Underlag. för samhällspla ~~ .3 - Katrineholms kommun

~i ~ 

Underlag. för samhällspla 

~~ .3 

'+4j ~~ 

~ ` ~; ; 

~ ~ ,law 

a '~# ~j ~ 

Z ~ ~ 

1 

'g ~t ~ 

€'~ ~' 

j ~ ~ W 

~ ~ i 

Bolander, 

~~ k Bjelmrot. 

~'' 

sen 201,E 

r 

I~1Tl'lllC°IlC)~111S ~CO111171U11

Innehållsförteckning 

Inledning ............................................................................................................................................3 

Bakgrund.............................................................................................................................................4 

Uppdraget...........................................................................................................................................4 

Metod och underlag.............................................................................................................................4 

Kommunens planering för framtiden.....................................................................................................5 

Vision 2025.........................................................................................................................................5 

Sörmlandsstrategin.............................................................................................................................5 

Tillväxtens betydelse..........................................................................................................................5 

Fyra trender som påverkar Katrineholm..........................................................................................6 

Demografin påverkar behoven av välfärd.............................................................................................6 

Individualisering...................................................................................................................................7 

Polariserad befolkning..........................................................................................................................8 

Ny teknik – effektivisering eller kostnadsdrivande?...............................................................................8 

Tre fokusområden för tillväxt.............................................................................................................9 

Befolkning och demografi....................................................................................................................9 

Näringsliv och arbetsmarknad............................................................................................................11 

Hållbara attraktiva livsmiljöer...............................................................................................................14 

Konsekvenser för Katrineholms kommun......................................................................................14 

Bildningsförvaltningen.......................................................................................................................15 

Socialförvaltningen............................................................................................................................16 

Viadidakt..........................................................................................................................................17 

Vård- och omsorgsförvaltningen.......................................................................................................17 

Kostnader för att främja tillväxt..........................................................................................................17 

Samhällsbyggnadsförvaltningen...............................................................................................17 

Hur påverkas de kommunala intäkterna?..........................................................................................17 

Slutsatser med rekommendationer................................................................................................18 

2 

Fotnotregister...................................................................................................................................20

INLEDNING 

I EN ALLTMER GLOBALISERAD VÄRLD är Katrineholms 

förutsättningar direkt kopplade till internationella, 

nationella och regionala skeenden. Katrineholm tillhör 

de kommuner som ökar sin befolkning och ökningen 

bedöms fortsätta de kommande åren. Samtidigt står 

Katrineholm, liksom många andra kommuner i Sverige 

och Europa, inför demografiska utmaningar, bland annat 

till följd av att den stora efterkrigsgenerationen blir allt 

äldre. För att uppnå Vision 2025: Katrineholm – Läge för 

liv & lust och för att förbereda för framtida utmaningar 

måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i 

hand. Under 2012 fick organisationen i uppdrag från de 

förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm 

med sikte på år 2030. Genom att ta avstamp i 

dagsläget ser vi på Katrineholms möjligheter och utmaningar 

framåt. 

Syftet med rapporten Katrineholm 2030 – Underlag för 

samhällsplanering på längre sikt är en gemensam bild av 

framtiden och våra utmaningar fram till år 2030. Rapporten 

ska kunna användas som ett kunskaps, planerings-, 

och beslutsunderlag vid samhällsplanering. Ett basscenario 

med tre alternativa befolkningsutvecklingar har tagits 

fram för att visa på hur Katrineholm 2030 kan komma 

att se ut beroende på om befolkningen kommer att öka 

eller minska. Utifrån det har trender och utmaningar 

identifieras för att se vad kommunen som organisation 

kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. 

De identifierande utmaningarna har kategoriserats i tre 

fokusområden för tillväxt: 

• Befolkning och demografi 

• Näringsliv och arbetsmarknad 

• Hållbara attraktiva livsmiljöer 

Utifrån de analyserade trenderna och utmaningarna identifieras 

och diskuteras möjliga konsekvenser för kommunen 

som organisation i relation till de olika scenarierna 

för befolkningstillväxt. Rapporten lyfter avslutningsvis 

ett antal förslag på fortsatta insatser, åtgärder och fem 

utvecklingsområden för Katrineholm kommun mot 2030. 

Rapporten belyser såväl möjligheter som utmaningar för 

Katrineholm som plats och för Katrineholm kommun 

som organisation. Kommunens betydelse lyfts utifrån 

att organisationen har en viktig roll, tillsammans med 

näringslivet, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare, 

i att skapa förutsättningar för Katrineholm att 

utvecklas som plats. En av Katrineholms kommuns funktioner 

är att verka för att utveckla samhället i det geografiska 

området, vad som oftast kallas ortsutveckling. 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och 

ska samordna kommunens arbete med den översiktliga 

planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta 

ingår bland annat teknisk samhällsplanering, bostadsförsörjning 

och samhällsbyggande samt infrastruktur. Enligt 

kommunallagen ska kommunstyrelsen uppmärksamt följa 

de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och 

ekonomiska ställning. 

Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för 

möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett 

hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i 

synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning 

för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens 

attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag 

vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet 

invånare avgör både intäkternas storlek och behovet 

av och kostnaderna för kommunal service. Något som 

står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre 

i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. 

Oavsett scenario kommer andelen äldre i Katrineholm 

öka. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i 

arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktiv Katrineholm 

och för att skapa en balans mellan andelen personer 

som arbetar och andelen personer som behöver kommunala 

tjänster i Katrineholm. 

För Katrineholms blir befolkningstillväxt av yttersta vikt 

för att klara framtidens utmaningar. En naturlig slutsats 

för Katrineholm är därför att definiera ett gemensamt 

befolkningsmål att sträva mot. Fler människor innebär 

att handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får 

en större lokal marknad vilket i sig ytterligare driver på 

tillväxten. Genom detta skapas en positiv spiral där fler, 

både människor och företag, vill etablera sig i Katrineholm. 

Med utgångspunkt i de tre fokusområdena för en 

hållbar tillväxt ska Katrineholm vara och uppfattas som 

en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. 

Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområ- 

3

den att gemensamt sträva för mot 2030: 

• Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolksningsutvecklingen 

• Höja utbildningsnivån 

• Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande 

samhälle 

• Intensifiera samverkan med andra aktörer 

• Vara en uthållig kommun med god framförhåll- 

ning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser 

BAKGRUND 

Uppdraget 

I samband med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga 

verksamhetsuppföljning på kommunstyrelsen sammanträde 

i november 2011 efterfrågade kommunstyrelsen ett 

underlag som visar situationen inom 

äldreomsorgen på längre sikt (2020). På kommunstyrelsens 

sammanträde i mars 2012 redovisade nämnden ett 

underlag för samhällsplanering som gällde hela vård- och 

omsorgsnämndens verksamhetsområde (Underlag för 

samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens 

verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020, 

vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2012). I samband 

med redovisningen fick kommunchefen i uppdrag 

”att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning 

utvidga analysen till övriga berörda verksamheter inom 

kommunen”(beslut KS 2012-03-28 § 81). 

Uppdraget redovisas i denna rapport, 

Katrineholm 2030 – Underlag för 

samhällsplanering på längre sikt, som 

har arbetats fram av Jenny Bolander, 

biträdande förvaltningschef för 

kommunledningsförvaltningen och 

kommunledningshandläggare, Anna 

Marnell, verksamhetscontroller och 

Erik Bjelmrot, planarkitekt. Arbetet 

har kontinuerligt stämts av med kommunchef 

Mattias Jansson och kommunens 

ledningsgrupp. 

Rapporten har tagits fram med bred delaktighet och 

det har genomförts seminarier, workshops och dialoger. 

Rapporten bygger på underlag som tagits fram av 

bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, 

samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen 

för respektive facknämnds verksamhetsområde. 

Övriga förvaltningar har getts möjlighet att lämna 

synpunkter på rapporten. 

Metod och underlag 

Ambitionen har varit att med avstamp i dagsläget blicka 

17 år framåt för en överblick och för att förutse skeenden 

i omvärlden samt hur de kan påverka Katrineholm och 

Katrineholms kommun. 

4 

Rapporten bygger på ett basscenario som leverats av 

konsulten Anders Wigren, WSP Sverige. Basscenariet är 

framtaget med hjälp av ett regionalt Analys och prognossystem 

(rAps) 1 se sista sidan , som är ett verktyg för regional 

planering. rAps består av statistik och modeller för analyser 

och prognoser på kort och lång sikt. rAps består av 

fem delmodeller som omfattar statistik gällande befolkning, 

arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad 

och en kommunal eftermodell som bland annat inkluderar 

det kommunala utjämningssystemet. Tre olika antaganden 

har gjorts om den framtida befolkningsutvecklingen i 

Katrineholm: en befolkningstillväxt om +0,1 procent per 

år, +1 procent per år respektive -1 procent per år. Scenariot 

+0,1 procent per år är i enlighet med de prognoser för 

befolkningsutvecklingen som SCB tagit fram åt Katrineholms 

kommun. De andra två scenarierna har valts för att 

kunna illustrera dels vilka konsekvenser en högre tillväxt 

får för kommunen, dels vilka effekter som kan bli följden 

om kommunen istället skulle få en negativ befolkningsutveckling. 

De befolkningstal som redovisas nedan 

är beräknade i rAps för åren 2020 och 2030. Basåret i 

scenariot är 2007 men då det finns befolkningsstatistik 

från 2012 är det denna rAps-beräkningarna har jämförts 

med. Att den beräknade befolkningstillväxten från 2012 

fram till 2020 och 2030 är så liten i absoluta tal enligt 

+0,1-scenariet har sin förklaring i att Katrineholm under 

perioden 2007-2012 har haft en verklig befolkningstillväxt 

som varit högre än +0,1 procent. 

