramik 8,5 6 6 650 193 77 198 A22735 

542 Bränd lera 61,8 10 6 650 193 77 198 A22735 

543 Keramik 5,6 1 6 650 204 77 197 A100733 

544 Keramik 3,5 1 6 650 205 77 201 

545 Keramik 28,9 1 6 650 193 77 198 A22735 

546 Keramik 16,3 1 6 650 193 77 198 A22735 

547 Keramik 17,3 1 6 650 193 77 198 A22735 

548 Keramik 13,6 1 6 650 203 77 246 A20131 

549 Keramik 4 2 6 650 201 77 205 

550 Keramik 3,9 2 6 650 199 77 230 A16475 

551 Keramik 5,1 1 6 650 202 77 246 A20258 

552 Keramik 18,7 1 6 650 204 77 197 A100733 

553 Keramik 49,1 44 6 650 205 77 247 A20258 

554 Keramik 3,7 3 6 650 191 77 202 A22735 

555 Keramik 4,6 1 6 650 191 77 202 A22735 

556 Keramik 13 1 6 650 189 77 201 A22735 

557 Keramik 4,7 2 6 650 192 77 201 A22735 

558 Bränd lera 40,4 9 6 650 192 77 201 A22735 

559 Bränd lera 5,6 1 6 650 192 77 201 A22735 

560 Keramik 6 1 6 650 192 77 201 A22735 

561 Keramik 1,8 1 6 650 192 77 201 A22735 

562 Keramik 14,8 2 6 650 202 77 224 A6806 

563 Keramik 7,2 5 6 650 186 77 199 A22735 

564 Bränd lera 2 3 6 650 191 77 201 A22735 

565 Keramik 9,2 6 6 650 191 77 201 A22735 

566 Bränd lera 1,9 2 6 650 208 77 219 A2631 

567 Keramik 33,3 3 6 650 208 77 219 A2631 

568 Keramik 10,5 1 6 650 202 77 219 A13305 

569 Keramik 4,9 2 6 650 201 77 228 A15008 

570 Keramik 2,9 1 6 650 202 77 219 A14306 

571 Keramik 2 4 6 650 211 77 217 

572 Keramik 9,1 1 6 650 201 77 237 A16812 

573 Keramik 20 30 6 650 185 77 200 A22735 

574 Keramik 14 1 6 650 189 77 203 A22735 

575 Keramik 6,1 5 6 650 189 77 202 A22735 

576 Keramik 5,1 2 6 650 188 77 199 A22735 

577 Keramik 22,3 1 6 650 219 77 221 A14607 

578 Keramik 1,3 1 6 650 195 77 202 A22735 

579 Keramik 3,4 3 6 650 193 77 202 A22735 

580 Keramik 3,6 1 6 650 193 77 202 A22735 

581 Keramik 16,3 12 6 650 192 77 202 A22735 

582 Keramik 7,7 3 6 650 193 77 202 A22735 

583 Keramik 20,5 2 6 650 193 77 202 A22735 

584 Keramik 16,1 1 6 650 193 77 202 A22735 

585 Keramik 8 1 6 650 191 77 201 A22735 

586 Keramik 7,2 2 6 650 191 77 201 A22735 

587 Keramik 4,2 1 6 650 207 77 206 A13950 

588 Keramik 6,8 1 6 650 225 77 221 

589 Keramik 1,7 1 6 650 203 77 221 A4546 

590 Keramik 1,6 1 6 650 192 77 202 A22735 

591 Keramik 5,9 1 6 650 192 77 202 A22735 

592 Bränd lera 20,7 7 6 650 192 77 202 A22735 

593 Keramik 15,4 1 6 650 192 77 201 A22735 

594 Bränd lera 20,3 2 6 650 192 77 201 A22735 

595 Bränd lera 1,6 3 6 650 193 77 202 A14228 

596 Keramik 8,7 4 6 650 193 77 202 A14228 

597 Keramik 3,1 1 6 650 187 77 200 A22735 

598 Keramik 2,2 1 6 650 211 77 247 A17119 

599 Keramik 4,3 1 6 650 218 77 220 A15248 

600 Bränd lera 2,3 6 6 650 204 77 232 A16696 

601 Keramik 11,9 6 6 650 190 77 200 A22735 

602 Keramik 4,9 3 6 650 204 77 231 A16577 

603 Keramik 7,8 3 6 650 209 77 237 A16998 

FYNDLISTA 159

604 Keramik 3,6 1 6 650 203 77 234 A16732 

605 Keramik 1,8 1 6 650 204 77 232 A16723 

606 Keramik 14,6 3 6 650 203 77 232 A16696 

607 Keramik 41,3 8 6 650 203 77 231 

608 Keramik 17,2 3 6 650 193 77 202 A22735 

609 Keramik 22,9 3 6 650 193 77 202 A22735 

610 Keramik 21,8 1 6 650 193 77 202 A22735 

611 Keramik 3,5 3 6 650 191 77 202 A22735 

612 Keramik 3,7 1 6 650 191 77 202 A22735 

613 Keramik 15 1 6 650 205 77 236 A16886 

614 Keramik 7,8 1 6 650 205 77 236 A16886 

615 Bränd lera 1,2 3 6 650 205 77 236 A16886 

616 Keramik 19,4 16 6 650 203 77 231 A16696 

617 Keramik 118,1 48 6 650 190 77 200 A22735 

618 Keramik 9,7 1 6 650 190 77 200 A22735 

619 Keramik 235,2 66 6 650 190 77 200 A22735 

620 Keramik 138,9 7 6 650 193 77 200 A22735 

621 Keramik 86,3 33 6 650 193 77 200 A22735 

622 Keramik 5 1 6 650 202 77 196 A100733 

623 Bränd lera 4,9 6 6 650 202 77 196 A22432 

624 Bränd lera 2,9 5 6 650 207 77 195 

626 Bränd lera 0,5 1 6 650 192 77 201 A22735 

627 Bränd lera 7,1 19 6 650 202 77 196 A22432 

628 Keramik 3 2 6 650 208 77 196 

629 Bränd lera 1,2 1 6 650 208 77 196 

630 Bränd lera 13,4 9 6 650 201 77 195 A21699 

631 Bränd lera 20,1 3 6 650 201 77 195 A21699 

632 Keramik 19,7 2 6 650 193 77 201 A22735 

633 Keramik 5,7 1 6 650 193 77 201 A22735 

634 Keramik 83 15 6 650 193 77 201 A22735 

635 Keramik 43,7 1 6 650 193 77 201 A22735 

636 Keramik 43,4 5 6 650 193 77 201 A22735 

637 Keramik 20,9 8 6 650 193 77 201 A22735 

638 Keramik 46,4 44 6 650 193 77 201 A22735 

639 Keramik 2,1 1 6 650 193 77 201 A22735 

640 Bränd lera 3,3 3 6 650 193 77 201 A22735 

641 Bränd lera 19,1 2 6 650 207 77 195 A21699 

642 Keramik 1,4 1 6 650 207 77 195 A21699 

643 Keramik 23,1 2 6 650 206 77 197 A25 

644 Keramik 1,3 2 6 650 206 77 197 A25 

645 Keramik 15,2 6 6 650 206 77 197 A25 

646 Keramik 19,8 16 6 650 208 77 196 

647 Bränd lera 1,4 3 6 650 207 77 196 

648 Keramik 12,1 8 6 650 209 77 195 

649 Bränd lera 1,7 1 6 650 208 77 196 

650 Keramik 2 1 6 650 207 77 195 A21699 

651 Bränd lera 11,7 7 6 650 207 77 195 A21699 

652 Keramik 2,3 2 6 650 209 77 196 

653 Bränd lera 4,4 2 6 650 209 77 196 

654 Bränd lera 3,3 4 6 650 193 77 201 A4972 

655 Keramik 2,5 1 6 650 193 77 201 A4972 

656 Keramik 22,7 2 6 650 193 77 201 A4972 

657 Keramik 139,9 7 6 650 193 77 201 A4972 

658 Keramik 149,6 14 6 650 193 77 201 A4972 

659 Keramik 47,4 39 6 650 193 77 201 A4972 

660 Keramik 4 1 6 650 195 77 202 A22735 

661 Keramik 77,9 6 6 650 195 77 202 A22735 

662 Keramik 39,6 8 6 650 195 77 202 A22735 

663 Keramik 17,8 14 6 650 195 77 202 A22735 

664 Keramik 1,4 1 6 650 208 77 197 

665 Bränd lera 1,8 2 6 650 208 77 197 

666 Bränd lera 2,9 3 6 650 207 77 195 

667 Bränd lera 4,2 2 6 650 189 77 208 

668 Bränd lera 0,5 2 6 650 208 77 195 

669 Bränd lera 7,3 7 6 650 207 77 195 A21699 

670 Keramik 5,6 1 6 650 185 77 201 A22735 

671 Keramik 0,9 1 6 650 191 77 206 A22735 

672 Bränd lera 0,3 1 6 650 191 77 206 A22735 

673 Bränd lera 15,6 1 6 650 184 77 199 A22735 

674 Bränd lera 24,3 9 6 650 187 77 211 

675 Keramik 3,2 1 6 650 188 77 203 A22735 


676 Bränd lera 4,8 2 6 650 188 77 203 A22735 

677 Keramik 10,4 1 6 650 209 77 196 

678 Keramik 1,8 2 6 650 209 77 196 

679 Bränd lera 3,5 5 6 650 209 77 197 

680 Bränd lera 6,2 6 6 650 209 77 197 

681 Bränd lera 2,1 7 6 650 208 77 195 

682 Keramik 9,4 1 6 650 206 77 197 

683 Keramik 8,2 6 6 650 206 77 197 

684 Bränd lera 1 2 6 650 206 77 197 

685 Bränd lera 16,3 16 6 650 207 77 196 

686 Bränd lera 1,2 1 6 650 207 77 196 

687 Keramik 5,1 1 6 650 208 77 194 A21699 

688 Keramik 31,4 1 6 650 208 77 194 A21699 

689 Keramik 21,5 5 6 650 208 77 194 A21699 

690 Keramik 11,8 16 6 650 208 77 194 A21699 

691 Bränd lera 1,6 2 6 650 208 77 194 A21699 

692 Keramik 21,8 1 6 650 208 77 194 

693 Keramik 41 15 6 650 208 77 194 

694 Keramik 45 8 6 650 208 77 194 

695 Keramik 25 30 6 650 208 77 194 

696 Bränd lera 12 10 6 650 208 77 194 

697 Keramik 0,9 10 6 650 208 77 194 

698 Bränd lera 0,6 2 6 650 208 77 196 

699 Keramik 5,2 5 6 650 208 77 196 

700 Keramik 1,8 2 6 650 209 77 196 

701 Keramik 10 1 6 650 209 77 196 

702 Keramik 7,2 1 6 650 209 77 195 

703 Bränd lera 56,6 5 6 650 202 77 196 A100743 

704 Bränd lera 15,7 5 6 650 202 77 196 A100743 

705 Bränd lera 9,3 7 6 650 202 77 195 A100733 

706 Bränd lera 82,8 73 6 650 202 77 195 A100733 

707 Bränd lera 2 2 6 650 189 77 205 A22735 

708 Keramik 2,4 4 6 650 189 77 205 A22735 

709 Keramik 6,3 1 6 650 189 77 205 A22735 

710 Bränd lera 3,6 5 6 650 203 77 195 A21699 

711 Bränd lera 24,3 18 6 650 203 77 195 A21699 

712 Keramik 21,6 2 6 650 208 77 194 A21699 

713 Keramik 5,5 8 6 650 208 77 194 A21699 

714 Keramik 12,8 2 6 650 208 77 194 A21699 

715 Bränd lera 1,4 4 6 650 208 77 194 A21699 

716 Bränd lera 2,6 1 6 650 187 77 211 

717 Bränd lera 41,2 33 6 650 202 77 196 A100733 

718 Keramik 2,7 4 6 650 189 77 206 A22735 

719 Keramik 25,7 104 6 650 191 77 206 A22735 

720 Keramik 23,7 1 6 650 190 77 207 A22735 

721 Bränd lera 9,6 1 6 650 184 77 197 A22077 

722 Bränd lera 0,9 2 6 650 194 77 210 

723 Keramik 0,4 1 6 650 181 77 198 

724 Bränd lera 18,6 8 6 650 202 77 195 A21699 

725 Bränd lera 47,9 52 6 650 202 77 195 A21699 

726 Keramik 6,9 2 6 650 209 77 196 

727 Bränd lera 2,2 2 6 650 209 77 196 

728 Bränd lera 16,4 19 6 650 209 77 196 

730 Keramik 4 1 6 650 189 77 213 

731 Bränd lera 16,6 2 6 650 191 77 210 A23937 

732 Keramik 4 1 6 650 188 77 199 A22735 

733 Bränd lera 0,9 3 6 650 189 77 205 A22735 

734 Keramik 2,8 1 6 650 188 77 203 A22735 

735 Bränd lera 3,9 2 6 650 209 77 196 

736 Bränd lera 11,2 7 6 650 209 77 196 

737 Järn Slagg 91,5 1 6 650 183 77 199 

738 Bränd lera 22,2 34 6 650 201 77 195 A21699 

739 Keramik 3,5 1 6 650 193 77 201 A4972 

740 Keramik 29,4 8 6 650 193 77 201 A4972 

741 Keramik 73,1 11 6 650 193 77 201 A4972 

742 Keramik 27 1 6 650 193 77 201 A4972 

743 Keramik 51,4 7 6 650 193 77 201 A4972 

744 Keramik 45,8 34 6 650 193 77 201 A4972 

745 Bränd lera 1,2 1 6 650 193 77 201 A4972 

746 Bränd lera 137,6 6 6 650 191 77 209 

747 Bränd lera 4,9 1 6 650 191 77 209 

FYNDLISTA 161

748 Bränd lera 55 5 6 650 191 77 210 

749 Bränd lera 229,3 5 6 650 201 77 195 A21699 

750 Bränd lera 4,4 1 6 650 201 77 195 A21699 

751 Bränd lera 19,2 14 6 650 191 77 210 

752 Bränd lera 16,8 12 6 650 202 77 195 A21699 

753 Bränd lera 20,6 26 6 650 202 77 195 A21699 

754 Keramik 0,8 1 6 650 194 77 207 A22735 

755 Bränd lera 1,1 2 6 650 194 77 207 A22735 

756 Bränd lera 86 55 6 650 202 77 195 A21699 

757 Keramik 2 2 6 650 204 77 195 A100733 

758 Bränd lera 8,1 11 6 650 204 77 195 A100733 

759 Bränd lera 88,5 109 6 650 204 77 195 A100733 

760 Bränd lera 33,3 38 6 650 202 77 195 A21699 

761 Keramik 1,9 1 6 650 204 77 196 A100733 

762 Bränd lera 33 46 6 650 202 77 195 A100733 

763 Bränd lera 6,9 6 6 650 204 77 196 A100733 

764 Bränd lera 54,4 47 6 650 204 77 196 A100733 

765 Bränd lera 3 3 6 650 206 77 196 A25 

766 Bränd lera 13 16 6 650 193 77 207 A22735 

767 Bränd lera 8,4 9 6 650 206 77 195 A25 

768 Bränd lera 18,4 25 6 650 203 77 194 A21699 

769 Keramik 27,6 1 6 650 208 77 194 A21699 

770 Bränd lera 0,2 2 6 650 194 77 208 

771 Bränd lera 32,7 23 6 650 203 77 195 A100733 

772 Keramik 52,5 12 6 650 208 77 194 A21699 

773 Bränd lera 1,3 3 6 650 206 77 196 A25 

774 Keramik 17,9 32 6 650 208 77 194 A21699 

775 Bränd lera 35,6 26 6 650 203 77 195 A100733 

776 Bränd lera 5,3 10 6 650 208 77 194 A21699 

777 Bränd lera 3,6 6 6 650 208 77 196 

778 Keramik 1,9 1 6 650 193 77 201 A22735 

779 Keramik 14,6 5 6 650 193 77 201 A22735 

780 Keramik 1,4 1 6 650 207 77 196 A25 

781 Bränd lera 122 95 6 650 202 77 195 A100733 

782 Bränd lera 26 7 6 650 204 77 197 A100733 

783 Harts Hartsring 2 2 6 650 203 77 196 A100733 

784 Bränd lera 8,9 1 6 650 201 77 196 A100733 

785 Bränd lera 48,1 2 6 650 209 77 200 

786 Keramik 19,2 19 6 650 208 77 195 

787 Bränd lera 0,4 1 6 650 208 77 195 

788 Bränd lera 59,5 39 6 650 204 77 195 A100733 

789 Bränd lera 91,8 34 6 650 202 77 196 A22432 

790 Bränd lera 40 24 6 650 204 77 197 A100733 

791 Bränd lera 94,5 33 6 650 204 77 196 A100733 

792 Bränd lera 74,2 52 6 650 203 77 197 A100733 

793 Keramik 0,9 2 6 650 188 77 203 A22735 

794 Keramik 47,3 1 6 650 188 77 203 A22735 

795 Bränd lera 1,8 1 6 650 203 77 201 A21454 

796 Keramik 19,7 1 6 650 188 77 203 A22735 

797 Bränd lera 8,2 3 6 650 191 77 203 A22639 

798 Bränd lera 22,9 4 6 650 202 77 195 A100733 

799 Keramik 23,1 1 6 650 188 77 203 A22735 



802 Harts Harts 3,3 4 6 650 199 77 199 

803 Harts Harts 2,2 2 6 650 198 77 196 

804 Bränd lera 33,5 1 6 650 207 77 196 

805 Bränd lera 0,7 2 6 650 207 77 196 

806 Bränd lera 1,7 2 6 650 206 77 198 A21492 

807 Keramik 3 1 6 650 192 77 202 A22735 

808 Bränd lera 93 17 6 650 190 77 207 A22735 

809 Keramik 5,9 3 6 650 194 77 198 A22735 

810 Bränd lera 6,9 3 6 650 190 77 206 A22735 

811 Bränd lera 2,1 5 6 650 204 77 194 A21699 

812 Keramik 21,4 3 6 650 194 77 198 A22735 

813 Keramik 73,7 3 6 650 194 77 198 A22735 

814 Bränd lera 5,6 1 6 650 194 77 198 A22735 

815 Keramik 6,6 10 6 650 194 77 200 A22735 

816 Bränd lera 480 74 6 650 188 77 209 A23832 

817 Bränd lera 9,9 16 6 650 201 77 243 A22792 

819 Keramik 14,1 20 6 650 201 77 243 A22792 


820 Bränd lera 7,2 5 6 650 190 77 203 A22555 

821 Bränd lera 56,2 42 6 650 205 77 195 A100733 

822 Bränd lera 28,2 20 6 650 201 77 196 A100733 

823 Bränd lera 29,6 18 6 650 187 77 211 

824 Bränd lera 17,7 30 6 650 205 77 196 A100733 

825 Bränd lera 51 60 6 650 200 77 196 

826 Keramik 6,1 1 6 650 201 77 243 A22792 

827 Bränd lera 2,5 2 6 650 187 77 211 A22271 

828 Bränd lera 22,6 1 6 650 183 77 202 A22735 

829 Bränd lera 1,3 1 6 650 184 77 204 A22340 

830 Keramik 18,7 6 6 650 201 77 243 A22792 

831 Bränd lera 15,5 12 6 650 210 77 197 

832 Bränd lera 67,9 6 6 650 187 77 211 

833 Keramik 48,8 4 6 650 201 77 243 A22792 

834 Bränd lera 26,8 13 6 650 201 77 195 A100743 

835 Bränd lera 9 1 6 650 187 77 211 

836 Bränd lera 8,2 1 6 650 199 77 196 

837 Bränd lera 17 12 6 650 200 77 197 

838 Bränd lera 8 5 6 650 200 77 197 

839 Bränd lera 3,3 3 6 650 191 77 209 A22735 

840 Bränd lera 110 5 6 650 187 77 210 

841 Bränd lera 75,6 43 6 650 204 77 196 A100733 

842 Bränd lera 163 17 6 650 201 77 195 A100743 

843 Keramik 10,3 2 6 650 196 77 202 A8036 

844 Keramik 2,2 1 6 650 196 77 202 A8036 

845 Keramik 47,3 4 6 650 196 77 202 A22735 

846 Keramik 15,1 1 6 650 196 77 202 A8036 

847 Keramik 52,7 6 6 650 196 77 202 A22735 

848 Keramik 36,6 9 6 650 196 77 202 A22735 

849 Keramik 44 2 6 650 196 77 202 A22735 

850 Keramik 7,7 1 6 650 196 77 202 A22735 

851 Keramik 26,4 3 6 650 196 77 202 A22735 

852 Keramik 72,7 59 6 650 196 77 202 A22735 

853 Keramik 1 1 6 650 202 77 197 

854 Keramik 10,6 8 6 650 202 77 197 A22432 

855 Bränd lera 29 50 6 650 159 77 157 A16095/R21905 

856 Bränd lera 6,1 2 6 650 202 77 196 A22432 

857 Keramik 5,8 1 6 650 202 77 196 A22432 

858 Keramik 29,9 1 6 650 202 77 196 A22432 

859 Keramik 17,3 6 6 650 183 77 200 A22735 

860 Bränd lera 6 3 6 650 187 77 211 

861 Keramik 43,5 3 6 650 194 77 199 A22735 

862 Keramik 5,1 1 6 650 203 77 196 A100733 

863 Keramik 17 3 6 650 203 77 196 A100733 

864 Keramik 7,5 2 6 650 203 77 196 A100733 

865 Bränd lera 23,3 18 6 650 156 77 152 A16095/R21928 

866 Keramik 12,6 12 6 650 203 77 196 A100733 

867 Keramik 4,1 2 6 650 198 77 197 

868 Bränd lera 62,4 69 6 650 157 77 150 A16095/R17209 

869 Bränd lera 15,5 20 6 650 159 77 158 A16095/R17160 

870 Bränd lera 19,5 22 6 650 157 77 156 A16095/R17212 

871 Bränd lera 9 10 6 650 161 77 152 A16095/R17169 

872 Keramik 8 4 6 650 161 77 152 R17169 

873 Bränd lera 12,1 17 6 650 159 77 155 A16095/R21909 

874 Bränd lera 29,8 74 6 650 157 77 158 A16095/R17213 

875 Bränd lera 17,8 26 6 650 159 77 154 A16095/R17158 

876 Bränd lera 1,5 4 6 650 161 77 160 A16095/R17173 

877 Bränd lera 6,2 10 6 650 154 77 158 A16095/R21734 

878 Harts Harts 1,3 4 6 650 154 77 158 A16095/R21734 

879 Bränd lera 13,3 26 6 650 163 77 153 A16095/R22335 

880 Bränd lera 11,1 15 6 650 163 77 153 A16095/R17157 

881 Bränd lera 8,8 5 6 650 158 77 152 A16095/R22217 

882 Keramik 2,7 2 6 650 208 77 197 

883 Bränd lera 2,4 4 6 650 208 77 197 

884 Bränd lera 2,9 4 6 650 164 77 152 A16095/R21811 

885 Bränd lera 27,5 38 6 650 159 77 150 A16095/R17156 

886 Keramik 2,1 1 6 650 204 77 195 A100733 

887 Keramik 10,2 1 6 650 188 77 209 A23832 

888 Bränd lera 12,4 8 6 650 188 77 209 A23832 

889 Bränd lera 21,1 23 6 650 207 77 203 A14646 

890 Bränd lera 26,6 56 6 650 159 77 155 A22862/R22836 

FYNDLISTA 163

891 Keramik 6,5 1 6 650 195 77 201 A8047 

892 Keramik 248,1 24 6 650 195 77 201 A22735 

893 Keramik 22,8 9 6 650 195 77 201 A22735 

894 Keramik 38,6 54 6 650 195 77 201 A22735 

895 Keramik 4 5 6 650 159 77 149 R22242 

896 Bränd lera 5,8 11 6 650 159 77 156 A16095/R17159 

897 Keramik 2 2 6 650 159 77 156 R17159 

898 Bränd lera 36,8 35 6 650 157 77 152 A16095/R17210 

899 Bränd lera 32,5 31 6 650 208 77 203 A14772 

900 Bränd lera 1,5 3 6 650 195 77 201 A8047 

901 Keramik 1,8 1 6 650 195 77 201 A8047 

902 Keramik 15 7 6 650 195 77 201 A22735 

903 Bränd lera 10,2 4 6 650 161 77 148 A16095/R17167 

904 Bränd lera 4,3 12 6 650 157 77 154 A16095/R17211 

905 Keramik 62 8 6 650 195 77 201 A8047 

906 Keramik 44,8 13 6 650 195 77 201 A22735 

907 Bränd lera 15,6 50 6 650 161 77 158 A16095/R17172 

908 Keramik 3,3 2 6 650 161 77 158 A16095/R17172 

909 Keramik 47,2 70 6 650 195 77 201 A22735 

910 Keramik 1,4 4 6 650 195 77 201 A22735 

911 Keramik 2,3 1 6 650 195 77 201 A22735 

912 Keramik 1,7 2 6 650 195 77 201 A22735 

913 Keramik 41 5 6 650 195 77 201 A22735 

914 Keramik 4,5 1 6 650 195 77 201 A22735 

915 Keramik 20,2 25 6 650 195 77 201 A8047 

916 Bränd lera 1,5 6 6 650 157 77 146 A16095/R17207 

917 Flinta Avslag 0,5 1 6 650 155 77 152 A16095/R17221 

918 Bränd lera 14,8 35 6 650 155 77 152 A16095/R17221 

919 Keramik 6,7 1 6 650 195 77 201 A8047 

920 Bränd lera 22,1 38 6 650 160 77 156 A16095/R22836 

921 Keramik 35,3 3 6 650 195 77 201 A8047 

922 Keramik 10,9 4 6 650 195 77 201 A8047 

923 Bränd lera 9,1 9 6 650 163 77 150 R17180 

924 Keramik 8,1 12 6 650 195 77 201 A8047 

925 Keramik 3,6 6 6 650 195 77 201 A22735 

926 Keramik 2,8 7 6 650 160 77 162 A16095/R21930 

927 Bränd lera 9,8 20 6 650 195 77 201 A8047 

928 Keramik 12,3 2 6 650 195 77 201 A8047 

929 Keramik 21,3 5 6 650 195 77 201 A22735 

930 Keramik 15,7 14 6 650 195 77 201 A8047 

931 Keramik 42,6 7 6 650 195 77 201 A8047 

932 Keramik 10,1 7 6 650 195 77 201 A22735 

933 Keramik 11,4 2 6 650 195 77 201 A8047 

934 Keramik 68,5 3 6 650 195 77 201 A8047 

935 Keramik 7,4 1 6 650 195 77 201 A8047 

936 Keramik 5,9 2 6 650 195 77 201 A8047 

937 Keramik 0,5 1 6 650 161 77 163 A16095/R22170 

938 Bränd lera 9,2 2 6 650 160 77 152 A16095/R22221 

939 Bränd lera 4,8 4 6 650 152 77 156 A16095/R22838 

940 Bränd lera 11,7 7 6 650 195 77 201 A22735 

941 Harts Harts 0,5 1 6 650 152 77 156 A16095/R22838 

942 Keramik 14,2 19 6 650 195 77 201 A22735 

943 Kvarts Skrapa 23,7 1 6 650 152 77 156 A16095/R22838 

944 Bränd lera 3,4 4 6 650 161 77 156 A16095/R17171 

945 Keramik 9 1 6 650 195 77 201 A8047 

946 Bränd lera 27,4 40 6 650 155 77 150 A16095/R17219 

947 Bränd lera 0,5 1 6 650 159 77 161 A16095/R21901 

948 Keramik 45,6 7 6 650 195 77 201 A8047 

949 Bränd lera 2,5 1 6 650 160 77 163 A16095/R22168 

950 Bränd lera 13,1 16 6 650 159 77 149 A16095/R22242 

951 Bränd lera 3,6 4 6 650 155 77 156 A16095/R17223 

952 Keramik 58,9 8 6 650 195 77 201 A8047 

953 Bränd lera 3,9 4 6 650 159 77 160 A16095/R17161 

954 Järn 10,5 1 6 650 237 77 199 A766 

955 Keramik 17,2 4 6 650 195 77 201 A22735 

956 Bränd lera 1 4 6 650 154 77 152 A16095/R21897 

957 Keramik 1,6 1 6 650 195 77 201 A8047 

958 Keramik 7,5 1 6 650 195 77 201 A22735 

959 Bränd lera 2,3 2 6 650 200 77 230 A16538 

960 Keramik 21,4 1 6 650 195 77 201 A22735 

961 Bränd lera 1,8 3 6 650 255 77 187 A1045 


962 Keramik 8,9 2 6 650 195 77 201 A22735 

963 Keramik 16,4 4 6 650 195 77 201 A8047 

964 Kvarts Avslag 18,5 2 6 650 155 77 150 A16095/R17219 

965 Keramik 41 37 6 650 195 77 201 A22735 

966 Keramik 12,5 1 6 650 206 77 197 

967 Keramik 1,1 1 6 650 206 77 197 

968 Keramik 13,7 10 6 650 206 77 197 

969 Bränd lera 1,2 4 6 650 206 77 197 

970 Keramik 8,5 1 6 650 208 77 194 

971 Keramik 18,6 1 6 650 208 77 194 

972 Bränd lera 9,3 13 6 650 208 77 194 A21699 

973 Keramik 102,6 8 6 650 208 77 194 A21699 

974 Keramik 31 11 6 650 208 77 194 A21699 

975 Keramik 57,1 82 6 650 208 77 194 A21699 

976 Bränd lera 6 1 6 650 208 77 195 

977 Keramik 16,5 13 6 650 208 77 195 

978 Keramik 7,5 9 6 650 203 77 197 A100733 

979 Bränd lera 1,7 3 6 650 203 77 197 A100733 

980 Bränd lera 17,6 29 6 650 203 77 197 A100733 

981 Keramik 6,4 1 6 650 206 77 194 A21699 

982 Bränd lera 4,2 3 6 650 206 77 194 A21699 

983 Bränd lera 2,6 4 6 650 206 77 194 A21699 

984 Keramik 9,9 1 6 650 203 77 196 A100733 

985 Bränd lera 5,4 3 6 650 203 77 196 A100733 

986 Bränd lera 50,1 42 6 650 203 77 196 A100733 

987 Keramik 13 1 6 650 194 77 206 A22623 

988 Keramik 10,9 4 6 650 194 77 206 A22623 

989 Keramik 14,5 1 6 650 194 77 199 A22735 

990 Bränd lera 3 1 6 650 190 77 207 A22735 

991 Keramik 6,6 1 6 650 190 77 207 A22735 

992 Bergart Knacksten 420 1 6 650 159 77 155 A16095/R21909 

993 Bergart Föremål 206,4 1 6 650 165 77 153 R22549 

996 Bränd lera 42,6 10 6 650 162 77 150 A16095/R22547 

997 Flinta Avslag 1,6 1 6 650 223 77 226 

998 Bränd lera 14,3 2 6 650 195 77 198 A22735 

999 Bränd lera 47,3 4 6 650 205 77 204 A22578 

1000 Keramik 6,7 1 6 650 195 77 198 A22735 

1001 Keramik 2,9 2 6 650 195 77 198 A22735 

1004 Keramik 57,9 2 6 650 205 77 197 A100733 

1005 Keramik 25,8 4 6 650 205 77 197 A100733 

1006 Keramik 16 3 6 650 205 77 197 A100733 

1007 Keramik 2 3 6 650 205 77 197 A100733 

1008 Keramik 1,9 1 6 650 207 77 196 

1010 Bränd lera 27,6 11 6 650 191 77 201 A22735 


1012 Bergart Föremål 121,5 1 6 650 184 77 197 A22077 

1013 Keramik 3,3 2 6 650 191 77 201 A22735 

1014 Keramik 133,6 68 6 650 202 77 197 A22568 

1015 Bergart Slipsten 136,9 1 6 650 184 77 197 A22077 

1016 Keramik 4,9 1 6 650 193 77 202 A22735 

1017 Keramik 10,5 2 6 650 191 77 201 A22735 

1018 Keramik 2,2 3 6 650 191 77 201 A22735 




1024 Bränd lera 20,6 2 6 650 302 77 180 A1375 

1025 Keramik 3,8 1 6 650 204 77 196 A100733 

1026 Keramik 7,1 1 6 650 196 77 200 A22735 

1027 Keramik 3,4 1 6 650 194 77 199 A22735 

1028 Keramik 7,6 1 6 650 194 77 199 A22735 

1029 Keramik 8,1 7 6 650 194 77 199 A22735 

1031 Keramik 9,3 2 6 650 207 77 228 A3474 

1032 Keramik 7,7 1 6 650 204 77 196 A100733 

1033 Keramik 4,9 2 6 650 204 77 196 A100733 

1034 Keramik 2,8 1 6 650 206 77 197 

1035 Bränd lera 0,9 1 6 650 193 77 198 A22735 

1036 Sandsten Slipsten 339 1 6 650 193 77 202 A22735 

1037 Keramik 80,2 5 6 650 193 77 198 A22735 

1038 Bränd lera 22,4 4 6 650 198 77 196 

1039 Keramik 3 4 6 650 204 77 197 A100733 

1040 Keramik 2,9 2 6 650 207 77 197 

FYNDLISTA 165

1041 Bränd lera 1,7 4 6 650 207 77 197 

1043 Bränd lera 160 115 6 650 200 77 199 

1044 Bränd lera 4,6 2 6 650 194 77 199 A22735 

1045 Keramik 31,8 1 6 650 194 77 199 A22735 


1047 Keramik 123 4 6 650 194 77 199 A22735 

1048 Keramik 103,8 1 6 650 194 77 199 A22735 

1049 Keramik 58,7 23 6 650 193 77 198 A22735 

1050 Keramik 193,6 17 6 650 193 77 198 A22735 

1051 Keramik 12 1 6 650 204 77 197 A100733 

1052 Keramik 10,1 1 6 650 204 77 197 A100733 

1053 Keramik 14,8 1 6 650 204 77 197 A100733 

1054 Keramik 19,7 15 6 650 204 77 197 A100733 

1056 Bränd lera Föremål 51,6 26 6 650 185 77 197 A22735 Lerblock ? 

1058 Järn 4,9 1 6 650 227 77 221 A2756 

1060 Keramik 3,3 1 6 650 192 77 198 A22735 

1061 Keramik 21,5 7 6 650 210 77 204 A8202 

1062 3,7 1 6 650 202 77 226 

1063 Bränd lera 15,8 17 6 650 202 77 243 A22792 

1064 Bränd lera 10,6 4 6 650 190 77 201 A22735 

1065 Keramik 9,5 1 6 650 190 77 201 A22735 

1066 Keramik 29,5 3 6 650 190 77 201 A22735 

1067 Keramik 53,5 14 6 650 190 77 201 A22735 

1068 Bränd lera 1,2 1 6 650 192 77 208 A22223 

1069 Keramik 16,9 1 6 650 200 77 199 

1070 Keramik 107,4 6 6 650 200 77 199 

1071 Keramik 25,3 3 6 650 200 77 199 

1072 Keramik 11,1 4 6 650 200 77 199 

1073 Keramik 6,8 5 6 650 200 77 199 

1074 Keramik 30,4 3 6 650 210 77 204 A8202 

1075 Bränd lera 7 4 6 650 198 77 197 

1076 Bränd lera 16,4 21 6 650 198 77 197 

1077 Keramik 10,9 3 6 650 198 77 197 

1078 Keramik 10,4 7 6 650 199 77 196 

1079 Bränd lera 125,8 134 6 650 199 77 196 

1080 Bränd lera 2,7 1 6 650 199 77 196 

1081 Bränd lera 59,9 38 6 650 199 77 196 

1082 Keramik 23,3 2 6 650 192 77 201 A22735 

1083 Keramik 53,8 3 6 650 192 77 201 A22735 

1084 Keramik 7,3 5 6 650 192 77 201 A22735 

1085 Bränd lera 12,2 5 6 650 192 77 201 A22735 

1086 Bränd lera 22,2 25 6 650 197 77 197 

1087 Bränd lera Föremål 468 97 6 650 191 77 202 A23846 

1088 Bränd lera 29,5 26 6 650 198 77 196 

1089 Bränd lera 4,2 4 6 650 203 77 197 

1090 Bränd lera 10,8 11 6 650 199 77 199 A24007 

1091 Bränd lera Föremål 137 39 6 650 191 77 202 A23846 Lerblock ? 

1092 Bränd lera 25,6 15 6 650 190 77 202 A22735 

1093 Bränd lera 31,4 66 6 650 161 77 154 A16095/R17170 

1094 Bränd lera 2,9 2 6 650 159 77 153 A16095/R22092 

1095 Bränd lera 23,2 36 6 650 159 77 148 A16095/R17155 

1096 Bränd lera 10,5 11 6 650 156 77 154 A16095/R22374 

1097 Bränd lera 3,8 8 6 650 164 77 154 A16095/R21913 

1098 Bränd lera 23,2 29 6 650 161 77 150 A16095/R17168 

1099 Bränd lera 49 23 6 650 163 77 156 A16095/R17183 

1100 Bränd lera 6,2 2 6 650 162 77 154 A16095 

1101 Keramik 6,6 1 6 650 189 77 202 A22735 

1102 Keramik 59,8 4 6 650 189 77 202 A22735 

1103 Keramik 21,7 9 6 650 204 77 197 A100733 

1104 Keramik 129,3 79 6 650 162 77 147 A23140 

1105 Keramik 35 19 6 650 205 77 197 

1106 Keramik 5,4 1 6 650 194 77 199 A22735 

1107 Keramik 7 2 6 650 199 77 199 A24007 

1108 Keramik 5,4 1 6 650 191 77 202 A23846 

1109 Keramik 8,2 1 6 650 197 77 197 

1110 Keramik 10,6 1 6 650 197 77 197 

1111 Keramik 9,9 3 6 650 197 77 197 

1112 Keramik 7,1 1 6 650 195 77 199 A22735 

1113 Keramik 18,8 1 6 650 195 77 199 A22735 

1114 Keramik 3,1 1 6 650 212 77 222 A4660 

1115 Keramik 2,7 1 6 650 159 77 146 A16095/R17154 


1116 Keramik 14,7 6 6 650 203 77 197 

1117 Keramik 7,1 4 6 650 203 77 197 

1118 Keramik 9,9 1 6 650 198 77 196 

1119 Keramik 14,7 1 6 650 193 77 197 A22735 

1120 Keramik 7,6 2 6 650 162 77 154 A16095 

1121 Bränd lera 0,7 1 6 650 192 77 202 A14218 

1122 Keramik 4 2 6 650 192 77 202 A14218 

1123 Keramik 22,1 1 6 650 192 77 202 A14218 

1124 Keramik 3,9 3 6 650 161 77 154 A16095/R17170 

1125 Keramik 260 12 6 650 295 77 186 A1723 

1126 Keramik 9 5 6 650 295 77 186 A1723 

1127 Bränd lera 1,3 1 6 650 295 77 186 A1723 

1128 Keramik 49,3 76 6 650 202 77 197 A22568 

1129 Keramik 13,7 2 6 650 161 77 150 A16095/R17168 


1131 Keramik 2,8 1 6 650 191 77 202 A22735 

1132 Keramik 10,2 2 6 650 191 77 202 A22735 

1133 Keramik 4,1 1 6 650 169 77 150 R17203 

1134 Kvarts Avslag 2 1 6 650 169 77 150 R17203 

1135 Keramik 2,5 1 6 650 163 77 148 A16095/R17179 

1136 Keramik 13 5 6 650 155 77 156 A16095/R17223 

1137 Keramik 12,8 10 6 650 164 77 154 A16095/R21913 

1138 Keramik 12,4 8 6 650 165 77 152 R17191 

1139 Keramik 3,9 1 6 650 193 77 200 A22735 

1140 Keramik 6,8 2 6 650 161 77 146 A16095/R17166 

1141 Keramik 45,1 31 6 650 161 77 146 A16095/R17166 

1142 Keramik 16 1 6 650 161 77 146 A16095/R17166 

1143 Keramik 156,6 27 6 650 163 77 152 A16095/R17181 

1144 Keramik 40,1 5 6 650 163 77 152 A16095/R17181 

1145 Keramik 82,5 72 6 650 163 77 152 A16095/R17181 

1146 Keramik 1,6 1 6 650 165 77 150 R17190 

1147 Bränd lera 4 2 6 650 165 77 150 R17190 

1148 Keramik 3 2 6 650 156 77 154 A16095/R22374 

1149 Keramik 4,3 1 6 650 163 77 148 A16095/R17179 

1150 Keramik 14,5 8 6 650 163 77 148 A16095/R17179 

1151 Keramik 7,2 5 6 650 163 77 156 A16095/R17183 

1152 Bränd lera 2,3 3 6 650 159 77 162 A16095/R17162 

1153 Bränd lera 6,6 2 6 650 163 77 151 A16095/R22553 

1154 Keramik 82,2 6 6 650 163 77 151 A16095/R22553 

1155 Keramik 544,4 99 6 650 163 77 151 A16095/R22553 

1156 Keramik 105 21 6 650 163 77 151 A16095/R22553 

1157 Keramik 138,1 129 6 650 163 77 151 A16095/R22553 

1158 Keramik 1 1 6 650 161 77 148 A16095/R17167 

1159 Keramik 3,3 5 6 650 161 77 148 A16095/R17167 

1160 Keramik 14,8 5 6 650 157 77 156 A16095 

1161 Bränd lera 0,5 4 6 650 154 77 162 A16095/R21735 

1162 Harts 0,9 1 6 650 154 77 162 A16095/R21735 

1163 Keramik 14,8 1 6 650 154 77 158 A16095/R21734 

1164 Keramik 4,5 7 6 650 153 77 167 R21911 

1165 Keramik 1,8 2 6 650 201 77 244 R22799 

1166 Keramik 2,3 1 6 650 201 77 244 R22799 

1167 Bränd lera 3,2 5 6 650 162 77 152 A16095/R21737 

1168 Keramik 8,4 7 6 650 162 77 152 A16095/R21737 

1169 Keramik 19,9 5 6 650 162 77 152 A16095/R21737 

1170 Keramik 19,5 4 6 650 165 77 154 R17192 

1171 Keramik 13,8 3 6 650 165 77 154 R17192 

1172 Keramik 137,6 125 6 650 165 77 154 R17192 

1173 Keramik 36,2 2 6 650 201 77 244 R22799 

1174 Keramik 14,4 1 6 650 153 77 166 A16095/R17236 

1175 Keramik 39,7 25 6 650 153 77 166 A16095/R17236 

1176 Bränd lera 2 2 6 650 165 77 154 R17192 

1177 Keramik 147,6 21 6 650 165 77 154 R17181 

1178 Keramik 30,1 9 6 650 163 77 152 A16095/R17181 

1179 Keramik 18,6 1 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1180 Keramik 14,6 2 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1181 Keramik 243,6 54 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1182 Keramik 149,1 25 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1183 Keramik 9,5 3 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1184 Keramik 70,4 85 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1185 Bränd lera 18,8 23 6 650 162 77 151 A16095/R22975 

