You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UTVÄRDERING<br />
Ärentuna socken har inte tidigare berörts av arkeologiska<br />
undersökningar i någon större omfattning. Inom ramen<br />
för E4-projektet undersöktes, tre stora grav- och boplatsområden<br />
inom en radie av 2 km. Vaxmyra låg i mitten<br />
– såväl geografiskt som kronologiskt och är delvis samtida<br />
med några av gårdarna från såväl Kyrsta som Buddbo. De<br />
sammantagna resultaten från utgrävningarna kommer att<br />
utgöra en grund för att beskriva den lokala bebyggelseutvecklingen<br />
från senneolitikum till vikingatid / tidig medeltid.<br />
Tanken var att vi skulle studera den lokala bebyggelseutvecklingen<br />
om möjligt med ett socialt perspektiv. Vi<br />
har kunnat svara på frågor kring husens funktion, konstruktion,<br />
gårdarnas organisation, bosättningarnas placering<br />
i landskapet samt boplatsens varaktighet. Det nya materialet<br />
som framkommit utgörs sammanlagt av ett 70-tal<br />
hus och ca 170 gravar.<br />
Vaxmyra: 15 hus fördelade på minst 8 gårdar, 2–7 gravar<br />
Kättsta: 32 hus, drygt 100 gravar<br />
Kyrsta: 36 långhus och 5 grophus, 60 gravar<br />
Då rapporterna från Kyrsta och Kättsta fortfarande är<br />
under utförande och alla analysresultat inte är klara så får<br />
genomgången och jämförelserna av hela det framtagna<br />
materialet göras vid ett senare tillfälle<br />
Om man ser till de frågeställningar som uppställdes i<br />
undersökningsplanen så har undersökningen i Vaxmyra på<br />
det stora hela kunnat svara på, eller i alla fall kunnat sprida<br />
nytt ljus i de flesta frågor.<br />
I Vaxmyra har vi haft möjlighet att studera den rumsliga<br />
organisationen genom att titta närmre på funktionsindelning<br />
av hus och aktivitetsytor. En intressant iakttagelse<br />
är att de båda boplatsytorna söder och norr om bäcken<br />
skiljer sig markant åt. Boplatsytorna har disponerats på<br />
helt olika sätt. Boplatsen norr om bäcken kan närmast beskrivas<br />
som ren och prydlig med inhägnade aktivitetsytor<br />
och väldigt få anläggningar som inte ingår i konstruktioner.<br />
Utöver enstaka spridda och mindre grupperingar av<br />
anläggningar, i form av gropar och härdar, finns endast två<br />
aktivitetsytor med ett större antal anläggningar; två härdområden.<br />
Boplatsen söder om bäcken kan man snarare<br />
beteckna som närmast ostrukturerad. Här ligger anläggningarna<br />
på sina ställen mycket tätt och det verkar ha pågått<br />
en febril aktivitet utanför husen som nästan saknas vid<br />
Raä 326.<br />
Markant är också att den tidiga fasta bebyggelsen på<br />
platsen har haft en större utbredning än de senare och aktiviteterna<br />
har företagits långt från bostadshusen, medan<br />
de senare gårdarna har en mycket liten aktivitetsyta nära in<br />
på husen. Tack vare den otroligt välbevarade gården med<br />
inhägnad gårdsplan på Raä 326 så har vi också fått en god<br />
insikt av hur en gård från äldre järnålder faktiskt kan ha<br />
sett ut. Bägge lokalerna överges redan i yngre romersk järnålder<br />
vilket skiljer sig från den generella bebyggelseutvecklingen<br />
i landet.<br />
Då det inte fanns något trä bevarat i något utav stolphålen<br />
så har vi tyvärr inte haft möjlighet att findatera hus<br />
med hjälp av dendrokronologi såsom förhoppningen var.<br />
Därför har det varit omöjligt att helt säkert besvara frågor<br />
om husens samtidighet, husens livslängd och liknande. Vi<br />
kan endast utifrån de 14 C-dateringar vi har, samt husens<br />
placering i förhållande till varandra, göra hypotetiska modeller<br />
för hur det kan ha sett ut.<br />
Det är troligt att åtminstone två gårdar vid Raä 326<br />
varit samtida i tidig romersk järnålder. Dessutom har åtminstone<br />
den äldsta gården (Hus 3) söder om bäcken varit<br />
samtida med Hus 11 och Hus 14 norr om bäcken. Det är<br />
mer osäkert om Hus 15 och Hus 4 på var sin sida om bäcken<br />
också varit samtida eller om Hus 4 är anlagt senare. Århundradena<br />
kring Kristi födelse finns representerade även<br />
på Kyrsta och Kättsta, och det är troligt att det funnits gårdar<br />
samtidigt på alla tre platserna vid denna tid.<br />
Hur stora hushållen har varit är det svårt att säga något<br />
konkret om. Husen på Vaxmyra varierade i storlek från<br />
strax under 10 – 38 meter. De hus som tolkats som boningshus<br />
var med ett undantag mellan 18 och 30 meter<br />
långa och kan betraktas som ”normalstora”. Hus 11 med<br />
sina dryga 38 meter särskiljer sig genom sin längd.<br />
Vaxmyra utgrävningen ger också utrymme för att diskutera<br />
ägogränser i ett långtidsperspektiv med tanke på<br />
hur vägen som finns med på 1700-tals kartan anpassat sig<br />
efter järnåldersgården. Överensstämmelserna är för många<br />
för att det ska verka troligt med en ren slumpartad relation<br />
mellan objekten. En möjlighet är att 1700-talets väg och<br />
ägogränser har ett ursprung i en järnålderskontext.<br />
Vissa frågeställningar visade sig vara irrelevanta för undersökningen.<br />
Det förmodade grophuset som påträffades<br />
vid förundersökningen visade sig vara en igenfylld grop<br />
och därmed utgår alla frågor som berörde grophusproblematiken.<br />
Undersökningsresultatet väckte även en del nya frågor.<br />
Främst gäller det lämningarna vid Raä 325. De tillvaratagna<br />
fynden var här betydligt fler än förväntat och den relativt<br />
stora mängden keramik kommer att var till stor hjälp vid<br />
upprättande av en regional kronologi. Keramiken kan dessutom<br />
användas för att skönja depositionsmönster såsom<br />
eventuella skillnader mellan grav- och boplatskeramik.<br />
Att gravar skulle hittas i Vaxmyra var inte förväntat. En<br />
grav med kantkedja och bengömma undersöktes i Vax-<br />
UTVÄRDERING 141
Change language