WSP har levererat rAps-beräkningar av antalet invånare i 

olika åldrar för vart och ett av de tre scenarierna. Beräk- 

ningar i rAps har även gjorts av hur arbetskraftsutbudet 

påverkas i de olika scenarierna. Utifrån WSP:s leverans 

av basscenariet har bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, 

Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och 

vård- och omsorgsförvaltningen utvidgat analysen inom 

sina respektive verksamhetsområden. Därefter, och med 

utgångspunkt i WSP:s basscenario och förvaltningarnas 

underlag, har ett antal förutsättningar och resonemang 

utkristalliserats som kan vara giltiga och som kan påverka 

Katrineholm som plats och/eller organisation utifrån de 

tre rAps-beräknade scenarierna för befolkningsutvecklingen. 

De trender och utmaningar som lyfts i rapporten 

är ett begränsat urval som belysts utifrån ett tillväxtperspektiv.

Resultatet lyfter fram ett urval trender, konsekvenser och 

möjligheter utifrån bildningsförvaltningens, socialförvaltningens, 

Viadidakts, samhällsbyggnadsförvaltningens och 

vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Ett fortsatt 

arbete med en bredare omvärldsbevakning och alternativa 

befolkningsprognoser som underlag för både den vardagliga 

och den långsiktiga planeringen i kommunen är 

därför viktigt för att bevaka vad som kan påverka Katrineholm 

och Katrineholms kommun framåt. 

Rapporten har inte som syfte att ta fram exakta förutsägelser 

för framtiden utan har avsikten att bidra till bättre 

kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag. 

Kommunens planering för framtiden 

Katrineholms kommun har en styrning på flera olika 

nivåer att förhålla sig till; internationell, nationell, regional 

och lokal nivå. Kommunens planering görs både på 

kortare och längre sikt och handlar om såväl platsens som 

de kommunala verksamheternas utveckling. Planeringen 

kommer till uttryck i ett antal olika styrdokument. 

Kommunens långsiktiga planering tar sin utgångspunkt i 

vision 2025: Katrineholm – Läge för liv & lust. Det finns 

också en gemensam vision och strategi för Sörmland. 

Kommunens planering för de närmaste åren utgår från 

den kommunplan med övergripande mål som tas fram för 

mandatperioden. Kommunplanen ligger sedan till grund 

för den årliga planeringen som fastställs i kommunens 

övergripande plan med budget. 

Den fysiska planeringen kommer till uttryck i översiktsplanen 

och detaljplaner. Arbete pågår för närvarande 

med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms 

kommun. En översiktsplan är ett kommunövergripande 

långsiktigt och strategiskt instrument som kan ligga till 

grund för beslut inom alla verksamhetsområden och visar 

i text och kartor hur kommunens vision ska förverkligas. 

Utöver att rationalisera och förenkla beslutsfattandet har 

den även en roll som forum för dialog med kommuninvånarna 

om olika framtidsfrågor och visar på frågor som 

är särskilt viktiga för kommunens och platsens utveckling. 

Under sommaren/hösten 2013 kommer ett förslag 

till översiktsplan del staden att ställas ut för samråd för 

antagande under 2014. 

Vision 2025 

I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande 

och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust 

är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – 

det vi lever för och det vi lever av – mat, kärlek, arbete, 

gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt 

och rätt för handling och förändring. 

2 se sista sidan 

Sörmlandsstrategin 

Att utveckla ett samhälle är ett uppdrag som omfattar 

många olika områden och många aktörer på olika nivåer. 

Med Sörmlandsstrategin 2020 vill vi sätta fokus på fyra 

prioriterade mål som är särskilt angelägna för utvecklingen 

i Sörmland. I Sörmland finns goda förutsättningar för 

unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare 

har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. 

MÅL 1 

I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna 

att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter 

att rekrytera rätt kompetens. 

MÅL 2 

Sörmland har starka samband med omvärlden. 

MÅL 3 

Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. 

MÅL 4 

Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. 

5

TILLVÄXTENS BETYDELSE 

Definitionen av tillväxt omfattar allt från befolkningstillväxt 

och ekonomisk tillväxt till tillväxt i bredare välfärdstermer. 

Kommunal tillväxt kan ses utifrån 

flera perspektiv och fokuserar i regel på lokal ekonomisk 

utveckling, sysselsättning och/eller befolkningstillväxt. 

Den kommunala tillväxten definieras och mäts oftast i 

termer av befolkningstillväxt. I det här avsnittet lyfts tre 

aspekter på tillväxt som också ligger till grund för rapportens 

analys av Katrineholms förutsättningar och möjligheter 

till tillväxt. 

Kommunernas förutsättningar för befolkningstillväxt 

skiljer sig åt. Tillväxtverket menar dock att Sverige, som 

ett av världens rikaste länder, har en potential för tillväxt i 

alla delar av landet. Hög arbetslöshet och undersysselsättning 

är faktorer som drar ned tillväxten. Ett avgörande 

villkor för tillväxt är att det finns arbetstillfällen så att 

människor kan leva och verka i olika delar av landet. 

Tillväxtverket menar att ekonomisk tillväxt är hållbar när 

våra behov idag — ekonomiskt, miljömässigt och socialt 

— kan tillfredsställas samtidigt som vi ger förutsättningar 

för kommande generationer att tillgodose sina behov 

Tillväxtverkets sju utgångspunkter för tillväxt: 

1. Hållbar tillväxt 

2. God omställningsförmåga 

3. Enkelt att starta och driva företag 

4. Regional utveckling 

5. Innovationsförmåga 

6. Infrastruktur 

7. Försörjning av kompetens 

En aspekt på hur attraktiva regioner skapas och hur 

tillväxt drivs sätter kreativitet i relation till regional 

utveckling och tillväxt. Tesen är att en plats behöver mer 

än traditionella industristrukturer och universitet för att nå 

framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika 

beroende av kreativ arbetskraft, ett tolerant samhällsklimat 

samt att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika 

platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla 

tre T 3 se sista sidan .För att en plats ska kunna utvecklas optimalt 

är det nödvändigt att satsa på alla dessa tre områden: 

• Teknologi - investeringar i forskning och utveckling 

• Talang - human kapital, utbildning 

• Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till 

idéer, diversitet och kreativitet 

En annan aspekt på vad som utmärker goda städer och 

stadstillväxt är stadens utformning, hur vi utformar våra 

städer kan ha en avgörande betydelse för vår framtid. 

Tesen är att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna 

för tillväxt då graden av förtätning är avgörande för 

en plats framgång, för hur snabbt idéer förmedlas och för 

mängden tvärkulturella förbindelser 4 se sista sidan . Närhet i 

6 

en stad skapar således tillväxt. Attraktionskraften påverkas 

av den livsstil som en plats erbjuder. Stadens estetiska 

utformning har också påverkan på hur individer trivs och 

sannolikt för viljan att stanna kvar på platsen. Storleken 

på tjänstesektorn är en annan viktig del i en attraktiv stad 

och lyfts upp som en av de fyra punkter som är särskilt 

viktiga för tillväxt: 

• Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror 

• Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till 

exempel klimat) egenskaper 

• Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor 

och förskola) 

• Kvaliteten på infrastrukturen 

FYRA TRENDER SOM PÅVERKAR 

KATRINEHOLM 

Rapporten grundar sig till stor del på den omvärldsanalys 

som förvaltningarna har genomfört och redovisat i sina 

rapporter. I detta material utkristalliserades fyra trender 

som påverkar kommunens arbete inför år 2030. Ambitionen 

har varit att tydligöra dels vad kommunen som 

organisation kan påverka och vad kommunen behöver 

förhålla sig till. 

Demografin påverkar behoven av välfärd 

Sveriges befolkning beräknas öka varje år fram till 2030 

och även därefter 5 se sista sidan . År 2017 beräknas folkmängden 

passera 10-miljonersgränsen för att 2030 vara 10,7 

miljoner. SCB:s räknar med en hög invandring de närmaste 

åren. Under 2013 beräknas befolkningen öka med 

drygt 91 000. Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott 

men även på att antalet födda överstiger antalet 

döda. Vid en analys av befolkningsutvecklingen utifrån 

olika åldersgrupper framgår det att det är i de äldre åldrarna 

som den största ökningen är att vänta. Trenden att 

allt fler lever allt högre upp i åldrarna resulterar i minskade 

dödstal. Enligt SCB:s beräkningar kan 11 procent 

av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2013 

bli 100 år eller äldre. Trenden fortsätter fram till 2030 

och sammantaget antas dödstalen minska på sikt. Under 

de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med 

cirka 829 000 personer. Antalet 65 år och äldre beräknas 

öka med cirka 328 000 och antalet barn och ungdomar 

i åldern 0-19 år med väntas öka med nästan 279 000. 

Under samma period beräknas antalet personer i de mest 

förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år öka med drygt 222 000 

personer. 

SCB prognostiserar att barnafödandet fortsätter öka. År 

2012 föddes nästan 113 200 barn i Sverige. Den fortsatta 

ökningen förklaras av hög invandring och stora årskullar 

födda i början av 1990-talet. Enligt Sveriges Kommuner 

och Landsting ser vi också en betydelsefull trend att da-

gens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har 

starkare familjevärderingar än unga vuxna. Håller denna 

trend i sig samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan 

utvecklingen bli att framtidens unga vuxna bildar familj 

förhållandevis tidigt i livet. 

Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer 

och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning 

och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och 

förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Det 

är inte befolkningsstorleken i sig som förklarar varför 

vissa kommuner växer mer än andra utan tillgängligheten 

till en stor arbets- och konsumentmarknad. Flyttnettot 

har generellt en större inverkan än födelsenettot för att 

förklara skillnaderna mellan kommunerna. I de växande 

kommunerna kommer dock födelsenettot att få en allt 

större betydelse för befolkningstillväxten framöver. Detta 

eftersom det är unga personer i fertil ålder som i stor utsträckning 

svarar för inflyttningsöverskottet i de växande 

kommunerna. 