1186 Keramik 17,1 3 6 650 163 77 150 A16095/R17180 

FYNDLISTA 167

1187 Keramik 16,8 8 6 650 163 77 150 A16095/R17180 

1188 Keramik 81 28 6 650 163 77 150 A16095/R17180 

1189 Keramik 183,5 192 6 650 163 77 150 A16095/R17180 

1190 Keramik 13,8 4 6 650 163 77 150 A16095/R17180 

1191 Keramik 7,4 1 6 650 195 77 201 A22735 

1192 Keramik 99,8 14 6 650 195 77 201 A22735 

1193 Keramik 19,8 8 6 650 195 77 201 A22735 

1194 Keramik 33,1 38 6 650 195 77 201 A22735 

1195 Keramik 14,3 1 6 650 191 77 201 A22735 

1196 Bränd lera 19,8 5 6 650 191 77 201 A22735 

1197 Bränd lera Lerblock 35,4 10 6 650 189 77 202 A22735 

1198 Keramik 26,5 1 6 650 189 77 202 A22735 

1199 Keramik 6,5 1 6 650 189 77 202 A22735 

1200 Keramik 69,7 5 6 650 189 77 202 A22735 

1201 Keramik 39,7 14 6 650 189 77 202 A22735 

1202 Keramik 20,8 3 6 650 202 77 197 A22568 

1203 Keramik 38,4 5 6 650 202 77 197 A22568 

1204 Keramik 610,6 351 6 650 202 77 197 A22568 

1205 Keramik 23,9 6 6 650 202 77 197 A22568 

1206 Keramik 12,4 3 6 650 202 77 197 A22568 

1207 Keramik 28 3 6 650 202 77 197 A22568 

1208 Keramik 470,4 304 6 650 202 77 197 A22568 

1209 Keramik 21 2 6 650 202 77 197 A22568 

1210 Bränd lera 2,3 3 6 650 202 77 197 A22568 

1211 Keramik 84,6 6 6 650 202 77 197 A22568 

1212 Keramik 26 6 6 650 202 77 197 A22568 

1213 Keramik 38,9 4 6 650 202 77 197 A22568 

1214 Keramik 44 3 6 650 202 77 197 A22568 

1215 Keramik 44,7 5 6 650 202 77 197 A22568 

1216 Keramik 446,6 192 6 650 202 77 197 A22568 

1217 Bränd lera 16,2 21 6 650 202 77 197 A22568 

1218 Bränd lera 26,2 10 6 650 302 77 180 A1375 

1219 Keramik 11,2 2 6 650 302 77 180 A1375 

1220 Keramik 22,2 1 6 650 302 77 180 A1375 

1221 Keramik 44,6 3 6 650 295 77 186 A1723 

1222 Keramik 9,8 12 6 650 295 77 186 A1723 

1224 Bränd lera Lerblock 2650 6 650 197 77 227 

1225 Keramik 13,7 1 6 650 203 77 196 A100733 

1226 Keramik 6,5 1 6 650 203 77 196 A100733 

1227 Keramik 5,4 2 6 650 203 77 196 A100733 

1228 Bränd lera 15,4 2 6 650 203 77 196 A100733 

1229 Bränd lera 1,7 1 6 650 195 77 209 

1230 Keramik 8,1 1 6 650 285 77 157 R4437 

1231 Keramik 4,3 4 6 650 159 77 167 A16095/R8166 

1232 Bränd lera 15,5 9 6 650 159 77 167 A16095/R8166 

1233 Bränd lera 0,4 3 6 650 264 77 154 R4452 

1234 Keramik 0,5 2 6 650 264 77 154 R4452 

1235 Keramik 5,3 3 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1236 Keramik 6 2 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1237 Keramik 28,7 3 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1238 Keramik 22,1 5 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1239 Keramik 83,6 24 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1240 Keramik 133,7 152 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1241 Keramik 3,1 1 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1242 Bränd lera 2,7 8 6 650 162 77 150 A16095/R8153 

1243 Keramik 334,1 14 6 650 193 77 198 A22735 

1244 Keramik 5 1 6 650 193 77 198 A22735 

1245 Keramik 21,7 4 6 650 193 77 198 A22735 

1246 Keramik 52 5 6 650 195 77 201 A22735 

1247 Keramik Miniatyrkärl 25 1 6 650 208 77 206 A7877 

1249 Ben Avfall 0,1 1 6 650 300 77 171 A237 

1251 Ben Avfall 7,5 11 6 650 300 77 171 A237 

1252 Ben Avfall 0,1 2 6 650 300 77 171 A237 

1253 Ben Avfall 0,2 3 6 650 165 77 151 

1254 Ben Avfall 1,4 40 6 650 153 77 157 A16095/R21734 

1255 Ben Avfall 0,2 10 6 650 153 77 151 A16095/R21897 

1256 Ben Avfall 0,2 1 6 650 152 77 151 A16095/R17229 

1257 Ben Avfall 0,2 2 6 650 158 77 153 A16095/R17158 

1258 Ben Avfall 0,2 2 6 650 154 77 155 A16095/R17223 

1259 Ben Avfall 7,1 25 6 650 154 77 149 A16095/R17219 


1260 Ben Avfall 0,3 5 6 650 158 77 155 A16095/R17159 

1261 Ben Avfall 1,6 33 6 650 158 77 154 A16095/R21909 

1262 Ben Avfall 4,2 46 6 650 152 77 156 A16095/R22840 

1263 Ben Avfall 2,2 70 6 650 156 77 155 A16095/R17212 

1264 Ben Avfall 7,3 54 6 650 154 77 155 A16095/R22838 

1265 Ben Avfall 1,2 14 6 650 155 77 153 A16095/R22374 

1266 Ben Avfall 0,3 1 6 650 161 77 150 A16095/R22975 

1267 Ben Avfall 0,9 1 6 650 162 77 147 A16095/R17179 

1268 Ben Bearbetat 3,3 70 6 650 154 77 155 A16095/R17223 

1269 Ben Avfall 3 69 6 650 158 77 153 A16095/R17158 

1270 Ben Avfall 0,9 4 6 650 195 77 201 A22735 

1271 Ben Avfall 0,8 3 6 650 207 77 225 A3194 

1272 Ben Avfall 2,6 1 6 650 205 77 197 A100733 

1273 Ben Avfall 0,2 1 6 650 205 77 197 A100733 

1274 Ben Avfall 1,1 3 6 650 207 77 203 A14646 

1275 Ben Avfall 1,4 3 6 650 204 77 197 A100733 

1276 Ben Avfall 0,4 2 6 650 204 77 197 A100733 

1277 Ben Avfall 0,5 2 6 650 207 77 225 A3194 

1278 Ben Avfall 0,3 4 6 650 204 77 197 A100733 

1279 Ben Avfall 5,1 2 6 650 237 77 217 A313 

1280 Ben Avfall 0,1 1 6 650 235 77 217 A303 

1281 Ben Avfall 5,6 1 6 650 295 77 174 

1282 Ben Avfall 0,1 1 6 650 251 77 175 A1472 

1283 Ben Avfall 0,8 1 6 650 268 77 170 A1412 

1284 Ben Avfall 0,6 1 6 650 268 77 170 A1412 

1285 Ben Avfall 6,6 3 6 650 268 77 170 A1412 

1286 Ben Avfall 1,2 4 6 650 255 77 187 A1045 

1287 Ben Avfall 2,4 2 6 650 255 77 187 A1045 

1288 Ben Avfall 1 1 6 650 255 77 187 A1045 

1289 Ben Avfall 1,7 5 6 650 292 77 183 A1691 

1290 Ben Avfall 2,4 1 6 650 292 77 183 A1691 

1291 Ben Avfall 3,3 1 6 650 292 77 183 A1691 

1292 Ben Avfall 6,5 5 6 650 292 77 184 A1712 

1293 Ben Avfall 4,9 1 6 650 292 77 184 A1712 

1294 Ben Avfall 0,2 2 6 650 287 77 189 A1672 

1295 Ben Avfall 0,6 1 6 650 285 77 192 A1917 

1296 Ben Avfall 0,1 1 6 650 285 77 192 A1917 

1297 Ben Avfall 0,2 1 6 650 285 77 192 A1917 

1298 Ben Avfall 4,7 2 6 650 285 77 192 A1917 

1299 Ben Avfall 0,3 1 6 650 259 77 206 A1981 

1300 Ben Avfall 0,2 1 6 650 261 77 191 A1790 

1301 Ben Avfall 0,4 1 6 650 284 77 209 A150 

1302 Ben Avfall 0,3 2 6 650 284 77 209 A150 

1303 Ben Avfall 1,7 1 6 650 284 77 209 A150 

1304 Ben Avfall 9,3 2 6 650 296 77 205 A1966 

1305 Ben Avfall 2,8 7 6 650 296 77 205 A1966 

1306 Ben Avfall 10 1 6 650 281 77 179 A1563 

1307 Ben Avfall 0,5 3 6 650 281 77 179 A1563 

1308 Ben Avfall 7,7 3 6 650 281 77 179 A1563 

1309 Ben Avfall 3,1 10 6 650 312 77 178 A2335 

1310 Ben Avfall 0,1 1 6 650 198 77 227 A3060 

1311 Ben Avfall 0,2 1 6 650 193 77 200 A22735 

1312 Ben Avfall 0,9 5 6 650 214 77 212 A3662 

1313 Ben Avfall 0,2 2 6 650 213 77 223 

1314 Ben Avfall 0,2 1 6 650 194 77 200 A22735 

1315 Ben Avfall 0,4 1 6 650 195 77 202 A22735 

1316 Ben Avfall 0,1 1 6 650 193 77 202 A22735 

1317 Ben Avfall 3,1 7 6 650 217 77 215 A2963 

1318 Ben Avfall 2,3 26 6 650 207 77 205 A7843 

1319 Ben Avfall 1,9 10 6 650 195 77 201 A22735 

1320 Ben Avfall 0,7 3 6 650 195 77 201 A22735 

1321 Ben Avfall 1 5 6 650 202 77 226 

1322 Ben Avfall 5 13 6 650 196 77 207 A8072 

1323 Ben Avfall 0,2 1 6 650 196 77 206 A8061 

1324 Ben Avfall 2,2 12 6 650 195 77 201 A22735 

1325 Ben Avfall 13,6 18 6 650 195 77 201 A8047 

1326 Ben Avfall 1,8 28 6 650 207 77 205 A7843 

1327 Ben Avfall 0,6 5 6 650 207 77 205 A7843 

1328 Ben Avfall 0,4 1 6 650 195 77 201 A22735 

1329 Ben 0,6 4 6 650 209 77 208 A7886 

FYNDLISTA 169

1330 Ben Avfall 0,3 1 6 650 207 77 206 A13950 

1331 Ben Avfall 1,1 1 6 650 213 77 229 A3261 

1332 Ben Avfall 0,7 1 6 650 202 77 219 A13297 

1333 Ben Avfall 0,1 2 6 650 226 77 235 A8016 

1334 Ben Avfall 0,9 5 6 650 214 77 226 A3284 

1335 Ben Avfall 0,5 1 6 650 214 77 226 A3284 

1336 Ben Avfall 0,2 1 6 650 200 77 231 

1337 Ben Avfall 0,2 1 6 650 203 77 196 A100733 

1338 Ben Avfall 9,9 7 6 650 207 77 197 

1339 Ben Avfall 1,5 1 6 650 205 77 196 A100733 

1340 Ben Avfall 0,2 1 6 650 205 77 197 

1341 Ben Avfall 1,9 12 6 650 201 77 228 

1342 Ben Avfall 5,8 6 6 650 208 77 209 A7910 

1344 Ben Avfall 0,6 2 6 650 204 77 197 A100733 

1345 Ben Avfall 0,1 1 6 650 203 77 196 A100733 

1346 Ben Avfall 1,6 8 6 650 201 77 247 A20258 

1347 Ben Avfall 0,3 1 6 650 198 77 199 A22735 

1348 Ben Avfall 1 8 6 650 201 77 197 

1349 Ben Avfall 12,9 1 6 650 203 77 198 

1350 Ben Avfall 0,4 1 6 650 203 77 199 

1351 Ben Avfall 0,6 1 6 650 204 77 202 

1352 Ben Avfall 0,9 30 6 650 204 77 200 

1353 Ben Avfall 1,6 8 6 650 204 77 200 

1354 Ben Avfall 0,7 6 6 650 204 77 200 

1355 Ben Avfall 0,2 1 6 650 204 77 198 

1356 Ben Avfall 0,8 1 6 650 208 77 199 

1357 Ben Avfall 10,1 10 6 650 205 77 199 

1358 Ben Avfall 0,4 4 6 650 206 77 199 

1359 Ben Avfall 0,7 1 6 650 205 77 197 

1360 Ben Avfall 1,9 1 6 650 206 77 198 A21492 

1361 Ben Avfall 5,1 2 6 650 209 77 196 

1362 Ben Avfall 3 13 6 650 208 77 194 A21699 

1363 Ben Avfall 0,7 1 6 650 202 77 196 A100733 

1364 Ben Avfall 0,4 2 6 650 202 77 196 A100733 

1365 Ben Avfall 0,9 3 6 650 202 77 195 A100733 

1366 Ben Avfall 1 1 6 650 202 77 195 A100733 

1367 Ben Avfall 0,2 1 6 650 201 77 195 A21699 

1368 Ben Avfall 0,4 1 6 650 201 77 195 A21699 

1369 Ben Avfall 0,7 1 6 650 201 77 195 A21699 

1370 Ben Avfall 5,4 3 6 650 202 77 195 A21699 

1371 Ben Avfall 2 2 6 650 202 77 195 A21699 

1372 Ben Avfall 0,8 1 6 650 208 77 196 

1373 Ben Avfall 0,4 1 6 650 207 77 195 A25 

1374 Ben Avfall 0,2 1 6 650 205 77 196 A100733 

1375 Ben Avfall 1,7 1 6 650 205 77 194 A21699 

1376 Ben Avfall 0,3 1 6 650 203 77 194 A21699 

1377 Ben Avfall 1,2 4 6 650 202 77 195 A100733 

1378 Ben Avfall 0,2 1 6 650 203 77 196 A100733 

1379 Ben Avfall 0,8 4 6 650 188 77 211 

1380 Ben Avfall 0,3 2 6 650 188 77 212 

1381 Ben Avfall 0,7 1 6 650 187 77 211 

1382 Ben Avfall 13,2 25 6 650 204 77 196 A100733 

1383 Ben Avfall 3,4 6 6 650 203 77 196 A100733 

1384 Ben Avfall 1,1 1 6 650 203 77 197 A100733 

1385 Ben Avfall 9,3 34 6 650 204 77 196 A100733 

1386 Ben Avfall 0,2 2 6 650 202 77 197 A22568 

1387 Ben Avfall 0,1 1 6 650 202 77 197 A22568 

1388 Ben Avfall 17,8 86 6 650 204 77 195 A100733 

1389 Ben Avfall 1,6 9 6 650 202 77 195 A100733 

1390 Ben Avfall 1,2 6 6 650 204 77 196 A100733 

1391 Ben Avfall 15,4 1 6 650 202 77 195 A100733 

1392 Ben Avfall 5,9 1 6 650 202 77 195 A21699 

1393 Ben Avfall 3,5 39 6 650 205 77 196 A100733 

1394 Ben Avfall 2,3 15 6 650 204 77 196 A100733 

1395 Ben Avfall 0,2 1 6 650 204 77 194 A21699 

1396 Ben Avfall 1,2 3 6 650 193 77 199 A22735 

1397 Ben Avfall 17 1 6 650 204 77 196 A100733 

1398 Ben Avfall 3,9 1 6 650 204 77 195 A100733 

1399 Ben Avfall 22,5 40 6 650 204 77 195 A100733 

1400 Ben Avfall 6 2 6 650 203 77 195 A100733 

1401 Ben Avfall 2,7 1 6 650 202 77 195 A21699 


1402 Ben Avfall 0,1 2 6 650 188 77 209 A23824 

1403 Ben Avfall 0,5 2 6 650 191 77 201 A22735 

1404 Ben Avfall 0,3 1 6 650 191 77 202 A23846 

1405 Ben Avfall 11,4 2 6 650 191 77 202 A23846 

1406 Ben Avfall 4,7 6 6 650 195 77 199 A23973 

1407 Ben Avfall 2,1 15 6 650 192 77 199 A22735 

1408 Ben Avfall 0,3 1 6 650 197 77 197 

1409 Ben Avfall 0,6 4 6 650 197 77 198 A22735 

1410 Ben Avfall 0,9 1 6 650 199 77 197 

1411 Ben Avfall 0,2 1 6 650 199 77 197 

1412 Ben Avfall 0,6 5 6 650 206 77 197 

1413 Ben Avfall 11,7 9 6 650 207 77 196 

1414 Ben Avfall 0,9 3 6 650 195 77 199 A22735 

1415 Ben Avfall 0,3 1 6 650 209 77 233 A16627 

1416 Ben Avfall 5,3 66 6 650 218 77 212 A3850 

1417 Ben 0,1 1 6 650 206 77 196 A25 

1418 Ben 26,2 103 6 650 206 77 196 A25 

1419 Ben 5,5 6 650 206 77 196 A22310 

1420 Ben 45,2 147 6 650 206 77 196 A25 

1421 Ben 7,6 6 650 206 77 196 A25 

1425 Ben 0,3 1 6 650 206 77 196 A25 

1426 Ben 0,5 6 650 206 77 196 A25 

1427 Ben Avfall 0,3 1 6 650 158 77 151 A16095/R17157 

1428 Ben Avfall 0,1 2 6 650 210 77 240 A18417 

1438 Ben Avfall 0,3 1 6 650 246 77 216 A362 

1439 Ben Avfall 2,4 1 6 650 243 77 217 A345 

1440 Ben Avfall 2,9 1 6 650 243 77 217 A345 

1441 Ben Avfall 6,9 28 6 650 243 77 217 A345 

1442 Ben Avfall 1,5 4 6 650 295 77 186 A1723 

1443 Ben Avfall 3,2 16 6 650 295 77 186 A1723 

1444 Ben Avfall 3,4 4 6 650 295 77 186 A1723 

1445 Ben Avfall 33,5 5 6 650 295 77 186 A1723 

1446 Ben Avfall 9,7 2 6 650 295 77 186 A1723 

1447 Ben Avfall 0,5 1 6 650 295 77 186 A1723 

1448 Ben Avfall 1,9 1 6 650 295 77 186 A1723 

1449 Ben Avfall 2,6 1 6 650 295 77 186 A1723 

1450 Ben Avfall 0,1 1 6 650 295 77 186 A1723 

1451 Ben Avfall 1,9 8 6 650 295 77 186 A1723 

1452 Ben Avfall 1,1 3 6 650 295 77 186 A1723 

1526 Ben Avfall 0,6 1 6 650 202 77 226 

1528 Glas Pärla 1,3 1 6 650 195 77 200 A22735 

1529 Keramik 0,0E+01 1 6 650 193 77 200 A22735 

1530 Flinta Eldslagningssten 8,3 1 6 650 160 77 152 R22221 

1531 Bergart 127 15 6 650 206 77 196 A22310 

1532 Järn Sprutslagg_järn 0,1 3 6 650 218 77 212 A3850 

1533 Bränd lera 11,2 6 6 650 218 77 212 A3850 

1534 Ben Avfall 1 22 6 650 295 77 186 A1723 

1535 Ben Avfall 0,3 9 6 650 295 77 186 A1723 

1536 Ben Avfall 0,5 2 6 650 295 77 186 A1723 

1537 Ben Avfall 1 1 6 650 220 77 214 A3881 

1538 Bergart Knacksten 220,3 1 6 650 210 77 220 

1539 Bergart Underliggare 3770 1 6 650 204 77 195 A7946 

1540 Skiffer Bryne 34 1 

1541 Skiffer Bryne 31,3 1 

1542 Bergart Krossten 568,5 1 

1543 Flinta Avslag 3,2 1 

1544 Flinta Eldslagningssten 31,5 1 

1545 Flinta Eldslagningssten 14,2 1 

FYNDLISTA 171

Fyndlista, Fornlämning 326 Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland, 2002 års grävning 

Fyndnummer Material Sakord Vikt Antal x y Kontext 

13 Bränd lera 1,3 1 6 650 589 77 206 A9041 

48 Bränd lera 2,3 1 6 650 574 77 211 A6225 

52 Bränd lera 1,5 1 6 650 614 77 182 A7645 

53 Bränd lera 1,4 1 6 650 615 77 180 A7645 

54 Bränd lera 0,6 1 6 650 616 77 181 A7645 

56 Bränd lera 7,2 1 6 650 608 77 174 A7184 

58 Bränd lera 1,8 1 6 650 592 77 208 A7490 

59 Bränd lera 2,2 1 6 650 590 77 209 A7506 


67 Bränd lera 11 2 6 650 610 77 171 A7176 


81 Bränd lera 0,6 2 6 650 647 77 104 A11935 

87 Bränd lera 10,3 13 6 650 615 77 181 A7645 

90 Bränd lera 1 2 6 650 648 77 112 A10928 

94 Bränd lera 0,9 1 6 650 606 77 176 A7335 

95 Bränd lera 1,4 1 6 650 615 77 182 A7645 

97 Bränd lera 3,4 2 6 650 615 77 181 A7645 

100 Bränd lera 3,3 2 6 650 584 77 208 A7534 

106 Bränd lera 7 3 6 650 589 77 190 A7455 

109 Bränd lera 48,9 50 6 650 577 77 206 A11710 

138 Bränd lera 3,8 1 6 650 593 77 212 A17143 

387 Keramik 3,2 1 6 650 653 77 120 A10714 

390 Keramik 8,4 5 6 650 660 77 114 A10396 

400 Keramik Rödgods 4,6 1 6 650 569 77 144 

442 Keramik 5 3 6 650 671 77 101 A10000 

470 Keramik 1 1 6 650 515 77 155 


994 Bränd lera 51,3 24 6 650 594 77 209 A15517 

995 Harts Harts 8 6 6 650 595 77 209 A15517 


1009 Keramik 7,2 1 6 650 595 77 209 A15517 

1030 Bränd lera 497 35 6 650 615 77 181 A7645 

1042 Bergart Malsten/löpare 762,8 1 6 650 621 77 132 A9338 

1055 1,7 1 6 650 610 77 171 A7176 

1057 Järn 0,4 1 6 650 659 77 114 A10507 

1059 Bränd lera 14,9 2 6 650 595 77 210 A15517 

1223 Bränd lera 4033,8 6 650 595 77 209 A15517 

1429 Ben Avfall 13,2 7 6 650 633 77 127 A9237 

1430 Ben Avfall 1,7 3 6 650 633 77 127 A9237 

1431 Ben Avfall 1,5 1 6 650 702 77 094 A9952 

1432 Ben Avfall 2,9 3 6 650 702 77 094 A9952 

1433 Ben Avfall 20,7 4 6 650 635 77 122 A23409 

1434 Ben Avfall 2,2 2 6 650 635 77 122 A23409 

1435 Ben Avfall 28,8 12 6 650 635 77 122 A23409 

1436 Ben Avfall 3,6 9 6 650 635 77 122 A23409 

1437 Ben Avfall 3,9 5 6 650 635 77 122 A23409 

1453 Ben Avfall 0,4 6 6 650 615 77 181 A7645 

1454 Ben Avfall 81 88 6 650 615 77 181 A7645 

1455 Ben Avfall 0,1 1 6 650 615 77 181 A7645 

1456 Ben Avfall 0,1 4 6 650 615 77 181 A7645 

1457 Ben Avfall 26,6 5 6 650 615 77 180 A7645 

1458 Ben Avfall 0,1 1 6 650 615 77 180 A7645 

1459 Ben Avfall 0,1 8 6 650 615 77 181 A7645 

1460 Ben Avfall 0,9 21 6 650 615 77 181 A7645 

1461 Ben Avfall 7,6 24 6 650 621 77 132 A9338 

1462 Ben Avfall 2,3 10 6 650 603 77 127 A8599 

1463 Ben Avfall 1,1 2 6 650 603 77 127 A8599 

1464 Ben Avfall 1,2 3 6 650 603 77 127 A8599 

1465 Ben Avfall 0,3 1 6 650 601 77 129 A8930 

1466 Ben Avfall 0,2 3 6 650 601 77 129 A8930 

1467 Ben Avfall 22,7 11 6 650 633 77 127 A9237 

1468 Ben Avfall 1,5 1 6 650 633 77 127 A9237 

1469 Ben Avfall 8,1 4 6 650 633 77 127 A9237 

1470 Ben Avfall 0,1 3 6 650 633 77 127 A9237 

1471 Ben Avfall 3,4 3 6 650 633 77 127 A9237 

1472 Ben Avfall 54,8 10 6 650 633 77 127 A9237 

1473 Ben Avfall 0,8 2 6 650 614 77 181 A7645 


1474 Ben Avfall 0,9 3 6 650 615 77 181 A7645 

1475 Ben Avfall 0,2 4 6 650 614 77 181 A7645 

1476 Ben Avfall 0,2 2 6 650 574 77 211 A6225 

1477 Ben Avfall 0,5 3 6 650 610 77 171 A7176 

1478 Ben Avfall 0,6 2 6 650 575 77 211 A11409 

1479 Ben Avfall 0,2 6 6 650 575 77 211 A11409 

1480 Ben Avfall 0,7 9 6 650 615 77 181 A7645 

1481 Ben Avfall 0,5 10 6 650 615 77 182 A7645 

1482 Ben Avfall 0,5 4 6 650 615 77 182 A7645 

1483 Ben Avfall 1,2 5 6 650 615 77 181 A7645 

1484 Ben Avfall 15,7 44 6 650 615 77 181 A7645 

1485 Ben Avfall 1,7 8 6 650 616 77 181 A7645 

1486 Ben Avfall 0,2 2 6 650 615 77 182 A7645 

1487 Ben Avfall 5,8 15 6 650 615 77 182 A7645 

1488 Ben Avfall 0,6 2 6 650 604 77 126 A8589 

1489 Ben Avfall 0,1 1 6 650 604 77 126 A8589 

1490 Ben Avfall 8,7 26 6 650 647 77 104 A11003 

1491 Ben Avfall 0,2 1 6 650 671 77 101 A10000 

1492 Ben Avfall 1 13 6 650 671 77 101 A10000 

1493 Ben Avfall 9,7 9 6 650 671 77 101 A10000 

1494 Ben Avfall 0,3 1 6 650 616 77 181 A7645 

1495 Ben Avfall 1,6 26 6 650 599 77 139 A8792 

1496 Ben Avfall 1,6 8 6 650 599 77 139 A8792 

1497 Ben Avfall 0,1 1 6 650 599 77 139 A8792 

1498 Ben Avfall 8,9 4 6 650 599 77 140 A8783 

1499 Ben Avfall 9,3 17 6 650 599 77 140 A8783 

1500 Ben Avfall 2,7 1 6 650 599 77 140 A8783 

1501 Ben Avfall 17,9 11 6 650 599 77 140 A8783 

1502 Ben Avfall 24 8 6 650 599 77 140 A8783 

1503 Ben Avfall 0,2 1 6 650 599 77 140 A8783 

1504 Ben Avfall 0,6 2 6 650 599 77 140 A8783 

1505 Ben Avfall 2,6 11 6 650 599 77 140 A8783 

1506 Ben Avfall 0,4 1 6 650 599 77 140 A8783 

1507 Ben Avfall 16,8 2 6 650 599 77 140 A8783 

1508 Ben Avfall 5,1 3 6 650 599 77 140 A8783 

1509 Ben Avfall 1,5 1 6 650 599 77 140 A8783 

1510 Ben Avfall 5,7 2 6 650 599 77 140 A8783 

1511 Ben Avfall 1,6 7 6 650 599 77 140 A8783 

1512 Ben Avfall 9,3 3 6 650 599 77 140 A8783 

1513 Ben Avfall 5,4 7 6 650 599 77 140 A8783 

1514 Ben Avfall 0,4 7 6 650 658 77 118 A10625 

1515 Ben Avfall 4 21 6 650 658 77 118 A10625 

1516 Ben Avfall 0,8 2 6 650 658 77 118 A10625 

1517 Ben Avfall 0,1 1 6 650 661 77 110 A10253 

1518 Ben Avfall 2,6 9 6 650 650 77 104 A10976 

1519 Ben Avfall 0,3 3 6 650 502 77 148 A12990 

1520 Ben Avfall 0,1 2 6 650 502 77 148 A12990 

1521 Ben Avfall 8,7 60 6 650 502 77 148 A12990 

1522 Ben Avfall 0,6 5 6 650 497 77 143 A12999 

1523 Ben Avfall 3,8 2 6 650 594 77 209 A15517 

1524 Ben Avfall 50,8 9 6 650 595 77 209 A15517 

1525 Ben Avfall 7,5 5 6 650 615 77 181 A7645 

1546 Flinta Avslag 2,1 1 000 000 

FYNDLISTA 173

Anläggningar, fornläming 325, Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland, 2002 års grävning 