Den demografiska utvecklingen och en allt högre försörjningskvot 

leder till flera utmaningar för finansieringen 

av framtidens välfärd. Hur stora dessa är beror på antaganden 

om hur efterfrågan på välfärdstjänster utvecklas 

liksom kostnadsutvecklingen, produktiviteten och ekonomisk 

tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar 

att till följd av enbart den demografiska utvecklingen 

kommer kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 

50 procent fram till år 2035. Med en åldrande befolkning 

blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som 

ska försörja allt fler. Skillnaden i försörjningsbörda mellan 

regionerna riskerar att växa de kommande decennier- 

6 se sista 

na. För att Sveriges ska behålla en försörjningskvot 

sidan på samma nivå som idag år 2030 krävs att närmare 

600 000 fler än idag är sysselsatta. För att det ska uppnås 

krävs att förvärvsfrekvens ökar avsevärt i flertalet grupper 

samtidigt. Det kan till exempel ske genom att äldre arbetar 

något år längre, yngre arbetar ett år tidigare samtidigt 

som förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda. 

Individualisering 

För kommunerna är det inte bara demografin som påverkar 

välfärdstjänsterna. Människors beteenden och 

samhällets organisering kan också ha betydelse. Kunskapssamhället 

och ny teknik gör att det blir allt lättare att 

informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Den 

ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland 

medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på 

de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service 

utförd på “mitt” sätt är en trend i samhället i övrigt, 

konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala 

välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir 

fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på 

välfärdstjänsterna förändras. 

Individen har fått större möjligheter till och krav på att 

fatta egna beslut i vardagen. I takt med att antalet utförare 

blir fler samtidigt som resurserna minskas kommer kravet 

om att definiera vad den enskilde kan få stöd i att öka. 

Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer 

att behöva utvecklas som en del i detta, framför allt till 

de medborgare som är i behov av stöttning inför de olika 

valmöjligheter som uppstår. För att möta kraven krävs 

bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet 

av samspel med och mellan olika aktörer för att en 

7

individuell service ska fungera men också för att klara det 

kommunala uppdraget. 

Polariserad befolkning 

Sveriges Kommuner och Landsting ser en ökad polarisering 

i befolkning 7 se sista sidan . En ökad valfrihet ställer 

krav på att göra rätt val. Samtidigt som en stor grupp 

unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i 

morgondagens samhälle finns det unga som har svårare 

i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. 

Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig 

till vissa bostadsområden medan de resurssvaga hänvisas 

till billigare och mindre attraktiva bostadsområden. 

Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer 

flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter 

eller större städer. Utvecklingen pekar mot att en minskad 

andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre 

städer eller orter. De värderingsskillnader som finns 

initialt mellan människor som bor i olika bostadsområden 

och på olika orter förstärks successivt. 

Trenden har också koppling till individualiseringen och 

att allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Vi vill 

välja själv. Samhörighet med andra människor får allt 

mindre med det geografiska territoriet att göra. Människor 

söker istället gemenskap och trygghet i de grupper 

eller subkulturer som de vill tillhöra. Trots en minskad 

auktoritetstro ses dock fortfarande få tecken på att tilliten 

till välfärdssystemen och andra samhälleliga institutioner 

minskat i någon högre utsträckning. 

Ny teknik – effektivisering eller kostnadsdrivande? 

Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. Sverige är 

en av världens ledande IT-nationer där 89 % av befolkningen 

har tillgång till internet 8 se sista sidan . Utvecklingen 

och användningen skapar en mängd nya förutsättningar 

för bland annat kommunikation, lagring och utvinning av 

8 

data, nya standarder och ekonomisk tillväxt. För kommunen 

innebär det möjligheter och förutsättningar att 

dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och 

dels öka den inre produktiviteten. Framsteg inom informations- 

och kommunikationsteknologin får ofta en 

inverkan på vårt sätt att leva och de värderingar som finns 

i samhället. Utvecklingen av teknik och IT har inneburit 

krav på nya färdigheter och kunskaper som tidigare inte 

behövts samtidigt som annan kunskap blivit föråldrad. 

Den dagliga användningen av Internet har ökat bland 

skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska 

folket har tillgång till Internet via mobilen och även 

surfplattorna börjar breda ut sig. Samtidigt är det nästan 

1,2 miljoner människor i Sverige som inte är digitalt 

delaktiga eller som använder Internet sällan. De som av 

olika anledningar saknar digital kompetens riskerar att 

hamna utanför, vilket i sin tur kan få konsekvenser såväl 

för demokratin som för samhällsekonomin. 

Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det 

individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars 

studier. Användningen av IT ökar möjligheterna 

för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska 

hjälpmedel för per¬soner med funktionsnedsättning ökar. 

Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik 

fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem 

inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i 

hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta 

människors behov och önskan om vård i hemmet men 

också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. 

En fungerande individuell service kräver samverkan 

mellan alla parter kring individen vilket i sin tur kräver 

integrerade IT-system. Fler och mer avancerade hjälpmedel 

ger också större möjlighet till autonomi, vilket också 

kan leda till bättre resursutnyttjande. Framöver behöver

kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny 

teknik och då också kunna möta förändrade krav på omvårdnaden. 

TRE FOKUSOMRÅDEN FÖR TILLVÄXT 

Befolkning och demografi 

De äldre katrineholmarna blir allt fler 

I tidigare avsnitt har Sveriges befolkningsutveckling 

beskrivits i stora drag. Det karaktäristiska för Katrineholms 

befolkningsfördelning är ”midjan” som kan ses i 

befolkningspyramiden nedan. Katrineholm har ett färre 

antal invånare i yngre medelåldern. Katrineholm har 

också något färre små barn än riket. Katrineholm har däremot 

fler äldre än riket och även gruppen i 20-årsåldern 

överstiger genomsnittet i riket. Katrineholm har idag en 

genomsnittlig tillväxtnivå i jämförelse med övriga kommuner 

i Sverige. 

Inflyttarna är viktiga 

För att befolkningen i Katrineholm ska fortsätta växa i 

framtiden är det i första hand flyttnettot (fler inflyttare och 

färre utflyttare) som behöver påverkas. Inflyttningsöverskottet 

är en viktig källa till befolkningstillväxt i kommuner. 

Yngre vuxna är den mest flyttbenägna åldersgruppen 

och den grupp som kommunerna i första hand konkurrerar 

om att attrahera. Inflyttning av yngre vuxna kan också 

bidra till ytterligare tillväxt genom ökade födelsetal. 

För att illustrera detta har in- och utflyttningen i Katrineholm 

under 2011 och 2012 jämförts med Strängnäs. 

Katrineholm och Strängnäs ligger i samma region och 

hade 2011 väldigt lika invånarantal, vilket gör jämförelsen 

intressant. 2011 års jämförelse visar att Katrineholm 

hade ett inflyttningsöverskott på 93 personer och att 

Strängnäs hade ett inflyttningsöverskott på 293 personer. 

Delas respektive kommuns flyttnetto (antal inflyttare minus 

antal utflyttare) upp på åldersgrupper syns det tydligt 

att skillnaderna mellan Katrineholm och Strängnäs finns 

i åldersgrupperna 0-14 år och 30-49 år. Barnfamiljerna 

flyttar till Strängnäs i större utsträckning än till Katrineholm. 

Strängnäs förefaller ha en större attraktionskraft på 

personer som söker bostad efter avslutad utbildning och 

när familjebildningen pågår. Jämförelsen mellan in- och 

utflyttningen i de båda kommunerna visar också på en 

annan intressant aspekt. I den åldersgrupp där den största 

nettoutflyttningen äger rum, åldrarna 20-24 år – åren närmast 

efter gymnasiet, har Katrineholm en mindre utflyttning 

än i Strängnäs. 

I ett tillväxtperspektiv är det inte säkert att detta ska 

ses som positivt om det är en effekt av att unga vuxna i 

Katrineholm i mindre utsträckning väljer att gå vidare 

till högre studier 9 se sista sidan . Sammanfattningsvis visar 

exemplet att det är viktigt för Katrineholms tillväxtmöjligheter 

att inte bara verka för en generell inflyttning utan 

att också verka för en inflyttning av personer i arbetsför 

ålder, särskilt i åldrarna 30-50 år och att även fortsätta 

arbetet med att stimulera till högre studier. 

Tre olika scenarier för framtiden 

Nedan redovisas de tre olika befolkningsscenarier som 

beräknats i rAps. Fokus ligger främst på utvecklingen 

av invånarantalet för de yngsta och de äldsta åldersgrupperna 

utifrån bildningsförvaltningens och vård- och 

omsorgsförvaltningens underlagsrapporter. Utifrån de 

tre olika scenarierna för invånarantalet har samhällsbyggnadsförvaltningen 

också gjort en beräkning av det 

framtida behovet av bostäder. 

En första slutsats är att andelen äldre ökar och vi får färre 

elever inom gymnasiet i alla de tre framtida scenarierna. 

Andelen yngre barn och personer i arbetsför ålder skiljer 

sig åt mellan de tre scenarierna vilket ställer Katrineholm 

för olika utmaningar avseende försörjningskvot, behov av 

och förväntningar på kommunal service samt platsens attraktivitet. 

I samtliga tre scenarier ökar åldersgruppen 65 

år och uppåt. Det påverkar kommunen på flera olika sätt. 

Dels genom att en större del av befolkningen inte står till 

arbetsmarknadens förfogande, dels genom att behoven 

av kommunal service ökar. Det senare gäller dock främst 

gruppen 85 år och äldre. Det kan också påverka den 

fysiska planeringen, till exempel behov av byggande av 

trygghetsboenden eller andra åtgärder som kan underlätta 

för äldres kvarboende. 

För kommunen innebär den demografiska förändringen 

att den kommunala organisationen behöver anpassas till 

följd av ett ökat antal brukare med förekomst av demens. 

I Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Bättre liv 

för sjuka äldre” är bedömningen att antal dementa ökar 

till dubbelt så många som idag fram till år 2030. Det 

beror framförallt på allt fler kommer upp i de åldrar där 

demens är mer förekommande. I Katrineholm skulle det 

innebära att antalet brukare med förekomst av demens 

ökar med 50 brukare fram till år 2020 och med 120 fram 

till 2030. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till om 

Katrineholm får en befolkningstillväxt eller inte. 

Antagande om en befolkningstillväxt, 0,1 procent 

Vid en befolkningstillväxt om 0,1 procent fram till år 

2030 beräknas åldersgruppen 0-19 år vara ungefär lika 

stor som idag. Katrineholm skulle totalt sett ha 7 588 

kommuninvånare i åldrarna 0-19 år. 

Vård och omsorg påverkas av flera av de tidigare nämnda 

trenderna, såsom demografin och den åldrande befolkningen 

och individualiseringen. Utvecklingen pekar på att 

andelen 79 år ökar kraftigt, särskilt mellan åren 2020 och 

2030. Utifrån behovet av välfärdstjänster förutspås detta 

ge konsekvenser i form av ökade behov inom handikappomsorg, 

personlig assistans, socialpsykiatrin och där 

särskilt personer med neuropsyki¬atriska funktionsnedsättningar. 

9

Antagande om en befolkningstillväxt, +1 procent 

Vid en befolkningstillväxt på 1 procent fram till år 2030 

skulle åldersgruppen 0-19 år öka med 2 528 personer till 

att totalt bestå av 10 125 kommuninvånare år 2030. Gymnasieeleverna 

kommer dock inte öka utan det är främst de 

yngre åldersgrupperna som står för ökningen. 

I scenariot blir andelen Katrineholmare i åldrarna 65 år 

och uppåt fler. Det är dock åldersgruppen 85 år och äldre 

som bedöms ha störst betydelse för den samhällsservice 

som efterfrågas. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning 

om det ökande antalet i åldersgruppen 85 år och 

uppåt innebär ett antal utmaningar för kommunen som 

organisation. De individuella lösningarna utifrån brukarnas 

val ökar vilket ställer krav på en omställning av organisationen. 

Ett ökat antal äldre ställer också krav på en 

bredare kompetens hos personal inom vård och omsorg. 

Kvaliteten på boende är en faktor i valet av boendeort 

varför attraktiva boende- och livsmiljöer är betydelsefullt 

även för näringslivets utveckling. Platens attraktivitet kan 

öka möjligheterna att behålla och rekrytera kompetent arbetskraft. 

Byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas 

vid en befolkningstillväxt på 1 procent per år. Fram till 

2020 är bedömningen att det behövs 2 000 fler bostäder 

10 se sista 

och till 2030 är bedömningen att det behövs 4 000. 

sidan 

Antagande om en befolkningstillväxt, -1 procent 

För åldersgruppen 0-19 år innebär en negativ befolkningsutveckling 

på 1 procent att gruppen minskar med 2 

334 till 5 263 kommuninvånare 2030. 

Antalet invånare i åldersgruppen 85 år och uppåt ökar 

trots ett antagande om en negativ befolkningsutveckling. 

Det förklaras delvis genom att den äldre befolkningen har 

en lägre flyttbenägenhet än den yngre. Detta ställer i sin 

10 

tur Katrineholm inför flera utmaningar. Vilka i den arbetsföra 

befolkningen väljer att stanna på orten, var arbetar 

de och vilka kommer att arbeta inom den kommunala 

organisationen? Produktivitetsökningar i den kommunala 

verksamheten, utan att kvaliteten försämras, blir än mer 

angeläget vid ett negativt scenario. Utrymmet för ambitionshöjningar 

kommer troligen att minskas om de inte 

samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. 

Även byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas 

vid en negativ befolkningstillväxt. Ett antagande om en 

befolkningsminskning på -1 procent innebär att det skulle 

finnas ett överskott på ca 2 185 bostäder till år 2020 i 

Katrineholm. Bedömningen till år 2030 är att det skulle 

finnas ett överskott på 3 548 bostäder. Bostadsöverskottet 

skulle innebära stora kostnader för Katrineholm, i ett 

första skede genom uteblivna hyror (5-10 mnkr/år) och 

med ökade rivningskostnader i ett längre perspektiv. 

Minskad befolkning innebär lägre skatteintäkter vilken 

i sin tur påverkar kommunens resurser. Utrymmet för 

ambitions- och kvalitetsökningar kan minskas och om 

inte kommunen kan anpassa organisationen till rådande 

förutsättningar tillräckligt snabbt kan det kan det bli svårare 

att på sikt upprätthålla samma servicegrad vilket i sin 

tur riskerar att påverka platsens attraktivitet negativt. 

I vård- och omsorgsförvaltningens tidigare material

(VON/2012:23-011) utgick beräkningen av en direkt 

fram¬skrivning utifrån dagens förutsättningar med en 

annan beräkningsgrund än vad som presenteras i denna 

skrivning. Här har de beräkningarna utgått från scenarierna 

där den årliga befolk¬ningstillväxten i Katrineholm 

ökar med + 0,1, -1 och +1 procent. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter 

är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i 

regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman 

med den demografiska utvecklingen, med befolkningens 

utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. 

Av avgörande betydelse för Katrineholms 

tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden 

lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta 

hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, 

med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter 

och företagsklimatet. Genom ett bra företagsklimat 

underlättas det för företag att etablera sig i Katrineholm. 

Ett sätt att förbättra näringslivsklimatet är det samverkansprogram 

med sju punkter för ett främjat näringsliv 

som kommunen tagit fram tillsammans. 

1. Nätverka mellan företagen 

2. Information 

3. Företagsbesök 

4. Goda förebilder 

5. Katrineholmsandan 

6. Kompetensförsörjning 

7. Förenklad handläggning 

En annan faktor som påverkar kommuns attraktivitet 

för företag och hushåll är näringslivets diversifiering 

(branschbredd). Mekanismen är att en diversifierad arbetsmarknad 

är mindre känslig för konjunkturella svängningar 

än en homogen arbetsmarknad. Ett näringsliv med 

en stor branschbredd främjar innovationsprocesser och 

entreprenörskap då kunskapsspridningen går snabbare i 

regioner med ett diversifierat näringsliv. 

Ett mått på hur diversifierat näringslivet är i en kommun 

brukar mätas med hur många av de drygt 800 branscherna 

som har sysselsatt dagbefolkning. Det finns ett starkt 

positivt samband mellan antalet invånare och antalet 

branscher. I jämförelse med andra kommuner av samma 

storlek är Katrineholms näringslivs diversifiering något 

högre än medel och arbete pågår för att öka bredden ytterligare 

för att på så vis öka Katrineholms attraktivitet 

samtidigt som känsligheten för svängningar i enskilda 

branscher minskar. 

Minskat utbud av arbetskraft och matchningsproblem 

på arbetsmarknaden 

I tabellen nedan ser vi att utbudet av arbetskraft i Katrineholm 

minskar i samtliga tre scenarier. Arbetskraftsutbudet, 

det vill säga hur många personer som står till 

arbetsmarknadens förfogande påverkas dels av hur många 

i befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder (20-64 år), 

dels av förvärvsfrekvensen – hur många som faktiskt har 

eller kan ta ett jobb. I rAps modellberäkningar görs ett 

antagande om att förvärvsfrekvensen kommer kvarstå på 

samma nivå som idag med hänsyn till tre faktorer: ålder, 

kön och födelseland. Det beräknade utbudet på arbetskraft 

2030 förklaras därför av Katrineholms startläge. 

Idag har vi en hög andel unga och äldre samt många med 

låg utbildningsnivå – grupper med en generellt lägre för- 

värvsfrekvens. 

11 Utbud av arbetskraft. Se sista sidan 

Av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för 

Sörmland framgår att 54 procent av de tillfrågade företagen 

i länet redan idag upplever ganska eller stora 

svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna 

till svårigheterna är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet 

och brist på personer med rätt utbildning. Rekryteringssvårigheterna 

riskerar att förvärras till år 2030 till 

följd av minskningen av antalet invånare i förvärvsaktiv 

ålder. Den förväntade matchningsproblematiken riskerar 

också öka till följd av kompetensbehov som den framtida 

arbetskraften inte kan matcha. Regionförbundet Sörmlands 

utbildnings- och arbetsmarknadsprognos visar på en 

prognostiserad brist på av personal med utbildning inom 

vård och omsorg, industri och civilingenjörer. I ett sådant 

läge kan det uppstå arbetskraftsbrist och arbetslöshet 

parallellt. 

I alla de tre scenarierna förefaller det troligt att utvecklingen 

går mot att efterfrågan på arbetskraft kommer 

överstiga utbudet i Katrineholm. En sådan obalans kan i 

teorin rättas till på flera olika sätt: 

1. Inflyttningen ökar av personer i arbetsför ålder. 

2. Förvärvsfrekvensen ökar genom att undersysselsatta 

kommer i arbete. 

11

3. Netto(in)pendlingen ökar genom att antalet inpendlare 

ökar och antalet utpendlare minskar (fler som bor 

i kommunen söker jobb på hemmaplan i stället för att 

pendla). 

Om inget av detta visar sig möjligt i Katrineholm finns 

en risk att obalansen på arbetsmarknaden istället driver 

utvecklingen i riktning mot att arbetsgivarna flyttar 

verksamhet från Katrineholm. En sådan utveckling 

skulle innebära att efterfrågan på arbetskraft i Katrineholm 

minskas, vilket i sin tur kan vara inledningen på en 

negativ spiral. När det gäller kommunens egna behov av 

att rekrytera personal kan obalansen inte rättas till genom 

flytt av verksamhet. Konsekvensen blir istället svårigheter 

att upprätthålla servicenivåer och kvalitet i verksamheterna. 