A_nr Typ Undertyp Längd Bredd Djup Konstruktion x y 

2 Stolphus Treskeppigt långhus 7,5 3,25 

3 Stolphus 


5 Stolphus Treskeppigt långhus 9 4 


16 Stolphus Treskeppigt långhus 

25 Grav Blockgrav 

26 Grav 

29 Hägnad 

150 Stolphål 0,4 0,4 0,13 6 650 284 77 209 

151 Stolphål 0,37 0,3 0,12 6 650 285 77 210 

237 Kokgrop 1,14 1 0,34 6 650 301 77 171 

251 Stolphål 0,46 0,46 0,16 6 650 299 77 168 

261 Stolphål 6 650 295 77 167 

271 Grop 6 650 294 77 168 

283 Stolphål Takbärande 0,33 0,33 0,11 Hus 4 6 650 235 77 216 






345 Härd Härdrest 0,86 0,8 0,22 Hus 4 6 650 243 77 217 





416 Grop 0,8 0,8 0,22 6 650 244 77 231 

430 Stolphål 0,8 0,12 6 650 247 77 254 

448 Stolphål 0,38 0,3 0,12 6 650 248 77 253 

457 Stolphål 0,07 6 650 247 77 250 

468 Stolphål 0,25 0,25 0,08 6 650 248 77 248 

483 Stolphål 0,23 0,23 0,07 6 650 248 77 247 

493 Härd 6 650 250 77 243 

506 Härd 6 650 252 77 244 

530 Stolphål 0,54 0,54 0,08 6 650 251 77 247 

540 Stolphål 0,36 0,36 0,1 6 650 251 77 248 

550 Stolphål 0,5 0,5 0,1 6 650 251 77 249 

559 Stolphål 0,39 0,39 0,14 6 650 250 77 251 

567 Härd 6 650 251 77 254 

584 Stolphål 6 650 249 77 255 

592 Härd 0,18 6 650 251 77 256 

604 Nedgrävning 6 650 245 77 256 

634 Härd 6 650 255 77 248 

647 Härd 6 650 256 77 242 

669 Stolphål 0,28 0,28 0,14 6 650 260 77 250 

676 Härd 1,3 0,8 0,1 6 650 262 77 253 

685 Härd 6 650 268 77 249 

694 Stolphål 0,44 0,4 0,2 6 650 235 77 211 

701 Stolphål 0,15 0,15 0,1 6 650 236 77 212 

707 Stolphål 0,35 0,25 0,12 6 650 237 77 212 

716 Stolphål 0,36 0,33 0,09 Hus 4 6 650 249 77 215 

723 Stolphål 0,4 0,36 0,05 6 650 247 77 212 


766 Härd Härdrest 0,98 0,73 0,08 6 650 237 77 199 

778 Härd 6 650 237 77 201 

790 Härd 6 650 240 77 201 

804 Härd 6 650 242 77 202 

831 Stolphål 0,32 0,3 0,16 6 650 249 77 231 

839 Härd 1,5 1,5 0,2 6 650 256 77 253 

865 Härd 6 650 260 77 253 

880 Stolphål 0,34 0,34 0,05 6 650 263 77 250 

904 Stolphål 0,21 0,21 0,1 6 650 259 77 249 

917 Pinnhål 0,1 0,1 0,05 6 650 258 77 250 

923 Stolphål 0,28 0,28 0,06 6 650 254 77 250 

971 Pinnhål 0,1 0,1 0,08 6 650 251 77 199 


1000 Stolphål 0,35 0,35 0,08 6 650 253 77 190 


1045 Härd 1,1 1,1 0,12 6 650 255 77 187 

1058 Stolphål 0,3 0,3 0,1 6 650 251 77 185 

1067 Härd Härdgrop 0,3 6 650 262 77 184 

1083 Grop 1 1 0,09 6 650 251 77 176 

1093 Härd 0,3 0,3 0,1 6 650 338 77 162 

1105 Härd 0,9 0,9 0,14 6 650 338 77 163 

1119 Härd 1 1 0,002 6 650 342 77 171 

1137 Grop 6 650 266 77 163 



1188 Härd 6 650 266 77 172 

1215 Stolphål 0,82 0,82 0,06 6 650 266 77 175 

1227 Härd 0,86 0,86 0,12 6 650 264 77 176 

1238 Stolphål 0,34 0,34 0,06 6 650 253 77 174 


1256 Stolphål 0,42 0,42 0,22 6 650 278 77 167 

1266 Stolphål 0,44 0,44 0,21 6 650 287 77 173 

1283 Stolphål 0,58 0,58 0,18 6 650 288 77 172 

1297 Stolphål 0,42 0,42 0,12 6 650 291 77 174 

1306 Härd 1 1 0,15 6 650 291 77 175 

1322 Härd 1,3 1,3 0,2 6 650 297 77 176 

1342 Härd 0,6 0,6 0,07 6 650 301 77 176 

1356 Härd Härdrest 0,1 6 650 303 77 177 

1375 Stolphål 0,55 0,55 0,28 6 650 302 77 180 

1385 Härd 1 1 0,1 6 650 300 77 178 

1400 Stolphål 0,22 0,22 0,12 6 650 289 77 171 


1422 Stolphål 0,22 0,2 0,07 6 650 272 77 170 


1441 Härd 6 650 268 77 175 

1458 Härd Hus 6 6 650 270 77 171 

1472 Stolphål 0,22 0,22 0,06 6 650 251 77 175 

1482 Stolphål 0,35 0,35 0,09 6 650 249 77 177 

1506 Stolphål 0,22 0,22 0,12 6 650 289 77 180 

1527 Stolphål 0,2 0,2 0,06 6 650 291 77 180 

1535 Stolphål 0,52 0,52 0,18 6 650 294 77 182 

1549 Härd 6 650 279 77 178 

1563 Härd Härdgrop 6 650 281 77 179 

1611 Stolphål 0,3 0,3 0,07 6 650 289 77 182 

1620 Stolphål 0,5 0,4 0,07 6 650 289 77 182 

1629 Stolphål 0,6 0,3 6 650 288 77 185 

1638 Skärvstenspackning 0,75 0,3 6 650 288 77 186 

1650 Stolphål 0,75 0,6 6 650 286 77 187 

1662 Stolphål 0,32 0,32 0,18 6 650 287 77 188 

1672 Stolphål 0,76 0,76 0,14 6 650 287 77 189 

1682 Stolphål 0,56 0,56 0,04 6 650 290 77 192 

1691 Stolphål 0,6 0,53 0,17 6 650 292 77 183 

1702 Stolphål 0,3 0,3 0,09 6 650 292 77 183 

1712 Stolphål 0,75 0,5 0,12 6 650 292 77 184 

1723 Grop 0,95 0,65 0,23 6 650 295 77 186 

1735 Stolphål 0,4 0,4 0,15 6 650 295 77 192 

1744 Stolphål 0,4 0,3 0,09 6 650 295 77 193 

1762 Stolphål Ingång 0,44 0,44 0,12 6 650 260 77 194 

1770 Härd 0,78 0,78 Hus 5 6 650 261 77 193 




1824 Stolphål Ingång 0,54 0,54 0,18 6 650 263 77 194 

1832 Härd 0,92 0,92 0,1 6 650 263 77 194 

1844 Härd 6 650 265 77 195 

1871 Härd 6 650 264 77 200 

1883 Stolphål 0,29 0,25 0,12 6 650 270 77 206 

1889 Stolphål 0,3 0,3 0,08 6 650 273 77 193 

1917 Härd 6 650 285 77 192 

1939 Stolphål 0,55 0,43 0,2 6 650 299 77 195 

1946 Stolphål 0,18 0,12 0,09 6 650 299 77 196 

1952 Stolphål 0,38 0,32 0,12 6 650 297 77 196 

1959 Stolphål 0,4 0,4 6 650 299 77 198 

1966 Härd 0,7 0,7 0,12 6 650 296 77 205 

1976 Stolphål 0,24 0,14 0,05 6 650 295 77 209 

1981 Stolphål 0,34 0,25 0,14 6 650 259 77 206 

ANLÄGGNINGAR 175

1988 Stolphål 0,3 0,25 0,07 6 650 258 77 202 

1996 Stolphål 0,22 0,22 0,08 6 650 272 77 207 

2002 Härd 1,16 1,16 0,1 6 650 259 77 217 

2018 Stolphål 0,53 0,5 0,17 6 650 238 77 222 

2029 Stolphål 0,36 0,36 0,09 6 650 245 77 221 

2039 Stolphål 0,25 0,25 0,11 6 650 247 77 221 

2048 Grop 1 1 0,18 6 650 250 77 224 

2093 Stolphål 0,46 0,46 0,12 6 650 259 77 221 

2107 Stolphål 0,34 0,34 0,17 6 650 258 77 220 

2116 Härd 1,16 1,16 0,1 6 650 261 77 219 

2133 Stolphål 0,4 0,4 0,1 6 650 263 77 216 

2143 Stolphål 0,42 0,42 0,19 6 650 264 77 216 

2163 Stolphål 0,32 0,32 0,12 6 650 257 77 211 

2171 Stolphål 0,2 0,2 0,02 6 650 262 77 211 

2178 Stolphål 0,38 0,38 0,13 6 650 270 77 213 

2189 Stolphål 0,54 0,54 0,06 6 650 268 77 219 

2198 Stolphål 0,64 0,64 0,12 6 650 269 77 219 

2223 Stolphål 0,22 0,22 0,02 6 650 271 77 219 

2229 Stolphål 0,4 0,4 0,14 6 650 275 77 214 

2235 Stolphål 0,26 0,26 0,1 6 650 279 77 211 

2260 Nedgrävning 6 650 295 77 216 

2274 Nedgrävning 6 650 296 77 215 

2284 Nedgrävning 6 650 297 77 216 

2292 Nedgrävning 6 650 297 77 215 

2315 Stolphål 0,6 0,6 6 650 310 77 179 

2325 Stolphål 0,65 0,6 0,15 6 650 313 77 176 

2335 Grop Avfallsgrop 1,2 1 0,4 6 650 312 77 178 

2350 Härd 6 650 311 77 184 

2362 Härd 6 650 310 77 183 

2372 Härd 1,1 0,86 0,2 6 650 311 77 173 

2403 Grop 0,8 0,6 0,14 6 650 318 77 167 

2416 Härd 1 0,6 0,1 6 650 325 77 173 

2460 Stolphål 0,4 0,4 0,13 6 650 236 77 222 

2468 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Hus 4 6 650 232 77 219 

2475 Stolphål 0,17 0,17 0,1 Hus 4 6 650 232 77 215 




2527 Stolphål 0,7 0,64 0,16 6 650 218 77 221 

2554 Stolphål 0,37 0,23 0,1 6 650 215 77 221 

2562 Stolphål 0,28 0,28 0,07 6 650 214 77 221 

2596 Härd 0,9 0,9 0,05 6 650 210 77 219 

2609 Härd Härdrest 0,5 0,5 0,05 6 650 210 77 218 

2640 Stolphål 0,3 0,3 0,17 6 650 207 77 219 


2730 Härd 0,5 0,5 0,06 6 650 201 77 220 

2741 Stolphål 0,4 0,4 0,12 6 650 205 77 216 

2756 Skärvstensflak 6 650 227 77 222 

2780 Stolphål 0,55 0,55 0,25 6 650 316 77 160 

2791 Stolphål 0,4 0,4 0,2 6 650 317 77 159 

2848 Stolphål Väggstolpe 0,23 0,23 0,1 Hus 3 6 650 226 77 217 



2914 Stolphål 0,38 0,38 0,11 6 650 219 77 217 

2923 Stolphål 0,38 0,38 0,11 6 650 219 77 216 





2982 Stolphål Takbärande 0,39 0,39 0,15 6 650 215 77 213 

2992 Stolphål 0,4 0,4 0,3 Hus 3 6 650 219 77 213 


3013 Härd 1,9 1,9 0,15 6 650 202 77 224 

3035 Härd 1,2 1 0,12 6 650 200 77 225 



3076 Stolphål 0,55 0,55 0,1 6 650 200 77 227 


3116 Stolphål 0,25 0,25 0,18 6 650 204 77 229 

3123 Grop 0,74 0,48 0,1 6 650 204 77 230 

3133 Härd 6 650 206 77 230 


3145 Härd Härdrest 0,68 0,57 6 650 206 77 230 

3184 Stolphål Takbärande Hus 16 6 650 204 77 224 

3194 Härd 3,5 3,2 0,25 6 650 207 77 225 

3223 Nedgrävning 6 650 210 77 226 

3233 Stolphål 0,25 0,25 0,11 6 650 209 77 230 

3240 Grop 0,7 0,4 0,17 6 650 210 77 232 

3261 Grop 0,88 0,7 0,15 6 650 213 77 229 

3284 Stolphål 0,25 0,24 0,28 6 650 213 77 226 

3292 Stolphål 0,6 0,42 0,09 6 650 212 77 225 

3332 Kulturlager 6 650 205 77 227 

3344 Härd 0,88 0,88 0,13 6 650 215 77 226 

3382 Härd 0,8 0,8 0,02 6 650 218 77 226 

3394 Härd 0,58 0,58 0,04 6 650 219 77 226 

3405 Härd 0,7 0,7 0,08 6 650 220 77 227 

3416 Grop 0,7 0,53 0,15 6 650 219 77 228 

3434 Stolphål 0,7 0,5 0,2 Hägnad 29 6 650 218 77 230 

3441 Härd 0,75 0,63 0,22 6 650 214 77 232 

3451 Stolphål 0,24 0,24 0,03 6 650 216 77 233 


3465 Stolphål 0,2 0,2 0,05 6 650 216 77 233 

3474 Grop 1,8 0,8 0,33 6 650 207 77 228 

3498 Stolphål 0,28 0,28 0,17 6 650 220 77 234 

3504 Stolphål 0,2 0,2 0,2 6 650 220 77 234 

3509 Stolphål 0,16 0,16 0,04 6 650 220 77 236 

3515 Stolphål 0,29 0,29 0,08 6 650 221 77 236 

3521 Stolphål 0,8 0,6 0,33 6 650 222 77 234 


3550 Stolphål 6 650 221 77 225 

3557 Stolphål 0,5 0,4 0,1 6 650 223 77 227 


3585 Grop 0,5 0,5 0,08 6 650 222 77 229 

3595 Stolphål 6 650 223 77 233 


3647 Stolphål 0,29 0,29 0,08 6 650 212 77 215 


3670 Grop 0,75 0,65 0,38 6 650 214 77 212 


3736 Stolphål 0,21 0,21 0,1 6 650 220 77 219 

3743 Stolphål 0,21 0,21 0,08 6 650 213 77 210 

3749 Stolphål 6 650 213 77 209 

3756 Stolphål 0,4 0,4 0,06 6 650 201 77 222 

3766 Stolphål 0,2 0,2 0,07 6 650 199 77 223 





3836 Härd 1,03 0,93 0,1 Hus 3 6 650 218 77 213 

3850 Ugn 1,2 1,2 0,35 6 650 218 77 212 

3873 Stolphål 0,4 0,4 0,06 Hus 3 6 650 220 77 214 

3881 Grop 0,75 0,4 0,22 6 650 220 77 214 


4527 Stolphål 0,3 0,3 0,11 6 650 204 77 220 


4555 Stolphål 0,3 0,3 0,2 6 650 203 77 221 

4576 Stolphål 0,2 0,2 0,08 6 650 200 77 229 

4586 Stolphål 0,3 0,3 0,14 6 650 200 77 229 

4616 Stolphål Takbärande 1 1 0,45 Hus 2 6 650 202 77 222 

4649 Stolphål 0,5 0,4 0,05 6 650 212 77 222 

4660 Stolphål 0,5 0,4 0,1 6 650 212 77 222 

4671 Härd 0,8 0,8 0,05 6 650 213 77 222 

4682 Stolphål 0,25 0,25 0,05 6 650 213 77 223 

4709 Stolphål 0,55 0,43 0,21 6 650 215 77 222 

4737 Stolphål 0,55 0,4 0,2 6 650 217 77 223 

4781 Stolphål 0,16 0,16 0,03 6 650 216 77 232 

4791 Härd 1,6 0,6 0,08 6 650 202 77 228 

4809 Stolphål 0,52 0,3 0,07 6 650 219 77 217 


4829 Grop 1,6 0,7 6 650 220 77 210 

4838 Kulturlager 6 650 218 77 206 

4972 Lager Grav 26 6 650 193 77 201 

5109 Stolphål 0,15 0,15 0,12 Hus 3 6 650 219 77 213 

ANLÄGGNINGAR 177

5115 Stolphål 0,3 0,2 0,07 Hus 3 6 650 219 77 213 

5126 Stolphål 0,45 0,37 0,12 Hus 3 6 650 214 77 210 


6715 Stolphål 0,3 0,3 0,1 6 650 210 77 219 

6725 Nedgrävning 6 650 206 77 220 

6743 Ränna 3,8 0,35 6 650 205 77 220 

6814 Stolphål 0,3 0,3 0,06 6 650 203 77 224 

6980 Stolphål 0,5 0,4 0,2 6 650 200 77 222 

7824 Stolphål 0,28 0,28 0,09 6 650 199 77 211 



7877 Stolphål 0,27 0,27 Hus 3 6 650 208 77 206 

7910 Härd 6 650 209 77 209 



7968 Härd 0,7 0,7 0,18 6 650 194 77 203 

7989 Stolphål 0,16 0,16 0,08 6 650 194 77 205 

7995 Härd 0,65 0,45 0,15 6 650 201 77 204 

8004 Stolphål 6 650 226 77 238 

8036 Härd Härdgrop 1,4 1,4 0,22 6 650 196 77 202 

8047 Härd 1,2 1 0,22 6 650 195 77 201 

8061 Härd 1,55 1,55 0,1 6 650 195 77 206 

8072 Härd 1,28 1,05 0,14 6 650 196 77 207 

8084 Härd 6 650 199 77 205 

8177 Härd 2,25 1,5 0,2 6 650 199 77 203 

8202 Kokgrop 1,25 0,9 0,5 6 650 210 77 204 

8251 Stolphål 0,32 0,32 0,19 6 650 207 77 229 

8270 Nedgrävning 0,4 0,4 0,03 6 650 214 77 227 

8287 Stolphål Takbärande 1 0,8 0,4 Hus 2 6 650 200 77 220 

8302 Nedgrävning 6 650 218 77 212 


8328 Stolphål 0,32 0,32 0,12 6 650 219 77 237 

13176 Stolphål 0,2 0,2 0,06 6 650 200 77 218 

13181 Stolphål 0,2 0,2 0,04 6 650 199 77 219 

13214 Stolphål 0,11 0,11 0,06 6 650 198 77 223 

13219 Stolphål 0,12 0,12 0,07 6 650 198 77 223 


13237 Stolphål 0,3 0,25 0,08 6 650 204 77 223 

13248 Härd 0,9 0,9 0,2 6 650 206 77 205 

13277 Pinnhål 0,1 0,1 0,05 6 650 207 77 205 

13297 Stolphål 0,7 0,5 0,2 6 650 202 77 219 

13305 Stolphål Takbärande 1,1 1 0,45 Hus 2 6 650 201 77 219 

13314 Skärvstenspackning 0,5 0,3 6 650 205 77 221 

13344 Stolphål 0,4 0,2 0,1 6 650 202 77 226 

13351 Stolphål 0,5 0,4 0,14 6 650 203 77 225 

13358 Stolphål 0,35 0,25 0,1 6 650 203 77 225 

13380 Härd 1 0,5 0,1 6 650 209 77 203 

13421 Nedgrävning Grav 26 6 650 194 77 201 

13686 Stolphål 0,2 0,2 0,07 6 650 210 77 216 

13709 Nedgrävning 6 650 208 77 216 

13782 Stolphål 0,18 0,18 0,22 6 650 209 77 217 

13793 Härd 6 650 209 77 218 

13810 Pinnhål 0,12 0,12 0,2 6 650 209 77 218 

13818 Nedgrävning 0,38 0,38 0,09 6 650 209 77 219 

13942 Stolphål 0,24 0,24 0,11 6 650 207 77 206 

13950 Stolphål 0,4 0,4 0,4 6 650 207 77 206 

13966 Stolphål 6 650 208 77 205 

14004 Pinnhål 0,08 0,08 0,16 6 650 199 77 222 

14005 Stolphål 0,25 0,25 0,14 6 650 200 77 223 

14014 Pinnhål 0,07 0,07 0,05 6 650 200 77 223 

14015 Stolphål 0,12 0,12 0,06 6 650 200 77 223 

14024 Stolphål 0,4 0,3 0,1 6 650 200 77 225 

14032 Pinnhål 6 650 201 77 225 


14050 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 6 650 199 77 226 

14061 Pinnhål 0,07 0,07 0,07 6 650 200 77 227 

14062 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 6 650 200 77 226 

14063 Stolphål 0,13 0,13 0,1 6 650 200 77 226 


14075 Pinnhål 0,05 0,05 0,1 6 650 201 77 226 

14098 Stolphål 0,28 0,28 0,07 6 650 204 77 217 


14114 Stolphål 0,34 0,34 0,1 6 650 205 77 217 

14136 Stolphål 0,36 0,36 0,16 6 650 204 77 219 

14145 Stolphål 6 650 204 77 218 


14200 Stolphål 6 650 206 77 205 

14218 Grop Grav 26 6 650 192 77 202 

14228 Grop 0,56 0,38 0,1 Grav 26 6 650 193 77 202 

14294 Härd 0,7 0,5 0,08 6 650 203 77 220 

14300 Stolphål 0,11 0,1 0,04 6 650 202 77 220 

14313 Stolphål 0,1 0,1 0,06 6 650 199 77 224 

14318 Pinnhål 0,1 0,1 0,09 6 650 199 77 224 

14324 Stolphål 0,4 0,4 0,1 6 650 202 77 226 

14332 Stolphål 0,2 0,2 0,2 6 650 202 77 227 

14338 Stolphål 0,2 0,2 0,08 6 650 203 77 227 


14349 Stolphål 0,3 0,3 0,06 6 650 203 77 225 

14371 Stolphål 0,15 0,15 0,18 6 650 201 77 225 

14384 Nedgrävning 0,33 0,1 0,06 6 650 209 77 225 

14395 Nedgrävning 1,12 0,8 0,17 6 650 208 77 223 

14401 Nedgrävning 0,35 0,27 0,02 6 650 212 77 229 

14409 Stolphål 1,4 0,66 0,24 6 650 213 77 228 

14417 Stolphål 0,22 0,22 0,1 6 650 213 77 226 

14424 Stolphål 0,16 0,16 0,08 6 650 210 77 221 

14494 Pinnhål 0,07 0,07 0,1 6 650 201 77 224 

14519 Pinnhål 6 650 213 77 213 

14521 Stolphål Ingång 0,18 0,18 0,07 Hus 3 6 650 213 77 214 

14526 Nedgrävning 0,24 0,24 0,07 6 650 212 77 214 




14585 Stolphål Hus 3 6 650 219 77 220 

14592 Stolphål 0,17 0,17 0,03 6 650 219 77 220 


14627 Stolphål 0,24 0,24 0,08 6 650 220 77 221 

14634 Grop 0,42 0,42 0,16 6 650 208 77 203 

14646 Grop 0,62 0,55 0,21 6 650 207 77 203 

14661 Ränna 1,4 0,1 0,04 6 650 207 77 204 

14692 Pinnhål 0,07 0,07 0,09 6 650 201 77 224 

14693 Pinnhål 0,07 0,07 0,06 6 650 202 77 225 

14694 Pinnhål 0,09 0,09 0,06 6 650 202 77 224 

14695 Pinnhål 0,08 0,08 0,06 6 650 203 77 224 

14696 Stolphål 0,11 0,11 0,13 6 650 201 77 225 


14708 Stolphål 0,2 0,2 0,07 6 650 202 77 224 

14722 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 6 650 203 77 223 

14727 Pinnhål 0,08 0,08 0,1 6 650 202 77 224 

14737 Härd Härdrest 1,3 1,1 0,09 6 650 225 77 232 

14763 Stolphål 0,55 0,46 0,08 6 650 225 77 234 

14772 Stolphål 0,4 0,34 0,14 6 650 208 77 203 

14785 Pinnhål 0,08 0,08 0,15 6 650 209 77 203 


14809 Stolphål 0,22 0,22 0,06 6 650 223 77 223 

14823 Stolphål 0,7 0,7 0,06 6 650 224 77 223 





14938 Pinnhål 6 650 207 77 207 

14939 Pinnhål 6 650 207 77 207 

14940 Pinnhål 6 650 208 77 205 

14941 Pinnhål 6 650 208 77 205 

14946 Stolphål 1 0,7 0,18 6 650 215 77 228 



14994 Stolphål 0,2 0,2 0,14 6 650 198 77 223 

15008 Stolphål 0,18 0,18 0,05 6 650 201 77 228 

15016 Stolphål 0,4 0,4 0,28 6 650 201 77 228 

15027 Stolphål 0,3 0,3 0,14 6 650 201 77 228 


15051 Stolphål 0,13 0,13 0,13 6 650 225 77 223 

15059 Stolphål 0,09 0,09 0,08 6 650 225 77 223 

ANLÄGGNINGAR 179

15066 Stolphål 0,23 0,23 0,1 6 650 225 77 224 

15088 Stolphål 0,29 0,29 0,1 6 650 224 77 223 

15100 Härd 1,04 0,88 0,17 6 650 211 77 224 

15114 Härd 1,03 0,84 0,08 6 650 211 77 224 


15144 Stolphål 0,35 0,35 0,2 6 650 199 77 220 

15155 Pinnhål 0,12 0,08 0,04 6 650 202 77 228 

15185 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 6 650 202 77 224 

15186 Pinnhål 0,06 0,06 0,06 6 650 204 77 223 

15248 Stolphål Hus 3 6 650 218 77 220 

16095 Kulturlager 6 650 159 77 154 

16128 Grop 1,2 1,2 0,3 6 650 159 77 148 

16195 Stolphål 0,2 0,2 0,06 6 650 197 77 223 

16217 Stolphål 0,42 0,42 0,17 6 650 196 77 223 

16226 Stolphål 0,18 0,18 0,08 6 650 196 77 223 

16248 Stolphål 0,4 0,4 0,06 6 650 197 77 224 

16256 Pinnhål 0,09 0,09 0,08 6 650 196 77 224 

16257 Stolphål 0,34 0,34 0,1 6 650 196 77 224 




16302 Grop 0,7 0,55 0,12 6 650 194 77 226 

16327 Härd Härdrest 6 650 190 77 229 

16360 Stolphål 0,5 0,5 0,13 6 650 193 77 229 

16377 Stolphål 6 650 194 77 229 

16388 Stolphål 0,31 0,31 0,14 6 650 194 77 230 

16424 Härd 6 650 197 77 231 

16438 Stolphål 0,22 0,22 0,08 6 650 197 77 231 

16445 Stolphål 0,24 0,24 0,06 6 650 197 77 232 

16475 Stolphål 0,18 0,18 0,1 6 650 199 77 230 

16482 Härd Härdrest 1,15 1,15 0,08 6 650 197 77 233 

16497 Stolphål 0,5 0,5 0,2 6 650 198 77 234 

16538 Härd Härdrest 0,65 0,65 0,08 6 650 200 77 230 

16549 Härd Härdrest 0,75 0,75 0,15 6 650 201 77 231 

16559 Stolphål 0,6 0,6 0,35 6 650 201 77 232 

16577 Stolphål 0,45 0,35 0,11 6 650 204 77 231 

16591 Stolphål 0,44 0,37 0,18 6 650 207 77 234 

16599 Nedgrävning 0,34 0,34 0,06 6 650 209 77 234 

16607 Nedgrävning 0,42 0,3 0,12 6 650 208 77 236 

16615 Nedgrävning 0,64 0,64 0,28 6 650 211 77 234 

16627 Stolphål 0,83 0,6 0,38 6 650 209 77 233 

16636 Härd Sotfläck 0,6 0,44 0,02 6 650 209 77 233 

16646 Nedgrävning 0,85 0,85 0,28 6 650 211 77 235 

16657 Härd 1,03 1,03 0,18 6 650 213 77 234 



16686 Grop 0,4 0,4 0,16 6 650 212 77 240 

16696 Grop 1,4 0,9 0,3 6 650 204 77 232 

16713 Härd 0,7 0,6 0,13 6 650 205 77 231 

16732 Härd 1,4 1,4 0,17 6 650 203 77 234 

16756 Härd 1,05 0,66 6 650 206 77 232 

16781 Stolphål 0,6 0,6 0,28 6 650 207 77 232 

16792 Pinnhål 6 650 206 77 234 

16793 Härd Sotfläck 0,48 0,45 0,04 6 650 204 77 234 

16812 Grop 0,79 0,63 0,3 6 650 201 77 237 

16822 Stolphål 0,3 0,3 0,08 6 650 202 77 237 

16840 Stolphål 0,39 0,39 0,08 6 650 203 77 237 

16856 Härd 0,77 0,77 0,04 6 650 204 77 238 


16886 Härd 0,65 0,55 0,05 6 650 205 77 236 

16899 Härd Härdrest 0,55 0,55 0,02 6 650 205 77 236 







16986 Nedgrävning 0,64 0,5 0,08 6 650 209 77 238 

16998 Nedgrävning 0,7 0,7 0,1 6 650 210 77 237 

17008 Stolphål 0,75 0,75 0,31 6 650 210 77 236 

17020 Stolphål 0,46 0,46 0,21 6 650 210 77 236 


17030 Stolphål 0,34 0,34 0,32 6 650 210 77 235 

17044 Grop 0,45 0,4 0,2 6 650 213 77 240 

17055 Grop 1,24 0,93 0,38 6 650 214 77 238 

17071 Stolphål 0,25 0,25 0,08 6 650 215 77 238 

17086 Stolphål 6 650 219 77 237 

17106 Härd 1,5 1,06 0,16 6 650 209 77 246 

17119 Härd Härdgrop 1,4 1,05 0,24 6 650 211 77 247 

18011 Stolphål 6 650 211 77 240 

18036 Stolphål 0,4 0,34 0,1 6 650 200 77 253 

18057 Härd 0,83 0,83 0,1 6 650 204 77 242 

18074 Stolphål 0,5 0,5 0,28 6 650 200 77 252 

18083 Stolphål 0,32 0,32 0,1 6 650 199 77 252 

18092 Stolphål 0,4 0,4 0,18 6 650 200 77 252 

18101 Stolphål 0,36 0,36 0,16 6 650 200 77 252 

18111 Stolphål 0,94 0,8 0,18 6 650 200 77 252 

18122 Stolphål 6 650 205 77 250 

18131 Härd 0,86 0,75 0,22 6 650 207 77 243 

18143 Grop 0,25 0,18 0,11 6 650 209 77 246 

18151 Kulturlager 6 650 208 77 243 

18174 Nedgrävning 0,61 0,61 0,23 6 650 206 77 245 

18207 Nedgrävning 0,19 0,19 0,13 6 650 212 77 237 

18220 Stolphål 0,57 0,57 0,17 6 650 213 77 233 

18234 Härd Härdgrop 1,05 0,85 0,16 6 650 209 77 253 

18254 Härd 0,95 0,85 0,14 6 650 206 77 253 

18273 Härd 0,9 0,6 0,18 6 650 203 77 251 

18287 Stolphål 0,25 0,25 6 650 206 77 250 

18310 Nedgrävning 0,4 0,25 0,11 6 650 207 77 245 

18319 Härd Härdrest 0,9 0,8 0,1 6 650 207 77 254 

18363 Härd 1,2 1 0,15 6 650 204 77 255 

18384 Härd 0,86 0,86 0,2 6 650 203 77 252 


18439 Härd 0,8 0,8 0,1 6 650 202 77 241 

20097 Stolphål 6 650 202 77 246 

20111 Härd 0,88 0,88 0,18 6 650 202 77 247 

20131 Stolphål 0,58 0,58 0,13 6 650 203 77 246 

20218 Nedgrävning 0,25 0,25 0,15 6 650 201 77 245 

20258 Kulturlager 6 650 203 77 245 

21414 Stolphål 0,2 0,2 0,12 6 650 213 77 217 

21454 Härd Härdrest 1,9 1,75 0,17 6 650 203 77 201 

21492 Grop 6 650 206 77 198 

21699 Kulturlager 6 650 204 77 194 

21919 Skärvstenspackning 0,5 0,5 0,08 6 650 164 77 153 

22077 Nedgrävning 0,65 0,65 0,15 6 650 184 77 197 

22175 Härd 0,58 0,48 0,24 6 650 166 77 154 

22207 Stolphål 0,3 0,3 0,08 6 650 163 77 146 

22223 Härd Härdgrop 0,6 0,5 0,3 6 650 192 77 208 

22232 Stolphål 6 650 193 77 208 

22310 Lager Grav 25 6 650 206 77 196 

22340 Härd Sotfläck 0,85 0,85 0,02 6 650 184 77 203 

22426 Nedgrävning 0,15 0,15 0,05 6 650 201 77 197 

22432 Nedgrävning 0,8 0,45 0,1 6 650 202 77 196 

22526 Övrigt 6 650 163 77 150 

22555 Härd Härdrest 0,5 0,4 0,07 6 650 190 77 203 

22568 Övrigt 6 650 202 77 197 

22578 Grop 1,4 0,9 0,12 6 650 205 77 204 

22603 Härd 1 1 0,15 6 650 164 77 153 

22623 Grop 0,5 0,5 0,2 6 650 194 77 206 

22639 Härd Härdgrop 1,9 1,9 0,26 6 650 191 77 203 

22735 Kulturlager 6 650 190 77 202 

22781 Härd 6 650 203 77 244 

22792 Härd 6 650 202 77 243 

22822 Grop 1,3 0,65 0,42 6 650 209 77 207 

22847 Härd 0,8 0,8 0,06 6 650 162 77 150 

22862 Nedgrävning 0,3 0,3 0,1 6 650 159 77 155 

22874 Grop 1,05 0,6 0,25 6 650 206 77 204 

22895 Härd Sotfläck 1,8 1,8 0,1 6 650 162 77 152 

22918 Grop 1,37 0,63 0,26 6 650 208 77 201 

22977 Grop 0,96 0,5 0,12 6 650 206 77 201 

22994 Grop 0,6 0,6 0,38 6 650 206 77 202 

23009 Härd 2,5 0,2 6 650 157 77 148 

23058 Stolphål 0,4 0,4 0,2 6 650 158 77 146 

ANLÄGGNINGAR 181

23092 Härd 0,8 0,8 0,12 6 650 161 77 150 

23121 Härd 0,8 0,8 0,1 6 650 162 77 156 

23140 Härd 1,3 1,3 0,15 6 650 162 77 147 

23446 Härd Härdgrop 2,5 1,4 0,3 6 650 197 77 200 

23469 Härd 1,15 0,75 0,25 6 650 203 77 205 

23486 Grop 0,7 0,45 0,18 6 650 202 77 206 

23553 Härd 1,2 0,8 0,18 6 650 156 77 162 

23565 Härd 1,5 0,08 6 650 153 77 159 

23576 Härd 1,2 1,2 0,1 6 650 154 77 159 

23589 Härd 1 1 0,15 6 650 158 77 161 

23601 Stolphål 0,4 0,4 0,1 6 650 159 77 161 

23612 Stolphål 0,5 0,5 0,14 6 650 160 77 162 

23621 Grop 0,9 0,9 0,26 6 650 160 77 145 

23634 Härd 1,2 1,2 0,03 6 650 164 77 149 

23644 Härd 1,4 1,4 0,14 6 650 164 77 148 

23671 Härd 1,2 1,2 0,2 6 650 156 77 147 

23681 Stolphål 0,4 0,4 0,2 6 650 157 77 146 

23689 Grop 2 2 0,5 6 650 155 77 154 

23824 Stolphål 0,4 0,4 0,14 6 650 188 77 209 

23832 Stolphål 0,7 0,7 0,2 6 650 188 77 209 

23846 Grop 1,4 0,95 0,26 6 650 191 77 201 

23875 Härd 6 650 190 77 196 

23902 Härd 6 650 195 77 215 

23913 Härd 6 650 192 77 212 

23924 Härd 6 650 193 77 211 

23937 Härd 6 650 191 77 211 

23946 Härd 6 650 190 77 211 

23961 Grop 0,45 0,35 0,15 6 650 190 77 201 

23973 Härd Sotfläck 6 650 195 77 199 

24007 Härd 1,5 1,5 0,2 6 650 199 77 199 

24086 Grop 6 650 195 77 199 

24097 Grop 0,75 0,7 0,25 6 650 205 77 195 

100733 Kulturlager 6 650 203 77 196 

100743 Stolphål 0,46 0,14 6 650 201 77 196 

100750 Stolphål 0,65 0,16 6 650 202 77 195 




Anläggningar, fornläming 326, Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland, 2002 års grävning 