Utifrån antagandet om att branschbredden och antalet 

privata företag hänger ihop med antalet invånare har en 

framskrivning genomförts i tabellen ovan. Det ger en 

bild av branschbreddens utveckling i de tre scenarierna 

och hur det skiljer sig beroende på befolkningstillväxten. 

Störst positiv effekt erhålls dock när nyföretagandet och 

branschbredden per capita ökar och därigenom ger en än 

mer livskraftigt näringsliv och arbetsmarknad. 

Utbildning en nyckel till högre förvärvsfrekvens 

Vid sidan om att verka för en inflyttning av personer i arbetsför 

ålder är det viktigt att diskutera hur förvärvsfrekvensen 

kan höjas, särskilt inom vissa grupper med en låg 

sysselsättning. Utmaningen kan här mötas på olika sätt. I 

Sörmlandsstrategin 2020 är en strategi att bättre anpassa 

utbildningar till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare 

och arbetsgivare tydligt och tillsammans 

formulerar vilka behov av kompetens som finns. 

I EU:s Europa 2020-strategi finns ett utbildningsmål om 

att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och 

om att fler ungdomar ska ta högskoleexamen. Sörmland 

har en lägre andel högutbildade än riket. Utbildningsnivån 

ökar men den ökar långsamt i jämförelse med andra. 

Skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå 

ökar också mer i Sörmland än andra län, där vi ser en 

tydlig trend att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning 

än män. 

12 

Fler katrineholmare måste klara den egna 

försörjningen 

Oavsett scenario är ökad utbildningsnivå en betydande 

fråga för tillväxt. Genom utbildning får fler stärkt ställning 

på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. 

Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att 

rekrytera kompetent arbetskraft. Utmaningen för Katrineholm, 

liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels 

om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida 

efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen 

som klarar den egna försörjningen behöver öka för 

att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till 

försörjningsstöd. 

Socialförvaltningens bedömning är emellertid att andelen 

invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen successivt 

kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen 

(ca 1 300 personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent 

2030. Det handlar framför allt om en ökning av andelen 

som behöver försörjningsstöd. När det gäller andra insatser 

från socialförvaltningen bedömer förvaltningen att det 

inte kommer ske någon förändring. Bedömningen grundar 

sig på utvecklingen i Katrineholm sedan början av 

1990-talet. Socialförvaltningen gör vidare bedömningen 

att denna utveckling är oberoende av befolkningsutvecklingen. 

En negativ befolkningsutveckling innebär inte 

automatiskt färre klienter inom socialförvaltningen. En 

befolkningsminskning innebär att arbetstillfällen försvinner 

i Katrineholm eftersom företag och butiker tvingas 

minska eller helt avveckla sin verksamhet i kommunen. 

De invånare som är eftertraktade på arbetsmarknaden 

kan då komma att flytta till andra kommuner där det finns 

jobb. Detta kan i sin tur leda till att andelen som är klienter 

inom socialförvaltningen ökar eftersom fler av Karineholmarna 

kommer att sakna sysselsättning som leder till 

egen försörjning. 

Socialförvaltningen ser idag också en utveckling mot att 

allt fler pensionärer begär hjälp från socialförvaltningen. 

Det kan finnas en risk att en av de framtida stora grupperna 

som behöver hjälp från socialförvaltningen är pensionärer 

som inte klarar sig på sin pension. 

Rörlighet på den regionala arbetsmarknaden 

Förvärvsfrekvensen i Katrineholm kan bara höjas till en

De fem största utpendlingskommunerna 2011 

De fem största inpendlingskommunerna 2011 



viss given nivå. En större inpendling är därför viktigt för 

att öka förutsättningarna för att tillgodose näringslivets 

och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Oavsett 

scenario förväntas inpendlingsandelen öka beroende på 

att arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad. Sannolikheten 

för att arbetskraft och arbetstillfällen kan matchas 

i en kommun minskar. Det ställer krav på bra kommunikationer. 

Människors resande till arbete, studier och 

fritidsaktiviteter är också en viktig fråga i vardagen. Välfungerande 

transporter kan bidra till smidigare resor och 

att tillgängligheten till arbete, utbildning och kultur inte 

kräver för stor uppoffring av tid och pengar. För Katrineholm 

är kollektivtrafiken helt avgörande för regionförstoring 

(en större arbetsmarknad) och regionintegrering, som 

i sig är en förutsättning för att vara delaktig i den regionala 

utvecklingen. Det behövs ett robust trafiksystem med 

tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar (”styva 

tidtabeller”) som ligger fast år efter år för att underlätta 

livs- och arbetsplanering. 

Kollektivtrafiken har stor betydelse för tillgång till en 

större arbetsmarknad och arbetsgivares möjligheter att rekrytera 

kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på 

högskole- och universitetsorterna underlättas också med 

en väl utbyggd kollektivtrafik. Katrineholms läge nära 

flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, 

innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna 

attrahera människor och företag. 

Katrineholms kommun hade 2011 totalt 3 285 utpendlare 

(2 058 män och 1 227 kvinnor) och 3 106 inpendlare (1 

761 män och 1 345 kvinnor). Det är alltså fler katrineholmare 

som pendlar ut för att arbeta i en annan kommun än 

personer som bor i en annan kommun som pendlar in för 

att arbeta i Katrineholm. 

Utpendlingen från Katrineholm är större mot kommuner 

utanför Södermanlands län medan inpendlingen är totalt 

större från kommuner i Sörmland. 

Krävande pendling leder till in- eller utflyttning 

En negativ faktor för Katrineholm är tendensen att arbetspendling 

till andra orter fortfarande är så pass krävande 

att det ofta leder till en senare flyttning. En tidsserieanalys 

av data från åren 1993-2008 som levererats av WSP 

visar att det finns statistiska samband mellan hur många 

som har arbete i kommunen, hur många som pendlar ut 

och hur många som senare flyttar från kommunen. 

När antalet personer som har jobb i kommunen minskar 

ser vi mönstret att andelen i befolkningen som pendlar ut 

har ökat ett år senare. Ytterligare ett år senare ser vi att 

befolkningen har minskat. Det tyder på ett mönster att 

personer som blir av med sitt arbete på orten prövar att 

pendla under en period. Men eftersom pendlingen är så 

pass kostsam i tid och pengar leder detta i förlängningen 

till att man väljer att flytta från kommunen. Mönstret kan 

dock även gälla i omvänd riktning. Det vill säga; om antalet 

arbetstillfällen ökar i kommunen och jobben besätts 

av inpendlare kan det i förlängningen leda till att kommunen 

får fler invånare. 

Infrastruktur och kollektivtrafik - bygga eller bygga ut? 

Infrastruktur kan byggas från två olika utgångspunkter: 

det ena är behovet i form av faktisk efterfrågan (stora och 

större städer) som gör att kapacitet måste byggas eller 

byggas ut, det andra är att bygga eller bygga ut exempelvis 

vägar och järnvägar på ett systemmässigt sätt och 

samtidigt väga in rationalitet och utvecklingspotentialen 

i att bygga samhälle. För Katrineholm kommer det att 

krävas kommunal medfinansiering för att förverkliga de 

långsiktiga målen inom nationell och regional plan. Däremot 

är det svårt att bedöma storleken på den kommunala 

medfinansieringen. 

13

Hållbara attraktiva livsmiljöer 

För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar 

av olika slag utan att tappa konkurrenskraften behöver 

Katrineholm ständigt utvecklas. Den åldrande befolkning, 

utbildningsnivån, antalet arbetstillfällen är utmaningar 

som kräver ständig utveckling av kommunen, näringslivet 

och Katrineholm. Dels i fråga om utveckling av varor, 

tjänster och service samt effektivare processer men det 

handlar också om hur vi utvecklar arbetet för att skapa 

och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, 

besökare och näringsliv. 

Med utgångspunkt i tillväxtscenariot och avsnittet näringsliv 

och arbetsmarknad är utveckling av näringslivet, 

stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter 

till vidareutbildning för vuxna betydande för en attraktiv 

plats. Attraktiva välfärdstjänster och kvalitén på offentliga 

tjänster är också faktorer som påverkar platsens 

attraktivitet. För att Katrineholm ska upplevas som en 

attraktiv plats av boende, besökare och företag krävs att 

arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas 

och värderas som attraktiv – ett samhälle präglat av liv, 

företagsamhet och tillväxt. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att de offentliga 

rummen som parker, grönområden, torg och gatumiljöer 

måste fortsätta utvecklas med fokus på attraktivitet, 

trygghet och upplevelserika miljöer med plats för möten, 

aktivitet och rekreation. Vid all förändring i den byggda 

miljön ska också hänsyn tas till stadens kulturhistoria. 

Den fysiska planeringen har betydelse för en hållbar tillväxt. 

Planeringen har också en viktig funktion i att skapa 

förutsättningar för attraktiva boende- och livsmiljöer. 

Katrineholm ska i huvudsak växa inom en radie av tre 

kilometer för att utnyttja redan existerande infrastruktur 

och befintliga kollektivtrafikstråk. I staden bör resande 

med gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför 

bilåkande för att begränsa utsläpp av växthusgaser. Prioriteringen 

av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik 

bidrar till en tillgänglig stad för alla. Bilarna i den nära 

staden tar mindre plats vilket bidrar till en bättre miljö. 

Den nära staden ger fler personer möjligheten att bo eller 

arbeta centralt med möjlighet till ut- och inpendling från 

och till större städer i regionen. 