A_nr Typ Undertyp Längd Bredd Djup Konstruktion x y 

7 Stolphus Treskeppigt 13,5 3,1 

8 Stolphus Fyrstolpshus 2,3 1,7 




12 Stolphus Treskeppigt 




17 Hägnad 9 

18 Hägnad 

19 Hägnad 

20 Hägnad 

21 Hägnad 

22 Hägnad 

23 Hägnad 

24 Hägnad 

27 Hägnad 

28 Hägnad 

5148 Pinnhål 0,08 0,08 0,06 6 650 497 77 140 

5153 Pinnhål 0,1 0,1 0,1 6 650 497 77 141 

5158 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 6 650 497 77 142 

5164 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 6 650 498 77 143 

5169 Härd 0,8 0,8 0,2 6 650 506 77 140 





5211 Härd 0,47 0,47 0,1 6 650 518 77 136 

5223 Stolphål 0,1 Hus 7 6 650 519 77 137 

5229 Stolphål Takbärande 6 650 518 77 139 


5253 Stolphål Hus 7 6 650 519 77 143 


5269 Stolphål 0,12 0,12 0,08 6 650 525 77 142 

5284 Stolphål 0,35 0,35 0,02 6 650 529 77 133 

5292 Stolphål 0,35 0,35 0,02 6 650 532 77 131 

5300 Stolphål 0,45 0,45 0,1 6 650 539 77 133 

5308 Stolphål 0,2 0,2 0,05 6 650 551 77 127 

5316 Stolphål 0,22 0,22 0,06 6 650 541 77 128 

5323 Stolphål 0,6 0,6 0,1 6 650 557 77 136 

5333 Härd 1,2 1,2 0,1 6 650 560 77 136 

5349 Stolphål 0,3 0,3 0,1 6 650 558 77 128 

5369 Pinnhål 0,15 0,15 0,1 6 650 567 77 131 

5376 Stolphål 0,25 0,25 0,1 6 650 570 77 130 





5424 Stolphål 0,19 0,19 0,05 6 650 581 77 137 

5431 Stolphål 0,2 0,2 0,06 6 650 583 77 137 

5437 Stolphål 0,5 0,39 0,14 6 650 578 77 139 

5448 Härd 2 1,4 0,12 6 650 581 77 141 

5465 Stolphål 0,5 0,5 0,2 6 650 568 77 145 

5486 Stolphål 0,16 0,16 0,1 6 650 506 77 155 

5494 Stolphål 0,42 0,42 0,05 6 650 506 77 153 

5512 Stolphål 0,66 0,66 0,12 6 650 507 77 152 

5530 Stolphål 1 1 0,45 6 650 510 77 152 

5546 Pinnhål 0,07 0,07 0,06 6 650 510 77 153 

5584 Stolphål 0,8 0,8 0,38 6 650 515 77 157 

5595 Stolphål 0,2 0,2 0,04 6 650 514 77 153 

5619 Stolphål 0,45 0,45 0,02 6 650 515 77 153 

5629 Stolphål Väggstolpe 0,12 Hus 7 6 650 516 77 147 



5653 Stolphål 0,22 0,22 0,06 Hus 7 6 650 519 77 147 

5661 Stolphål 0,12 0,12 0,05 6 650 520 77 149 

ANLÄGGNINGAR 183

5673 Stolphål 0,22 0,22 0,03 6 650 519 77 153 

5705 Stolphål 0,16 0,16 0,12 6 650 521 77 152 

5738 Nedgrävning 1,3 1,3 0,04 6 650 524 77 149 

5754 Nedgrävning 0,06 6 650 525 77 151 

5774 Stolphål 0,15 0,15 0,06 6 650 526 77 146 

5781 Stolphål 0,23 0,23 0,08 6 650 529 77 153 

5795 Stolphål 0,24 0,24 0,08 6 650 530 77 152 

5848 Stolphål 0,32 0,32 0,14 6 650 532 77 154 

5879 Stolphål 0,25 0,25 0,06 6 650 532 77 145 

5887 Stolphål 0,26 0,26 0,04 6 650 532 77 143 

5904 Stolphål 0,17 0,17 0,14 6 650 534 77 148 

5917 Pinnhål 0,12 0,12 0,06 6 650 534 77 146 

5923 Pinnhål 0,1 0,1 0,03 6 650 535 77 146 

5930 Pinnhål 0,2 0,2 0,06 6 650 535 77 144 

5937 Pinnhål 0,2 0,2 0,06 6 650 536 77 142 

5945 Nedgrävning 6 650 538 77 142 

5970 Stolphål 0,22 0,22 0,06 6 650 535 77 148 

5976 Pinnhål 0,05 0,05 0,06 6 650 535 77 151 

5982 Stolphål 0,48 0,48 0,1 6 650 538 77 153 

5991 Stolphål 0,54 0,54 0,12 6 650 538 77 151 

6044 Stolphål 0,14 0,14 0,04 6 650 539 77 149 

6061 Stolphål 0,3 0,18 0,05 6 650 539 77 144 

6102 Nedgrävning 6 650 543 77 153 

6143 Stolphål 0,23 0,23 0,09 6 650 546 77 151 

6151 Stolphål 0,2 0,2 0,28 6 650 580 77 161 

6159 Stolphål 0,3 0,25 0,09 6 650 577 77 160 

6167 Stolphål 0,39 0,37 0,13 6 650 557 77 189 

6185 Stolphål 0,25 0,25 0,05 6 650 566 77 206 

6199 Härd Sotfläck 0,5 0,4 6 650 570 77 213 

6207 Härd Härdrest 0,5 0,5 0,04 6 650 570 77 214 

6216 Härd 1,5 0,75 0,09 6 650 571 77 214 

6225 Härd 1,65 1,2 0,11 6 650 574 77 211 

6310 Pinnhål 0,11 0,11 0,1 6 650 558 77 153 

6315 Pinnhål 0,1 0,1 0,06 6 650 558 77 153 


6328 Pinnhål 0,1 0,1 0,09 Hägnad 28 6 650 563 77 151 

6335 Stolphål 0,25 0,25 0,12 6 650 582 77 147 

6343 Nedgrävning 6 650 583 77 145 

6351 Stolphål 0,35 0,15 0,03 6 650 583 77 145 

6358 Stolphål 0,43 0,38 0,1 6 650 583 77 145 

6366 Stolphål 6 650 583 77 145 

6373 Pinnhål 6 650 585 77 144 

6386 Härd 1,3 1,05 0,08 6 650 583 77 143 



6417 Stolphål 0,15 0,14 0,14 Hus 11 6 650 592 77 147 


6442 Stolphål 0,25 0,25 0,04 6 650 590 77 159 

6450 Stolphål 0,3 0,3 0,04 6 650 590 77 161 

6459 Stolphål 0,16 0,16 0,1 6 650 588 77 160 

6467 Stolphål 0,2 0,2 0,13 6 650 587 77 161 

6483 Stolphål 0,25 0,25 0,1 6 650 591 77 160 


6499 Stolphål 0,3 0,3 0,3 6 650 584 77 159 


6517 Stolphål 0,23 0,23 0,08 6 650 548 77 149 

6525 Stolphål 0,5 0,5 0,1 6 650 548 77 146 

6537 Stolphål 0,22 0,22 0,1 6 650 565 77 144 





6589 Stolphål 0,35 0,35 0,1 6 650 556 77 141 

6597 Pinnhål 0,07 0,07 6 650 556 77 146 

6605 Grop 1 0,6 0,08 6 650 554 77 144 

6619 Pinnhål 0,1 0,1 0,03 6 650 553 77 143 

6626 Stolphål 0,24 0,24 0,1 6 650 552 77 143 

6644 Stolphål 0,25 0,25 0,09 6 650 551 77 143 

6654 Stolphål 0,12 0,12 0,06 6 650 552 77 146 

6664 Stolphål 0,3 0,3 0,03 6 650 553 77 149 

6673 Pinnhål 0,1 0,1 0,08 6 650 556 77 152 


6695 Pinnhål 0,14 0,14 0,1 6 650 552 77 140 

6991 Stolphål 0,24 0,24 0,07 6 650 595 77 152 

6998 Stolphål 0,3 0,3 0,11 6 650 594 77 151 


7009 Pinnhål 0,15 0,15 0,07 Hus 11 6 650 598 77 149 


7022 Stolphål 0,2 0,2 0,06 6 650 592 77 160 

7028 Stolphål 0,3 0,3 0,1 6 650 592 77 161 



7047 Stolphål 0,4 0,2 0,05 6 650 597 77 161 




7073 Stolphål Väggstolpe 0,15 0,15 Hus 12 6 650 608 77 163 




7097 Stolphål Takbärande 0,28 0,25 Hus 12 6 650 608 77 168 


7110 Stolphål Väggstolpe 0,2 0,2 0,02 6 650 614 77 164 

7122 Stolphål 0,25 0,25 0,09 6 650 617 77 169 

7128 Stolphål 0,35 0,35 0,08 6 650 618 77 172 

7135 Grop 0,55 0,28 0,09 6 650 615 77 175 



7155 Härd Sotfläck 0,66 0,55 0,02 Hus 12 6 650 610 77 170 



7176 Kokgrop 0,73 0,68 0,34 Hus 12 6 650 610 77 172 



7196 Stolphål 0,18 0,18 0,06 6 650 604 77 170 









7264 Stolphål 0,8 0,8 0,2 6 650 597 77 179 

7271 Stolphål 0,8 0,5 0,18 6 650 597 77 178 


7290 Härd 1,5 1,5 0,1 6 650 595 77 177 




7327 Stolphål 0,4 0,24 0,04 Hus 12 6 650 608 77 177 

7335 Grop 0,9 0,7 0,25 6 650 606 77 176 

7345 Stolphål 0,4 0,4 0,08 6 650 605 77 177 




7370 Stolphål 0,13 0,13 0,1 Hus 12 6 650 607 77 183 


7380 Pinnhål 0,18 0,18 0,07 Hus 12 6 650 606 77 185 










7449 Stolphål Väggstolpe Hus 10 6 650 592 77 190 

7455 Grop Avfallsgrop 0,95 0,95 0,35 6 650 589 77 190 

7464 Stolphål 0,41 0,41 0,15 6 650 590 77 199 

7469 Stolphål 0,2 0,2 0,14 6 650 590 77 203 


ANLÄGGNINGAR 185

7479 Stolphål 0,2 0,2 Hus 9 6 650 590 77 207 

7484 Stolphål 0,24 0,24 0,06 6 650 591 77 208 


7497 Stolphål Hus 9 6 650 594 77 208 

7501 Stolphål Hus 9 6 650 593 77 209 

7506 Stolphål 0,29 0,29 0,16 6 650 590 77 209 






7539 Pinnhål 6 650 585 77 207 



7555 Stolphål 0,15 0,15 0,08 6 650 582 77 207 

7578 Härd 0,7 0,45 0,06 6 650 581 77 211 


7601 Grop 0,6 0,3 0,18 6 650 576 77 210 

7607 Härd 0,65 0,45 0,06 6 650 573 77 212 

7624 Stolphål 0,18 0,18 0,03 6 650 588 77 176 

7634 Stolphål 0,17 0,17 0,06 6 650 591 77 159 


7645 Grop 2,5 1,66 0,35 6 650 615 77 181 

7672 Stolphål Väggstolpe 0,3 0,3 0,12 6 650 615 77 169 

7705 Nedgrävning 6 650 657 77 151 

7745 Pinnhål 0,08 0,08 0,02 6 650 570 77 211 

7763 Stolphål 0,14 0,14 0,06 6 650 567 77 168 

7774 Stolphål 0,23 0,23 0,05 6 650 566 77 159 

7785 Stolphål 0,33 0,3 0,05 6 650 563 77 157 

7791 Stolphål 0,2 0,2 0,12 6 650 578 77 126 

7801 Stolphål 0,32 0,32 0,08 6 650 615 77 111 

7807 Stolphål 0,16 0,16 0,06 6 650 614 77 111 


7818 Stolphål 0,16 0,16 0,08 6 650 615 77 109 

8348 Pinnhål 0,12 0,12 0,06 Hus 11 6 650 610 77 117 

8357 Pinnhål 0,1 0,1 0,02 Hus 11 6 650 610 77 118 



8393 Stolphål 0,3 0,3 0,04 6 650 603 77 118 




8432 Stolphål 0,12 0,12 0,05 6 650 603 77 120 



8479 Stolphål 0,2 0,2 0,1 6 650 607 77 121 

8487 Stolphål 0,55 0,55 0,18 6 650 607 77 123 





8526 Pinnhål 0,05 0,05 6 650 609 77 125 




8551 Härd 0,87 0,87 0,17 Hus 11 6 650 605 77 125 



8581 Härd 0,3 0,3 0,13 Hus 11 6 650 604 77 126 

8589 Härd Härdgrop 1,1 0,8 0,42 Hus 11 6 650 604 77 126 

8599 Härd 0,47 0,47 0,22 Hus 11 6 650 603 77 127 


8617 Stolphål 0,28 0,28 0,23 Hus 11 6 650 603 77 128 






8672 Pinnhål 0,04 0,04 0,03 Hus 11 6 650 605 77 129 















8783 Grop Avfallsgrop 0,7 0,6 0,4 Hus 11 6 650 599 77 140 

8792 Ugn 0,9 0,7 0,2 Hus 11 6 650 599 77 139 

8803 Nedgrävning 0,23 0,23 0,1 Hus 11 6 650 599 77 138 



8828 Stolphål 0,56 0,56 0,15 6 650 603 77 138 


8844 Stolphål 0,36 0,36 0,22 Hus 11 6 650 602 77 134 

8852 Stolphål 0,56 0,56 0,34 Hus 11 6 650 601 77 134 

8860 Stolphål 0,22 0,22 0,07 Hus 11 6 650 600 77 137 





8905 Skärvstenspackning 1 0,45 0,2 Hus 11 6 650 600 77 132 

8914 Skärvstenspackning 0,59 0,56 Hus 11 6 650 603 77 133 




8945 Stolphål 0,3 0,3 0,06 6 650 597 77 136 






8994 Pinnhål 0,12 0,04 0,04 6 650 599 77 131 

9000 Pinnhål 0,1 0,1 0,04 Hus 11 6 650 600 77 125 

9007 Pinnhål 0,15 0,15 0,1 6 650 596 77 125 

9013 Pinnhål 0,06 0,06 0,08 6 650 591 77 131 

9019 Stolphål 0,7 0,43 0,3 6 650 587 77 126 


9031 Nedgrävning 1,5 1 0,14 Hus 11 6 650 595 77 142 



9064-9199 Pinnhål Hägnad 18 

9200 Pinnhål 6 650 646 77 128 

9201 Pinnhål 6 650 646 77 128 

9202 Pinnhål Hägnad 18 6 650 645 77 129 

9203 Stolphål 0,3 0,3 0,08 6 650 632 77 137 




9237 Grop 1,4 0,8 0,64 6 650 633 77 127 





9307 Pinnhål 0,08 0,08 0,03 Hus 13 6 650 622 77 130 




9338 Stolphål 0,46 0,46 0,25 6 650 621 77 132 

9347 Pinnhål 0,1 0,1 0,09 Hus 13 6 650 622 77 131 


9359 Stolphål 0,25 0,25 0,02 6 650 619 77 137 

9374 Stolphål 0,24 0,24 0,23 6 650 618 77 133 

9390 Stolphål 0,08 0,08 0,02 6 650 618 77 132 

9398 Pinnhål 0,09 0,09 6 650 615 77 133 

9404 Pinnhål 6 650 613 77 135 

9410 Pinnhål 0,08 0,08 0,05 6 650 614 77 135 

ANLÄGGNINGAR 187

9415 Stolphål 0,18 0,11 0,04 6 650 611 77 127 

9422 Stolphål 0,38 0,15 0,18 6 650 608 77 132 

9429 Stolphål 0,13 0,13 0,08 6 650 608 77 131 

9437 Pinnhål 0,1 0,1 0,08 Hus 11 6 650 607 77 130 

9442 Stolphål 0,25 0,18 0,07 6 650 609 77 130 

9456 Stolphål 0,4 0,4 0,16 Hus 11 6 650 606 77 117 


9474 Pinnhål Hus 11 6 650 611 77 114 

9481 Pinnhål 0,05 0,05 0,04 6 650 607 77 112 

9488 Pinnhål 0,04 0,04 0,06 Hus 11 6 650 606 77 112 

9493 Pinnhål 0,05 0,05 0,08 Hus 11 6 650 610 77 120 

9498 Pinnhål 0,06 0,06 0,06 Hus 11 6 650 610 77 119 

9503 Pinnhål 0,07 0,06 0,04 6 650 611 77 120 

9515 Pinnhål 0,13 0,13 0,05 6 650 606 77 136 


9527 Stolphål 0,23 0,25 0,15 6 650 607 77 141 


9698 Stolphål 0,12 0,12 0,09 6 650 616 77 151 

9717 Nedgrävning 0,84 0,73 0,5 6 650 605 77 145 

9729 Nedgrävning 0,3 0,3 0,15 6 650 602 77 144 



9751 Pinnhål 0,1 0,1 0,09 6 650 598 77 147 






9847 Stolphål 0,19 0,2 0,07 6 650 590 77 204 

9852 Stolphål 0,16 0,16 0,05 6 650 591 77 202 

9857 Stolphål 6 650 592 77 209 

9866 Pinnhål 0,13 0,13 0,06 6 650 582 77 208 

9882 Stolphål 6 650 620 77 169 

9893 Pinnhål 0,15 0,15 0,08 6 650 598 77 185 


9910 Stolphål 6 650 667 77 122 

9932 Pinnhål 0,07 0,07 0,05 6 650 669 77 120 

9939 Pinnhål 6 650 705 77 094 

9940 Pinnhål 6 650 705 77 094 

9941 Pinnhål 0,07 0,07 0,02 6 650 701 77 093 

9942 Pinnhål 0,07 0,07 0,02 6 650 701 77 093 

9943 Pinnhål 0,09 0,09 0,02 6 650 701 77 093 

9944 Pinnhål 6 650 701 77 093 

9945 Pinnhål 0,12 0,12 0,015 6 650 701 77 093 

9952 Brunn 2,2 1,9 1,66 6 650 702 77 094 

10000 Grop 1,6 1,4 0,25 6 650 671 77 101 



10029 Stolphål 0,24 0,24 0,14 6 650 670 77 106 


10044 Stolphål 0,27 0,27 0,08 6 650 668 77 103 


10063 Stolphål 0,5 0,5 0,1 6 650 667 77 102 


10081 Stolphål 0,12 0,12 0,08 6 650 665 77 103 

10088 Stolphål 0,14 0,14 0,08 6 650 663 77 100 

10102 Stolphål 0,4 0,4 0,21 6 650 661 77 098 


10141 Härd 1,6 1,6 0,06 6 650 656 77 101 





10207 Stolphål Hus 14 6 650 662 77 105 


10231 Härd Härdgrop 1,5 1,5 0,3 6 650 660 77 108 


10253 Härd 0,97 0,9 0,09 Hus 14 6 650 661 77 110 



10283 Stolphål 0,2 0,2 0,12 6 650 663 77 111 




10326 Stolphål 0,16 0,16 0,06 Hus 15 6 650 666 77 112 


10352 Stolphål 6 650 664 77 113 

10360 Stolphål 0,12 0,08 0,015 6 650 663 77 114 

10365 Stolphål 0,2 0,17 0,09 6 650 663 77 114 




10407 Stolphål 6 650 663 77 113 

10414 Stolphål 0,21 0,21 0,06 6 650 662 77 112 

10423 Stolphål 0,18 0,18 0,04 6 650 662 77 112 

10438 Stolphål 0,18 0,12 0,14 Hus 14 6 650 660 77 111 

10445 Stolphål 0,22 0,22 0,06 6 650 660 77 112 

10453 Stolphål 0,3 0,3 0,18 6 650 660 77 112 








10526 Stolphål 6 650 658 77 114 

10533 Stolphål 0,17 0,17 0,23 Hus 15 6 650 663 77 117 



10558 Stolphål 0,3 0,3 0,08 6 650 660 77 116 




10599 Stolphål 0,3 0,3 0,14 6 650 657 77 112 




10644 Stolphål 0,27 0,27 0,1 6 650 660 77 118 

10652 Stolphål 0,18 0,18 0,18 6 650 659 77 118 


10674 Stolphål 0,18 0,18 0,05 6 650 656 77 117 



10705 Stolphål 0,4 0,4 0,09 6 650 653 77 118 


10724 Pinnhål 6 650 655 77 119 











10815 Pinnhål 6 650 655 77 119 

10816 Pinnhål 0,1 0,1 0,12 6 650 656 77 109 

10817-10818 Pinnhål Hus 14 

10820-10830 Pinnhål Hus 14 


10838 Härd 6 650 648 77 118 

10849 Stolphål 0,26 0,26 0,1 6 650 651 77 116 

10857 Härd 0,6 0,6 0,03 6 650 650 77 116 

10868 Härd 1,1 1,1 0,2 6 650 648 77 115 

10883 Stolphål 0,22 0,22 0,1 6 650 646 77 117 

10891 Stolphål 0,28 0,28 6 650 622 77 120 

10897 Stolphål 0,34 0,34 0,22 Hus 11 6 650 603 77 127 

10909 Härd 0,78 0,78 0,12 6 650 643 77 114 

10918 Härd 0,8 0,66 0,07 6 650 646 77 114 

10928 Härd 1,6 1,6 0,15 6 650 647 77 112 

10939 Härd 1,4 0,8 0,07 6 650 650 77 109 

10958 Härd 1,6 1,6 0,12 6 650 648 77 106 

ANLÄGGNINGAR 189

10969 Stolphål 0,25 0,25 0,04 6 650 649 77 105 

10986 Härd Härdrest 0,65 0,65 0,03 6 650 650 77 105 

10994 Härd 0,8 0,65 0,06 6 650 652 77 108 

11003 Härd 1,3 1,3 0,11 6 650 647 77 104 

11015 Pinnhål 0,15 0,2 6 650 649 77 103 

11029 Härd 0,53 0,53 0,12 6 650 649 77 100 

11038 Härd 1,3 1,3 0,12 6 650 646 77 107 

11050 Härd 0,83 0,45 0,06 6 650 645 77 112 

11067 Härd 1,6 0,8 0,13 6 650 645 77 111 

11089 Pinnhål 6 650 640 77 112 

11095 Pinnhål 0,11 0,11 0,03 6 650 641 77 111 

11101 Stolphål 0,18 0,18 0,1 6 650 641 77 110 

11119 Stolphål 0,3 0,2 0,05 6 650 643 77 108 

11126 Stolphål 0,2 0,2 0,1 6 650 636 77 109 

11134 Pinnhål 0,1 0,1 0,1 6 650 635 77 109 

11140 Stolphål 0,38 0,38 0,15 6 650 633 77 108 

11149 Pinnhål 0,1 0,1 0,12 6 650 634 77 107 

11155 Stolphål 0,36 0,36 0,26 6 650 636 77 107 

11163 Stolphål 0,18 0,18 0,18 6 650 635 77 105 

11169 Stolphål 0,2 0,2 0,08 6 650 635 77 104 

11176 Pinnhål 0,15 0,15 0,16 6 650 636 77 104 

11183 Pinnhål 0,07 0,07 0,12 6 650 637 77 105 

11189 Pinnhål 0,1 0,1 0,11 6 650 637 77 105 

11209 Stolphål 6 650 638 77 103 





11369 Stolphål 0,14 0,14 0,03 6 650 575 77 209 

11386 Stolphål 0,16 0,18 0,09 6 650 585 77 187 

11394 Pinnhål 0,12 0,12 0,05 Hus 10 6 650 592 77 190 

11409 Härd Härdrest 0,5 0,46 0,12 6 650 575 77 211 

11427 Härd Härdrest 0,7 0,45 0,05 6 650 573 77 207 


11460 Pinnhål 0,04 0,04 0,05 6 650 606 77 128 


11474 Stolphål 0,2 0,2 0,08 6 650 607 77 112 

11479 Pinnhål 0,05 0,05 6 650 603 77 119 












11646-11650 Pinnhål Hus 14 



11662 Stolphål Väggstolpe 0,13 0,13 Hus 14 6 650 664 77 112 



11678 Pinnhål Hus 14 6 650 661 77 117 

11680-11683 Pinnhål Hus 14 

11688 Stolphål 0,34 0,37 0,19 6 650 569 77 217 

11698 Härd 0,85 0,55 0,03 6 650 570 77 218 

11710 Härd Sotfläck 0,74 0,4 0,05 6 650 576 77 206 

11728 Grop 0,6 0,33 0,12 6 650 576 77 207 

11745 Pinnhål 0,07 0,07 0,04 Hus 9 6 650 584 77 204 

11883 Stolphål 0,16 0,16 0,06 6 650 546 77 097 

11896 Stolphål 6 650 556 77 094 

11935 Stolphål 0,57 0,57 0,1 6 650 647 77 104 

11952-12002 Pinnhål Hus 14 





12023 Stolphål Ingång Hus 14 6 650 660 77 104 



12043-12044 Pinnhål Hus 14 


12056 Pinnhål 6 650 668 77 101 


12064 Nedgrävning 0,13 0,13 0,005 6 650 645 77 102 

12070 Nedgrävning 0,16 0,13 0,005 6 650 645 77 102 

12078 Stolphål 0,23 0,23 0,16 6 650 600 77 138 



12315 Pinnhål 0,05 0,05 0,06 6 650 659 77 104 



12328 Pinnhål 0,06 0,06 0,06 6 650 661 77 102 









12375-12431 Pinnhål Hus 14 

12432 Pinnhål 6 650 665 77 099 

12439 Pinnhål 6 650 666 77 100 











12495 Ränna 6 650 657 77 107 


12522 Pinnhål 0,06 0,06 0,05 Hus 14 6 650 661 77 102 




12526 Pinnhål 0,06 0,06 0,05 6 650 603 77 119 

12527 Stolphål 0,15 0,09 0,06 6 650 603 77 119 

12540 Pinnhål 0,07 0,07 0,05 6 650 608 77 128 


12552 Pinnhål 6 650 597 77 142 

12553 Ränna 1,75 0,32 0,11 Hus 11 6 650 592 77 145 

12573 Stolphål 0,15 0,15 0,09 Hus 11 6 650 592 77 146 

12579 Pinnhål 0,07 0,07 0,03 Hus 11 6 650 594 77 149 

12580 Pinnhål 0,05 0,05 0,035 6 650 594 77 149 

12581 Pinnhål 0,3 0,3 0,12 6 650 594 77 149 

12585 Pinnhål 0,1 0,1 0,2 6 650 610 77 117 

12591 Stolphål 0,17 0,17 0,06 6 650 610 77 117 

12597 Stolphål 0,22 0,07 0,06 6 650 603 77 121 



12683 Grop Avfallsgrop 0,58 0,49 0,38 6 650 604 77 147 

12693 Stolphål 0,26 0,08 0,05 6 650 613 77 147 


12720 Stolphål 0,35 0,35 0,14 6 650 597 77 153 





12753 Pinnhål 0,08 0,08 0,07 Hus 11 6 650 606 77 130 

12766 Stolphål 0,22 0,22 0,11 6 650 617 77 114 

12771 Stolphål 0,15 0,15 0,06 6 650 618 77 114 

12776 Stolphål 0,17 0,08 0,06 6 650 619 77 114 

12787 Pinnhål 0,12 0,12 0,05 6 650 610 77 138 

12826 Stolphål 0,18 0,14 0,12 Hus 14 6 650 661 77 111 

12834 Stolphål 0,12 0,09 0,13 Hus 14 6 650 661 77 111 

ANLÄGGNINGAR 191


12849-12855 Pinnhål Hus 14 


12881-12883 Pinnhål Hus 14 





12907 Skärvstensflak 4 2 0,2 6 650 513 77 228 

12935 Stolphål 0,5 0,5 0,09 6 650 516 77 158 

12969 Pinnhål 0,17 0,08 0,03 6 650 508 77 155 

12974 Pinnhål 0,17 0,08 0,04 6 650 510 77 156 

12979 Stolphål 0,2 0,14 0,04 6 650 513 77 154 

12984 Stolphål 0,3 0,24 0,07 6 650 515 77 155 

12990 Nedgrävning 6 650 502 77 148 

12999 Nedgrävning 6 650 497 77 143 


13019 Stolphål 0,3 0,3 6 650 654 77 122 

13044 Pinnhål 6 650 523 77 152 

13052 Stolphål 0,48 0,32 0,06 6 650 521 77 154 

13064 Stolphål 0,3 0,2 0,02 6 650 511 77 159 

13079 Stolphål Hus 7 6 650 516 77 137 

13087-13089 Pinnhål 


13141-13150 Pinnhål 

13151-13152 Pinnhål Hus 14 


13154 Pinnhål 6 650 653 77 122 

13162 Pinnhål 6 650 655 77 121 

13446-13450 Pinnhål 

13451-13452 Pinnhål Hus 14 

13461-13462 Pinnhål 


13566-13567 Pinnhål 


13569-13573 Pinnhål 

13594-13595 Pinnhål 


13597 Stolphål 0,09 0,05 0,12 6 650 660 77 110 

13598 Pinnhål 6 650 659 77 113 

13603 Pinnhål 6 650 659 77 113 

13608 Pinnhål 6 650 657 77 112 

13614-13621 Pinnhål 

13624-13628 Pinnhål 

13636 Pinnhål 6 650 658 77 120 

13643 Pinnhål 6 650 657 77 117 

13645 Pinnhål 6 650 661 77 114 

13651-13662 Pinnhål 

13663 Stolphål 6 650 657 77 115 

13672-13678 Pinnhål 


15368 Stolphål Hägnad 21 6 650 689 77 112 


15390 Stolphål 6 650 692 77 113 

15397 Stolphål 6 650 693 77 113 

15404 Stolphål 6 650 694 77 112 


15430 Pinnhål 6 650 652 77 131 


15458 Stolphål Hus 9 6 650 591 77 211 

15466 Pinnhål 6 650 591 77 214 

15467 Stolphål 6 650 592 77 214 

15475 Pinnhål 6 650 593 77 215 

15476 Stolphål 0,17 0,17 0,07 6 650 594 77 215 


15489 Härd 6 650 594 77 213 


15517 Grop 6 650 595 77 209 








15567 Stolphål 0,2 0,2 0,17 6 650 598 77 209 

15575 Stolphål 6 650 598 77 209 



15590 Stolphål 6 650 599 77 209 


15599 Pinnhål Hus 9 6 650 597 77 211 

15600 Stolphål Hus 9 6 650 597 77 211 


15615 Stolphål 0,17 0,17 0,08 6 650 599 77 211 

15623 Stolphål 6 650 599 77 210 

15630 Stolphål 6 650 600 77 210 

15637 Nedgrävning 6 650 599 77 209 

15647 Stolphål 6 650 600 77 210 

15654 Stolphål 0,23 0,23 0,09 6 650 600 77 210 


15666 Stolphål 6 650 601 77 210 

15671 Stolphål 6 650 601 77 210 



15684 Härd 6 650 602 77 213 




15718 Stolphål Takbärande 0,65 0,46 0,14 6 650 598 77 213 





23154-23166 Pinnhål Hus 14 




23191 Stolphål Hus 14 6 650 653 77 126 

23200 Ränna Hus 14 6 650 654 77 124 

23214 Stolphål Hus 14 6 650 653 77 124 

23221 Stolphål Hus 14 6 650 653 77 124 

23227 Stolphål Hus 14 6 650 653 77 123 

23233 Ränna Hus 14 6 650 653 77 124 



23263 Härd Hus 14 6 650 652 77 126 



23296-23297 Pinnhål Hus 14 

23298 Pinnhål 6 650 655 77 126 

23299-23300 Pinnhål Hus 14 

23309 Stolphål Hus 14 6 650 655 77 127 


23336 Pinnhål Hus 14 6 650 655 77 127 


23346-23347 Pinnhål Hus 14 

23348 Stolphål Hus 14 6 650 649 77 126 

23355-23359 Pinnhål Hus 14 


23384 Pinnhål Hus 14 6 650 654 77 128 

23385 Stolphål 6 650 653 77 128 

23392 Stolphål 6 650 653 77 128 

23399 Pinnhål Hus 14 6 650 652 77 128 

23409 Grop 2,15 2,11 1,08 6 650 635 77 122 

100709 Stolphål 6 650 657 77 113 

ANLÄGGNINGAR 193


INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR BILAGOR 

Bilaga 1 Insektanalys av brunnen A9952 från Vaxmyra. Magnus Hellqvist, Högskolan Dalarna 

Bilaga 2 Makrofossilanalys. Anneli Ekblom, GeArk 

Bilaga 3 Osteologisk analys. Ylva Bäckström SAU 

Bilaga 4 En specialregistrering av keramik. Thomas Eriksson, UV-Gal 

Bilaga 5 Vedartsanalys av träkol från Raä 38A, 38B och 335, Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland, Ulf Strucke, UV-Mitt 

Bilaga 6 14 C diagram 

Bilaga 7 Plan över fornlämning 325 

Bilaga 8 Plan över fornlämning 326 

BILAGOR 195

Insektanalys av brunnen A9952 från Vaxmyra 

Magnus Hellqvist 

Vid utgrävningen av boplatsen Vaxmyra (Raä 326) har 

analys utförts av lämningar efter insekter i jordprover från 

anläggningen brunn A9952. Ur brunnen blev sammanlagt 

tre lager provtagna, vilka numrerats från botten av brunnen 

till markytan MP 1, MP 2 respektive MP 3. I samma 

lager i brunnen har även makrofossila växter analyserats 

(Bilaga 2). Syftet med analysen av insekter var dels att se 

hur brunnen hade utnyttjats under dess användning, att 

tolka den omgivande boplatsens närmiljö och eventuellt 

indikationer på det omgivande landskapets miljö. 

Metod 

Brunnen (A9952) uppvisar en typisk förhistorisk brunnsmodell 

med en trattform. Öppningen i ytan hade en diameter 

2.10 meter och brunnen smalnar av ned till det som 

tolkats som botten på 1.33 meters djup. Det registrerades 7 

olika lager i brunnens profil vilka generellt indikerar fluktuerande 

vattennivåer. För en mer utförlig beskrivning av 

anläggningen för makrofossila prover, hänvisas till Anneli 

Ekbloms analys (denna volym) av makrofossila växtfossil. 

Provmängden från brunnen är i genomsnitt 1000 ml 

och metodiken vid prepareringen av proverna beskrivs av 

Ekblom (denna volym). Dispergeringen och den efterföljande 

floteringen gjordes i en sikt med maskvidden 0.25 

mm. Lämningar av fossila insekter plockades ut vid utsortering 

av makrofossila växtfragment. 

Artbestämningen av insektlämningar är en relativt tidskrävande 

process. Först artbestäms de delar som kan identifieras 

till ordning, familj, släkte och i vissa fall direkt till 

art. Därefter vidtar ett bestämningsarbete som i huvudsak 

bara kan göras i entomologiska referenssamlingar, tillsammans 

med den litteratur som finns om de olika arterna. Till 

den här analysen har de entomologiska samlingarna vid 

Evolutionsmuseet i Uppsala använts. Därefter kommer det 

mycket an på hur studerad ett släkte eller art är när det gäller 

mängden information som finns om levnadssätt, livsmiljö, 

utbredning o.s.v. 

Prov MP 1 är bottenlagret på 1.33 meters djup under 

markytan och provet togs från en 4 cm svartgrå gyttjig lera. 

Mellan prov MP 2 och MP 1 förekommer ett relativt mäktigt 

lager med grå och sotig lera med järnutfällningar, 

medan lagret för MP 2 är likartat det i MP 1, d.v.s. svartgrå 

gyttjig lera. Provet från lager MP 2 togs på 1.16 meters djup 

under markytan. MP 2 överlagras av grå lera med järnutfällningar, 

trä och inslag av sot. Detta lager överlagras av 

ett lager med svartgrå gyttjig lera med rester av ben och sot 

från vilket prov MP 3 är taget på 0.97 meters djup under 

markytan. Lagret för prov MP 3 överlagras av mörkgrå lera 

med rostutfällningar och brunnens översta lager bestod av 

en svartgrå lera med mycket skärvig sten och ben. Prov för 

analys av makrofossila växter togs även från brunnens 

översta lager (MP 4). Beskrivningen av de jordarter som 

byggde upp de olika lagren, gav ingen information om 

sedimentens ursprung. 

Om brunnar och insektfossil 

Bilaga 1 

Undersökningar av brunnar i arkeologiska sammanhang 

har radikalt förändrats under de senaste 15–20 åren. Möjligheterna 

till uttag av sötvatten för både människors och 

husdjurs behov kan variera mycket mellan olika regioner 

och på vissa platser finns det lite vatten för det dagliga behovet. 

Brunnsanläggningar bidrar normalt med flera möjligheter 

för studier av fynd, såväl artefakter som biologiska 

lämningar, vilka bevaras i den ofta fuktiga eller vattendränkta 

miljön. Traditionen att utföra analyser av prover 

från brunnar har en inte alltför lång tradition och brunnen 

kan presentera komplicerade lagerföljder genom skiftande 

depositionshistoria av olika sediment. Brunnen har använts 

en viss period och därefter har man fyllt igen brunnen 

med olika substrat och/eller så har brunnens väggar 

kollapsat under eller efter brunnens användning. Båda 

dessa händelseförlopp kan ge svårtolkad avsättningshistoria, 

vilket påverkar utnyttjandet av prover från brunnar 

för paleoekologisk analys. Därför är det viktigt med god 

och noggrann stratigrafisk bedömning av brunnens lagerföljd. 

När man ser på de olika metoder som kan utnyttjas för 

att förstå brunnens historia och vad brunnens fyllnadsmaterial 

visar, så intar insekt analys en speciell ställning. 

Man kan se flera anledningar till hur insekter, speciellt 

skalbaggar, hamnar i brunnen och dess avsatta lager. Precis 

som med makrofossila växtdelar, trä, mollusker och liknande, 

så kan insekter följa med dumpat fyllnadsmaterial 

som gödsel, trä, kompost m.m. i brunnen. Då kan de indikera 

ursprungsplatsen, eventuellt aktivitet och miljön för 

det dumpade materialet. Men, insekter är också aktiva i sitt 

näringssök. Vissa arter kan potentiellt leva i brunnens 

miljö, som dess vatten, om förutsättningen finns. Brunnen 

fungerar även som en stor insektsfälla och skalbaggar och 

andra insekter som rör sig på markytan faller ned i brunnen, 

drunknar och avsättas i bottensediment som en direkt 

reflektion av den omgivande miljön. Således är analys av 

insekter en utomordentlig metod för analys av brunnar. 

Förutom ovan nämnda indikationer kan de arter som hittas 

avslöja om det avsatta lagret är brunnens bottensediment, 

om det är dumpat material eller om det är kollapsad 

brunnsvägg. 


Presentation av vissa skalbaggsfamiljer 

Det kan vara på sin plats att presentera några av de familjer 

som förekommer frekvent i undersökningen och vad de 

står för mer generellt. En viktig skalbaggsfamilj är jordlöpare 

(Carabidae). De flesta arter i denna familj är ”allätare” 

och ofta fungerar de som indikatorer på miljöer där 

dom jagar andra insekter. De har även haft stor betydelse 

för tolkning av klimathistoria, eftersom många arter är mer 

beroende av klimat än viss typ vegetation. Det finns flera 

familjer där man hittar typiska mer eller mindre vattenlevande 

skalbaggar, vilka även hittats i brunnen från Vaxmyra. 

Familjen där arterna är fullständigt anpassade till 

vattenliv är dykare (Dytiscidae) och i familjen äkta vattenbaggar 

(Hydrophiloidea) återfinner man allt från landdjur, 

amfibiska och vattenlevande djur. Den största skalbaggsfamiljen 

är kortvingarna (Staphylinidae) och i Sverige återfinns 

över 1000 arter vilka lever i många olika miljöer. 

En för förhistorisk bosättning och ekonomi viktig familj 

är bladhorningarna (Scarabaeidae). I denna grupp återfinner 

man de största och mest välkända skalbaggarna, som 

exempelvis ekoxe. I denna familj återfinns tordyvlar 

(Geotrupes) och dyngbaggar (Aphodius) som fortplantar sig 

i däggdjurs spillning, som betesdjur. Dyngbaggarna är trots 

sitt substratval kräsna på kvalité och söker färsk spillning, 

därigenom blir dessa skalbaggar mycket goda indikationer 

på bete snarare är spillning. Familjen vivlar (Curculionidae) 

är i ett internationellt perspektiv djurrikets största familj 

och man tror att det finns långt över 100 000 arter, främst i 

tropikerna. Alla arter vivlar är växtätare av något slag (fytofaga) 

och familjen innehåller många svåra skadedjur. 

Resultat 

I alla prover hittades fragment av kvalster (Acaria) som inte 

kunnat bestämmas till art. Det fanns även flugpuppor i alla 

prover. Inget av dessa fynd kunde säga något om sedimentens 

eller provets ursprung och karaktär. Proverna var relativt 

rika på delar efter insekter och då speciellt fragment av 

skalbaggar. Ett relativt stort antal fragment har kunnat bestämmas 

till art, vilket ökar mängden information som kan 

användas vid tolkningen. 

Information om biologi och utbredning för de olika insekterna 

funna i Vaxmyra har hämtats från Hansen & Henriksen 

(1927), Hansen (1965, 1968), Hansen (1987), Landin 

(1957, 1970), Lindroth (1985, 1986), Lundberg (1995), 

Palm (1963), Palm (1996). 

Arter funna i MP 1 

Det underst tagna provet för analys av insekter. Detta prov 

kan enligt beskrivningen av anläggningen tolkas som ett bottenlager 

i brunnen. Ovanpå detta har sedan fyllning och/eller 

kollaps av brunnsväggar skett i olika omgångar. 

Flera arter av jordlöpare framkom i provet. Clivina fossor 

hittas normalt på öppen ganska fuktig mark, där den föred- 

rar leriga marker. Den lever på döda lämningar av växter och 

djur. Trechus secalis återfinns även den på fuktiga platser, 

med lera rik på humus, men då snarare mer på skuggiga 

platser, som under döda löv och annan kompost från öppna 

områden till skog, ängsmark och odlade områden. Trechus 

quadristriatus återfinns på mer öppen, torr mark med 

kortvuxen vegetation av gräs och liknande, ofta med sandig 

eller grusig, lerblandad jord och den återfinns frekvent på 

odlad mark. Jordlöparen Pterostichus cupreus föredrar även 

den öppen mark, men inte för torr betesmark och öppna 

fält. Den återfinns ofta på lerig jord med ganska tät vegetation 

med gräs och starr. Denna jordlöpare återfinns ofta på 

odlade fält, gärna med sädesodling. En mycket vanlig art är 

Helophorus brevipalpis, som normalt lever i stagnanta ansamlingar 

av vatten, där den föredrar grunda, mer eller 

mindre öppna temporära vattensamlingar med gräs i botten. 

Men den kan återfinnas även i andra miljöer som i lugnare 

delar av vattendrag. Kortvingen Lathrobium elongatum 

är tämligen vanlig på fuktig mark bland mossa, löv och liknande 

och då såväl i skog som på öppen mark. Hister bisexstriatus 

lever framför allt i gödsel, svamp och förmultnande 

växter. Aphodius distinctus är en ytterst allmän dyngbagge 

som återfinns i alla slags spillning, i kompost och bland ruttnande 

växtdelar. Otiorhynchus ovatus är en snytbagge av 

släktet ”öronvivlar” vilka det finns många arter av. Många av 

skalbaggarnas larver lever på olika växters rötter, medan det 

vuxna djuret återfinns på blad, knoppar o.s.v. Flera arter är 

att räkna som allvarliga skadegörare. Otiorhynchus ovatus 

återfinns i en rad olika miljöer, ofta längs såväl torra som 

fuktiga kuststränder och den lever på många olika slags växter 

(polyfag). Bland de växter som den har hittats på och 

som även hittats som makrofossil i brunnen från Vaxmyra, 

hittar vi syra (Rumex spp.) och gåsört (Potentilla-arter). Grypus 

equiseti är en snytbagge som återfinns på fuktig mark 

och då på växter av fräkenväxter (Equisetum). 


Detta lager skulle utifrån sin position mitt i lagerföljden 

kunna tolkas som ett fyllnadslager och/eller kollapsad vägg. 

Jordlöparen Leistus ferrugineus föredrar framför allt 

torrare platser, som öppna områden med ganska tät gräsvegetation 

eller liknande, på hed, öppna skogsområden 

o.s.v. Den föredrar ganska torr, sandig eller grusig mark. 

Den följande jordlöparen, Trechus discus, föredrar leriga 

jordar med relativt tät vegetation av gräs, starr etc. och den 

återfinns normalt nära vatten som på mark runt sjöar och 

vattendrag. Arten gräver sig ner under marken och den har 

återfunnits i sorkhål under marken och liknande. Bembidion 

guttula återfinns även den på leriga eller lerblandade 

jordar nära sötvatten, ofta på öppna marker i rik gräsvegetation. 

Amara plebeja är en jordlöpare med ganska varierat 

miljöval, men i huvudsak återfinns den på relativt fuktig 

mark, speciellt ängsmarker på leriga jordar med gräs och 

starr, ofta nära vatten. Den återfinns även på odlade fält. 

Cercyon analis återfinns i alla typer av förmultnande orga- 

BILAGA 1 197

niskt material, speciellt förmultnande växtmaterial som 

exempelvis i en kompost. Den återfinns även på fuktig 

mark nära vatten, i våt mossa, i förna och liknande, det bör 

påpekas att den inte återfinns i gödsel. Aclypea opaca är en 

utbredd men inte helt vanlig skalbagge. Det är en utpräglad 

växtätare och just den här arten kan ibland uppträda 

som ett svårt skadedjur på betor, där både vuxna djur och 

larver lever på blasten, men den har även återfunnits gnagande 

på t.ex. havre. En kortvinge var svårbestämd till art, 

Lathrobium elongatum/brunnipes, men gemensamt för 

båda arterna är att de är vanliga på fuktig mark bland 

mossa. Arter av släktet Geotrupes sp. lever i olika miljöer på 

spillning. Tjuvbaggen Ptinus fur är synantrop och hittas inomhus. 

Den lever och utvecklas normalt i fågelbon, men 

larven kan angripa all slags torkat kött och vegetabilier, 

t.ex. säd, kryddor, fisk, torkad frukt och en rad olika slags 

avfall. Vuxna individer Ptinus fur kan även förstöra säckar 

och liknande förpackningar. Arten finns idag ofta listad 

som en vanlig ”objuden gäst” inomhus. Det finns ingen 

möjlighet att i detta fall tolka fyndet av arten som skadegörare 

eller att de har angripit livsmedel i husen. För att 

kunna komma till en sådan slutsats krävs fler sedimentprover 

och fler fynd av skalbaggen. En styrka i tolkningen är 

om fynden av skalbaggen görs tillsammans med andra indikatorer, 

som växtlämningar av exempelvis spannmål 

eller i en tolkad lagerbyggnad. Chaetocnema laevicollis är en 

allmän skalbagge på både fuktig och torr mark som lever 

på slideväxter av släktena Rumex och Polygonum. Grypus 

equiseti har beskrivits under MP 2. 


Det överst tagna provet för analys av insekter. Detta lager 

borde med sin position vara ett fyllnadslager och eventuellt 

även resterna efter kollapsade brunnsväggar. Lagret innehöll 

även den mesta mängden av fragmenterade insektdelar, vilket 

kan tyda på fyllnadslager. 

Kortvingen Gyrohypnus liebi återfinns i förmultnande 

växtavfall, på as, i myllan under spillning, under tång, vid 

ruttnande svampar o.s.v. Den lever gärna på sandiga eller 

”lätta” jordar. Det har varit svårt att skilja på kortvingarna 

Lathrobium elongatum och L. brunnipes i detta prov. Båda 

är vanliga arter och har tämligen likartade levnadsmiljöer 

vad gäller krav på fuktig mark med mossa, löv och liknande. 

Dyngbaggen Aphodius rufipes är en av de vanligaste 

dyngbaggarna idag och den lever främst i spillning av ko, 

men påträffas även i spillning av häst. Dyngbaggen Aphodius 

prodromus lever på alla slags öppen betesmark, där den 

hittas främst i hästspillning. Tjuvbaggen Ptinus fur har beskrivits 

under MP 2. 

Övrigt 

Även om de inte har kunnat bestämmas till arter, lever ändå 

de arter som tillhör släktena Helophorus och Hydraena nära 

vatten eller i akvatiska miljöer. Skalbaggen av släktet Acilius, 

funnen i MP3 är dessutom en dykare som lever i akvatisk 

miljö, d.v.s. i stagnant eller långsamt rinnande vatten. Arten 

Cryptopleurum minutum hittas i alla 3 proverna. Det är en 

mycket vanlig art i alla typer av förmultnande organiskt 

material, som komposthögar, förmultnande gräs, i dynga 

och på as, men den kan även återfinnas i olika typer av förmultnande 

växtmaterial nära vatten. Fynd av lämningar 

efter dyngbaggar av släktet, Aphodius sp., hittas prover från 

både MP 2 och MP 3. Även när dessa inte kunnat artbestämmas 

mer än till släkte, så är det en stark indikation för 

färsk gödsel. Att det finns fragment i just dessa prover är 

inte underligt då det är främst i dessa prover som de dynglevande 

skalbaggarna uppträder och där det finns flest artbestämda 

arter. Alla arter av släktet Chaetochnema, som 

återfinns i alla tre proverna, lever på växter av något slag. 

Diskussion 

Brunnar är en mycket användbar typ av anläggning för att 

förstå en tidigare bosättning. Anläggningen är en av de viktigaste 

resurserna på en bosättning genom sitt bidrag till 

vattenförsörjningen. Samtidigt kan andra källor för vatten 

i det omgivande landskapet, som sjöar och vattendrag, 

också bidra med vatten som resurs. Men för det praktiska 

livet på en bosättning och i och med att vintrar i Mälardalen 

bundit människor och boskap till resurser på den egna 

gården, så bör nog brunnen betraktas som en viktig anläggning 

och resurs. Naturligtvis kan den bilden modifieras 

av olika perioder av svalare eller varmare klimat – d.v.s. perioder 

av strängare eller mildare vintrar. 

Vid studier av olika typer av biologiska bevis för miljö 

och klimat på en bosättning, så erbjuder brunnen flera viktiga 

fördelar. En av de viktigaste är bevaringsförhållandena, 

genom att den är nedgrävd under grundvattenytan så att 

sediment och biologiska lämningar ligger i en vattendränkt 

eller fuktig miljö. Genom sin fuktiga och/eller blöta karaktär 

bevarar den ofta både avsatta sediment i botten och fyllnadsmaterial 

och därmed även eventuella biologiska lämningar 

som finns i brunnens jordlager. En annan viktig faktor, 

som både är problematisk och intressant, är att när 

brunnen tagits ur bruk har den fyllts igen med kompost, 

gödsel eller liknande och ibland har även brunnens väggar 

kollapsat och skapat egna lager i brunnens stratigrafi. Det 

problematiska kan vara att avgöra om lagret är en kollapsad 

vägg eller ett fyllnadsmaterial. Det intressanta är att i de 

fall det rör sig om fyllnadsmaterial, så får man information 

om andra delar av en bosättning än den som finns i brunnens 

närhet, t.ex. om fyllnadsmaterialet kommer från en 

åker eller äng i närheten. I den brunn som återfanns i Vaxmyra, 

har man gjort tolkningen vid provtagningen att de 

lager från vilka prov för makrofossila analyser har tagits, 

inte är kollapsade brunnsväggar utan brunnsbotten (MP 1) 

eller fyllnadslager (MP 2 & MP 3). 

Det finns två faktorer som har betydelse för brunnsanläggningens 

funktion och användning, men som man vet 

lite om och mer kan spekulera om idag: 


• De hydrologiska förutsättningarna för brunnen. Området 

runt Vaxmyra, liksom hela Uppland, har ändrats avsevärt 

genom landhöjningen och i nutid får man räkna 

med detta när man funderar över brunnens användbarhet. 

I detta fall bör det ha gjort att brunnen utan vidare 

kunnat producera mycket vatten, eftersom boplatsen 

fortfarande idag ligger relativt lågt i förhållande till 

omgivande landskap. Detta bör ha haft en inverkan på 

fuktigheten i marken och hur högt grundvattenytan 

har stått och dess fluktuation. 

• Om det inte finns klart påvisade bevis för att brunnen 

varit övertäckt med någon typ av lock, så är detta inte 

möjligt att bevisa. Men, detta är ett rimligt alternativ 

för funktionen av brunnen. Det påverkar bl.a. vilka 

djur som hamnar i brunnen och blir deponerade där. 

Vid analysen av insekter i proverna stärks slutsatsen att 

lager MP 1 är ett bottenlager i brunnen A 9952. När man 

studerar digrammet för prov MP 1 i figur 1 så är det inte 

helt uppenbart. Det finns indikationer på såväl öppen 

mark och öppet landskap, som kompost och gödsel, men 

det är en relativt jämn fördelning mellan de olika grupperna. 

Bakom grupperna öppen mark och öppna landskap 

finns dock skalbaggar som lever på markytan (Carabidae) 

och dessa följer i betydligt mindre grad med fyllnadsmaterial 

ned i brunnen, utan ramlar snarare ned och drunknar 

i brunnen under sitt näringssök. Av de arter som representerar 

kompost och gödsel, så är det bara en art som är beroende 

av färsk gödsel och därmed direkt knuten till betesdjur 

(Aphodius distinctus). Man kan snarare se dessa indikationer, 

som det första tecknet på igenfyllnad av brunnen 

på botten. 

Den bild som kommer fram från tolkningen av de olika 

arterna skalbaggar och vilket redovisas i diagrammet i figur 

1 pekar mot ett varierat kulturlandskap. Majoriteten av 

djuren är sådana som kan hänföras till den typ av kultur/ 

odlingslandskap som borde ha omgett bebyggelsen i Vaxmyra 

både i dess absoluta närhet och på lite längre avstånd. 

Det vill säga odlad mark, bete, fuktig miljö, öppet landskap 

o.s.v. Skalbaggar som lever i vatten (akvatiska) blir ofta attraherade 

av öppna vattenmiljöer vid sin flykt i luften 

under sitt sökande efter nya levnadsmiljöer. En brunn kan 

nog i vissa fall betraktas som för djup för att en uppenbar 

vattenspegel ska synas och tänker man sig att brunnen är 

övertäckt så är detta naturligtvis omöjligt. De insekter man 

återfinner i brunnsprovet i detta fall, vilka representerar 

brunnens användningsperiod, blir då främst de djur som 

levt omkring brunnen på markytan och som faller ner och 

drunknat. Men har det stått en hög grundvattenyta i brunnen 

så kan vattenyten ha attraherat insekter, då blir situationen 

en annan, speciellt om brunnen inte varit övertäckt. 

Detta senare fall gäller framför allt provet MP 3 taget i ett 

övre lager av brunnens stratigrafi. 

Alla dynglevande insekter är intressanta när man studerar 

bosättningar, eftersom dessa representerar indikatio- 

ner en viktiga delarna av ekonomin – betesdjur. I alla prov 

finns det skalbaggar vilka lever på gödsel i någon form. 

Men proverna från lager MP 2 och speciellt MP 3 skiljer sig 

mot MP 1, genom att det i dessa prover fanns arter som 

visar på starkare indikationer mot bete, genom förekomsten 

av dyngbaggar (Aphodius). Just denna grupp av gödselberoende 

dyngbaggar indikerar mera betesdjuren själva än 

gödseln, eftersom de är beroende av färsk gödsel för sin 

fortplantning. Man finner dom i gångar under dynghögar 

efter djur och en del är mer eller mindre specialiserade på 

vissa typer av betesdjur. 

I prov MP 2 ökar i viss mån de arter som kan peka mot 

att lagret är ett fyllnadslager genom att där finns insekter 

som lever i kompost och gödsel, medan i prov MP 1 är bilden 

mer jämn mellan olika miljöer som beskrivits ovan. 

Det som utmärker lager MP 2 är den starka indikationen 

på fuktig miljö. Flera av de arter som återfinns här lever 

nära vatten eller i någon typ av fuktig miljö, som fuktigt 

substrat. Dessa kan naturligtvis ha följt med i olika substrat 

i form av fyllnadsmaterial som tillförts brunnen. Men, det 

finns även två jordlöpare (Carabaeidae) som inte lika självklart 

skulle följa med fyllnadsmaterial, eftersom de lever 

fritt från växter och substrat. De kan dock ändå ha följt 

med materialet, både som levande eller döda redan när 

fyllnadsmaterialet har dumpats i brunnen. Tillsammans 

med indikationerna för kompost och gödsel tolkas detta 

som ett typiskt fyllnadslager. Den starka indikationen för 

fuktig och akvatisk miljö, visar ändå på ett fuktigt ursprung. 

Det står inte i kontrast mot området runt Vaxmyra, 

eftersom det finns platser med en fuktig karaktär och 

att vatten funnits i närheten i bl.a. vattendraget norr om 

boplatsen. Flera av arterna som lever i fuktig miljö hittas 

också även i anslutning till öppet vatten, som vattendrag. 

Om det inte rör sig om fyllnadsmaterial från en fuktig 

miljö måste denna innebära en period med fuktig miljö 

runt brunnen, då MP 2 avsatts. 

Provet från lager MP 3 är mer svårtolkat. Dels förekommer 

här fragment av skalbaggar, som likt MP 2, tydligt 

pekar mot ett fyllnadslager inklusive betesindikationer. 

Men, här finns även fragment av djur som lever sitt liv i 

vatten (akvatisk) och därför indikerar en öppen vattenyta. 

Det verkar som att detta stadium i anläggningen kan ha 

varit vattenfyllt, i alla fall under en tid. En tolkning, genom 

att det finns en ökad indikation på bete av de ovan beskrivna 

dyngbaggarna (Aphodius), är att man i detta skede kan 

ha utnyttjat kvarstoden av anläggningen, då lager MP 3 avsatts, 

som ”vattenhål” för betesdjur. Området runt Vaxmyra 

ligger i de lägre delarna av det omgivande landskapet, 

så de hydrologiska förutsättningarna borde ha funnits. 

Även den typiska formen på en förhistorisk brunnsanläggning 

kan fungera för denna tolkning, eftersom även brunnen 

i Vaxmyra har en typisk trattform som utvidgas upptill. 

Denna tolkning förutsätter nog att det har föranletts av 

en förändring av miljön kring bebyggelsen och var man har 

haft betesmarker för djur. Det är omöjligt att idag veta om 

BILAGA 1 199

grundvatten har kunnat producera vatten till brunnen i det 

här läget eller om vatten har avletts medvetet till anläggningen 

med syftet att förse betesdjur med vatten. 

Det var sparsamt med fynd av insekter som är bundna 

till människan och hennes boendemiljöer och aktiviteter 

mer konkret, s.k. synantropa arter. Det kan vara arter som 

lever på husens trä, skadeinsekter på spannmål eller insekter 

som – liksom idag – återfinns inifrån hus. Inomhusmiljön 

kan erbjuda varmare eller svalare miljö gentemot en 

kallare utemiljö, eller fuktigare förhållanden i kombination 

med attraktiva substrat, exempelvis fuktigt och förmultnande 

trä i huskonstruktioner. Dessa återfinns ofta i någon 

form, eftersom anläggningar som brunnar ofta ligger nära 

själva bebyggelsen. I brunnen från Vaxmyra återfinns bara 

en synantrop art, nämligen tjuvbaggen Ptinus fur, som hittas 

från både MP 2 och 3. Den bör dock ha sitt ursprung i 

utrensat material inifrån bostadshusen som skräp, fågelbon 

eller liknande. I detta material kan den inte tolkas som skadegörare 

eftersom det bara rör sig om en individ i respektive 

lager. Denna skalbagge är mycket vanlig inomhus även 

idag. 

Slutsats 

Generellt är tolkningen att brunnen legat i ett typiskt kulturlandskap, 

med odling, bete och öppna gräsbevuxna områden. 

Dock saknas nästan uteslutande indikationer på 

skogsmarken som bör ha funnits i boplatsen närhet, exempelvis 

på morän- och hällmark söder om boplatsen 

(Hellqvist m.fl. 2002). Analysen av insekter från proverna i 

brunnen avslöjar något om områdets hydrologiska karaktär 

och platsen bör ha haft en generellt fuktig karaktär, speciellt 

då lager MP 2 avsatts/deponerats. Kanske periodvis 

stillastående vatten och/eller närhet till vatten i form av 

exempelvis vattendraget norr om boplatsen. 

MP 1: tolkas som brunnens bottenlager. Miljön representerar 

ett förväntat kulturlandskap runt bosättningen, med 

odling och bete. Dock är bottenlagret delvis uppblandat 

eller överlagrat av ett första fyllnadsmaterial. 

MP 2: tolkas som ett fyllnadslager, skapat av medveten fyllnad 

med diverse material och inte kollaps av brunnsväggar. 

MP 3: tolkas som att det visserligen är någon typ av fyllnadslager, 

men att det deponerats eller varit avsatt i någon 

typ av vattensamling i den övre delen av brunnen under 

kortare tid. Denna vattensamling kan ha fungerat som 

”vattenhål” för djur. 

Referenser 

Hansen, V. & Henriksen, K. 1927. Biller VII. Bladbiller og 

bønnebiller. Danmarks Fauna band 31. Gads Forlag. 

Köpenhanmn. 

Hansen, V. 1965. Biller XXI. Snudebiller. Danmarks Fauna 

band. 69. Gads Forlag. Köpenhanmn. 

Hansen, V. 1968. Biller XXV. Ådselbiller, Stumpbiller m.m. 

Danmarks Fauna band. 77. Dansk Naturhistorisk 

Forening. G.E.C. Gads Forlag. Köpenhanmn. 

Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of 

Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica 

Scandinavica vol. 18. Scandinavian Science Press Ltd. 

Copenhagen. 

Hansen, V. 1968. Biller XXV, ådselbiller, stumpbiller m.m. 

Danmarks fauna, Bd 77. G.E.C. Gads forlag. Køpenhamn. 

Hellqvist, M., Falk, J. & Jönsson, L. 2002. Geografi i vägen 

– En geografisk och geologisk undersökningsstudie över 

lokalerna Sommaränge, Kyrsta, Vaxmyra-Kyrsta och 

Kättsta i Uppland. Rapport 2002:3. Högskolan Dalarna. 

Falun. 


Landin, B.O. 1957. Skalbaggar. Coleoptera. Bladhorningar. 

Lamellicornia. Fam. Scarabaeidae. Svensk Insektfauna 9. 

Uppsala. 

Landin, B.O. 1970. Insekter 2:1. Natur och Kultur. Stockholm. 

Lindroth, C. H., 1985, 1986. The Carabidae (Coleoptera) of 

Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica, 

vol. 15, part 1 + 2. 

Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleoptorum Sueciae. Naturhistoriska 

Riksmuseet, Entomologiska föreningen. 

Stockholm. 

Taxa Prov från brunn A9952 H U 

MP 1 MP 2 MP 3 

Diptera 

Fam. indet. – – 

Hymenoptera 

Formicidae indet. 1 – – 

Fam. Indet. 1 3 – – 

Coleoptera 

Carabidae 

Leistus ferrugineus (L.) 1 O,X,(F),He,DV E 

Clivina fossor (L.) 1 O,Gs,Du,Do E 

Trechus secalis (Payk.) 1 H,O,F,A,Do,Ll E,≠CS 

Trechus quadristriatus (Schrank) 1 O,(X),(F),A E,≠CS 

Trechus discus (Fabr.) 1 R,Gl E, SS 

Bembidion guttula (Fab.) 1 R,H,O,Rv E 

Bembidion sp. 1 – – 

Pterostichus cupreus (L.) 3 O,H,Rv,A E,≠CS 

Amara plebeja (Gyll.) 1 H,Mw,A E 

Gen. indet. 1 1 – – 

Dytiscidae 

Acilius sp. 1 Aq – 

Gen indet. 1 – – 

Hydrophiloidea 

Helophorus brevipalpis Bedel 1 Aq,L,R E 

Helophorus sp. 1 1 Aq,R – 

Cercyon analis (Payk.) 1 H,Mw,Do,(Du) 

Cercyon sp. 2 – – 

Cryptopleurum minutum (Fabr.) 1 1 1 Mw,Du,Do,Ca E 

Staphylinoidea 

Palm, T. 1963. Skalbaggar. Kortvingar: Fam. Staphylinidae. 

Underfam. Paederinae, 

Staphylininae. Svensk Insektfauna 9. Uppsala. 

Palm, E. 1996. Nordeuropas Snudebiller 1. De kortsnudede 

arter (Coleoptera: 

Curculionidae) – med særlig henblik på den danske fauna. 

Danmarks dyreliv Bind 7. Apollo books. Stenstrup. 

Hydraena sp. 1 Aq – 

BILAGA 1 201

Silphidae 

Aclypea opaca () 1 V E 

Staphylinidae 

Quedius sp. 1 1 – – 

Gyrohypnus liebi Sheer. 1 Do,Du,Ca E, 

Xantholinae indet. 1 1 – – 

Lathrobium elongatum () 2 Do,Ll E 

Lathrobium elongatum/brunnipes 1 H,Do,M,Ll E 

Omalium sp. 2 – – 

Olophrum sp. 1 – – 

Aleocharinae indet. 1 – – 

Gen. Indet. 1 – – 

Histeridae 

Hister bisexstriatus () 1 Du,Do E,≠CS 

Scarabaeidae 

Aphodius rufipes (L.) 1 Duhc E 

Aphodius distinctus (Müll.) 1 Du,Do 

Aphodius prodromus (Brahm) 1 Duch,H,Do E 

Aphodius sp. 2 1 Du – 

Geotrupes sp. 1 Du,Vf – 

Anobiidae 

Ptinus fur (L.) 1 1 Sy E 

Latridiidae 

Gen. indet. 1 – – 

Chrysomelidae 

Chaetochnema cf. laevicollis (Thom.) 1 H,X,V E 

Chaetochnema sp. 1 1 1 V – 

Curculionidae 

Otiorhynchus cf. ovatus (L.) 1 V E 

Otiorhynchus sp. 1 1 – – 

Grypus equiseti (Fabr.) 1 1 H,V E 

Fam. Indet. 1 1 – – 

Tabell 1. Insekter från Vaxmyra, anläggningen brunn A 9952. I varje prov beräknas minsta antalet individer från den mest frekvent förekommande 

kroppsdelen. Nomenklaturen följer Lundberg (1995). Habitat preferenserna indikeras för varje art enligt följande (engelskspråkigt 

anpassat): generellt öppet landskap (O), skog (F), akvatisk miljö (Aq), dammar, små sjöar och vattensamlingar (L), älvar, åar och vattendrag (R), 

stränder och kanter längs vatten (Mw), fuktiga miljöer, hygrofila (H), torra miljöer, xerofila (X), knutna till människans miljöer, synantropa (Sy), 

ängsmark och gräsmark (Gs), odlade ytor (A), vegetationsberoende arter, fytofaga (V), hed vegetation (He), lever på svamp (Vf), förmultnande 

organiskt material (Do), återfinns i gödsel (Du), lever i as (Ca), lövskräp (Ll). Den nutida geografiska utbredningen i Europa indikeras 

(Distribution): utbredd i större delen av Europa (E), centrala Skandinavien (CS) och pilen (≠) markerar det nordligaste registrerade länet för 

arten. 


Figur 1. Förekomst av arter som representerar vissa miljöer. Vissa arter representerar fler än en 

miljö och återfinns i flera staplar. 

BILAGA 1 203

Makrofossilanalys – Vaxmyra 

Anneli Ekblom 

På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på jordprover 

från boplats Vaxmyra (Raä 326 och Raä 325). Den 

grävda ytan bestod av två delar, en nordvästlig och en sydöstlig 

del, Raä 326 och Raä 325. Proverna bestod av fyllning 

ifrån ett flertal olika kontexter på boplatsen. Prover från ett 

antal takbärare till hus, varav huvuddelen preliminärt daterats 

till övergången mellan förromersk/romersk järnålder 

analyserades. Övriga provtagna anläggningar inkluderade 

härdar, ugnar och gropsystem, belägna i husen eller friliggande. 

Enstaka prover från gravar, belägna i den södra 

delen av Raä 325 analyserades även, liksom prover från kulturlager 

associerade med ett moränimpediment i den sydvästra 

delen av Raä 325. I denna del har även bronsåldersmaterial 

påträffats. Samtliga analyserade prover presenteras 

i appendix I. Dessutom analyserades prover från en 

brunnskonstruktion, påträffad i den nordöstliga delen, Raä 

326 i vad som är en mer låglänt del av området. 

Syftet med analysen var att med hjälp av de botaniska 

makrofossilierna belysa rumslig organisation i husen, och 

funktion av övriga anläggningar. Ytterliggare en målsättning 

var att belysa platsens närmiljö och resursutnyttjande 

på platsen. Presenterad rapport är en första rapportering 

av resultaten och en del av bestämningarna är ännu preliminiära. 

Preparering 

En provmängd på ca 2 liter togs ut i fält från varje anläggning. 

Därefter preparerades en delmängd (ca 1 l) och analyserades. 

I ett fåtal fall där förkomsten av förkolnat material 

var måttlig till hög preparerades senare hela provmängden. 

72 prover preparerades och totalt processades 70,5 

liter jord. 

Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes 

innan preparering. Kaustiksoda tillsattes för att dispergera 

proverna. Preparering gjordes genom en kombination av 

slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters 

hink under det att vatten tillsattes. Principen för denna 

preparering är att rörelsen får det organiska materialet att 

lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker 

till botten. Lösningen hälls sedan successivt av och sållas 

genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. Denna process 

upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre 

kan observeras. 

Proverna analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av 

ett stereomikroskop. Bestämningen av fröerna gjordes med 

hjälp av referenslitteratur Beijerink (1969), Bergren (1969, 

1981) Jacomet et al. (1989), Jacomet (1989) och Anderberg 

(1994). Referensamlingen på kvartärgeologiska institutionen, 

Uppsala universitet har också konsulterats, liksom re- 

ferenssamlingen på Geoarkeologiska laboratoriet, Riksantikvarieämbetet 

Uppsala. För den ekologiska förståelsen av 

representerade arter konsulterades Mossberg m.fl. (1997). 

Förekomsten av färska fröer i proverna var rikligt, vilket 

kan antyda sentida störningar. I analysen från boplatsdelen 

har endast förkolnat material har beaktats i analysen, övriga 

påträffade färska fröer och annat växtmaterial har betraktats 

som recent då bevaringsförhållandena inte bedöms 

vara gynnsamma för bevaring av icke förkolnat material. 

Då det gäller brunnsproverna har den fuktiga miljön 

gynnat bevaringen av subfossila fröer. Här beaktas samtliga 

subfossila fröer som förhistoriska, det kan dock inte uteslutas 

att det även finns moderna fröer representerade i detta 

material. Samtliga analyserade prover presenteras i appendix 

I och II. I appendix I presenteras en lista över de prover 

som har analyserats och i appendix II en tabell över påträffade 

makrofossil. Fragmenterade sädeskorn och annat 

identifierat material presenteras i tabellen uppskattade till 

minimum antal (med undantag av hasselnötskal som 

anges i antal fragment). Resultatet av brunnsproverna presenteras 

i tabell 2. Även här har fragmenterade fröer och 

nötter uppskattats till minimum antal. 

Hus 2 

2 prover analyserades ifrån två olika lager från en grop 

(A4616) belägen i den centrala delen av huset av huset. 

Proverna innehöll mycket små mängder träkol och ett fåtal 

förkolnade fröer, representerade av 4 fragment av obestämda 

sädeskorn, samt ett korn av havre. I pm 8034, fyllning 5, 

förekom en större mängd förkolnade fröer av målla (7 st) 

tillsammans med ett frö av stjärnblomma, ett gräsfrö samt 

ett frö av johannesört. I samma anläggning förekom även 

förkolnade fragment av hasselnötskal. 

Hus 3 

Bilaga 2 

12 prover analyserades från ett urval av husets takbärande 

stolphål. Proverna innehöll små till måttliga mängder 

träkol men jämförelsevis ett större antal förkolnade fröer. 

I de nordöstligt belägna stolphålen (A2923) framkom 2 

obestämda sädeskorn, 3 obestämda vetekorn samt 4 korn 

av bröd/kubb vete tillsammans med ett frö av målla. Ytterliggare 

ett obestämt fragment av sädeskorn förekom i 

A 2942. I de mer centrala delarna av huset (A2973) framkom 

endast en nöt av starrväxt samt enstaka fröer av målla, 

besksöta och nejlikväxt. I A 3780 framkom enstaka fragment 

av sädeskorn framkom samt enstaka fröer av målla 

och stjärnblomma. I den sydvästliga delen av huset, stolppar 

9 (A7946) påträffades 6 obestämda sädeskorn samt två 


korn. I samma del av huset (A7925) framkom även ett 

antal förkolnade ogräsfröer, framförallt av målla. Andra 

enstaka ogräsfröer som påträffades var bla måra, stjärnblomma, 

gräs och starrväxter. Även i stolph f förekom en 

större mängd fröer av målla (5 st) tillsammans med ett frö 

av syra Både i stolphål f och i stolphål A7946 påträffades 

fragment av amorft organiskt material. Dessa fragment har 

inspekterats av Ann Marie Hansson, Arkeologisk forskninglaboratoriet 

(pers kommunikation) som bedömmer 

dem som harts fragment. Liknande fragment påträffades 

även i A 3780 dessa har dock inte närmare analyserat. Ett 

antal granbarr påträffades ett i flera av husets stolphål. 

Sprutslagg påträffades i anläggning 7225. 

Hus 11 

2 prover analyserades från husets mittstolpar, ett centralt 

beläget (A8634) samt ett (A12604) beäget i den sydöstra 

delen av huset. Ytterliggare ett prov analyserade från ett 

stolphål beläget i husets vägglinje (A8972). Dessa prover 

innehöll mycket små mängder träkol och inga förkolnade 

fröer, med undantag av A 12604 där ett obestämt fragment 

av sädeskorn påträffades. 

I en härd (A8792) relativt centralt belägen, men med 

förskjutning till den nordvästra delen av huset påträffades 

ett antal fragment av sädeskorn, i ett fall närmare bestämt 

till korn. I samma härd påträffades även enstaka fröer av 

målla och gräs samt ett möjligt frö av kål (cf Brassica). Här 

påträffades också förkolnade fragment av hasselnötsskal 

samt enstaka färska ben. Ett prov analyserades även från en 

ugnskonstruktion (A8792) belägen i den sydöstra delen av 

huset. Här påträffades ett fåtal, ej identifierade fragment av 

sädeskorn samt enstaka fröer av våtarv, gräs och ännu ej 

identifierade fröer. Också här påträffades förkolnade fragment 

av hasselnötsskal. Ytterliggare en grop (A8783) belägen 

i närheten av ugnskonstruktionen analyserades. Här 

framkom dock endast ett frö av måra och inga övriga förkolnade 

fröer. 

Hus 14 


mittstolpar, och andra anläggningar belägna i huset. Proverna 

innehöll mycket små till små mängder träkol. Andelen 

färska fröer var relativt låg, främst dominerad av målla. 

I proverna förekom endast ett fåtal förkolnade fröer, representerade 

av ett obestämt sädeskorn och ogräsfröer av 

målla och vildlin. 

Hus 15 


mittstolpar, och andra anläggningar belägna i huset. Proverna 

innehöll mycket små till små mängder träkol. Andelen 

färska fröer var relativt låg, främst dominerad av målla, 

med undantag av anl 10315 som innehöll en större mängd 

färska fröer, där också målla dominerade. I proverna förekom 

endast ett fåtal förkolnade fröer, representerade av 2 

obestämda sädeskorn, 2 korn av bröd/kubbvete tillsammans 

med ogräsfröer av målla och måra. 

A 3850 (ugn) 

2 prover analyserades från två olika lager i vad som tolkats 

som en ugnskonstruktion, belägen i nära anslutning till 

hus 3. Endast i ett lager påträffades 2 förkolnade sädeskorn, 

samt 8 fröer från målla samt en representant av slideväxt. 

I samma lager förekom ett flertal fragment av sprutslagg. 

I ett annat lager förekom 6 st. förkolnade fröer av målla och 

enstaka färska och brända ben. I båda lagren förekom enstaka 

färska fröer 

Härdar, gropar och övriga anläggningar 

Raä 326 och 325 

Prov från ett antal gropar från Raä 326 och Raä 325 analyserades 

även. Grop 9237, belägen i anslutning till hus 13, 

innehöll små mängder träkol och endast två förkolnade 

fragment av sädeskorn och målla samt ett obestämt frö i 

prov nr (11240). I närheten av hus 12, provtogs en grop (A 

7645). Lager 2 var relativt rikligt med förkolnade sädeskorn, 

flertalet kunde inte närmare bestämmas till art, dock 

identifierades ett fåtal representanter av korn och ett korn 

av havre. I anläggningen framkom även enstaka ogräsfröer 

av målla. 

Från grop 15517, belägen i anslutning till hus 9 analyserades 

3 prover från 3 olika lager. Proverna innehöll små 

mängder träkol men endast enstaka förkolnade fröer, representerade 

av målla och nejlikväxt samt ytterliggare obestämda 

fröer. I samma anläggning förekom tecken på 

sprutslagg, framförallt i lager 1 (pm 17137). I prov 17138 

förekom också ett flertal förkolnade ben. 

Enstaka härdar analyserades även. Anläggning 6225 innehöll 

rikl mängder träkol, endast ett förkolnat sädeskorn. 

A 10928, innehöll rikliga mängder träkol, men inget övrigt 

förkolnat botaniskt material. A 22250, måttliga mängder 

träkol, och ett korn ej närmare bestämt till art samt enstaka 

ogräsfröer av t.ex. målla och måra. 

Gravområde och kulturlager, 

moränimpedimentet Raä 325 

A 23469, belägen i anslutning till gravområdet i den sydvästra 

delen av Raä 325, på moränimpedimentets norra 

sluttning innehöll enbart mycket små mängder träkol, 

samt enstaka färska ben. Här påträffades även en pärla i keramik. 

Ytterliggare en härd (A 23909) påträffades i samma 

område. Här påträffades endast ett gräsfrö samt rotknölar 

av gräset knylhavre. Ett prov från en grav i samma område 

analyserades även. Här påträffades endast ett fragment av 

sädeskorn tillsammans med förkolnade ben. Ett fragment 

BILAGA 2 205

av amorft organiskt material som påträaffades bedöms av 

Ann Marie Hansson, Arkeologisk forskninglaboratoriet 

(pers kommunikation) som harts. 

Fem prover analyserades även från ett kulturlager, beläget 

på moränimpedimentet i den sydvästra delen av Raä 

325. De utvalda proverna innehöll måttliga till rikliga 

mängder träkol. Proverna innehöll inga färska fröer, och 

endast ett fåtal obestämbara förkolnade fröer. 

Brunn (A9952) 

Brunnen var belägen i ett lågtliggande fuktigt område i den 

nordöstliga delen av Raä326. Som påpekats av Ranheden 

(1995), så är tolkning av ackumulation och representativitet 

av brunnslager komplicerad. De olika observerade lagren 

representerar olika faser i tid, men även inom dessa 

lager finns en tidskillnad finnas. Huvududelen av frömaterialet 

kommer troligen från fröreserven som finns i marken 

närmast brunnen, och som deponerats strax efter brunnens 

konstruktion, men även under dess användning. Med 

tiden sker en igenrasningsprocess av brunnen då material 

från djupare, äldre och fröfattigare lager kommer att deponeras 

(Engelmark 1995). En brunnsstratigrafi kan ofta representera 

en omvänd tidsstratigrafi, med äldre lager ovanpå 

yngre (Ranheden 1995). Brunnar används dock ofta 

som avfallsdepåer vilket kan komplicerar brunnens naturligt 

komplicerade stratigrafi ytterliggare. Förståelsen av 

makrofossilmaterialet är naturligtvis avhängigt tolkningen 

av brunnens lager i sin helhet. Då det gäller Vaxmyra brunnen 

har inga kornstorleksanalyser gjorts av brunnens olika 

lager. Tolkningen här är gjord baserad på fältbeskrivningen 

av brunnens lager. 

Den normal stora brunnen, 2,10 m i diameter och 1,33 

m djup brunnen bestod av 7 st lager som generallt indikerar 

fluktuerande vattennivåer. Prover togs ifrån 3 st lager 

bestående av en gråsvart gyttjig lera. Dessa mellanlagras av 

en grå lera med rostutfällningar vilket indikerar torrfaser i 

brunnen historia. Prov (Mp 1) togs från den 4 cm tjocka 

svartgrå gyttjiga leran i brunnens botten. Ytterliggare ett 

prov (Mp2) togs i ett liknade överliggande lager på 1,16 cm 

djup. Mellan dessa två lager förekom en 12 cm tjockt lager 

av, grå lera med rostutfällningar och inslag av sot. På 0,97 

cm djup förekom återigen en svartgrå gyttjig lera som även 

provtogs (Mp 3). Detta lager i sin tur överlagrades av en 

mörkgrå lera med rostutfällningar. Brunnens översta lager 

bestod av en svartgrå lera, med rikligt innehåll av skärvig 

sten, ben. Även detta lager provtogs (Mp 4). 

I samtliga fall preparerades en provmängd på 1000 ml, 

samtliga i såll med 0,25 mm maskvidd. Samtliga prover innehöll 

små till mycket små mängder kol, men inga förkolnade 

fröer. Samtliga lager innehöll insektsrester som analyserats 

vidare av Magnus Hellqvist. Denna analys är viktig 

för tolkningen av växtmaterialet eftersom den kan svar på 

frågor om användning liksom depositions och igenfyllningsförlopp. 

Samtliga påträffade fröer presenteras i tabell 

2. En indelning har gjorts mellan odlingsväxter, kultur- 

marksväxter, ettåriga respektive fleråriga och ängsväxter 

och ett sammanfattande diagram presenteras i fig 1. 

Provet från brunnens bottenlager, Mp 1, innehöll en 

större mängd fröer. Detta lager bör representera brunnens 

användningsfas och provet kan därför anses representativt 

för brunnens andvändningsperiod. I provet dominerade 

ängsväxterna något över kulturmarksväxterna. Bland 

ängsväxterna dominerade arter som gåsört (Potentilla anserina), 

tåg (Juncus spp.), starr (Carex spp.), gräs (Poaceae 

spp.) och brunskära (Bidens tripertita). Majoriteten av 

dessa växter kan associeras till en frisk till fuktig miljö. 

Bland dessa växter är ett antal, t.ex. brunskäran associerad 

till en näringsrik, dvs kväverik miljö. Kulturmarks och 

ogräsväxterna, förstärker denna bild av en kväverik miljö 

med representation av arter som svinmålla (Chenopodium 

album coll.) och penningört (Thlaspi arvense). Andra företrädda 

växter som våtarv (Stellaria media) och besksöta 

(Solanum nigrum) associeras även till näringsrik frisk 

mark. Andra väl representerade växter är vanlig pilört (Persicaria 

lapathifolium) samt gårdsgroblad (Plantago major) 

som är företrädd med större mängder. Gårdsgroblad förekommer 

ofta på trampade ytor, som t.ex. gårdsplaner. Den 

höga förekomsten av dessa tillsammans med den stora andelen 

kväverika växter kan indikera betesbruk i brunnens 

omedelbara närhet (se diskussion nedan). Odlingsväxter 

var dåligt representerade i samtliga prover i Mp 1 förekom 

dock 4 st fröer av lin (Linum usitatissimum). 

Provet ifrån överliggande lager Mp 2, innehåller liknande 

arter som prov Mp 1, men med en markant minskning 

av ängsväxterna, framförallt vad det gäller gåsört och tåg. 

Istället ökar andelen kulturmarksväxter, huvudsakligen representerade 

av besksöta och svinmålla. Förekomsten av 

våtarv och gårdsgroblad är fortsatt hög. 

Provet från överliggande lager, Mp 3, innehöll störst 

mängd fröer jämfört med övriga prover. Ängsväxterna dominerade 

i provet, med tåg utgörande mer än 50 % av det 

totala frömaterialet. Gåsört förekommer även med små 

mängder. Bland kulturmarksväxterna dominerar svinmållan 

och har här sin största representation. Arter som svinmolke 

(Sonchus asper), besksöta och våtarv förkommer 

också i mindre mängder. 

Prov Mp 4, togs ur brunnens översta lager. Här dominerade 

tåget fullständigt, (190 st). Dock med mindre representation 

än i lager (Mp 3). I övrigt framkom endast enstaka 

representanter av andra ängsmarksväxter som gåsört, 

nejlikväxter och starr. 

Brunnens användning och närmiljö 

Brunnen kan sägas spegla den lokala växtmiljön i Vaxmyras 

närhet. Som tidigare påpekats finns flera tidslager 

och användningsfaser representerade i brunnen. Här antas 

att, liksom diskuterats ovan, huvuddelen av frö materialet i 

provet från lager Mp 1, representerar fröreserven och vegetation 

som fanns i marken närmast brunnen, och är representativt 

för vegetationen under brunnens konstruktion 


och dess tidigaste användning. Brunnen ger därför en god 

förståelse av Vaxmyras lokala närmiljö under konstruktionsskedet. 

Generellt representerar fröerna en öppen, klart 

kulturpåverkad vegetation. Den dominerande floran utgörs 

av ängsmarksväxter varav flertalet indikerar en fuktig 

miljö. Detta är inte speciellt förvånande med tanke på 

brunnens läge. Flertalet av kulturmarksväxterna, liksom ett 

antal av ängsmarksväxtern indikerar näringsrika förhållanden. 

Detta tillsammans med den höga förekomsten av 

gårdsgroblad antyder möjligen att brunnen använts dels 

för vattning av djur, men också att området i sin helhet kan 

ha använts för bete (se Engelmark 1995, för en liknade diskussion). 

Förekomsten av linfröer antyder även ett annat 

möjligt användningsområde. Möjligen har brunnen även 

använts till att röta lin. Dock är förekomsten av fröer så 

liten att det inte kan uteslutas att de hamnat i brunnen som 

avfall (tabell 1). 

Växtmaterialet i prov Mp 1, Mp 2 och Mp 3 är snarlikt 

och varför också dessa lager här antas representera olika 

faser i brunnens användning. Avsaknaden av förkolnat växtmaterial 

och den lilla andelen kol antyder att det inte deponerats 

avfall eller boplatsmaterial i brunnen. De minerogena 

lager som mellanlagrar brunnens gyttjiga lerlager, 

visar rostutfällningar vilket kan indikera att brunnen tillfälligt 

torkat ut, vilket hämmat bevarandet av organiskt 

material och fröer. På basis av insektsmaterial tolkas MP 1 

som brunnens bottenlager (Hellqvist, manus), insekterna 

indikerar en snarlik miljö som växtmaterialet: ett öppet 

landskap, och ganska fuktig till fuktig ängsmark, kulturpåverkad 

och med indikationer på gödsling. Vad det gäller 

lager MP 2 och MP 3 visat insektsresterna på starkare indikationer 

mot bete, än i MP1 vilket också stöds av makrofossilmaterialet. 

På basis av insektsmaterialet föreslår 

Hellqvist (manus) att dessa två lager är fyllnadslager. Han 

föreslår även att man utnyttjat kvarstoden av anläggningen 

i detta skede som ”vattenhål” för betesdjur. Detta stöds 

möjligen av den höga förekomsten av veketåg som kan ha 

vuxit direkt på platsen i kanten av vattenhålet. Dock indikerar 

den höga förekomsten av gårdsgroblad i MP 1 att 

bete även förekommit runt brunnen under dess användningsfas. 

Det överliggande lagret, Mp 4, består troligt av deponering 

av boplatsmaterial och avfall. Som slutligen fyllt 

brunnen. Avsaknaden av kulturmarksväxter indikerar att 

brunnen inte längre var i bruk. Förekomsten av tåg, representerar 

troligt fröreserven i omkringliggande område. 

Andelen av odlingsväxter var mycket litet, detta är inte 

speciellt förvånande eftersom sädeskorn bevaras dåligt i sådana 

kontexter pga av att deras hölje inte är resistent mot 

nedbrytning (Engelmark i Eriksson, 1995). Jämförelser 

mellan pollenanalyser och makrofossilanalyser från brunnar 

visar också att odlingsväxter generellt är underrepresenterade 

i brunnar (Engelmark, 1995:9. Som tidigare diskuterats 

förekom dock i brunnens bottenlager, 4 fröer av 

odlat lin (Linum usitatissimum) (fig 1). 

Fig 1. Den procentuella 

fördelningen av odlingsväxter, 

kulturmarksväxter och 

ängsmarksväxter i Vaxmyra 

brunnen (Mp 1–3). 

Diskussion 

Möjligheten att diskutera rumslig organisation och funktion 

då det gäller husen och övriga anläggningar på boplatsen 

är begränsad. Innehållet av förkolnade makrofossil var, 

med undantag av träkol, mycket sparsamt i samtliga anläggningar. 