Ett inkluderande Katrineholm 

Katrineholms attraktionskraft påverkas av den livsstil 

som platsen kan 

erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans. 

Utmaningen är därför att skapa ett levande Katrineholm 

där det händer saker. Ett Katrineholm där många 

olika människor vistas, och där det finns utrymme för 

nya möten. Vidgade och permanentade klyftor påverkar 

dock människor och grupper av människor i allt högre 

utsträckning. Unga som varken arbetar eller studerar är en 

riskgrupp för att hamna i ett långvarigt utanförskap. En 

särskilt utsatt grupp är ungdomar under 20 år som inte på- 

14 

börjat eller slutfört sina gymnasiestudier. En ökad social 

rörlighet är betydande för att minska risken för långvarigt 

försörjningsstöd. Fastlåsning i försörjningsstöd hindrar 

människor att realisera sina livsprojekt på både kort och 

lång sikt. 

Att finna former för att integrationen av invandrade 

kommuninvånare ska fungera på bästa möjliga sätt är en 

utmaning även framåt. Att utveckla bra metoder är betydelsefullt 

för en bra och snabb integration på arbetsmarknaden 

och därigenom ökad frihet, självbestämmande och 

en ekonomiskt bättre tillvaro. Det ger också en starkare 

social hållbarhet och att Katrineholm tar tillvara på de 

sociala, kulturella och ekonomiska möjligheterna som 

migrationen för med sig. 

Den ideella sektorn gör en omfattande och viktig insats i 

den svenska välfärden. Civilsamhället och dess organisationer 

kommer med största sannolikhet ha fortsatt viktiga 

roller att fylla i demokratin, i det offentliga samtalet, på 

fritiden och i välfärdsproduktionen framåt. Utvecklingen 

ställer dock kommunen inför viktiga utmaningar. Den 

sociala sammanhållningen är en faktor som är av fortsatt 

betydelse för Katrineholms utveckling där civilsamhället 

kan spela en viktig roll i att skapa och bibehålla hållbara 

attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. 

KONSEKVENSER FÖR 

KATRINEHOLMS KOMMUN 

I de föregående avsnitten har demografins betydelse för 

Katrineholms kommun belysts på olika sätt. Fokus har då 

i huvudsak varit på kommunen som geografisk plats och 

på kommunens invånare. I detta avsnitt beskrivs effekter 

för kommunen som organisation. Beroende på vilken demografisk 

utveckling som kommer ske i kommunen kommer 

konsekvenserna för och kraven på kommunens olika 

verksamheter att se olika ut. Den demografiska utvecklingen 

enligt de tre scenarierna (-1 procent, +0,1 procent 

och +1 procent) påverkar de kommunala förvaltningarna 

på olika sätt som analysen ovan visat. Effekten för kommunens 

ekonomi och planering blir därför olika. Några 

gemensamma drag finns dock. Det kommunala åtagandet 

förskjuts från unga till gamla i och med att andelen äldre 

ökar. Samtidigt minskar andelen i förvärvsarbetande ålder. 

Beroende på scenario blir denna effekt dock mer eller 

mindre markant. 

Inom flera studier de senaste åren lyfts städers och 

regioners attraktionskraft, kreativitet samt tolerans och 

mångfald upp som oerhört viktiga faktorer att arbeta med 

för att skapa en konkurrenskraftig region. Katrineholm 

konkurrerar på en större arena om boende, besökare, näringsliv, 

evenemang och uppmärksamhet. Utifrån Richard 

Floridas tre T är satsningarna på en miljö där människor

har en möjlighet att fortsätta utvecklas betydelsefullt, för 

en hög grad av öppenhet och tolerans. Dels för att skapa 

fortsatt trivsel, men också för att kunna ta in nya idéer. En 

framtida utmaning är att skapa ett ömsesidigt levande, öppet 

och tolerant Katrineholm. Till stor del handlar det om 

att vara attraktiv för såväl boende, besökare och näringsliv. 

Individualiseringen innebär ökade krav på valmöjligheter 

och tillgänglighet. Människor förväntar sig att hitta 

information, oavsett var man befinner sig. Människor 

vill också kunna vara med och välja hur sina egna behov 

ska tillgodoses. Kommunens roll kommer därför troligen 

förändras mot en mer vägledande och rådgivande 

roll gentemot medborgaren där medborgaren i sin tur tar 

ett större eget ansvar för den egna framtidsplaneringen. 

Katrineholms kommun behöver kunna möta medborgares 

och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet 

och service. Utvecklingen av e-tjänster fortsätter och allt 

fler manuella tjänster ersätts av digitala. Det ställer dock 

andra krav på utformningen den kommunala servicen för 

att alla ska kunna ta del av det offentliga utbudet. 

I Katrineholms kommun, liksom i de flesta kommuner 

i Sverige, blir befolkningen allt äldre. Befolkningens 

utveckling och sammansättning har stor betydelse för 

volym/dimensionering av kommunens verksamheter. 

Speciellt barn- och ungdomsgrupper samt förändringen 

av antalet äldre. Den offentligt finansierade välfärden 

påverkas av utvecklingen av skatteintäkterna. Tillväxt kan 

därför underlätta utmaningen i att klara en ökad efterfrågan 

på välfärdstjänster då katrineholmarna blir allt äldre. 

Balansen mellan andelen personer som arbetar och andelen 

personer som behöver utnyttja kommunala tjänster är 

viktig för Katrineholm. 

De ekonomiska förutsättningarna i Katrineholm är starkt 

kopplade till den ekonomiska utvecklingen såväl internationellt 

som nationellt och regionalt. Lågkonjunktur och 

ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i 

Sverige har bekymmer. Höga mål för välfärdstjänsterna 

ställer stora krav på kommunerna. Kommunerna måste 

våga anpassning och nytänkande. För att klara en bra 

välfärd för alla krävs ekonomiska resurser. Eftersom 

kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter behövs 

tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. 

Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att 

kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom 

att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras 

av en god ekonomisk hushållning i ett både kort 

och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning 

med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för 

att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Det 

handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet 

och bygga upp reserver för kommande investeringar, 

liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska 

konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. 

Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och 

miljömässig hållbarhet. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar behovet av 

kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. 

Katrineholm har ett stort antal arbetslösa ungdomar 

och vuxna. En viktig utmaning är att utveckla metoder 

och samverkan mellan företag, myndigheter och icke 

statliga organisationer för att kunna matcha och utbilda 

personer som står utanför arbetsmarknaden. Detta för att 

också ta tillvara på den arbetskraftreserv som idag finns 

inom flera grupper. Sociala problem som socialtjänsten 

ställs inför i samband med de ökande klyftorna är bland 

annat barnfattigdomen och hur vi kan mildra framtida 

konsekvenser av detta. 

Utmaningen i alla scenarierna blir att klara den kommunala 

ekonomin. En viktig utgångspunkt är att den 

kommunala ekonomins balans påverkas av befolkningsutvecklingen 

– en snabbare tillväxt ger en mer gynnsam 

ålderstruktur än ett scenario där befolkningen minskar. 

Vidare kan det vara viktigt att skilja på å ena sidan 

kostnader som uppstår som en konsekvens av den demografiska 

utvecklingen (t.ex. ökade kostnader för äldreomsorg) 

och å andra sidan kostnader till följd av satsningar 

för att främja tillväxt (t.ex. kostnader för infrastruktur 

och bostadsbyggande). I vissa fall kan det vara svårt att 

tydligt definiera om en kostnadsökning ska ses som en 

konsekvenskostnad eller satsningskostnad, till exempel 

när det gäller utbildning. 

Konsekvenskostnader i de olika scenarierna 

Genom de tre antaganden om befolkningsutvecklingen 

i Katrineholm kan vi se hur kostnaderna för kommunen 

utvecklas beroende på scenario. De blir dock allt svårare 

att göra långsiktiga prognoser vilket ställer högre krav 

på kommunens flexibilitet och omställningsförmåga. 

Betydande frågeställningar är innebörden av till exempel 

minskade skattemedel, ökade krav (ambitionshöjningar) 

och högre krav på tillgänglighet. Beroende på vilken demografisk 

utveckling som kommer att ske i Katrineholm 

kommer kommunen att behöva prioritera olika och olika 

hårt. Ambitionshöjningar kommer knappast vara genomförbara 

om de inte samtidigt innebär en effektivisering av 

verksamheten. Det framkommer också att det kommunala 

uppdraget måste avgränsas och förtydligas ytterligare. 

I underlagen från förvaltningarna redovisas beräknade 

kostnadsökningar i de olika scenarierna. 

Bildningsförvaltningen 

Grundskolan behöver fortsätta arbetet med att förbättra 

elevernas resultat i skolan. Målet måste vara att fler 

elever når godkändnivån, att meritvärdet ökar och att den 

generella utbildningsnivån höjs. Katrineholmarna, och 

i synnerhet pojkar och unga män, har i jämförelse med 

riket en generellt låg utbildningsnivå och statistiken visar 

att en förändring tar tid. Satsningar kring genusfrågor 

bedöms som betydelsefulla för att få till stånd för en 

15

förändring av struktur, kultur och attityd till studier. Det i 

sin tur kan bidra till framgång för alla elever. 

En stor utmaning för bildningsförvaltningen finns inom 

gymnasieskolan. Ett minskat elevantal ställer stora krav 

på bibehållen kvalité. Färre elever gör att programutbudet 

måste minskas. Detta kräver utökad regional samverkan 

för att ändå erbjuda ett fortsatt brett programutbud. Det i 

sin tur, ställer krav på tillgängliga och bra kommunikationer. 

I annat fall riskeras att elever och/eller familjer väljer 

att flytta för att få ökade valmöjligheter till utbildning. 

Även om andelen Katrineholmare som läser vidare ökar, 

kommer det att ta tid innan den generella utbildningsnivån 

höjs. För att näringslivet inte ska hämmas bör den 

positiva samverkan som finns mellan skola, Viadidakt och 

näringslivet fortsätta att utvecklas. 

En utmaning för kommunen, som organisation, är rekrytering 

av, välutbildad pedagogisk personal med rätt 

kompetens, då stora pensionsavgångar väntas. Ny teknik 

och digital utveckling ställer nya krav på lärarrollen för 

att alla elever ska nå framgång. 

Utöver de verksamhetsbehov, som uppstår till följd av 

förändringar i volymen kommer bildningsförvaltningen 

också att behöva göra rekryteringar till följd av pensionsavgångar. 

Nedan framgår det rekryteringsbehovet för 

16 

17 

respektive antagande. 


Socialförvaltningen 

I Katrineholm är arbetslösheten hög och andelen invånare 

med försörjningsstöd ökar. Socialförvaltningens 

bedömning är att andelen invånare som har ett ärende hos 

socialförvaltningen kommer att öka från ca 4 procent av 

befolkningen (ca 1 300 personer) idag till 5 procent 2020 

och 6 procent 2030. Det handlar framför allt om en ökning 

av andelen som behöver försörjningsstöd. Det som 

främst påverkar socialförvaltningens kostnadsutveckling 

är dock att kostnaden för varje insats bedöms stiga, både 

när det gäller försörjningsstöd och andra insatser. Den totala 

kostnaden för försörjningsstöd och köpta placeringar 

var 153 mnkr 2012, varav kostnaden för försörjningsstöd 

var 53,5 mnkr. Kostnaden för familjehemplacerade barn 

var 15 mnkr 2012, för barn placerade på institution 14 

mnkr. 

16 

18 

Bildningsförvaltningen 

Andelen invånare som uppbär försörjningsstöd bedöms 

bli allt mer ekonomiskt svaga och socialt utsatta i framtiden. 

Stödet från Katrineholms kommun för att uppnå 

en skälig levnadsstandard kommer därför att behöva öka 

även vid en befolkningsökning. Arbetet med så kallade 

hemmaplanslösningar för att undvika kostsamma institutionsplaceringar 

måste intensifieras vid sidan om en 

strävan efter ökad kvalitet och effektivitet i insatser. För 

att hålla kvar kostnaderna för försörjningsstöd ställs krav

på en offensiv metodutveckling för insatser som leder till 

egen försörjning. Till detta krävs en ökad samverkan med 

övriga kommunala aktörer men också mellan kommuner, 

myndigheter, alternativa utförare och ideell sektor. 

Nedan framgår kostnadsökningen för försörjningsstöd 

och köpta placeringar i de tre scenarierna år 2020 och 

2030. Kostnadsökningen för försörjningsstöd revovisas 

även separat. I beräkningarna har inflationen beaktas. 

Viadidakt 

En trolig utveckling är att flera företag, oavsett scenario, 

står inför utmaningen att säkra sin framtida kompetensförsörjning. 

Detta trots en hög arbetslöshet. Den regionala 

arbetsmarknaden bidrar till ökad konkurrens om arbetskraft 

med rätt kompetens samtidigt som matchningen 

mellan arbetssökande och lediga arbeten kan bli bättre. 

För Viadidakt och bildningsförvaltningen blir det viktigt 

att möta utvecklingen genom att verka för en generellt 

högre utbildningsnivå bland katrineholmarna och att 

stimulera till att utbilda sig inom bristyrken. En kärv 

arbetsmarknad för personer med lägre eller ofullständig 

utbildning tillsammans med matchningsproblematiken 

mellan de lediga arbetena och arbetssökande innebär att 

fler kommer söka olika former av vuxenutbildning för 

stärkt ställning på arbetsmarknaden. 

I dagsläget möter Viadidakt ofta invånare som inte har 

möjlighet att studera vidare på hemmaplan vilket kan få 

som konsekvens att motiverade katrineholmare väljer att 

flytta till andra kommuner för behörighetsgivande utbildning. 

Den framtida utmaningen består i att höja utbildningsnivån, 

locka ungdomar till högre studier, integration 

på arbetsmarknaden och inflyttning av personer med 

högre utbildning. För att möta utmaningarna inom områdena 

utbildning, integration och arbetsmarknad krävs 

ökad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter 

och andra organisationer. Därigenom kan förutsättningar 

skapas för att utveckla individuella och flexibla lösningar 

samt förbättra effektiviteten. 

Vidare pekar flera rapporter på att behovet av utbildad 

personal inom vård och omvårdnad samt förskollärare 

ökar samtidigt som resurserna för dessa utbildningar i dag 

19 

är starkt begränsade. Höjda krav inom området vård- och 

omsorg kräver en ökad volym av sjuksköterskeutbildningar 

för att tillgodose behovet. 

Vård- och omsorgsförvaltningen 

Avseende vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet 

ses en utveckling mot mer fokus på, och behov av, individuella 

lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar. 

Kompetensprofilen inom vård och omsorg förändras för 

att kunna möta medborgarna behov. Ökat kvarboende, 

Housing first och andra trender där egenansvaret ökar 

måste kompletteras med anpassningar för resurssvagare 

grupper. 

Utifrån de nya demensriktlinjerna har en beräkning gjorts 

av den ökade bemanningen inom vård- och omsorgsförvaltningens 

verksamhet. I avvaktan på det exakta behovet 

av insatser grundar sig beräkningen på en ökning på 

personal på 0,15 procent per brukare med förekomst av 

demens. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport 

”Bättre vård för sjuka och äldre” förutspås en ökning 

till dubbelt så många med diagnosen till år 2030. Den 

nya riktlinjen träder i kraft 2014 vilket förklarar en del av 

ökningen vid främst år 2020 och 2025. 

Utöver de verksamhetsbehov som uppstår till följd av volymökningarna 

kommer vård- och omsorgsförvaltningen 

också behöva göra omfattande rekryteringar till följd av 

pensionsavgångar. Fram till år 2020 beräknas 231 årsarbetare 

gå i pension. Till 2030 är det 382 årsarbetare. 

Kostnader för att främja tillväxt 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både 

i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en 

viktig del i att kunna attrahera människor och företag. 

Speciellt bör kommunikationerna med Norrköping, 

Eskilstuna och Stockholm prioriteras då de idag hör till 

de städer flest pendlar till och från. Men det bör också 

utredas hur pendlingen kan ökas till andra större arbetsmarknader, 

exempelvis Örebro och Nyköping. 

För att Katrineholms ska uppfattas som en attraktiv stad 

av människor och företag krävs det investeringar i den 

fysiska miljön. Totalt föreslås investeringar på totalt 250 

miljoner till år 2020 och till 2030 föreslås investeringar i 

offentliga mötesplatser, infrastruktur och kollektivtrafik 

om 700 miljoner kronor. 

Hur påverkas de kommunala intäkterna? 

Kommunens intäkter påverkas av utvecklingen när det 

gäller: 

• ”Egna” skatteintäkter 

• Kommunalekonomisk inkomst- och kostnadsutjämning 

samt LSS-utjämning 

• Taxor och avgifter som brukare av kommunala tjäns- 

17

ter betalar 

• Kommunal fastighetsavgift 

• Bidrag från statliga myndigheter 

• Försäljning av verksamhet 

• Ränteintäkter 

De flesta av kommunens inkomstkällor påverkas av den 

demografiska utvecklingen. Skatteintäkterna påverkas 

dels av skattesatsen, dels av antalet invånare och katrineholmarnas 

medelinkomst. Medelinkomsten påverkas 

i sin tur bland annat av andelen av befolkningen som är 

i förvärvsaktiv ålder, förvärvsfrekvensen och nivån på 

löner och företagarinkomster. Förändringar av skattesatsen 

och antal invånare får direkt genomslag på kommunens 

intäkter. Men till följd av inkomstutjämningen får en 

förändring av medelinkomsten inte full effekt på kommunens 

intäkter. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna 

skillnader i skatteunderlaget mellan kommuner. 

Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella 

kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner 

så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att 

bedriva verksamhet. Systemet bygger på att man utifrån 

tillgänglig statistik försöker hitta samband mellan befolkningsmässiga, 

sociala och geografiska skillnader mellan 

kommuner och de kostnader de har för olika verksamheter. 

Genom kostnadsutjämningen får kommunen kompensation 

till exempel om andelen äldre ökar mer än genomsnittligt 

i riket. Detta innebär att det inte finns någon 

direkt koppling mellan antalet äldre i befolkningen och 

kommunens möjlighet att hålla ekonomin i balans, det 

beror på utvecklingen i förhållande till andra kommuner. 

Effekterna av utjämningssystemen är viktiga att komma 

ihåg när man analyserar de förväntade kostnadsökningar 

som redovisats av nämnderna. Nämndernas redovisade 

kostnader är brutto – men det är nettokostnaderna som är 

avgörande för om kommunen kommer att klara ekonomin. 

Regeringen har i maj överlämnat en remiss till lagrådet, 

med förslag till ändringar i lagen om kommunalekonomisk 

utjämning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 

januari 2014. Underlaget är det förslag som presenterades 

av Utjämningskommittén 2011 i betänkandet ”Likvärdiga 

förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen 

(SOU 2011:39). Den sammantagna effekten för 

Katrineholms kommun av de föreslagna ändringarna är 

positiv, dock innebär införandebidraget att de nya reglerna 

får fullt genomslag först år 2018. 