Enstaka förekomster av fröer omges av källkritiska 

problem som utförligt diskuterats av Ranheden (1996 

& 2000). Dock får större mängder fröer inom ett och 

samma prov anses som en deponering som inte är slumpmässig. 

Representativiteten i makrofossilmaterialet begränsas 

av svårigheten att separera vad som deponerats 

innan huset anlagts, vad som deponerats samtidigt med 

husets användning och vad som är en sekundär fyllning. 

Tolkningen är därför avhängigt en omdömesgill fält tolkning 

i provtagningsskedet. Av de analyserade husen var det 

endast i hus 3 där ett större antal fröer påträffades. Det är 

dock svårt att se ett klart mönster vad det gäller fördelningen 

av olika växtslag i hus 3 och en närmare diskussion låter 

sig inte göras. 

BILAGA 2 207

Vaxmyrabrunnen representerade arter Mp 1 Mp 2 Mp 3 Mp 4 

odlade växter lin (Linum usitatissimum) 4 

ogräs/kulturmarksväxter, 1 åriga besksöta (Solanum nigrum) 18 82 16 

Totalt påträffades endast 53 st förkolnade sädeskorn. 

Flertalet av dessa har ej kunnat bestämmas närmare till art. 

Huvuddelen av dessa förekom i ovan nämnda hus 3. I övriga 

anläggningar förekom endast enstaka sädeskorn med 

undantag av en förhöjning av sädeskorn i gropen, belägen 

i närheten av hus 12 (A 7645). Av de bestämda sädeskornen 

är både korn, huvuddelen ej närmare bestämd till art, och 

vete (huvudsakligen bröd/kubbvete) jämt representerade 

dån obestämd (Galeopsis spp) 1 

krassing typ (cf Lepidium) 1 

penningört (Thlaspi arvense) 2 2 1 

slideväxter (Polygonaceae) 5 

sump fräne typ (Rorippa palustris) 2 

svinmålla typ (Chenopodium album coll.) 29 100 159 

svinmolke (Sonchus asper) 11 11 19 

topp/hampdån (Galopsis bifida/speciosa) 5 1 

trampört (Polygonum aviculare) 19 2 

vanlig pilört (Persicaria lapathifolium) 20 7 

våtarv (Stellaria media) 21 39 10 

åkerbinda (Fallopia convulvulus) 1 2 1 

ogräs/kulturmarksväxter, fleråriga brännässla (Urtica dioica) 1 1 1 

gårdssgroblad (Plantago major) 51 38 47 

ängsmarksväxter blära/glim (Silene sp) 1 

brunskära (Bidens tripertita) 14 45 1 

fibbla (cf Leontodon type) 1 

fingerört obestämd (Potentilla spp) 1 3 3 

gåsört (Potentilla anserina) 78 124 18 1 

grässtjärneblomma typ (cf Stellaria graminae) 1 1 

kransblommig (Lamicaeae) 1 

nejlikväxter (Caryophyllaceae) 1 

gräs obestämt (Poaceae spp) 11 7 1 1 

halvgräs, starr och säv (Cyperaceae indet.) 24 27 33 8 

Tåg (Juncus) 176 401 360 190 

Antal 491 900 672 200 

Övrigt Betula 1 

Tabell 1. Representerade arter i Vaxmyra brunnen. 

kransalgssporer (Characeae) 126 11 22 3 

oidentifierad 16 4 

(se fig 2). Det kan dock inte förutsättas att samtliga anläggningar 

är samtida eller, som framgår av diskussionen ovan, 

att samtliga prover är representativa för användningsfasen. 

Fördelningen av sädeskorn, om än baserat på ett begränsat 

material, korrelerar dock väl med materialet från Kyrsta 

(Ekblom 2004). 

Om man, trots påpekade källkritiska problem, tittar på 

det totala växtmaterialet i sin helhet dominerar ogräsväx- 


ter och ängsmarksväxter över odlingsväxterna. Målla är 

den bäst representerade ogräsväxten i materialet. Höga 

förekomster av målla förekommer framförallt i olika delar 

av hus 3, i hus 2 samt i ugnen (A 3850), belägen i nära anslutning 

till hus 3. Fröer från mållväxter är svåra att identifiera 

till art, samtliga identifierade fröer tillhör dock svinmålla 

typen. Målla är en vanlig ogräsväxt på många järnålderslokaler 

från olika delar av Skandinavien (se Viklund 

1998, 76, 131). Förekomsten av målla tillsammans med sädeskorn, 

i anläggningar indikerar bruket av gödslade åkrar 

och har troligen följt med säden från åkern. Dessa 

ogräsväxter har också tillhört platsens närmiljö, i sin tur 

gynnade av djurhushållning. Andra företrädda ogräsväxter 

var måra, och enstaka representanter av stjärnblomma, 

nejlikväxter ej närmare bestämda, samt arter av slideväxter. 

Flertalet av dessa kan även dem associeras till en näringsrik 

miljö. Enstaka representanter av ängsmarksväxter, som 

gräs och starrväxter förekom i hus 3, hus 2 och hus 11. Ett 

exemplar av johannesört, associerad till en ängsmarks och 

betesmarks miljö, påträffades i A 2923, hus 3. 

Analysen från brunnsproverna belyser platsen närmiljö 

men också resursutnyttjande på platsen. Som tidigare redogjorts 

för representerar fröerna påträffade i brunnen en 

öppen, klart kulturpåverkad vegetation. Den dominerande 

floran utgörs av ängsmarksväxter. Troligen användes om- 

Fig 2. Procentuell fördelning av sädeskorn (notera att den totala 

summan endast uppgår till 53 st!). 

Fig 3. Procentuell fördelning av ängsmarksväxter, ogräsväxter och 

odlingsväxter i anläggningarna från Vaxmyra boplatsen. 

rådet där brunnen är belägen för bete, vilket också den övriga 

floran indikerar. Förekomsten av linfröer i brunnen är 

intressant eftersom lin, inte är väl representerad i det förkolnade 

materialet. Lin är troligen generellt underrepresenterad 

eftersom de oljerika fröerna snabbt förbränns 

under eldpåverkan. 

Referenser 

Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae- 

Umbifelliferae. Naturhistoriska riksmuseet. Stockholm. 

Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora.. 

Backhuys & Meesters. Amsterdam. 

Bergren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga 

forskningsrådet. Stockholm. 

Bergren,G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. 

Naturvetenskapliga forskningsrådet. Stockholm. 

Ekblom, A.. 2004. Makrofossilanalys, Kyrsta. Preliminär 

rapport. Uppsala. Geark rapporter 14. 

Engelmark 1995. Brunnarna på Håbolandet. I: Ullen I., 

Ranheden H., Eriksson T. och R. Engelmark. Om brunnar. 

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska 

undersökningar. Stockholm. 

Jacomet, S. 1987. Prähistorische Getreidefunde. Eine Anleitung 

zur Bestimmung prähistorischer Gersten und Weizenfunde. 

Basel. Botaniches Institut der Universität, Abteilung 

Pflanzensystematik und Geobotanik. Basel. 

Jacomet, S, C. Brombacher och M. Dick 1989. Archäbotanie 

am Zürichsee- Ackerbau, Sammelwirtschaft und Umwelt 

von neolitischen und bronzezeitlichen Seeufersiedlungen 

im Raum Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 

7. Zürich. Orell Füssli. 

Mossberg B., L. Stenberg & Ericsson, S. 1997. Den nordiska 

floran. Wahlström och Widstrand. 

Ranheden 1995. I: Ullen I., Ranheden H., Eriksson T. och 

R. Engelmark. Om brunnar. Stockholm. Riksantikvarieämbetet, 

Avdelningen för Arkeologiska undersökningar. 

Stockholm. 

Ranheden, H. 1996, Makrofossilanalys –funktionsbestämning 

av hus. I: H. Ranheden, E. Hyenstrand, M. Jakobsson, 

J. Rönnby, A. Nilsson. Metodstudier & Tolkningsmöjligheter. 

Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska 

undersökningar. Skrifter nr 20. Stockholm. 

Ranheden, H. 2000. Makrofossilanalys från den västra 

delen av RAÄ 82, I: Ericsson, A., N. Nydolf, B. Sander 

och G. Wickman-Nydolf. Fornlämningar mellan Snyltberga 

och Kumla. Boplatsområde och gravar från bronsoch 

järnålder, E 20 Södermanland, Härads socken, RAÄ 

72 och 82. UV Mitt, Rapport 2000:24. Arkeologiska undersökningar. 

Stockholm. 

Viklund, K. 1998. Tidiga fähus –de arkeobotaniska beläggen. 

I: Viklund, K. R. Engelmark och J. Linderholm, 

Fähus från bronsålder till idag, stallning och utegångsdrift 

i ett långtidsperspektiv. Skrifter om skogs och lantbrukshistoria 

12. Nordiska museet. 14-21. Stockholm. 

BILAGA 2 209

Appendix I: Provlista Vaxmyra, analyserade prover 

kontext A nr Pm nr volym (ml) kol sclero- sprut kalcit ben ben recenta 

tier slagg? kristal- förk färska fröer 

ler 

hus 2 4616 8034 fylln 5 900 x 8 

hus 2 4616 8035 fyll 4 1000 x 8 

Hus 3 3892/3842 sth A 700 x x x 119 

Hus 3 3881 stph B 1000 x xxx 21 

Hus 3 3812 sth C 700 x x 22 

Hus 3 7925 stph E 1000 xxx x(x) 1 x x 16 

Hus 3 ? stph f 1000 xxxx 31 

Hus 3 7946 sth G/9 1950 xxx x(x) x 1 28 

Hus 3 2942 sth I 900 xx 55 

Hus 3 2973 sth 1 1000 xx(x) 47 

Hus 3 3780 stph 1 500 x 2 

Hus 3 2923 sth J 1000 xx x 13 

Hus 3 3873 stph K 700 x x 15 

Hus 3 2500 stph L 500 xx 5 

hus 11 8589 11926 härd 900 xxx x 2 

hus 11 8783 12796 grop/botten 900 xx x 0 

hus 11 8792 12582 ugn/stph/fylln 3 900 xxx x 7 

hus 11 8972 12602 stph/fylln 800 (x) 0 

hus 11 8634 10908 stph 1000 x 0 

hus 11 12604 12613 stph 1000 x 1 1 

hus 14 10073 13119 1000 x 3 

hus 14 10155 13121 800 (x) 2 

hus 14 10578 11111 1000 x 0 

hus 14 10613 13112 1000 x 2 

hus 14 10665 13110 1200 x 2 

hus 14 10680 13109 1000 x(x) 1 

hus 14 10750 13125 1000 xx 0 

hus 14 11291 13114 1000 x 2 

hus 14 11300 13117 1000 x x 1 

hus 14 11482 13120 1000 (x) 0 

hus 14 13005 13108 1000 x x 4 

hus 14 10588 13113 sth 1000 x 0 

hus 14 10714 13107 sth 1000 x 0 

hus 14 10759 13126 sth 1000 xx 4 

hus 14 10197 13118 stph 1000 (x) 3 

hus 14 10243 13116 stph 1000 x 0 

hus 14 10272 13115 stph 1000 (x) 1 


kontext A nr Pm nr volym (ml) kol sclero- sprut kalcit ben ben recenta 

tier slagg? kristal- förk färska fröer 

ler 

hus 14 10063 13122 stph 1000 x 0 

hus 15 10163 13138 1000 x(x) x 1 

hus 15 10173 13137 stph 1000 x 0 

hus 15 10264 13133 stph 1000 xx 3 

hus 15 10298 13135 1000 x 0 

hus 15 10315 13136 stph 1000 x xx xx 32 

hus 15 10341 stph 1000 x 4 

hus 15 10396 13132 stph 1000 x 1 

hus 15 10487 13131 1000 x 1 

hus 15 10566 13129 stph 1000 x 0 

hus 15 10767 13128 sth 1000 x 1 

hus 15 11242 13130 stph 1000 x 3 4 

hus 15 11492 13127 stph 1000 x 1 

Ugn 3850 1000 x? x 3 

Ugn 3850 grå lagret 900 xxx 1 x x 8 

grop 7645 471 grop 1100 xxxx 0 

grop 7645 11759 lager 2 900 x(x) 0 

grop 7645 12106 lager 3 850 x 1 

grop 9237 11241 1000 x(x) x 2 

grop 9237 11240 nr 1 1000 x 1 

grop 15517 17139 grop/3 1000 x 5 x 2 

grop 15517 17137 grop/1 1000 x(x) x xx xxx 0 

grop 15517 17138 1000 x(x) x xxxx 0 

stolphål 13782 15087 stph 900 x(x) x(x) 22 

härd 23909 marklagret 1000 xxxx 0 

härd 10928 11925 härd/gårdspl 800 xxxxx 0 

härd 22250 22223 härd 1250 xxx 

härd 6225 11752 Härd 1000 xxxx(x) 1 

grav 22310 grav 1600 xx x 4 

gravomr 23469 ?/botten 1000 x x 3 

kollager 22873 lager 1 1000 xxx 4 

kollager 22844 lager 2 1000 xxxx 0 

kollager 22871 lager 2 1000 xxxx 0 

kollager 22872 lager 3 1000 xxx 0 

kollager 22845 1000 xxxx 0 

12004 12603 

1723 9778 1000 xxx x x 1 

R 2221 1000 xxx 

(x: mkt sparsamt, xx: sparsamt, xxx: måttligt, xxxx: rikligt, xxxxx: mycket rikligt). 

BILAGA 2 211

Osteologisk analys 

Ylva Bäckström 

Abstract 

C. 1 kg of bones emerged at the excavation of the settlement 

area of Vaxmyra. The material mainly consisted of 

animal bones, but in the southern part of the excavated 

area at least one cremation grave and scattered burnt 

human bones were found. 

Frågeställningar 

Det analyserade benmaterialet från undersökningarna i 

Vaxmyra redovisas nedan uppdelat i två områden: ett i 

norr (fornlämning 326) och ett i söder (fornlämning 325) 

(se rapporten: figur 4). Fem gårdar har definierats norr om 

bäcken och två gårdar söder därom. Dessutom undersöktes 

en grav och några kulturlagerrester i den sydvästligaste 

delen av Raä 325. Platsens användningstid är relativt väl avgränsad 

till förromersk – romersk järnålder (se rapporten: 

XX). 

Vid analysen av benmaterialet har fokus lagts på att undersöka 

de frågeställningar som angavs i undersökningsplanen 

(se punkter nedan): 

• boplatsens ekonomi i stort och om möjligt de olika gårdarnas 

ekonomi och ev sociala skillnader dem emellan, 

• rumslig indelning av hus, gård och by, 

• rituella aktiviteter 

En undersökning av de sociala skillnaderna mellan de olika 

gårdarna i Vaxmyra, se punkt 1, har visat sig komplicerad. 

Framför allt faller denna del av analysen ifrån på grund av 

att benmaterialet är för litet för att kunna generera statistiskt 

relevanta konklusioner. Svårigheter finns även beträffande 

den rumsliga avgränsningen av gårdarna på platsen 

och aktiviteternas kronologiska spännvidd. Däremot bör 

denna typ av analys vara genomförbar vid jämförelser mellan 

olika byar, t.ex. Vaxmyra – Kyrsta. 

Boplatsen – norra (Raä 326) och 

södra området (Raä 325) 

Material 

Sammanlagt har drygt 1 kg ben från den norra och södra 

delen av boplatsen analyserats. Det analyserade materialet 

består både av brända (ca 54 % av antalet fragment) och 

obrända ben (Tabell 1). Ca 86 % av benvikten har bestämts 

till art eller benslag och ca 2/3 av antalet fragment. 

De brända benen varierar mycket i färg; från brunt (ett 

fåtal) och blått över gulvitt, gråvitt till vitt (förbränningsgrad 

3-5 enligt Wahl 1982). I medeltal är de brända fragmenten 

ca 5-10 mm stora, (fragmenteringsgrad 1 enligt 

Wahl 1982). 

DJURBEN – METOD 

I analysen ingår följande moment: 

• Tvättning 

• En bedömning av de brända benfragmentens 

färg och fragmenteringsgrad. 

• Art- och benslagsbestämning (inklusive bestämning 

av bendel och sida). 

• Bedömning av ålder. 

• Dokumentation av sjukliga eller andra förändringar 

på benen. 

• Kvantifiering av materialet: antal fragment, vikt 

(g) och beräkning av minsta individantal 

(MIND). 

Bedömningen av djurarternas ålder grundar sig på 

en bedömning av de olika benslagens utvecklingsstadium, 

framför allt de långa rörbenens, och på 

käkarnas tanduppsättning (Silver 1969). 

Område Obr. ben Br. ben Totalt 

Bilaga 3 

Antal fr. Vikt (g) Fragm. Antal fr. Vikt (g) Fragm. Antal fr. Vikt (g) 

Norra (Raä 326) 538 519 1 131 17,4 0,1 669 536,4 

Södra (Raä 325) 967 407,3 0,4 663* 176,3 0,3 1630 583,6 

SUMMA 1 505 926,3 794 193,7 2 299 1 120 

* brända människoben av obestämt benslag är ej räknade 

Tabell 1. Obränt och bränt benmaterial fördelat på norra (raä 326) och södra området (raä 325). Antal fragment, vikt (g) och 

fragmenteringsgrad (vikt/antal fragment). 


Resultat 

Boplatsens ekonomi 

Den osteologiska analysen visar en boskapsstock bestående 

av nötboskap, får och/eller getter samt svin (Tabell 2 och 

3). Trots det ringa benmaterialet, vilket försämrar möjlig- 

heterna till mer exakta åldersbedömningar, så ger slaktåldersfördelningen 

inom respektive art indikationer på att 

nötboskapen slaktats i hög ålder, dvs de har troligen huvudsakligen 

hållits som mjölkdjur. Svinen, och i viss mån 

även fåren/getterna, har hållits för köttets skull. Fåren/getterna 

har sannolikt även haft en roll som ullproducenter, 

Art Antal fr. Vikt (g) Summa Mind Ålder 

B O B O Antal Vikt (g) 

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 1 27 0,1 24,3 28 24,4 2 1 > 3–4 år 

1 < 30 mån. 

Nötboskap (Bos taurus) 164 116,7 164 116,7 1 < 3 1/2–4 år 

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 3 18 0,5 1,1 21 1,6 – – 

Större gräsätare 131 139,4 131 139,4 – – 

Häst (Equus caballus) 66 118,3 66 118,3 1 Adult 

Häst (Equus caballus)? 1 1,5 1 1,5 – – 

Gris (Sus scrofa f. domesticus) 10 24 2,8 65,3 34 68,1 2 1 < 2–2 1/2 år 

1 > 2 år 

Gris (Sus scrofa f. domesticus)? 3 3,4 3 3,4 – – 

Oident. däggdjursart (Mammalia indet.) 117 104 14,0 49 221 63 – – 

Summa 669 536,4 6 

Tabell 2. Artfördelningen i norra delen av undersökningsområdet (Raä 326). Antal fragment, vikt (g) fördelat på bränt (B) och obränt (O) 

material, MIND och ålder. 

Art Antal fr. Vikt (g) Summa Mind Ålder 

B O B O Antal Vikt (g) 

Får/get (Ovis aries/Capra hircus) 10 150 2,5 62,1 160 64,6 2 1 > 3–4 år 

1 < 13–16 mån. 

Nötboskap (Bos taurus) 324 130,1 324 130,1 2 Adult > 4–5 år 

Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 1 6 0,5 0,4 7 0,9 – – 

Större gräsätare 41 290 22,4 128,1 331 150,5 

Häst (Equus caballus) 22 31,9 22 31,9 1 Adult 

Häst (Equus caballus)? 14 31 6,5 24,4 45 30,9 – Adult 

Gris (Sus scrofa f. domesticus) 14 11 2,3 5,5 25 7,8 2 1 adult, 1 infans 

Människa (Homo sapiens) 259 86,9 259 86,9 2 1 infans II, 1 adult 

Människa (Homo sapiens)? 8 2,8 8 2,8 – – 

Liten gnagare (Rodentia sp.) 9 0,3 9 0,3 1 – 

Oident. däggdjursart (Mammalia indet.) 227 124 41,2 24,5 351 65,7 – – 

Oident. (Indet.) 89 11,2 89 11,2 – – 

Summa 1630 583,6 7 

Tabell 3. Artfördelningen i den södra delen av undersökningsområdet (Raä 325). Antal fragment, vikt (g) fördelat på bränt (B) och obränt (O) 

material, MIND och ålder. 

BILAGA 3 213

vilket utslaktningen av fullvuxna djur kan visa (Vretemark 

1997; Myrdal 1997:218). Benmaterialet innehåller även 

skelettrester av häst, vars primära funktion varit att arbeta 

som drag-, rid- och lastdjur. Eventuella slaktmärken på en 

underkäke av häst kan indikera att hästskinnet tillvaratagits. 

Fiske och jakt på vilt och fågel verkar inte ha förekommit, 

då inga rester efter vilda djur påträffats i materialet. 

Ett par hundra meter strax nordväst om Vaxmyra ligger 

närmsta grannby Kyrsta. Bebyggelsen i Kyrsta, som också 

berördes av undersökningarna inför byggnationen av ny 

väg E4 (2002), omspänner kronologiskt perioderna äldsta 

bronsålder – tidig medeltid, men tyngdpunkten ligger i 

förromersk och tidig romersk järnålder, vilket tidsmässigt 

överensstämmer med bebyggelsen i Vaxmyra (Arkeologi 

E4 2002:39). Djurbensmaterialet från Kyrsta-boplatsen är 

mängdmässigt avsevärt större, är bättre bevarat (1,8 

g/obränt fragment) och är betydligt mer varierande beträffande 

antalet arter. Här påträffades förutom de vanliga 

tamdjursarterna, ett flertal vilda arter, däribland bäver, gråsäl, 

björn, skogshare och även fisk och fågel (Figur 1). 

I Kyrsta finns även benfynd av hund, katt, groda, ekorre 

och andra smågnagare (sork o.d.) (Bäckström & Sjöling 

manus). I figuren kan ses en liten övervikt av nöt och häst 

i Vaxmyra i jämförelse med Kyrsta. 

Bebyggelsen, liksom benmaterial och övrigt fyndmaterial, 

indikerar att det i Kyrsta har funnits en i jämförelse 

med Vaxmyra betydligt större by med en mer utvecklad social 

stratifigrafi. Inslagen av ben från vilt, fisk och fågel i 

Kyrsta och avsaknaden i Vaxmyra poängterar detta. Närheten 

byarna emellan och den delvis kronologiska samstämmigheten 

gör att man undrar hur de relaterar till varandra. 

En bäck, som flyter i östvästlig riktning, separerar de 

bägge ytorna åt, och gör att åtminstone det norra fornlämningsområdet 

verkar mer naturligt samhörigt med bebyggelsen 

i Kyrsta. 

Ytterligare boplatser i Vaxmyras närhet, som berörts av 

E4:a undersökningar under 2002 och 2003 är Sommaränge 

i Viksta socken, norr om Vaxmyra, Kättsta i Ärentuna socken 

samt Skärna och Trekanten i Gamla Uppsala socken 

söder därom (t.ex. Berggren & Hennius 2004). 

Människobenen i den södra delen av 

undersökningsområdet (Raä 325) 

Material 

Brända människoben, sammanlagt knappt 100 gram, hittades 

i den södra delen av undersökningsområdet (Tabell 4). 

De flesta benen, 85 gram, påträffades i den undersökta 

graven, A25. Av den totala benmängden i graven har drygt 

80 % bestämts till art och/eller benslag (Tabell 5). Graven 

innehöll ett obränt tandfragment av nöt (F1417), men i övrigt 

är benmaterialet bränt. De fåtal fragment av brända 

Figur 1. Fördelning av arter på boplatserna Vaxmyra (Raä 325, 326) och Kyrsta (Raä 327 och 328, exkl brandgravarna). Procent beräknad 

utifrån antalet fragment. Totala antalet fragment: Vaxmyra = 2 299, Kyrsta =19 926. Obs! Människobenen från gravarna i Kyrsta är inte 

inräknade i diagrammet, utan enbart lösfynden. 


AnrNR/Fnr Art Totalvikt (g) Antak fr. 

A25 (F1418-21, 1425-26) Människa (Homo sapiens) 85,4 252 

F1266 Människa (Homo sapiens) 0,3 1 

F1321 Människa (Homo sapiens)? 1,0 5 


F1356 Människa (Homo sapiens)?? 0,8 1 





Totalt 89,7 267 

Tabell 4. Brända människoben i den södra delen av undersökningsområdet (raä 325). Vikt (g) och antal fragment. 

MÄNNISKOBEN – METOD 

I analysen ingår följande moment: 

• Tvättning och grovsortering av benmaterialet i olika bengrupper. 

• En bedömning av de brända benfragmentens färg, storlek samt sotighet. 

• Art- och benslagsbestämning (inklusive bestämning av bendel och sida). 

• Bedömning av ålder och kön. 

• Kvantifiering av materialet: antal fragment, vikt (g) och beräkning av minsta individantal (MIND). 

Könsbestämningen baserar sig främst på en morfologisk bedömning (form och storlek) av specifika skelettdelar, 

främst bäckenet och kraniet. Män och kvinnors kranier skiljer sig både beträffande form och genom att muskelfästena 

är mer eller mindre uttalade. De delar av kraniet som man främst ska iaktta är ögonhålorna, örat, nacken, underkäken 

samt storleken på tänderna (Acsadi och Nemeskeri 1970:90, Bass 1987 :187ff och där anförd litteratur, 

Krogman 1962, Wahl 1982:12ff). Möjligheterna att bedöma kön så exakt som möjligt är i hög grad beroende av skelettets 

helhet och ålder. Ett fullständigt vuxet skelett bör ge en 90-100 % säker könsbedömning. För barn (under 

15–18 år) minskar säkerheten till 50 % (Acsadi och Nemeskeri 1970:74, Krogman 1962:149). 

Det är alltid den dödes biologiska ålder och inte den kronologiska åldern som bedöms vid en osteologisk analys. 

Vägledande vid bedömningen är framförallt tanduppsättningen, hur långt sammanväxningen av ledändar med 

benskaft kommit samt även i vilket utvecklingsstadium övriga skelettdelar befinner sig (Acsadi och Nemeskeri 

1970:115ff, Bass 1987:93ff, Brothwell 1981:66, Krogman 1962:6ff). Efter 25 års ålder är de flesta av skelettets delar 

fullt utvecklade. En indelning av vuxna i snävare åldersintervall är därmed av förklarliga skäl svår. Olika metoder 

för att bedöma ålder på vuxna har utarbetats och utvärderats av ett flertal forskare. De flesta metoder omfattar morfologiska 

förändringar av leder, däribland kraniets sutursammanväxning, morfologiska förändringar av symfysfogen 

på blygdbenet, revbenens artikulation mot bröstbenet, samt höftbenets led mot korsbenet. Samtliga av dessa 

metoder har i hög grad blivit ifrågasatta (Cox 2000:64 ff). 

Vid bedömningen av de gravlagda individernas ålder har en indelning i sju åldersgrupper efter Sjövold använts 

(1978). Vuxna individer som inte har kunnat placeras i någon specifik åldersgrupp har samlats under gruppen adult 

(> 20 år). 

1. Infant (0-1 år) 

2. Infans I (0-7 år) 

3. Infans II (5-14 år) 

4. Juvenilis (10-24 år) 

5. Adultus (18-44 år) 

6. Maturus (35-64 år) 

7. Senilis (50-79 år) 

BILAGA 3 215

människobenen som hittades i den västra delen av graven 

är blåvita och gulgrå till färgen (F1425-26). Övriga människoben 

(F1418-21), är gråvita/grå till färgen och sotiga. 

Sannolikt har de ursprungligen legat i någon slags behållare. 

För att uppnå konsekvens i bedömningen av förbrännings- 

och fragmenteringsgrad har Wahls gruppindelning 

använts (1982). Flertalet ben kan enligt denna placeras i 

förbränningsgrad 3–4, medelhög-hög förbränning och i 

fragmenteringsgrad 2. 

Resultat 

Den undersökta graven, A25, i den södra delen av boplatsen 

(yta B) innehöll ca 85 gram ben fördelade på 3 olika 

benkoncentrationer, varav de flesta bestod av endast ett 

fåtal ben. De mängdmässigt största benkoncentrationerna 

är samlade under fyndnummer 1418–19 och 1420–21, med 

vardera 32 och 53 gram ben (Tabell 5). Fynd av enstaka 

eller ett fåtal människoben påträffades dessutom utspritt 

på ytterligare några platser i moränbacken. De flesta hittades 

på yta B, förutom ett fragment (F1266) som framkom 

vid rutgrävningen av yta A. 

Skelettresterna i graven visade sig tillhöra en yngre individ 

i åldersgruppen infans II, dvs 5-14 år. Bland de spridda 

benen kan F1329, F1372 koch F1374 härröra från en 

yngre individ. Benfragmenten i F1329 och F1374 är gulvita 

till färgen och skiljer sig därmed i färg från benmaterialet 

i graven, som är gråvitt, grått och sotigt. Troligen härrör 

de spridda benfragmenten inte från denna grav trots att de 

också kan vara rester efter yngre individer. 

Övriga människoben, F1266 (yta A) innehållande ett 

skalltaksfragment och F1321, F1373 och F1411 (yta B), 

uteslutande fragment av långa rörben, har bedömts höra 

till vuxna individer. F1373 ligger tillsammans med F1372 

och F1374 i närheten av grav A25 (Tabell 7). 

Graven, A25, har 14 C-daterats till förromersk järnålder, 

liksom gravarna på fornlämning 328 i Kyrsta (Arkeologi E4 

2002 s 39). Undersökningarna av ny väg E4 berörde även 

gravsättningar i Fullerö, ca 1 km söder om Vaxmyra. Dessa 

är ungefär samtida med gravarna i Vaxmyra och Kyrsta, 

men befanns i princip vara fyndtomma (Arkeologi E4 

2002:26). 

Benbestämningar 

Grav A25 Brandgrav: brända människoben och obränt tandfragment 

Fynd nr 1417-1421, 1425-1426 

Totalvikt (g): 85,4 

Obestämt material (g): 13,6 

Fragmenteringsgrad, medel (mm): 15-20 (1418-21) 

Största fragment (mm): 40 

Färg/förbränningsgrad: gråvit, grå (1418-21) 

Sotighet: ja (1418-21) 

MIND (minsta individantal): 1 

Ålder: Infans II 

Kön: ? 

Bedömningsgrunder: 

MIND: Samma individ hittades i påsar med fyndnummer 

1418-21. Ev representerar ett fragment av långt rörben 

(F1425) från den västra delen av graven ytterligare en individ. 

Ålder: Kranium: diploë tunn, mycket tunna och släta tabulae, 

suturer spretiga. Mycket liten halskota, > 3–7 år (sammanväxning 

av kotkropp och kotbågar). Lårben proximal 

metafys < 15-20 år. Lösa epifyser förekommer (först efter 5 

år). 

Gravlagda djur, delar av: svett tandfragment av slidhorns-/ 

hjortdjur, sannolikt från nötboskap. Sekundärt? 

Fynd nr 1418-1419 – brända människoben 



Kommentar: blandade ben 

Färg/förbränningsgrad: gråvit, grå 

Fragmenteringsgrad, medel (mm): 15–20 

Sotighet: ja 

Fnr Art Best. Antal fr. Status Obest. Totalvikt (g) 

mat. (g) mat. (g) 

1417 Slidhornsdjur (Bovidae sp.) 0,1 1 svedd 0,1 

Benkonc. 1418-19 Människa (Homo sapiens) 26,2 103 B 5,5 31,7 



SSUUMMMMAA 71,8 252 13,6 85,4 

Tabell 5. Grav A25. Fördelning av bestämt och obestämt material samt total benvikt (g). B=bränt. OBS. Antalet människoben av obestämt 

benslag har ej räknats. 


Homo sapiens sapiens (människa): Calvarium 20, calvarium 

med sutur 14, calvarium uppspjälkade 3, calvarium 

uppspjälkat med sutur 1, mandibula 1, dens 1, maxilla processus 

frontalis dx 1, vertebra 5, costa 2, radius diafys 1, 

tibia diafys 2, os longus 48, epifyser 4 fragment. 

Antal fragment: 103 

Vikt (g): 26,2 

Fynd nr 1420-1421 – brända människoben 



Kommentar: ingen uppgift 

Färg/förbränningsgrad: gråvit, grå 

Fragmenteringsgrad, medel (mm): 15–20 

Sotighet: ja 

Homo sapiens sapiens (människa): Calvarium 50, calvarium 

med sutur 14, calvarium uppspjälkade 13, os occipitale 

2, os temporale 2, cranium 6, mandibula caput mandibula 

1, maxilla dx 1, vertebra 6, scapula 2, radius/ulna diafys 

1, femur proximal epifys (sin?) 1, os longus 41, epifyser 

6, talus 1 fragment. 


Vikt (g): 45,2 

Fynd nr 1425–1426 – brända människoben från västra 

delen av graven 



Kommentar: västra delen 

Färg/förbränningsgrad: blåvit 

Fragmenteringsgrad, medel (mm): 4 

Sotighet: nej 

Homo sapiens sapiens (människa): Os longus 1 fragment. 


Vikt (g): 0,3 

Rumsliga mönster speglade i benmaterialet 

Metod 

Det finns en mängd olika faktorer som kan påverka ett 

benmaterials utseende, innehåll och sammansättning, t ex 

typ av sediment och hur snabbt en bensamling begravs 

under sediment. Andra faktorer är väder och vind, klimat, 

mekanisk vittring, rovdjurs spridning av benen samt arkeologisk 

och osteologisk metodik. Människors olika seder 

och traditioner påverkar också, t.ex. valet av slaktprocedur 

och huruvida benavfallet bränts eller inte. Även människans 

syn på djurens funktion som köttproducerande, 

pälsdjur, dragdjur eller rituellt/tabubelagt djur påverkar 

sammansättningen av arter och benslag. Vid en osteologisk 

analys är det därför mycket viktigt att försöka ringa in de 

faktorer som påverkat benmaterialet, inte minst är detta av 

stor vikt vid jämförelser mellan olika benmaterial. 

Kvantifiering av ben och källkritik 

Ett stort källkritiskt problem är kvantifieringen av ben. 

Benmaterial kvantifieras för det mesta på tre olika sätt i 

osteologiska analyser, genom antalet fragment, genom vikt 

och genom beräkningen av minsta individantal (MIND). 

Var och en av dessa metoder är mer eller mindre missvisande. 

Yta/fnr Benslag Vikt (g) Antal fr. Färg/för- Fragm. grad, Sotig- Ålder 

bränning medel het 

A, F1266 Skalltak med sutur 0,3 1 Gråvit 10 Nej Vuxen 

B, F1321 Långt rörben diafys 1,0 5 Blåvit, gulvit 8 Nej Vuxen? 

B, F1329 Skalltak 2, revben 1, obestämt 1 0,6 4 Gulvit 7 Nej Ev yngre individ 

B, F1356 Långt rörben diafys 0,8 1 Gulvit 15 Nej Vuxen 

B, F1372 Obestämt 0,8 1 Gråvit 35 Nej Ev yngre individ 

B, F1373 Långt rörben diafys 0,4 1 Grå 20 Nej Vuxen 

B, F1374 Obestämt 0,2 1 Gulvit 10 Nej Yngre individ 

B, F1411 Långt rörben diafys 0,2 1 Gråvit 10 Nej Vuxen? 

SUMMA 4,3 15 

Tabell 6. Sammanställning av de spridda människobenen på yta A och B, Raä 325. Benslag, antal fragment, vikt (g), färg/förbränningsgrad, 

medelfragment (mm) samt ålder. Se även tabell 4. 

BILAGA 3 217

Antalet benfragment/art påverkas bl a av den slakt- och 

märgklyvningsteknik som använts och dels av skillnader i 

slakt och märgklyvningsteknik mellan arter på en boplats. 

Även en viss djurarts och/eller vissa benslags bevarandegrad 

påverkar antalet fragment/art och likaså åldern på ett 

djur. Detta kan t ex innebära att ett benmaterial inte innehåller 

några unga djur överhuvudtaget eller att endast en 

bråkdel av den ursprungliga mängden finns kvar, eftersom 

unga individers ben har sämre bevarandegrad. Likaså kan 

arter med mer fragila ben, såsom fisk och fågel, och vissa 

benslag som är mindre robusta, bli underrepresenterade. 

Eftersom beräkningar av vikten i gram/art baseras på 

antalet fragment så förekommer samma felkälla här. Dessutom 

så väger benfragment från t ex nöt och häst mer än 

benfragment från får och gris, och viktmetoden kan därför 

ge en felaktig bild av att dessa arter dominerar på en boplats. 

MIND-värdena påverkas inte lika mycket av bevarandegraden 

på benen, eftersom de benslag som används i en 

beräkning av minsta individantal ofta är de som är mest robusta. 

Risken med detta sätt att kvantifiera är att ett mängdmässigt 

litet material, eller ett material som endast innehåller 

vissa benslag pga att det deponerats av en särskild 

anledning, ger en mycket missvisande bild av arternas inbördes 

storleksförhållande. Värdet kommer dessutom att 

påverkas av att benen från unga individer lättare förintas 

(Noe-Nygaard 1987:46ff). 

På grund av dessa källkritiska problem har jag använt 

mig enbart av antalet fragment i den rumsliga analysen. 

Denna typ av mängdberäkning förutsätter givetvis att fragmenteringen 

av ett benmaterial är homogen inom respektive 

art. 

Ett annat problem som bör lyftas fram är att man som 

läsare av en osteologisk analys ibland förbiser att uppgifter 

om antalet benfragment avser just antalet fragment och 

mycket sällan antalet kompletta ben. Om en anläggning innehåller 

ett 100-tal tandfragment så kan det tolkas av läsaren 

som en mycket stor mängd tänder. Men hur många 

hela tänder handlar det egentligen om, då en kindtand från 

en ko mycket väl kan splittras upp i 50 fragment eller mer? 

För att undersöka frågeställningarna (skillnader och likheter 

mellan och inom de olika fornlämningarna) har jag 

utgått från olika parametrar som utvärderats genom spridningskartor 

och procentuella beräkningar av antalet benfragment. 

De parametrar som använts är: 

• Fragmentering, bevarandegrad 

• Benmängd och benspridning 

• Vittring 

• Märken på ben (efter bearbetning, slakt eller gnagare) 

• Bränning 

• Art- och åldersfördelning 

• Benslagfördelning (köttrika/köttfattiga) 

Analys 

Fragmentering, bevarandegrad 

Vid en jämförelse mellan den norra (326) och södra (325) 

undersökningsytan finns tydliga skillnader i benmaterialets 

bevarandegrad. De obrända benen i den norra delen 

väger i genomsnitt 1 gram/ben, i den södra 0,4 gram/ben. 

Beträffande de brända benen finns inte lika stora skillnader 

mellan områdena. Här har det södra undersökningsområdet 

minst fragmenterade ben med en genomsnittlig vikt på 

0,3 gram/ben. De brända benen på det norra boplatsområdet 

väger ca 0,1 gram/ben. 

Benmängd och benspridning 

Den totala undersökningsytan omfattar totalt 20 000 m 2 . 

Därav består fornlämning 326 av 11 000 m 2 och fornlämning 

325 av 9 000 m 2 , dvs 45 % av den totala ytan. Ca 67 % 

av totala antalet ben hittades i det södra undersökningsområdet. 

Norr om bäcken, vid Raä 326, hittades 58 % av de 

obrända benen, men endast 16 % av det totala antalet 

brända ben. Benfynden är fåtaliga, men finns rumsligt 

spridda över ytan, både i och utanför husen. Varje benfynd 

verkar generellt innehålla större mängder ben än på ytorna 

C-D söder om bäcken. 

En koncentration av både brända och obrända ben 

finns i den sydvästra delen av fornlämning 325 (ytorna A 

och B) (Figur 2). 

Vittring 

Ben med rundade kanter har definierats som utsatta för 

mekanisk vittring. Ben med avflagnad kompakt benvävnad 

(väder och vind) eller anfrätt (uppluckrad) kompakt benvävnad 

(sediment) har tolkats som angripna av kemisk 

vittring (Lepiksaar 1989 s 26). Att dela in benen i dessa 

grupper är inte helt enkelt, och det är framför allt svårt att 

veta när vittringen har inträffat. Beror den avflagnade 

kompaktan på att benen legat öppet på markytan under 

förhistorisk tid eller under nutid? Dessutom kan t ex rengöringen 

av benen förorsaka ett liknande utseende som de 

ben som utsatts för kemisk vittring. 

Det obrända benmaterialet uppvisar inga tydliga spår 

efter mekanisk vittring och har således inte påverkats av 

odling (plog) eller människor och djurs traskande. Däremot 

är materialet påverkat av kemisk vittring – väder och 

vind samt sediment. 

På den norra ytan finns fler ben som är påverkade av 

kemisk (och mekanisk) vittring, ca 72 % av totala antalet 

ben uppvisar spår av vittring. Skillnaden i vittring kan 

kanske till viss del tillskrivas olikheter mellan de bägge 

ytorna beträffande sediment och hur området använts. Sedimentet 

i det norra området består av lera och marken har 

i långliga tider brukats som åker. Även den norra delen av 

den södra undersökningsytan, direkt söder om bäcken, har 

brukats som åker och består av lerjord. Däremot utgörs 


Figur 2. Samtliga ben på fornlämning 325. 

BILAGA 3 219

Figur 3. Brända ben på fornlämning 325. 


den sydvästligaste delen av fornlämningen av en moränbacke 

bestående av sedimentet silt. 

Märken på ben (efter bearbetning, slakt eller gnagare) 

Benmaterialet innehåller inget avfall efter benhantverk. 

Gnagmärken finns på ett fåtal ben, vilket indikerar att benavfallet 

till viss del legat öppet. 

I området norr om bäcken finns betydligt fler ben med 

slaktmärken än i det södra undersökningsområdet. Ca 

76 % av alla ben med slaktmärken kommer härifrån. Att 

färre ben med slaktmärken har hittats i det södra området 

(Raä 325) kan hänga samman med att övervägande andelen 

ben är brända vilket försvårar möjligheterna att observera 

märken på benen. 

Bränning 

På ytan söder om bäcken finns betydligt fler brända ben, 

och framför allt kan man se en förtätning till moränbacken 

(yta B), i den sydvästliga delen av fornlämning 325. 

84 % av det totala antalet brända ben hittades på fornlämning 

325 (Figur 3). 

Art- och åldersfördelning 

I området norr om bäcken påträffades enbart djurben, i det 

södra både djur- och människoben. I det södra området 

hittas fynden av häst ganska väl koncentrerade till yta B. På 

den norra undersökningsytan påträffades häst i och runt 

hus 14/15 samt i hus 9. Observera att mängden hästben är 

liten beträffande båda ytorna. 

Brända ben från en ung människa och unga djur finns 

enbart i den södra delen, på yta A och B (se figur 6). 

Benslagsfördelning 

Tamdjurens skelett består, enligt beräkningar, till ca 40 % 

av köttrika ben, dvs extremitetsben samt ben från bålen 

Fornlämning 326 Fornlämning 325 

(Sigvallius 1988 s 44). I Vaxmyra finns en övervikt av köttrika 

benslag på undersökningsytan norr om bäcken (326). 

På den södra ytan är däremot fördelningen relativt jämn 

(Figur 4 och 5). 

Tittar man närmare på fördelningen av de köttfattiga 

benslagen, så ser man att det framför allt att obrända tandfragment 

dominerar i området söder om bäcken (framför 

allt yta A). Förekomsten av andra kraniedelar är mycket 

liten här jämfört med i den norra delen. Men framför allt 

är andelen ben från klövarna mycket liten i bägge undersökningsområdena, 

vilket är konstigt med tanke på att 

många av benen i klövarna är tämligen kompakta i strukturen 

och brukar bevaras relativt väl. Dessutom är dessa 

benslag lätta att bestämma osteologiskt. 

Slutsatser 

Benavfallet i området norr om bäcken (Raä 326) består huvudsakligen 

av obrända köttrika benslag, s k matavfall, från 

tamdjursarter (nöt, får/get, svin, häst). Fragment av långa 

rörben, varav ett flertal uppvisar spår efter slakt, dominerar 

materialet. Avsaknaden av primärt slaktavfall, kranier 

och ben från klövarna, indikerar att slaktområdena ligger 

utanför undersökt område (Tabell 7). 

Frånvaron av mekanisk vittring och den stora graden 

av kemisk vittring visar att det tillvaratagna benmaterialet 

i högre utsträckning än i området söder om bäcken (Raä 

325) har varit inneslutet i sediment – sannolikt är det också 

därför som benen är bättre bevarade norr om bäcken. Antingen 

beror olikheterna mellan områdena på skillnaden i 

sedimenttyp, lera respektive silt, eller t ex på att inga kulturlagerrester 

undersöktes i det norra området. 

I övrigt ger den rumsliga analysen inga specifika indikationer 

i boplatsområdet norr om bäcken (Raä 326), utan 

ger en relativt ordinär bild av dess användning. Den 

rumsliga analysen pekar däremot ut delar av det södra un- 

Bättre bevarade obrända ben, något sämre bevarade brända ben Något bättre bevarade brända ben, sämre bevarade obrända ben 

Större kemisk vittring, framför allt orsakad av sedimentet. Mindre kemisk vittring. 

Knappt någon mekanisk vittring. Ingen mekanisk vittring. 

Inget avfall från benhantverk Inget avfall från benhantverk 

Fåtal gnagmärken Gnagmärken? 

Fler ben med slaktmärken Färre ben med slaktmärken. 

Färre ben och framför allt färre brända ben. Ingen Fler ben och framför allt fler brända ben (både djur och människa) 

benkoncentration till specifik del av boplatsen. Större mängd – koncentration i sydvästra delen (yta A och B) 

ben/benfynd. 

Enbart djurben (tamdjursarter). Tamdjursarter och brända människoben (yta A och B). Brända ben av 

unga djur/människa (yta A och B). Bland de benslagsbestämda 

fragmenten förekommer endast rester efter tänder och kranium på 

yta A. 

Övervikt köttrika benslag – matavfall, framför allt fragment av Relativt jämn fördelning mellan köttrika och köttfattiga benslag. 

långa rörben. Undervikt på ben från klövarna. Övervikt på tänder och tandfragment. Undervikt på ben från klövarna. 

Tabell 7. Sammanställning av rumslighet och tafonomi i det norra och södra undersökningsområdet i Vaxmyra. 

BILAGA 3 221

Figur 4. Köttrika benslag…325. 


Figur 5. Köttfattiga…325. 

BILAGA 3 223

dersökningsområdet, yta A och B. Här förekommer en dominans 

av brända ben, både från människa och djur, och 

koncentrationer av brända ben från unga djur. Dessutom 

visar analysen en dominans av obrända tandfragment från 

tamdjursarter, framför allt på yta A. 

Rituella aktiviteter 

I enlighet med frågeställningarna i undersökningsplanen 

har förekomsten av rituella aktiviteter med utgångspunkt i 

benmaterialet undersökts. 

Djuren har alltid haft stor betydelse för människans 

överlevnad. Under den tid som den undersökta bebyggelsen 

i Vaxmyra existerade baserades en stor del av bygdens 

ekonomi på tamboskapen. Men djuren har även haft andra 

funktioner, förutom den rent ekonomiska. I alla samhällen 

har de haft en betydelsefull roll i mytologin och ingått i ritualer, 

vars innebörd och funktion varierat, t ex i samband 

med olika rites de passages (födelse, initiation, pubertet, 

bröllop, död) eller vid offerhandlingar med ändamålet att 

ge framgång, fertilitet och skydd åt människorna och deras 

omgivning (se t.ex. Näsström 2002). 

Husdjuren förefaller, utifrån en mängd olika arkeologiska 

sammanhang ha haft stor betydelse i olika typer av ritualer 

särskilt under bronsålder och järnålder. Djuren påträffas 

i gravar, som bilder på hällar, stenar och föremål 

samt på speciella platser, t ex som offer i byggnader, våtmarker, 

brunnar, liksom i avskrädeshögar (Jennbert 

2002:109ff). Att djuroffer alltmer börjar förekomma i det 

arkeologiska källmaterialet (husen) under dessa tidsperioder 

har kopplats samman med att man vid denna period 

börjar stalla tamboskapen (Paulsson-Holmberg 1997:167). 

De benslag som är mest frekventa både i gravar, på kultplatser 

och som byggnadsoffer, är kranier och långa rörben. 

Antropologiska studier har visat att också tänder, päls, 

skinn och fjädrar brukar förknippas med förfäderna (Jennbert 

2002:115ff). För det mesta är de deponerade benen i 

byggnader obrända, men ex på brända depositioner finns 

också, bl.a. från Lundsgaard på Fyn och Ginderup på Jylland 

(Paulsson 1993:55ff, 67ff). 

Förutom graven på yta B, kan man utifrån den rumsliga 

analysen ovan skönja vissa mönster som kan vara spår 

efter rituella aktiviteter. Fynd av enstaka eller ett fåtal människoben 

påträffades, som tidigare nämnts, utspritt på 

moränbacken på yta A och B (Figur 6). Bland annat hittades 

människoben i den västligaste delen av hus 3 på yta B, 

i anslutning till en större sten och en grop. Trots att detta 

fynd endast består av fyra fragment av en ung individ, så 

skulle det mycket väl kunna utgöra resterna efter ytterligare 

en grav. En möjlig förklaring till detta fynd kan vara att 

graven/gravarna fanns här innan huset/-n byggdes. 

Dessutom påträffades direkt väster om fyndet av människoben, 

i en av de takbärande stolparna till hus 3 

(A7843), en koncentration av brända ben från ett lamm 

(33 fragment av bl a svanskotor och höftben). Eftersom 

benen är brända och dessutom hittades ytligt i stolphålet 

bör det inte betraktas som ett husoffer (se definitioner i 

t.ex. Paulsson-Holmberg 1997), men möjligen kan de sammankopplas 

med rituella aktiviteter i samband med begravningarna 

på platsen, t ex utgöra resterna efter en begravningsmåltid 

eller matoffer. Att benen har bränts kan 

associeras med det förhärskande brandgravskicket under 

förromersk järnålder. En alternativ tolkning skulle kunna 

vara att de västligaste stolpparen i hus 3 utgör ett separat 

hus med rituell funktion, då även de ovan nämnda människobenen 

hittades på denna plats. 

Ytterligare en bensamling av brända ben från ett ungt 

djur påträffades på samma yta. Denna bensamling innehöll 

åtta kraniefragment från en griskulting och hittades strax 

öster om graven (A25)! Även här har således en bensamling 

av ett ungt djur placerats i närheten av gravläggning en 

av en ung människa! Dessutom påträffades en koncentration 

av brända ben från ett ungt djur på yta A, se nedan. 

Obrända tänder och tandfragment 

Även de obrända tänderna och tandfragmenten på yta A 

och B, vilka framförallt hittades i kulturlager, skulle kunna 

ha ett samband med ritual. 

I kulturlagret, A16095 på yta A hittades ”stora mängder” 

obrända tänder, sammanlagt 369 tandfragment från 

tamdjursarterna nöt och får/get (Figur 7-8). Men detta 

skulle, enligt den diskussion som fördes ovan i metodkapitlet, 

kunna utgöra resterna av enbart ett fåtal tänder. 

En analys av kulturlagret på yta A visar att benmaterialet 

till 83 % består av tandfragment. De övriga 17 % utgörs 

av brända djurben, varav 70 fragment härrör från ett ungt 

djur, samt ett bränt ben av människa. Det brända människobenet 

är ett skalltaksfragment som bedömts komma 

från en vuxen individ. Människobenet hittades i lager 1, 

medan de flesta djurbenen verkar härröra från toppen av 

lager 2, ett sotigt och skärvstensbemängt lager. Samtliga 

ben på yta A, förutom ett, hittades i kulturlagret. I övrigt 

innehöll kulturlagret ganska stora mängder keramik i lager 

3 samt bränd lera och enstaka keramikfragment i lager 2. 

Lager 2 och 3 i kulturlagret har daterats till romersk järnålder 

och är således inte samtida med vare sig den daterade 

graven eller husen på yta B. Däremot överensstämmer 

dateringen delvis med övriga hus på undersökningsytan. 

Frågan är då – hur ska förekomsten av de obrända tänderna 

och de brända djurbenen tolkas – rituellt, funktionellt, 

slumpmässigt eller är bensammansättningen i kulturlagret 

ett resultat av bevaringsförhållandena på platsen? 

Något som skulle kunna tala för det sistnämnda är den totala 

avsaknaden av obrända ben just här, fastän de förekommer 

i relativt gott skick i framför allt det norra undersökningsområdet. 

Men i det norra området hittades flertalet 

ben nedgrävda och inte placerade på markytan, vilket 

delvis har skyddat benen från vittring. Då benen hamnar 

på markytan, som t ex i ett avsatt kulturlager, utsätts benen, 

och speciellt de obrända benen, för en snabbare nedbryt- 


Figur 6. Brända människoben och brända ben från unga djur på yta A och B, Raä 325. 

BILAGA 3 225

Figur 7. Obrända tandfragment på yta A och B. Raä 325. 


Figur 8. Yta A, kulturlager 16095. Lagret innehåller obrända tänder av nöt och får/get samt brända djurben med undantag av tänder. Lagret 

innehåller även ett bränt människoben. Antal fragment=447, varav 78 brända. 

ningsprocess. Om en käke placerats på markytan så kan således 

käkbenet ha vittrat bort, medan tänderna är det enda 

som finns kvar (Jonsson 2004 muntligen). Anledningen till 

att obrända tänder och brända ben skulle kunna bevaras 

ligger i emaljens hårdhetsgrad respektive det oorganiska 

innehållet i brända ben, vilket förbättrar deras motståndskraft 

mot tafonomiska processer. 

En annan tolkning är att man medvetet samlat in tänder 

och placerat dem på markytan. Närheten till graven 

och de spridda människobenen på yta A och B, kan antyda 

en rituell funktion – ett rituellt bruk av dessa två ytor 

under förromersk och romersk järnålder. 

Ett liknande område som yta A i Vaxmyra undersöktes 

under 2002 i Buddbo ca 1 km söder om Vaxmyra. Här påträffades 

förutom härdar och kokgropar ett par skärvstensvallar 

med fynd av obrända tänder från nöt eller nöt/häst. 

Dateringen ligger i äldsta järnålder. Övrigt fyndmaterial 

var knapert och bestod av lite keramik, kvartsavfall och 

brända djurben. Den ena skärvstensvallen innehöll 14 

tandfragment av nöt eller nöt/häst. Den andra innehöll 36 

brända djurbensfragment (5,7 g) och 190 obrända tandfragment 

av nöt eller nöt/häst. I slutundersökningsrapporten 

tolkas skärvstensvallarna snarare som funktionella 

och/eller rituella anläggningar än som överblivet avfall. 

”Inte heller kan anläggningarnas funktion som rök- eller 

torkanläggningar entydigt bekräftas eller emotsägas” 

(Scharp 2004:10ff; Sigvallius 2004:tabell 7, 35). 

Även de tre kulturlagren på yta B i Vaxmyra innehåller 

obrända tandfragment av nöt, får/get och häst, men inte 

alls i samma mängd som på yta A. Samtliga kulturlager på 

yta A och B, förutom lager 100733 direkt söder om graven 

A25, är likartade till sin fyllning – sotiga med inslag av 

skärvsten. Lager 100733 skiljer ut sig från de övriga lagren 

genom mindre skärvsten i fyllningen och sitt rikliga innehåll 

av bränd lera. Benmaterialet i lagret domineras dessutom 

av obrända djurben vilka representeras av både köttrika 

och köttfattiga benslag. De enda obrända benen som 

förekommer i de andra kulturlagren på yta B är tandfragment, 

och resterande djurbensfragment i lagren är, liksom 

på yta A, brända (Figur 9–11). Tillkomsten av detta lager 

bör på grund av skillnaderna ha ett annat ursprung och 

funktion än övriga kulturlager. 

Sammanfattning 

Analysen av benmaterialet från undersökningarna i Vaxmyra 

visar på en ordinär boplats med en boskapsstock bestående 

av tamdjursarter – nöt, får/get, svin samt häst. Men 

fyndet av en grav, innehållande en individ i 5-14 års ålder, 

samt spridda människoben i den sydvästra delen av fornlämning 

325 pekar även ut ett rituellt område som delvis är 

BILAGA 3 227

Figur 9. Yta B, kulturlager 22735. Lagret innehåller obrända tänder av nöt, och i övrigt brända djurbensfragment med undantag av tänder. 

Antal fragment=39, varav 17 obrända. 

Figur 10. Yta B, kulturlager 21699. Lagret innehåller obrända tänder av häst, och i övrigt brända djurtänder och djurben. Antal 

fragment=21, varav 5 brända. 


Figur 11. Yta B, kulturlager 100733. Lagret innehåller obrända och brända djurben, representerade av både köttrika och köttfattiga 

benslag. Antal fragment =290, varav 30 brända. 

samtida med bebyggelsen. Den rumsliga analysen av benmaterialet 

gav ytterligare indikationer på rituella aktiviteter 

i detta område, dels dominansen av brända djurben, 

förekomsten av benkoncentrationer av unga djur och även 

förekomsten av obrända djurtänder. Möjligen visar detta 

på ett rituellt bruk under förromersk tid, där bränning av 

unga djur sker tillsammans, under eller efter gravläggningen 

av barn/ungdomar. 

Referenser 

Acsadi, G. & Nemeskeri, J. 1970. History of human life span 

and mortality. Akademiai Kiado, Budapest. 

Arkeologi E4. Årsberättelse 2002. Utgrävningar från Uppsala 

till Tierp (red. Katja Jahn & Ylva Fontell) Uppsala 

2003. 

Arkeologi E4. Årsberättelse 2003. Utgrävningar från Uppsala 

till Tierp (red. Katja Jahn & Ylva Fontell) Uppsala 

2004. 

Bass, W. M. 1987. Human Osteology: a Laboratory and Field 

Manual. Missouri Archaeological Society, Special Publications, 

University of Missouri. 

Beskow-Sjöberg, M. 1977. The Archaeology of Skedemosse 

IV. Stockholm. 

Brothwell, D. R. 1981. Digging up Bones. British Museum 

(Natural History), Oxford University Press. Oxford. 

Berggren, A. & Hennius, A. 2004. Sommaränge – hus, odling 

och tjärframställning. Raä 179, Viksta sn, Uppland. Undersökningar 

för E4. Rapport 2004:02, avd. för arkeologiska 

undersökningar. Upplandsmuseet. Uppsala. 

Bäckström, Y. 1996. Tafonomiska processer. Exemplet Fågelbacken, 

Hubbo sn, Västmanland. C-uppsats i arkeologi. 

Institutionen för arkeologi, Uppsala universitet. Uppsala. 

Bäckström, Y. & Sjöling, E. (manus). Osteologisk analys. I: 

Engström, T., Onsten A. & Wikborg, J. (manus). Slutundersökningsrapport, 

Kyrsta. Väg E4, sträckan Uppsala- 

Mehedeby, Uppland, Ärentuna sn, Kyrsta, Raä 327-329. 

Uppsala. 

Cox, M. & Mays S. (Eds.) 2000. Human Osteology in Archaeology 

and Forensic Science. London. 

Cox, M. 2000. Ageing adults from the skeleton. In: Cox, M.. 

& Mays S. (Eds.). Human Osteology in Archaeology and 

Forensic Science, pp. 61-81. London. 

Fallgren, J-H. 1993. Bebyggelsehistoriska undersökningar i 

Böda sn på Öland. Kalmar län. 

Fallgren, J-H. 1994. En vendel- och vikingatida grophusbebyggelse 

i Övra Wannborga på Öland. Tor 26:107-144. 

Uppsala. 

Jennbert, K. 2002. Djurben i nordisk förkristen ritual och 

myt. I: Jennbert, K, Andrén, A. & Raudvere, C. (red.). 

Plats och praxis – studier av nordisk förkristen ritual. 

Projektet: Vägar till Midgård, s. 105-133. Falun. 

BILAGA 3 229

Jonsson, L. Osteology, Naturhistoriska Riksmuseet, Göteborg 

muntlig 

Krogman, W. M. 1962. The human skeleton in forensic medicine. 

Springfield-Illinois-USA. 

Kulturhistoriskt Lexikon för nordisk medeltid (KL). 1981. 2:a 

upplagan. Viborg. 

Lepiksaar, J. 1989. Om den tafonomiska förlustens betydelse 

vid kvantitativ analys av antropogena tanatocoenoser. 

I: Iregren, E. & Liljekvist, R. (red.). Faunahistoriska 

studier tillägnade Johannes Lepiksaar. University 

of Lund. Institute of Archaeology Report Series no. 

33:21-36. Lund. 

Myrdal, J. 1997. Medeltida boskap i Sverige. Diskussion 

kring en avhandling. Fornvännen 92:209-220. 

Noe-Nygaard, N. 1987. Taphonomy in archaeology with 

special emphasis on man as a biasing factor. Journal of 

Danish Archaeology, vol. 6:7-62. 

Näsström, B-M. 2002. I livets skeden. Om passageriter i 

fornskandinavisk religion. I: Jennbert, K, Andrén, A. & 

Raudvere, C. (red.). Plats och praxis – studier av nordisk 

förkristen ritual. Projektet: Vägar till Midgård, s. 69-82. 

Falun. 

Paulsson, T. 1993. Huset och lyckan. En studie i byggnadsoffer 

från nordisk järnålder och medeltid. C-uppsats. AK- 

003 vt-93. Arkeologiska institutionen, Lunds universitet. 

Lund. 

Paulsson-Holmberg, T. 1997. Iron Age building offerings. 

Fornvännen 92:163-175. Stockholm. 

Scharp, A. 2004. Skärvig, bränd sten vid Buddbo – function 

och/eller rit? RAÄ UV GAL, Dokumentation av fält- 

arbetsfasen 2004:1. Arkeologisk förundersökning och 

undersökning. Väg E4, sträckan Uppsala-Mehedeby, 

Uppland, Ärentuna sn, Buddbo 2:1, RAÄ 336. 

Sigvallius, B. 1988. Husdjur på förhistoriska boplatser- en 

utvärdering av osteologiska undersökningar. Gotländskt 

arkiv. S 39-45. 

Sigvallius, B. 2004. Osteologisk analys. I: Scharp, A. Skärvig, 

bränd sten vid Buddbo – function och/eller rit? 

RAÄ UV GAL, Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1. 

Arkeologisk förundersökning och undersökning. Väg E4, 

sträckan Uppsala-Mehedeby, Uppland, Ärentuna sn, 

Buddbo 2:1, Raä 336. 

Silver, I. A., 1969: The ageing of domestic animals. I: Brothwell, 

D. R. & Higgs, E. (Eds.): Science in Archaeology, pp. 

283-302. London. 

Sjövold, T. 1978. Interference concerning the age distribution 

of skeletal populations and some consequences for 

paleodemography anthropology. Közl 22. Akademiai 

Kiado, Budapest. 

Wahl, von J. 1982. Abhandlungen. Leichenbranduntersuchungen. 

Ein Überblick über die Bearbeitungs- und 

Aussagemöglichkeiten von Brandgräbern. Praehistorische 

Zeitschrift 57. Band 1982. Berlin, New York. 

Engström, T., Onsten A. & Wikborg, J. (manus). Slutundersökningsrapport, 

Kyrsta. Väg E4, sträckan Uppsala-Mehedeby, 

Uppland, Ärentuna sn, Kyrsta, Raä 327-329. 

Uppsala. 

Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap: Kosthåll och 

djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial 

från Skara. Skara. 


En specialregistrering av keramik 

Ärentuna socken, Vaxmyra 13:1, Raä 325 och Kyrsta 2:3, 3:2 och 3:3, Raä 326 

Thomas Eriksson 

Inledning 

Ett av de största fyndmaterialen från undersökningarna på 

fornlämningarna Raä 325 och 326 var förhistorisk keramik. 

Framförallt var de ytorna som inte hade plöjts under 

historisk tid på Raä 325 vid Vaxmyra som var rika på keramik. 

Merparten av materialet har en karaktär som grovt 

kan dateras till äldre järnålder, även om inslag från framförallt 

bronsålder finns. Förutom keramiken i sig är spridningsmönstret 

och avfallshanteringen intressant att studera 

i Vaxmyra. 

Som daterings underlag har den Beckers indelning av 

den förromerska järnåldern fungerat. Det innebär att 

period I kan sättas till ca 600/500-300 f. Kr., period II till ca 

300-200/150 f. Kr. och slutligen period III rymmer tiden 

mellan 200/150 f. Kr. – 0/50 e. Kr. (Becker 1961:270f). Den 

äldre romerska järnåldern, period IV, sätts i detta sammanhang 

till ca 0-180 e. Kr. 

Målsättning och metod 

Registreringen har delvis sin bas i Birgitta Hulthéns modell, 

men har vidarebearbetats för att anpassas till IntraSis 

av författaren. Fynd från en och samma kontext delas upp 

i kärl och kärldelar. Kärldelarna registreras där varje del bedöms 

utifrån sin form för att om möjligt rekonstruera hela 

kärlet. Varje dels egenskaper kan vara av vikt för bland 

annat datering. För att nämna några specifika formelement 

så är till exempel mynningens utformning ett viktigt klassifikationssystem 

som kan datera kärlet (Becker 1961). 

Vid specialgenomgången av keramiken var denna 

redan fyndregistrerad enligt en av författaren gjord mall. 

Denna registrering har dessvärre inte kunnat användas 

fullt ut på grund av ofullständigheter. På grund av begränsade 

resurser har specialgenomgången inriktats på mynningspartier. 

Den tidigare gjorda fyndregistreringen har 

inte kunnat användas på grund av olika bedömningar. 

Varje fynd har fått ett fyndnummer i en löpande serie. 

Fynd som påträffats i anläggningar eller rutor har länkats 

till dessa fyndkontexter. Lösfynd samt fynd i större lager 

som inte rutgrävts har mätts in som separata fyndenheter. 

Detta har fått till följd att keramikmaterialet från kulturlager 

och skärvstensflak delvis var mycket uppsplittrat. 

Specifika kärl har genom denna metod delats upp på en 

mängd olika fynd, varav rekonstruktionen av hela kärl är 

svår att göra. Vid fyndregistreringen har keramiken delats 

upp i olika kärldelar med separata fyndnummer. För att 

föra ihop enskilda fynd till möjliga kärl har fragment och 

fynd som sannolikt hör samman kärl fått ett separat kärlnummer 

i en löpande serie. 

Bilaga 4 

Kärlnumren har sedan använts för att göra en uppskattning 

av minimiantalet kärl på undersökningen. 

Denna uppskattning är mycket approximativ och bygger 

främst på bevarade mynningsfragment. Fragment med en 

likartade yttre och inre morfologiska drag funna i närheten 

av varandra har tolkats som tillhörande ett kärl, även om 

de inte har passning till varandra. Metoden har många felkällor. 

Ett och samma kärl kan erfarenhetsmässigt ha 

mycket olikartad utformning eftersom de är handgjorda 

och i många fall har ytterst liten omsorg lagts av tillverkaren 

på en mer raffinerat utförande av exempelvis mynningsläppen. 

Givetvis kan fragment som liknar varandra 

dessutom tillhöra olika kärl. 

Det primära syftet med studien var att rekonstruera de 

enskilda kärlen med utgångspunkt i keramikfragmenten. 

Inget kärl har bevarats intakt utan alla är av naturliga skäl 

mer eller mindre fragmenterade. Vid registreringen koncentrerades 

intresset på att definiera kärltyper, storlekar, 

formelement, bränning, ytbehandling, gods och magring. 

Som tidigare nämnts, har utgångspunkten fått bli mynningsfragmenten. 

Frågeställningarna var att studera avfallsmönster, 

keramiktyper och att tidsbestämma materialet. 

Undersökningen har berört flera olika geografiska delytor 

av flera boplatser och andra aktiviteter. För att kunna 

jämföra fyndmaterialet från dessa geografiska ytor och om 

möjligt se skillnader i tid och funktion mellan dessa har 

materialet delats upp i sju geografiska ytor med beteckningar 

från A-G (se tabell 1). 

Undersökningsresultat 

Totalt har framkom knappt 16 kg keramik på hela undersökningen. 

Över 99 % av mängden, både sett till antalet 

fynd och till vikten framkom på Raä 325 vid Vaxmyra. På 

den överplöjda boplatsen, Raä 326 på Kyrstas ägor, påträffades 

endast enstaka keramikskärvor (se tab. 1). Det var 

framförallt de oplöjda ytorna A-C på Raä 325 som har gett 

ett rikt keramikmaterial. Här kan även en klar avfallshantering 

skönjas där krossad keramik har kastats eller möjligen 

deponerats på den blockrika ytan B. Däremot föreföll 

yta C, där flera hus påträffades, att i större utsträckning ha 

hållits ren från keramikavfall. På det blockrika området på 

yta B:s västra del framkom merparten av keramiken. I området 

fanns kulturlager, skärvstensansamlingar och härdar, 

men även anläggningar som kan vara gravar. På den norra 

delen av ytan fanns anläggningen A22310 med en kantkedja, 

men ytterst få fragment av keramik påträffades där. 

Centralt på ytan låg den kantkedjeförsedda anläggningen 

A23887 med A4972. I den östra delen påträffades en botten 

BILAGA 4 231

! 

! ! 

! 

! 

! 

! ! ! ! 

! 

! ! ! 

! 

! ! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! ! 

! ! 

! ! 

! 

!! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

!!! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! 

! 

! ! ! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! !! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! !! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! 

! ! !!!! 

!! ! ! 

!!! ! 

! 

! ! 

! 

! !! !!! 

! 

! ! 

! ! 

! ! 

! !! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! ! 

! 

! 

! ! ! ! ! ! 

!!!! 

! 

! 

! 

! ! ! ! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! !! ! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

av ett kärl (kärl 1) samt ytterligare fragment av resten av 

kärlet. Kärlets slutliga funktion kan endast avgöras av den 

arkeologiska kontexten. Det rör sig om vanlig boplatskeramik 

som sekundärt kan ha använts som benbehållare eller 

bikärl i en grav. Begravningar och kasserat boplatsmaterial 

kan vara svåra att särskilja, speciellt under yngre bronsålder 

och äldre järnålder. Det finns därför förutsättningar 

! 

! 

0 10 20 30 40 

meter 

50 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! 

!! 

!!!! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! ! ! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! ! 

! 

! 

! ! ! 

!! 

! 

! ! ! 

! 

! 

att flera av kärlen på området kan sekundärt ha använts vid 

ceremonier kring begravningar. Oftast är begravningskärlen 

nämligen återanvända brukskärl. 

Att yta D på Raä 325 samt ytorna E-G på Raä 326 saknar 

större mängder av keramik hör sannolikt samman med 

den sentida plöjningen som har förstört eventuella avfallslager. 

Anmärkningsvärt är dock att även de större nedgräv- 

232 VAXMYRA – TVÅ BOPLATSER VID EN BÄCK 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

Antal skärvor 

! 1- 7 

! 8- 23 

! 26- 49 

! 55- 88 

! 99- 153 

! 190- 359 

Figur 1a. Spridning av keramiken på boplatsen. Spridning av skärvor i område Raä 325 (skala 1:1000). b. Spridning av 

skärvor tillhörande olika kärl i område Raä 325 (skala 1:500).

ningarna på dessa ytor, liksom brunnsfyllningarna, saknar 

keramikfynd av någon större omfattning. Ofta har dylika 

sekundärt använts som avfallsgropar. 

Kärltyper 

y= 6650200 

x= 77160 

0 10 20 

meter 

30 

De rekonstruerbara kärltyper som förekommer i materialet 

kan utifrån sin form delas upp i två huvudgrupper, 

nämligen de tvåledade kärlen och de tre- eller i vissa fall 

fyrledade kärlen. Den vanligaste gruppen i Vaxmyra är 

enkla 2-ledade kärl, det vill säga mer eller mindre tunnformiga, 

konvexa kärl med inåtlutande mynningar (kärl 1, 3, 

5, 9, 16, 17, 36, 38, 39, 40, 44, 46 och 51). I denna studie har 

benämningen endast använts för kärl med enkel konvex 

profil. Finns antydningar till en rak eller lätt utsvängd 

mynning definieras i stället kärlen som 3- eller flerledade. 

De 2-ledade förekommer under bronsålder och hela järnåldern 

och användes ofta för större förrådskärl, kokkärl 

KÄRLNUMMER 

Figur 1b. Spridning av keramiken på boplatsen. Spridning av skärvor tillhörande olika kärl i område Raä 325 (skala 1:500). 

eller möjligen enklare bordskärl. Typen finns på område A- 

D. 

Den näst vanligaste formtypen, som upptar omkring 

en tredjedel av kärlen, är de 3-ledade kärlen (kärl 11, 13, 15, 

21-23, 31 och 50). Dessa har en mer eller mindre S-formig 

profil med rak eller utsvängd mynning och en mer eller 

mindre accentuerat avsatt hals och skuldra. Hit hör såväl 

större situlaformade förråds- och kokkärl samt mindre 

dryckesskålar. Formen är vanlig under hela bronsåldern i 

olika varianter och förekommer sedan under äldre järnålder 

för att sedan minska i användningen under yngre 

järnålder. Typen förekommer på område B och C. 

Slutligen finns ett 1-ledat kärl, nämligen pygmékärlet 

nr 47 från område B. Kärlet är 38 mm högt, mynningsdiametern 

är 47 mm och bottendiametern 27 cm. Det är tummat 

med klara fingerintryck längs mynningen. Pygmékärl 

med klara urnypningar längs mynningskanten är förekommer 

under yngre bronsålder (Jaanusson 1981:86). Vax- 

BILAGA 4 233 

1 

2 

4 

17 

21 

31 

48

RAÄ 325 325 325 325 326 326 326 

Yta A B C D E F G Summa 

Vikt, g 3063 11557,8 702,5 461,9 5,6 7,2 16,6 15814,6 

Vikt % 19,43 % 73,21 % 4,24 % 2,93 % 0,04 % 0,05 % 0,11 % 110000,,0000 %% 

Antal fragment 1384 3592 249 69 2 1 9 5306 

Ant. fragm. % 26,08 % 67,72 % 4,67 % 1,30 % 0,04 % 0,02 % 0,17 % 110000,,0000 %% 

Medelvikt/fragm. 2,21 3,21 2,69 6,69 2,80 7,20 1,84 2,97 

Antal fyndposter 65 491 59 161 (2 en recent) 1 3 637 

Antal fyndposter % 10,20 % 77,08 % 9,26 % 2,51 % 0,31 % 0,16 % 0,47 % 110000,,0000 %% 

Antal kärl 4 28 8 2 (1) (1) (3) 42(47) 

Kärl % 9,52 66,67 19,05 4,76 (2,13 %) (2,13 %) (6,38 %) 110000,,0000 %% 

(8,51) % (59,57) % (17,02) % (4,26) % ((110000,,0000 %%)) 

Antal fyndposter utan kärlnr 51 406 52 14 1 1 1 526 

Antal fyndposter utan kärlnr i % 78,46 % 82,69 % 88,14 87,50 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 8822,,5577 %% 

av totala antalet fyndposter 

Specialgenomgång antal fyndposter 30 231 17 13 1 1 3 296 

Specialgenomgång antal 46,15 % 47,05 % 28,81 % 81,25 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 4466,,4477%% 

fyndposter i % 

Tabell 1. Översiktlig tabell över keramiken från boplatserna 

myrakärlet har inte några tydliga urnypningar men fingerintrycken 

påminner om denna dekoration. Pygmékärl 

brukar annars vara vanliga under just yngre bronsålder, 

men finns även bland annat i förromerska kontexter på det 

närbelägna Dragbygravfältet (Lindborg & Schönbeck 

1992:72f). Dragbykärlen har dock en något annorlunda 

form. Som pygmékärlens primära funktion har föreslagit 

lampor, dryckeskoppar, leksaker, förvaringskärl för örter 

eller färgämnen (Jaanusson 1981:112). I Vaxmyra är kärlet 

funnet i ett stolphål och kan därför sekundärt ha använts 

som ett husoffer, något som inte är helt ovanligt. 

Mynningar 

Mynningens riktning kan berätta om vilken typ av kärlform 

det förhistoriska kärlet har haft. Utformningen av 

själva mynningsläppen kan dessutom ge antydningar om 

dateringen av kärlet. Merparten av de mynningarna förefaller 

att tillhöra inåtböjda kärl, med andra ord, sannolikt 

2-ledade kärl. Merparten av dessa har en fyrkantig läpp, 

något som är ett järnåldersdrag (Reisborg 1997). Bronsålderskeramiken 

har vanligtvis en mer avsmalnat rundad 

mynningsläpp. Kriteriet är dock inte ett dateringsinstrument 

för det enskilda fragmentet utan kan endast användas 

för allmänna dateringar av större material. Flera kärl har 

dessutom en rak mynning, en riktning som både kan tillhöra 

2- och 3-ledade kärl. I det sistnämnda fallet hör till 

exempel situlaformen. Hit hör t ex kärl 21 och 31 och själva 

formen med kombinationen av slät ytbehandling är ofta 

förekommande under förromersk järnålder och äldre romersk 

järnålder. Annars har de flerledade kärlen en viss 

övervikt för rundade mynningsläppar. Ytterst få kärl har en 

utåtböjd mynning, hit hör annars 2- eller flerledade kärl, 

exempelvis finare skålar. Några skålar i Vaxmyra har just 

facetterade mynningsläppar, ett drag som hör äldre järnåldern 

till (kärl 23). Tre möjliga exempel finns även på kärl 

med lätt förtjockad mynningsläpp, ett drag som ofta kan 

dateras till äldre järnålder (kärl 9, 39 och 41?) 

Halsar, skuldror och bukar 

I de fall halsar har kunnat ses är dessa tämligen korta och 

avviker klart från bronsålderns formspråk. Enstaka skuldror 

kan även ses, dels kantiga skuldror på skålar (kärl 23) 

och mer rundade (kärl 50). Det sistnämnda har en viss 

bronsålderskaraktär. 

I övrigt utgörs materialet av konvexa bukar. 


Osäker mynningsdiameter 

Osäker höjd 

Kärl 1 F. 632, 565 & 739-44 

Kärl 16, F. 448-451 

Kärl 17, F. 460 & 545 

Kärl 38 , F. 1048 

Kärl 47, F. 1247 

Kärl 46, F. 1220 

Kärl 40, F. 1149 & 1170 

Mynningsdiameter ca 23-25 cm 

0 5 cm 

Kärl 22, F. 496 

Kärl 50, F. 1032 & 1225 

Kärl 11, F. 376 

Kärl 15, F. 428 & 796 

Kärl 23, F. 577 

Mycket osäker mynningsdiameter 

och osäker lutning. 

Sintrat gods. 

Kärl 31, F. 843, 1112, 1191 & 1246 

Kärl 21, F. 552, 1004 & 1034 

0 5 cm 

Up, ƒrentuna sn, Vaxmyra RAƒ 325 

Eriksson 2004 

Figur 2. Rekonstruktioner av mynnings- och bottenfragment från 

undersökningen. Teckning T. Eriksson. 