På längre sikt är det svårt att sia om utvecklingen för 

utjämningssystemet. Det är troligt att den pågående urbaniseringen 

i Sverige kommer att fortsätta. I takt med att 

de demografiska och inkomstmässiga skillnaderna mellan 

kommuner i glesbygd och storstadsregioner blir allt större 

kommer utjämningssystemet, med nuvarande ambitionsnivå, 

att behöva omfördela mer resurser mellan ”rika” 

18 

och ”fattiga” kommuner. Systemet kommer då sannolikt 

sättas under press. Kommer de kommuner som idag betalar 

in pengar i systemet vara beredda att betala mer för att 

finansiera en lika omfattande utjämning av kommunala 

förutsättningar som idag? Hur mycket resurser kommer 

staten vara beredd att bidra med i systemet? Kommer systemet 

att bli mer riktat mot de kommuner som har de allra 

kärvaste förutsättningarna för att finansiera välfärden? 

Och vad innebär det i så fall för Katrineholm? 

SLUTSATSER MED 

REKOMMENDATIONER 

I den här rapporten har fyra trender och tre fokusområden 

för tillväxt belysts utifrån ett basscenario från WSP Sverige 

samt underlag från bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, 

Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen 

och vård- och omsorgsförvaltningen. 

En av slutsatserna är att Katrineholm påverkas av att 

Stockholmsregionen växer snabbt. Det är kostsamt att 

vara ”i smeten”. Det i sin tur bidrar till ett tryck utåt, 

avseende befolkning och arbetsplatser. Mindre kommuner 

som ligger i närheten av en storstad växer. Katrineholms 

närhet till Norrköping och Eskilstuna är både en förutsättning 

och en möjlighet. Ett sätt att nyttja de lokala 

förutsättningarna och Katrineholms potential är fortsatta 

satsningar på ytkrävande näringsliv samt verksamheter 

som inte får plats och/eller kostar mer i storstadsområden. 

Avseende den kommunala ekonomin är kommunen, och 

kommer oavsett scenario att vara, beroende av utjämningssystemet 

så som det ser ut idag. Genom att följa och 

utveckla dessa trender, områden och slutsatser samtidigt 

som nya söks kan vi få en ökad insikt om vad de 17 

närmaste åren kan få för konsekvenser för Katrineholm 

och Katrineholms kommun. Analysen bör dock vidgas 

ytterligare för att även fånga miljö- och klimatfrågor samt 

den kommunala servicen. Kraven och förväntningarna 

på vilka tjänster som kommunen ska tillhandahålla ökar 

samtidigt som omvärlden förändras i en allt snabbare takt. 

Vilka produktivitetsökningsmöjligheter som finns i den 

kommunala verksamheten utan att kvaliteten försämras 

är en central frågeställning framåt. Likaså hur kommunen 

hanterar och möter ambitions- och kvalitetshöjningar. 

Inriktningen som Katrineholm väljer mot 2030 påverkar 

utmaningarnas dignitet och deras konsekvenser för Katrineholm. 

Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera 

förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska 

villkor blir betydelsefullt för möjligheten att kunna 

vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för 

Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt 

anpassning till samhällsutvecklingen.

Att stimulera initiativ och insatser från andra aktörer blir 

fortsatt viktigt för att få fler att engagera sig och investera 

i Katrineholms utveckling. Vid en negativ befolkningsutveckling 

får kommunens förmåga att förhindra en obalans 

mellan inkomster och utgifter i kommunens ekonomi stor 

betydelse, särskilt som andelen förvärvsarbetande minskar 

och andelen äldre (över 65 år) ökar samtidigt. En hållbar 

tillväxt förutsätter i sin tur ett väl utvecklat näringsliv 

som kan bidra till nya arbetstillfällen. En viktig faktor är 

att de nya arbetstillfällena kan besättas av katrineholmare 

eller personer som avser flytta till Katrineholm. Andra 

nyckelområden för en befolkningstillväxt är att skapa 

förutsättningar för att branschmixen och bredden blir 

bättre med ökad företagstäthet och klustertäthet. 


Arbetet med hållbara attraktiva livsmiljöer som utvecklar 

kreativitet och tolerans behövs också fortsätta för att 

locka och attrahera morgondagens kreativa individer och 

talanger till Katrineholm. 

Utifrån förvaltningarnas underlag redovisas ett antal 

insatser som bedöms som fortsatt viktiga. Som ett underlag 

inför den fortsatta planeringen lämnas även ett 

antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på 

befolkningsutvecklingen. Detta material understryker att 

tillväxt sker när flera faktorer samverkar. Därför bör stra- 

tegier och resurser vara integrerade och utformade utifrån 

Katrineholms rådande förutsättningar. Den övergripande 

strategin för tillväxt och samhällsplaneringen på längre 

sikt bör därför ha sin utgångspunkt i ett befolkningsmål 

att sträva mot. Detta för att, utifrån Vision 2025: Katrineholm 

– Läge för liv & lust, definiera en önskad utveckling 

till 2030. 

Sammanfattningsvis handlar kommunens utmaningar om 

att skapa en balans mellan möjligheter, behov och leveransen 

av välfärdstjänster. Att tillsammans med näringsliv, 

föreningsliv, organisationer och kommuninvånare 

verka för att Katrineholm är och upplevs som en attraktiv 

kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till 

detta ses fem övergripande utvecklingsområden för Katrineholms 

kommun mot 2030: 

• Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolkningsutvecklingen 

• Höja utbildningsnivån 

• Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande 

samhälle 

• Intensifiera samverkan med andra aktörer 

• Vara en uthållig kommun med god framförhållning 

och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. 

Ordmolnet här nedan illustrerar ett antal förslag på möjliga 

åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen. 

19

FOTNOTREGISTER 

1. rAps är en förkortning av regionalt Analys- och prognossystem 

och analyserar samspelet mellan befolkning, 

arbetsmarknad, regionalekonomi och bostadsmarknad. 

I modellen beräknas först preliminärt befolkningsutvecklingen 

med demografiska antaganden om utvecklingen 

av antalet födda, döda, inflyttning och utflyttning. Ur 

befolkningen härleds arbetskraftsutbudet med utgångspunkt 

i den preliminära befolkningen av antalet invånare i 

åldrarna 20-64 år. Hur befolkningen preliminärt utvecklas 

påverkar bostadsbyggandet som direkt påverkar regionalekonomin 

via bostadsinvesteringar. På nationell nivå 

görs antaganden om näringslivets exportutveckling och 

produktivitetstillväxt. Dessa antaganden görs för 49 branscher 

och produktions, sysselsättningstillväxten i dessa 

beräknas på nationell nivå. I regionalekonomimodulen 

beräknas även effekterna på branschernas produktion och 

sysselsättning av branschernas leveranser av insatsvaror 

till varandra. Även effekterna på produktion och sysselsättning 

av hushållens konsumtion tas med. Beroende 

på regionspecifika strukturella förhållanden beräknas för 

varje region ett årligt produktionsvärde för varje bransch. 

Med hänsyn tagen till produktiviteten vid basåret 2007 

och den årliga produktivitetstillväxten härleds en årlig 

efterfrågan på arbetskraft. Denna efterfrågan balanseras 

mot utbudet av arbetskraft med justeringar av förvärvsfrekvensen, 

pendlingsnetto och flyttnetto. 

2. Visionen för Sörmland antogs av regionstyrelsen i 

december 2011 och är den vi vill sträva mot när Sörmland 

utvecklas. Sörmlandsstrategin 2020 antogs av regionstyrelsen 

den 6 december 2012 och har sin utgångspunkt 

i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt 

i länet. Den har sin grund i bland annat EU2020, EU:s 

tillväxt- och sysselsättningsstrategi. 

3. Richard Floridas gav år 2006 ut ”Den kreativa klassens 

framväxt” som fick stor uppmärksamhet då den sätter 

kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. 

4. Edward Glaeser, nationalekonom och professor vid 

Harvard, USA, har studerat betydelsen av kvalitetsattribut 

för regioners attraktivitet och tillväxt. I ”Stadens triumf” 

som gavs ut 2012 hävdar Glaeser att ju tätare städer, desto 

bättre är förutsättningarna för företagsamheten. 

5. Sveriges framtida befolkning 2013-2060, SCB. 

6. Försörjningskvoten visar hur många som ska producera 

de varor och tjänster hela befolkningenska leva av. Beräkningen 

är (0-19 år) + (65 år och uppåt) / (20-64 år). 

7. Sveriges kommuner och Landsting ”Vägval för framtiden. 

Utmaningar för det kommunala uppdraget mot 

2020”. 

8. SE ”Svenskarna och Internet 2012”. 

20 

9. Andelen gymnasieelever som börjat på universitet/högskola 

inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 2012 

är för Katrineholm 37,6 och för Stängnäs 41,6. Källa 

Kolada. Avseende befolkningens utbildningsnivå så har 

Katrineholms en andel av befolkningen 25-64 år med 

eftergymnasial utbildning på 28% (kvinnor 35, män 22). 

Motsvarande siffra är för Strängnäs 36% (kvinnor 42, 

män 30). Källa: SCB 

10. Bedömningen görs utifrån en beräkning om två personer 

per hushåll. 

11. Utbud av arbetskraft vid oförändrad förvärvsfrekvens, 

förändring 2008-2030. 

12. 

13. Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte 

framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken 

omfattar inte pendling för studier. 

14. Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte 

framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken 

omfattar inte pendling för studier. 

15. Hänsyn har tagits till inflationen. 

16. Startvärde 153 miljoner varav försörjningsstöd 53,5. 

Hänsyn har tagits till inflationen. 

17. Samtidigt som antalet klienter ökar i scenariot ökar 

också KPI vilket resulterar i att kostnaderna ökar. 

18. Hänsyn har tagits till inflationen. 

19. Ökat rekryteringsbehov med utgångspunkt i befintlig 

personals pensionsavgångar samt de för dagens kända 

ökade behov av personal till personer med demens. 

20. Klusterinitiativ är när näringsliv, offentliga aktörer 

och forsknings- och utbildningsinstitutioner går samman 

och bedriver ett strategiskt utvecklingsarbete inom en 

verksamhet.

Underlag. för samhällspla ~~ .3 - Katrineholms kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?