BILAGA 4 235

Fot och botten 

En parameter som kan ge viss vägledning om dateringen av 

keramiken är fotens utformning. Under bronsålder är den 

enkelt rundade eller kantiga foten klart dominerande. Med 

rundad fot menas en fot där övergången från bukpartiet 

mot botten är avrundat medan övergången mellan buk och 

botten på en kantig fot är i en klart utformat vinkel, i t.ex. 

45-90 graders vinkel. Under förromersk järnålder uppträder 

istället den avsatta foten alltmer. Där har foten fått en 

klart utsvängd form vars nederkant går i samma plan som 

botten. Den avsatta foten uppträder även under senneolitikum 

och äldsta bronsåldern, men är framförallt vanlig 

under hela järnåldern. Runda och kantiga fötter fortsätter 

dock att användas även under järnålder. 

I Vaxmyra finns fyra exempel på avsatta fötter, ett på område 

A och de övriga på område B och C. Annars påträffades 

fem fyndposter med rundad fot, varav en på område C 

resten på B, samt fyra med kantig fot, varav en på A och 

resten på C. 

Bottnarna på kärlet är samtliga plana. 

Kärlstorlekar 

Endast ett helt kärl har gått att rekonstruera, nämligen det 

ovannämnda pygmékärlet. För att få en uppfattning om 

storleken på kärlen får man i stället gå på tre andra parametrar 

som alla har olika felkällor. Den första är den rekonstruerbara 

mynningsdiametern. Eftersom kärlen kan 

vara vinda och skeva och ytterst liten andel av mynningsradien 

är bevarad är denna i flera fall mycket svår att avgöra. 

En mynningsdiameter behöver dessutom inte vara linjär 

mot varken höjden eller bukdiametern. Med dessa förbehåll 

kan man konstatera att det finns ett säkert 

pygmékärl i materialet (kärl 47), tre små kärl med tunnformiga 

och situlaformig profil (kärl 31, 41 och 46), tre medelstora 

situlor eller skålar (kärl 15, 23 och 21) samt tre 

tunnformiga stora kärl (kärl 16, 17 och 38). Sannolikt är de 

stora och mycket stora kärlen underrepresenterade i materialet. 

Ännu svårare är det att avgöra om bottendiametrarna 

är representativa för kärlstorleken. Bottnar kan vara 

mycket smala i förhållande till höjd och största kärlvidd. 

Bortsett från det nämnda pygmékärlet finns tre bottnar där 

diametern har kunnat uppskattats. Ett kärl har en bottendiameter 

på ca 10 cm och bör ha varit litet eller medelstort. 

Ytterligare två kärl har bottendiametrar på 18–20 cm och 

har därmed tillhört stora eller mycket stora kärl. 

Den sista parametern som kan användas för att studera 

kärlstorleken är buktjockleken. Ofta finns ett visst samband 

mellan stora kärl och grova bukväggar, även om till 

exempel pygmékärl kan vara mycket tjockväggiga. En grov 

uppdelning är att finväggiga kärl har bukar upp till 7 mm 

tjocklek. Medeltjocka kärlväggar är 8-10 mm och tjocklekar 

däröver kan definieras som grova väggiga. Materialet 

från Vaxmyra har dels en ganska hög andel av tunnväggiga 

kärl och de har antagligen ursprungligen rört sig om finare 

bordskärl. Merparten av materialet består av normalväggiga 

kärl, men en hel del har även grova väggar. Den sistnämnda 

kategorin bör ha tillhört större förrådskärl. Dessa 

grövre bukar finns framförallt i den östra delen av område 

B i kulturlagren A22735 och 21699 samt i kulturlagret 

A20258 på område C. Däremot saknas de grovväggiga kärlen 

i husområdet på område C. På område B kan kärl ha 

använts vid eventuella begravningar, men detta går endast 

att avgöra utifrån den arkeologiska kontexten. Större grovväggiga 

kärl lämpar sig väl som exempelvis benbehållare, 

men även gravurnor har i de flesta fall primärt använts som 

boplatskeramik, varför de är svåra att särskilja. Antagligen 

rör det sig om avfallshantering där de stora kasserade kärlen 

har slängts upp på moränområden eller så är det deponeringar 

av material eller begravningar i dessa lager. Grovväggiga 

kärl finns även på yta D. 

En intressant spridningsbild finns även på område A 

där de tunna och medeltjocka kärlväggarna finns i den 

nordöstra delen av lagret A16095, medan de grövre kärlen 

ligger i den södra utkanten av lagret. 

Ytbehandlingar 

Kärlbukarnas ytbehandling ger goda ledtrådar dels för datering, 

dels för funktionsbestämning av kärl (tab. 2). I tex- 


ten kommer framförallt vikten att användas för att kvantifiera 

förekomsterna, för närmare detaljer får tabell 2 studeras. 

Att använda vikten får bl a till följd att tjockväggiga 

kärl blir överrepresenterade. Ett problem i Vaxmyra är 

dock att runt hälften av keramiken är alltför fragmenterat 

eller vittrad för att man ska kunna avgöra vilken ytbehandling 

som kärlen har haft ursprungligen. Framförallt på yta 

A och C är keramiken svårbestämbar. Även medelvikten på 

fragmenten är låg på dessa ytor, något som talar för att materialet 

på ytorna har utsatts för stor mekanisk och/eller kemisk 

nedbrytning. 

I Mälardalen är det framförallt den rabbiga ytbehandlingen 

som ger en klar fingervisning om dateringar till 

bronsålder. I dagsläget får man i regionen lov att datera 

denna ytbehandling från och med bronsålderns period II 

t o m period VI (Eriksson 2002:152). Med rabbning menas 

att ytan har försetts med en lerslamma med rikligt av grov 

sand eller fint krossad bergart. Ytan kan ha haft dekorativ 

funktion, men sannolikt är den också praktiskt betingad. 

Rabbade kärl håller nämligen vätskor kalla och ger ett god 

handgrepp. På de större bronsåldersboplatserna i området 

dominerar ofta den rabbiga keramiken med mellan 40–70 

% av keramikmaterialet (Jaanusson 1981). I Vaxmyra finns 

betydligt mindre andelar av säkert rabbig keramik (kärl 20, 

48 och 55). Den förekom på ytorna A, B och C, då framförallt 

i det sotiga skärvstenslagret på yta A. Den klart rabbiga 

keramiken upptar endast 8% av det totala materialet men 

om den obestämbara keramiken räknas bort, upptar den 

rabbiga keramiken knappt 20%. Till detta kommer keramik 

som har benämnts grov. Det går inte att utesluta att 

denna typ ska tolkas som rabbade kärl där rabbningen har 

fallit eller vittrat bort. Om antagandet är riktigt skulle den 

rabbade keramiken på yta A ha ungefär samma omfattning 

som på de sedvanliga bronsåldersboplatserna. 

Som redan nämnts har en ytbehandling benämnts som 

grov (kärl 12 och 48). Det är svårt att avgöra om denna yta 

är primär eller sekundär, d v s om den har åstadkommits 

genom att man medvetet har låtit yta förbli i det närmaste 

obehandlad eller om den är resultatet av sekundär nedbrytning. 

I Vaxmyra är den vanligast på yta A. Som redan 

nämnts kan de grova fragmenten på ytan möjligen tolkas 

som rester av vittrade rabbade kärl. 

På ytorna B, C och D i söder, är det den släta keramiken 

som överväger (kärl 3, 7, 9, 10, 13, 15, 16, 22, 23, 24, 35, 42, 

47 och 51). Ytan har slätats ut, eller glättats utan att bli polerad. 

Slät keramik benämns ofta för glättad. Tidsmässigt 

är denna typ av keramik vanlig under hela förhistorien. 

I vissa fall kan även kärlen ha försetts med en finslamma 

men denna kan vara svår att skilja i dagsläget från vanlig 

utslätad yta, gjord med en välfuktad hand. En variant av 

denna yta är den som i denna studie har benämnts för avstruken, 

lätt räfflad (kärl 1, 6, 14, 17, 19, 21, 31 och 38). Där 

har ytan strukits ut med ett redskap eller så har magringskorn 

följt med handen och rispat ytan mycket lätt. 

Även denna yta är vanlig under stora delar av förhistorien 

men förefaller att vara typisk för äldre järnåldern i Mälardalen. 

Speciellt vanligt förekommande var den på yta B och 

i viss mån även yta C i Vaxmyra. 

En annan ytbehandling som är förekommer i varierande 

omfattning på flertalet boplatser i Mälardalen under 

yngre bronsålder fram t o m äldre romersk järnålder är den 

strimmiga keramiken. Där har ytan antingen fått djupare 

intryck av exempelvis gräs eller så har den ruggats upp av 

något redskap och fått räfflor i olika riktningar. Typen är 

gemensam med områdena på den östra sidan av Östersjön, 

i dagens Finland, Estland och Ryssland (Reisborg 1989). 

I Vaxmyra påträffades den på yta B och framförallt på yta 

C (kärl 4, 5 och 44). Men på båda ytorna var förekomsten 

relativt liten, mellan 1–5%. 

En annan yta som har en omsorgsfull behandling är 

den polerade keramiken, där ytan har glättats så att den 

glänser. Ofta är det bordskärl, t ex dryckesskålar, som har 

fått denna ytbehandling och tidsmässigt förekommer den 

framförallt under mellersta och yngre bronsålder samt 

under romersk järnålder och folkvandringstid. I Vaxmyra 

är det endast på yta B den påträffades (kärl 50). 

Dekor 

Brons- och järnålderskeramik är vanligtvis odekorerad och 

så är fallet i Vaxmyra med. Högst 13 fragment har en möjlig 

dekor eller tillhör kärl med dekor. Det innebär att ca 

0,2 % av fragmenten är dekorerade. 

Ett fragment från område B har nagelintryck på buken 

(kärl 53, F. 859). Dekorelementet har flera paralleller i miljöer 

som kan dateras till mellersta och yngre bronsålder i 

bland annat Hallunda i Södermanland, Apalle, Övergrans 

socken, Vrå, Knivsta socken i Uppland och på Västkusten 

(Jaanusson 1981:116; Eriksson 2002 och 2003; Gerdin & 

Streiffert 1996:25ff). Nageldekorer har annars en mycket 

vid spridning i tid. I Danmark har dekorelementet framför 

allt påträffats i sammanhang med dateringar till perioderna 

IV och V (Rasmussen 1993:133). 

Den vanligaste dekortypen i Vaxmyra är annars fingergropar 

eller streck på mynningsläppen (kärl 19, 24 och 

BILAGA 4 237

Ytbehandling, A A % B B % C C % D D % E E % F F % G G % Summa Summa 

gram % 

Avstruken, lätt räfflad – – 3409 29,5 % 31,6 4,5 % – – – – – – – – 3440,6 21,8 

Ej observerbar 1742,4 56,9 % 4404,9 38,1 % 377,1 53,7 % 92,8 20,1 % 1 17,9 % 7,2 100,0 % 11,6 69,9 % 6637,0 42,0 

Glaserad – – – – – – – – 4,6 82,1 % – – – – 4,6 0,0 

Grov 873,9 28,5 % 577,1 5,0 % 74,1 10,5 % – – – – – – – – 1525,1 9,6 

Polerad – – 31,9 0,3 % – – – – – – – – – – 31,9 0,2 

Rabbig 246,7 8,1 % 65,2 0,6 % – – 13,4 2,9 % – – – – – – 325,3 2,1 

Slät 200 6,5 % 3005,3 26,0 % 183,5 26,1 % 355,7 77,0 % – – – – 5 30,1 % 3749,5 23,7 

Strimmig – – 64,4 0,6 % 36,2 5,2 % – – – – – – – – 100,6 0,6 

SSummaa 306633 10000,0 %% 11155577,88 1000,0 %% 77022,55 11000,00 % 44611,99 11000,00 % 5,66 100,0 % 7,2 100,0 % 16,6 100,0 % 15814,6 100,0 

Ytbehandling, A A % B B % C C % D D % E E % F F % G G % Summa Summa 

Ant. fragm. % 

238 VAXMYRA – TVÅ BOPLATSER VID EN BÄCK 

Avstruken, lätt räfflad – – 353 9,8 % 5 2,0 % – – – – – – – – 358,0 6,7 

Ej observerbar 1138 82,2 % 2479 69,0 % 210 84,3 % 32 46,4 % 1 50,0 % 1 100,0 % 6 66,7 % 3867,0 72,9 

Glaserad – – – – – – – – 1 50,0 % – – – – 1,0 0 

Grov 156 11,3 % 146 4,1 % 14 5,6 % – – – – – – – – 316,0 6,0 

Polerad – – 4 0,1 % – – – – – – – – – – 4,0 0,1 

Rabbig 55 4,0 % 4 0,1 % – – 2 2,9 % – – – – – – 61,0 1,1 

Slät 35 2,5 % 603 16,8 % 18 7,2 % 35 50,7 % – – – – 3 33,3 % 694,0 13,1 

Strimmig – – 3 0,1 % 2 0,8 % – – – – – – – – 5,0 0,1 

SSuummmaa 11384 1100,0 %% 35992 110000,00 %% 2449 10000,00 % 669 1000,0 %% 22 100,0 % 1 100,0 %% 9 100,0 % 5306,0 100,0 

Tabell 2. Ytbehandlingar sorterat på undersökningsytor samt fördelat på vikt och antal fragment.

möjligen kärl 3). Samtliga fynd gjordes på område B och C. 

Dekortypen är vanlig under förromersk järnålder, men 

finns bl a under bronsålder, men då ofta på rabbiga kärl 

(Eriksson 2003:100f). Dekortypen är i det danska materialet 

vanligast under järnålderns period I och i viss mån i period 

II. I period III är den mycket ovanlig (Becker 

1961:17f). Dekortypen finns även företrädd i det västmanländska 

fyndmaterialet, bl a på boplatsen i Västra Skälby. 

Ett av Skälbykärlen med en liknande dekor är funnet i en 

anläggning daterad till yngre bronsålder och förromersk 

järnålder (Hjärthner-Holdar 1999:50ff). Även från boplatsen 

RAÄ 142 i Svedvi socken finns liknande dekorer på ett 

kärl upphittat i en anläggning som har 14 C-daterats till 

385-173 d v s period I och II (Eriksson 1998:53). De svenska 

kontextdateringarna av dekortypen överensstämmer således 

väl med de jylländska dateringarna. 

Liknande typ av dekor förekommer även på Lovön 

under yngre järnålder. I en senvendeltida kvinnograv där 

har ett lägre kärl påträffats med fingertoppsgropar på mynningsläppen. 

Kärlet har dock tolkats som importerat, antagligen 

från det vendeltida Baltikum (Petré 2000: 14 och 

24; Nerman 1958: taf 57, 59 och 61). Även från Helgö, finns 

liknande exempel på dekor. Fyndet från Helgö torde tillhöra 

folkvandringstid eller perioderna närmast före eller efter 

(Arrhenius 1964:278f). Fragmenten från Vaxmyra torde 

snarast kunna dateras till förromersk järnålder. 

I övrigt påträffades enstaka fragment med möjliga 

streck och linjer på buken (kärl 11, 14 och 19). De är mycket 

säkra att tolka som dekorer utan kan vara rester av strimmighet 

eller ha uppkommit utan intention när kärlet tillverkades. 

Gods och magringstyper 

Materialet är svårt att bearbeta eftersom det delvis är registrerat 

av en annan person än författaren. Tid har inte funnits 

för omregistrering för att få materialet användbart. 

Vissa tendenser kan dock ses. Merparten av materialet är 

Osäker 

lutning 

0 5 cm 

Kärl 19, F. 474 

magrat med krossad bergart, något som är standard under 

förhistorisk tid. På ytorna B och C finns dock inslag av keramik 

som har en något större inslag av fältspat i magringen. 

Detta förekommer bland annat i rabbade kärl under 

bronsålder men är framförallt vanligt under seklerna runt 

Kristi födelse, då speciellt med stora magringskorn. 

Kristallstrukturen hos fältspaten gör att magringskornen 

blir större. I den norra delen av område B framkom även 

några exempel där glimmer har en förhöjd andel, något 

som brukar kunna förknippas med finare kärl. 

Som redan nämnts kan även magringsstorleken i viss 

mån ge indikationer på dateringar men även på kärlfunktioner. 

Normal magringsstorlek på maxkornen ligger ungefär 

mellan 2 och 3 mm. Finare magringskorn kan antigen 

bero på kärlfunktionen och höra samman med finare kärl 

eller förknippas med keramik från yngre romersk järnålder 

och folkvandringstid. På område B förekommer denna typ 

av finmagring relativt ofta. Grövre magring kan, som redan 

nämnts, i viss mån förknippas med keramik från förromersk 

och äldre romersk järnålder. Även denna typ förekommer 

på område B och C och kan antyda att områdena 

har inslag från hela äldre järnåldern. 

Slutdiskussion 

Keramikmaterialet från Vaxmyra är relativt stort och välbevarat. 

Större delen av materialet kommer från de oplöjda 

delarna av boplatsen längst upp i söder, där keramik har 

slängts eller deponerats i moränområden. Totalt kan det 

rör sig om minst 47 kärl från hela undersökningen, men då 

är detta ett minimiantal. Ett fullständigt kärl bör ha vägt 

mellan 0,5 och 3 kg varför man egentligen skulle ha hittat 

mellan 23 och 141 kg keramik om kärlen hade bevarats 

fullständigt. Så är aldrig fallet utan kärl kan ha kasserats i 

redan trasigt tillstånd dessutom kärlens låga bränningstemperatur 

att de är sköra och lättvittrade. Markprocesser 

och plöjning förstör sedan slutgiltigt keramik och upplöser 

denna. 

Osäker 

lutning 

Uppifrån 

Kärl 24 , F. 614 

Figur 3. Två av de dekorerade mynningsfragmenten från Vaxmyra. Den fingertoppsintryckta dekoren på mynningsläppen är typisk för 

framförallt förromersk järnålder. Teckning T. Eriksson. 

BILAGA 4 239

Keramiken i på de södra delarna av ytan är ändå viktiga 

för förståelsen av dels användningen av keramik under 

perioden, dels för se deponeringsmönster och avfallshantering 

under perioden. Keramikmaterialet kan sannolikt 

till större delen dateras till förromersk och romersk järnålder. 

Kärlformer och några enstaka mynningars utformning 

ger snarast intrycket av äldre järnålder. Bland ytbehandlingarna 

överväger den släta ytan med inslag av strimmiga 

kärl, en typ som dock även kan dateras till yngre bronsålder. 

På område A finns dock möjlig rabbig keramik som 

skulle kunna tillhöra t ex yngre bronsålder. Ett nageldekorerat 

kärl från område B kan även det vara från yngre 

bronsålder 

Storleksmässigt och formmässigt uppvisar kärlen en 

stor formrikedom, allt från större tunnformiga ”förrådskärl, 

medelstora och mindre situlor, pygmékärl samt 

några exempel på finare skålar. Den sistnämnda formen 

bör ha använts som bordskärl. 

Referenser 

Annuswer, B.1998. Järnåldersbebyggelse – Järnvägsbygge. 

Spår vid Borgby. Arkeologisk undersökning för järnvägen 

Mälarbanan. Delen Västerås-Kolbäck. Raä 142, Borgby 

2:1, Säby socken och Raä 340, Årby 2:3, Svedvi socken, 

Västmanland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala. 

Rapport 1998:50. Uppsala. 

Arrhenius, B. 1964. Pottery. I: Excavations at Helgö II. Report 

for 1957-59, red. W. Holmqvist & B. Arrhenius. 

KVHAA. Stockholm. 

Aspeborg, H. 1999. Arkeologisk undersökning. Västra Skälby 

– en by från äldre järnåldern. Västmanland, Lundby 

socken, Skälby 2:42, 2:43, 2:44 och 2:54, Raä 865. Riksantikvarieämbetet. 

Arkeologiska undersökningar. UV 

Uppsala 1997:56. Uppsala. 

Eriksson, T. 1998. Keramik. I: Annuswer, B. Järnåldersbebyggelse 

– Järnvägsbygge. Spår vid Borgby. Arkeologisk 

undersökning för järnvägen Mälarbanan. Delen Västerås-Kolbäck. 

Raä 142, Borgby 2:1, Säby socken och Raä 

340, Årby 2:3, Svedvi socken, Västmanland. Riksantikvarieämbetet. 

UV Uppsala. Rapport 1998:50. Uppsala. 

Eriksson, T. 2002. Keramiken. I: I en liten Vrå av världen. 

Arkeologisk undersökning för Alsike stad, RAÄ 16 och 

178, Vrå, Knivsta socken, Uppland. Del 2, red. H. Göthberg, 

L. Karlenby och S. Forenius UV Uppsala rapport 

1997:66. Uppsala. 

Eriksson, T. 2003. Dekorerad keramik i Apalle & Gjuterifynden 

i Apalle. I: Ullén et al 2003. Bronsåldersboplatsen 

vid Apalle i Uppland. S.. 85-146. Riksantikvarieämbetet, 

UV Uppsala Rapport 1997:64. Stockholm. 

Gerdin, A-L & Streiffert, J. 1996. Undersökningar vid skålgropsförekomster 

samt av en skärvstenshög. Fornlämningarna 

16 och 88 i Varbergs socken, Varbergs kommun, 

Halland, samt fornlämning 139 i Långelanda socken, 

Orust kommun, Bohuslän. Arkeologiska resultat. UV 

Väst rapport 1996:21. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. 

Hjärthner-Holdar, E. 1999. Keramiken. I: Aspeborg, H. Arkeologisk 

undersökning. Västra Skälby – en by från äldre 

järnåldern. Västmanland, Lundby socken, Skälby 2:42, 

2:43, 2:44 och 2:54, Raä 865. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska 

undersökningar. UV Uppsala 1997:56. Uppsala. 

Jaanusson, H. 1981. Hallunda. A Study of Pottery from a 

Late Bronze Age Settlement in Central Sweden. Avh. The 

museum of National Antiquities, Stockholm. Studies 1. 

Stockholm 

Johnsen-Welinder, B. 1973. Gravfältet vid Holmsmalma i 

Malma sn. I: Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 

LI 1973. Västerås. 

Lindborg, H. & Schönbeck, M. 1992. Dragby och Åby – ett 

kronologiskt mönster från två gravfält. CD-uppsats. Inst. 

för arkeologi, Uppsala universitet. Uppsala. 

Petré, B. 2000. Rapport. Gravfältet Raä 87, Lunda, Lovö sn, 

Up. Ett gravfält från yngre vendeltid. Lovö. Archaeological 

reports and studies nr 8. 2000. Department of 

Archaeology, Stockholm University. Stockholm. 

Rasmussen, M. 1993. Bopladskeramik i Ældre Bronzealder. 

Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXIX. Århus. 

Reisborg, S. 1989. Die Keramik der Darsgärde-Siedlung, 

Skederid, Uppland. Eine Chronologische Analyse. I: Die 

Bronzezeit im Ostseegebiet, Red. B. Ambrosiani. KVHAA 

Konferenser 22. Stockholm. 

Reisborg, S. 1997. Datering av keramik – ett nytt hjälpmedel. 

Tor, vol. 29:187-198. 

Sahlström, K. E. & Gejvall, N-G. 1948. Gravfältet på Kyrkbacken 

i Horns socken, Västergötland. Kungl. vitterhets 

historie och antikvitets akademiens handlingar del. 

60:2. (KVHAA 60:2). Stockholm. 


Vedartsanalys av träkol från Raä 325, 326 och yta A på Raä 326, 

Vaxmyra, Ärentuna socken, Uppland 

Ulf Strucke 

Analyserna av träkolet utfördes med mikroskop vid 200 respektive 

500 X förstoring. De analyserade fragmenten bröts 

isär och studerades i tvär-, radial- och tangentialsnitt. Underlag 

för bestämning utgjordes av referenssamling samt 

nedan angiven referenslitteratur. 

Som framgår av sammanställningarna i figurerna 1–3 

skiljer sig artsammansättningen åt mellan de olika lokalerna. 

Detta kan vara ett resultat av urvalsförfarandet. Den generella 

bilden med en dominans av tall, björk och ek är förväntad. 

Analys av lokaler från tiden efter Kristi födelse, 

brukar ha ett större inslag av gran. Även hassel brukar representeras 

med högre siffror. Idegran förekommer mycket 

sällan i boplatsmaterial. Bakom grupperingen Pomoideae 

döljer sig kärnfruktsväxterna. Dessa går inte skilja åt 

utifrån vedartsanalysen. 

Träkolet var mycket fragmenterat, framför allt inom 

Raä 38B. Här har träkolet pressats samman då det legat i 

jorden. Silt och lerpartiklar har tryckts in i cellstrukturen. 

Det går inte att avgöra när detta har skett. Det kan ha 

förorsakats av hård trampning i förhistorisk tid, eller av 

jordbruksmaskiner som kört över markerna under senaste 

decenniet. Avsaknaden av färska brottytor och mindre saltinlagringar 

i den krossade cellstrukturen, måste dock tolkas 

så att det inte är med anledning av den arkeologiska 

verksamheten som kolet fragmenterats. 

Referenser 

Bilaga 5 

Greguss, P. 1945. Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhöltzer 

und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. 

Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest. 

Hather, J. G. 2000. The Identification of the Northern European 

Woods. Dorchester 

Mork, E. 1966. Vedanatomi. Oslo. 

Schweingruber, F. H. 1990. Anatomie europäischer Hölzer. 

Stuttgart. 

Schweingruber, F. H. 1978. Mikroskopische Holzanatomie. 

Zürich. 

Anläggningstyp Tall Gran Björk Al Pomoideae Lind Ek 

Grav 10 

Härd 20 6 6 23 

Kokgrop 4 4 

Skärvstensflak 3 

Stolphål 14 2 8 

Ugn 4 

S:a 34 6 16 3 4 8 33 

Tabell 1. Sammanställning av vedarter från anläggningar inom Raä 325. 

Tall Idegran Barrträd Björk Hassel Ek Lövträd 

Grop 29 5 

Härd 58 4 7 12 1 14 

Kokgrop 2 

Stolphål 10 3 

Ugn 2 

S:a 99 4 7 19 1 14 3 

Tabell 2. Sammanställning av vedarter från anläggningar inom Raä 326. 

Tall En Björk Ek 

Kolmila 22 1 

Härd 1 20 

Tabell 3. Sammanställning av vedarter från anläggningar inom Raä 326, yta A. 

BILAGA 5 241

Analysprotokoll 

Landskap: Uppland Socken: Ärentuna 

Fastighet: Vaxmyra RAÄ nr: 325 

Kategori: Boplats 

AnalysId: 3318 

Anläggning: 303 Stolphål Provnr: 830 

Vikt: 0,2 Analyserad vikt: 0,2 

Fragment: 4 Analyserat antal: 4 

Art: Tall Antal: 2 

Material: Träkol 

Kommentar: Krossat träkol i silt. Ej tillvarataget 

Art: Björk Antal: 2 


Kommentar: Krossat träkol i silt. 







Kommentar: Kraftig belägning på träkolet. 


Anläggning: 1227 Härd Provnr: 1784 



Art: Gran Antal: 6 


Kommentar: 





Art: Ek Antal: 7 


Kommentar: Stam. 





Art: Lind Antal: 8 


Kommentar: 







Kommentar: Rötad före förbränning. 



Anläggning: 2756 Skärvstensflak Provnr: 13245 



Art: Al Antal: 3 


Kommentar: Stam eller grov kvist. 







Kommentar: Kvist innesluten i stam. 







Kommentar: Krossat träkol i lera och silt. Ej tillvarataget. 


Anläggning: 3850 Ugn Provnr: 15258 





Kommentar: 







Kommentar: Stam. 







Kommentar: Kvist 







Kommentar: Grov kvist eller stam. 

BILAGA 5 243


Anläggning: 14737 Kokgrop Provnr: 15077 





Kommentar: 

Art: Pomoideae Antal: 4 


Kommentar: Vald för 14 C-datering. 







Kommentar: Stam 


Anläggning: 22310 Grav Provnr: Botten 





Kommentar: Träkolet omgivet av icke nedbrutet växtmaterial. 






Anläggning: A3836 Provnr: PK14944 



Art: Barrträd Antal: 7 


Kommentar: Ej en. Troligen gran 







Kommentar: Krossat träkol i sotig silt 







Kommentar: Krossat träkol i lera och silt. 












Anläggning: 7176 Kokgrop Provnr: 11383 





Kommentar: 


Anläggning: 7645 Grop Provnr: 8459 





Kommentar: Krossat träkol i sotig silt 

BILAGA 5 245


Anläggning: 8792 Ugn Provnr: 12584 





Kommentar: Krossat träkol i lera. 





Art: Lövträd Antal: 3 


Kommentar: Krossat träkol i silt och lera. 







Kommentar: 


Anläggning: A8589 Härd Provnr: PK11930 





Kommentar: Ej tillvaratagen 



Kommentar: 







Kommentar: Kraftig beläggning på cellväggarna. 







Kommentar: Stam 






Art: Idegran Antal: 4 









Kommentar: 







Kommentar: Krossat träkol i lera och silt. Ej tillvarataget. 



Kommentar: Krossat träkol i lera och silt. Vald för 14 C datering 





















Kommentar: 

BILAGA 5 247





Art: Hassel Antal: 1 


Kommentar: Vald för 14 C datering och silt. 



Kommentar: Ej tillvarataget. Krossat träkol i lera och silt. 










Fastighet: Vaxmyra RAÄ nr: 326, yta A 

Kategori: 


Anläggning: 16095 Kolmila Provnr: 22846 





Kommentar: Sotigt lager. Sot och silt inpressat i träkolet. 


Anläggning: 16095 Kolmila Provnr: 22893 





Kommentar: Grått lager med krossat träkol inpressat i silt. Ej daterbar 


Anläggning: 16095 Kolmila Provnr: Ruta 17212 





Kommentar: 





Art: En Antal: 20 


Kommentar: 







Kommentar: Kvist 

BILAGA 5 249




38 A och B åtskilda av bäck. 


Anläggning: A2973 Stolphål Provnr: 



Art: Växtdelar (ört) Antal: 1 

Material: Förkolnad 

Kommentar: 





38 A och B åtskilda av bäck. 







Kommentar: Vald för 14 C-datering 







Kommentar: Ej tillvarataget 

Art: Lövträd Antal: 20 


Kommentar: Smått träkol i sotig lera. 


Anläggning: A7278 Stolphål Provnr: PK11778 

Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 2 




Kommentar: 


Anläggning: A9237 Grop Provnr: PM11241 



Art: Al Antal: 3 


Kommentar: 

Art: Växtdelar (ört) Antal: 1 

Material: Förkolnad 

Kommentar: Stam. Vald för 14 C-datering 

BILAGA 5 251


Fastighet: Vaxmyra RAÄ nr: 326, yta A 

Kategori: 


Anläggning: Lager 3 Skärvstenslager Provnr: PK22872 





Kommentar: 


14 C-dateringar av Vaxmyramaterial Bilaga 6 

Lab nr Kontext Anl typ Vedart / 14 C år BP Kalibrerad Kalibrerad 

material 1 ∑ 2 ∑ 

Ua-21045 A 322 Stolphål Tall 1815 ± 35 130AD (68,2) 250AD 80AD (1,6) 110AD 

120AD (93,8) 330AD 

Ua-21046 A 1227 Härd Gran 2105± 35 180BC (56,9) 90 BC 350BC (2,5) 320BC 

210BC (92,9) 40BC 

Ua-21047 A 1412 Stolphål Lind 1705 ± 35 260AD (14,3) 280AD 240AD (95,4) 420AD 

290AD (2,5) 300AD 

320AD (51,5) 400AD 

Ua-21048 A 1917 Härd Björk 2235 ± 35 380BC (16,3) 350BC 390BC (95,4) 200BC 

320BC (44,9) 230BC 

220BC (7) 200BC 

Ua-21049 A 2756 Skärvstens- Al 2215 ± 40 370BC (7,8) 340BC 390BC (95,4) 170BC 

flak 330BC (60,4) 200BC 

Ua-21050 A 3194 Härd Tall (kvist) 2060 ± 35 150BC (4,6) 130BC 180BC (95,4) 30AD 

120BC (63,6) AD 

Ua-21051 A 3850 Ugn Björk 2050 ± 35 150BC (5,4) 130BC 200BC (95,4) 70AD 

120BC (62,8) 20AD 

Ua-21052 A 4616 Stolphål Tall 2265 ±40 400BC (30,9) 350BC 400BC (35,5) 340BC 

290BC (34,3) 230BC 330BC (59,9) 200BC 

220BC (3) 210BC 

Ua-21053 A 7968 Härd Ek (kvist) 1995 ±35 45BC (56) 30AD 90BC (1,9) 70BC 

35AD (12,2) 90AD 60BC (93,5) 90AD 

Ua-21054 A 8047 Härd Ek 2050 ± 35 110BC (68,2) 10AD 170BC (95,4) 30AD 

Ua-21055 A 14737 Härd Pomoidae 2245 ± 40 390BC (20,8) 350BC 400BC (95,4) 200BC 

300BC (41,4) 230BC 

220BC (6) 200BC 

Ua-21056 A 20111 Härd Tall 2000 ± 45 50BC (68,2) 60AD 120BC (92,7) 90AD 

100AD (2,7) 130AD 

Ua-21057 A 25 Grav Ek 2210 ± 40 360BC (8,5) 340BC 390BC (95,4) 170BC 

330BC (59,7) 200BC 

Ua-21058 A 3836 Härd Barrträd 2030 ± 45 90BC (6,6) 70BC 160BC (4,3) 130BC 

60BC (61,6) 30AD 120BC (91,1) 60AD 

Ua-21059 A 6386 Härd Björk 1880 ± 40 70AD (56.6) 180AD 30AD (1,1) 40AD 

190AD (11,6) 220AD 50AD (94,3) 240AD 

Ua-21060 A 7155 Härd Tall 2110 ±40 200BC (2,5) 190BC 350BC (5,3) 310BC 

180BC (65,7) 50BC 210BC (88,2) 40BC 

30BC (1,9)AD 

Ua-21061 A 7168 Härd Tall 2490 ± 40 770BC (3) 740BC 790BC (87,8) BC 

730BC (65,2) 520BC 470BC (7,6) 410BC 

Ua-21062 A 7176 Kokgrop Tall 2220 ± 40 370BC (8,2) 340BC 390BC (95,4) 170BC 

330BC (60) 200BC 

Ua-21063 A 7645 Grop Tall 2380 ± 40 520BC (68,2) 390BC 760BC (16,1) 680BC 

670BC (1,2) 640BC 

550BC (78,2) 380BC 

Ua-21064 A 8589 Härd Tall 1820 ± 40 130AD (68,2) 250AD 80AD (95,4 ) 330AD 

Ua-21065 A 8792 Ugn Björk 2070 ± 65 170BC (68,2) 10AD 360BC (4,5) 290BC 

240BC (90,9) 80AD 

Ua-21066 A 8819 Stolphål Lövträd 1880 ± 55 70AD (68,2) AD (94) 260AD 

300AD (1,4) 320AD 

Ua-21067 A 8972 Stolphål Tall 1985 ± 45 50BC (68,2) 70AD 100BC (95,4) 130AD 

BILAGA 6 253

Ua-21068 A 10253 Härd Idegran 2045 ±45 120BC (68,2) 30AD 180BC (95,4) 60AD 

Ua-21069 A 10253 Härd Tall 1925 ± 40 25AD (8,3) 45AD 20BC (1,2) 10BC 

50AD (59,9) 130AD AD ( 90,8) 180AD 

190AD (3,4) 220AD 

Ua-21070 A 10714 Stolphål Tall 2140 ± 45 350BC (12) 320BC 360BC (21) 280BC 

230BC (2,2) 220BC 260BC (74,4) 40BC 

210BC (54) 90BC 

Ua-21071 A 11038 Härd Tall 1960 ± 40 20BC (2,7) 10BC 50BC (95,4) 130AD 

AD (64,7) 90AD 

100AD (0,8) 110AD 

Ua-21072 A 23263 Härd Hassel 1910 ± 40 20AD (68,2) 140AD AD (95,4) 230AD 

Ua-21073 A 23409 Grop Björk 2335 ± 50 520BC (62) 350BC 800BC (6,3) 650BC 

280BC (6,2) 250BC 550BC (89,1) 200BC 

Ua-21074 Fynd Keramik Matskorpa 2020 ± 40 90BC (3,6) 70BC 160BC (3,2) 130BC 

60BC (59,4) 30AD 120BC (92,2) 80AD 

40AD (5,2) 60AD 

Ua-21075 A 25 Grav Människoben 2025 ± 45 100BC (7,9) 70BC 170BC (95,4) 80AD 

60BC (55,6) 30AD 

40AD (4,7) 60AD 

Ua-21076 A 25 Grav Hassel-nöt 1995 ± 40 45BC (68,2) 60AD 100BC (93,3) 90AD 

100AD (2,2) 130AD 

Ua-21077 A 16095 Kulturlager Ek 2730 ±45 915 BC (68,2) 825BC 980BC (95,4) 800BC 

Ua-21078 A16095 Kulturlager Björk 25AD (6,5) 40AD AD (95,4) 220AD 

(lager 2) 1920 ± 40 50AD (61,7) 130AD 

Ua-21079 A 22847 Härd En 1980 ± 45 40BC (68,2) 80AD 100BC (2,3) 70BC 

60BC (93,1) 130AD 

Ua-21080 A 23589 Härd Tall (kvist) 2270 ± 45 400BC (31,7) 350BC 410BC (36,4) 340BC 

300BC (33,6) 230BC 330BC (59) 200BC 

220BC (2,9) 210BC 

Ua-21753 A 1723 Grop Frö 2025 ± 35 90BC (2,2) 80BC 160BC (2,2) 130BC 

60BC (64,5) 30AD 120BC (93,2) 70AD 

40AD (1,5) 40AD 

Ua-21754 A 4616 Stolphål Frö 2020 ±35 50BC (65,2) 25AD 120BC (95,4) 70AD 

40AD (3) 50AD 

Ua-21755 A 7946 Stolphål Frö 2040 ±35 100BC (68,2) 20AD 170BC (92,8) 30AD 

40AD (2,6) 60AD 

Ua-21756 A 9952 Brunn Frö 2005 ±50 60BC (68,2) 70AD 160BC (3,2) 130BC 

120BC (89,8) 90AD 

100AD (2,4) 130AD 

Ua-21757 A 10767 Stolphål Frö 1890 ± 35 70AD (55,2) 140AD 30AD (2,3) 40AD 

150AD (6,3) 180AD 50AD (93,1) 230AD 

190AD (6,6) 210AD 

Ua-21797 A 7278 Stolphål Björk 2080 ± 40 170BC (68,2) 40BC 200BC (95,4) 20AD 

Ua-21798 A 9237 Grop Örtstam 2370 ± 40 520BC (68,2) 390BC 760BC (13,6) 680BC 

550BC (81,8) 370BC 

Ua-21799 A 10625 Härd Björk 1940 ± 35 20AD (51,9) 90AD 40BC (95,4) 140AD 

100AD (16,3) 125AD 

Ua-21800 A 15517 Grop Tall 2280 ± 75 410BC (25,1) 340BC 800BC (2,1) 700BC 

330BC (43,1) 200BC 550BC (93,3) 100BC 

Ua-21801 A16095 Kulturlager Frö 1890 ± 40 60AD (49,1) 140AD 20AD (95,4) 240AD 

(lager 3) 150AD (10,3) 180AD 

190AD (8,8) 220AD 


Plan över fornlämning 325 

Bilaga 7 

BILAGA 7 255

Plan över fornlämning 326 

Bilaga 8

Ladda ned pdf del2 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?