Underlag. för samhällspla ~~ .3 - Katrineholms kommun

More documents

Recommendations

Info

TILLVÄXTENS BETYDELSE Definitionen av tillväxt omfattar allt från befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt till tillväxt i bredare välfärdstermer. Kommunal tillväxt kan ses utifrån flera perspektiv och fokuserar i regel på lokal ekonomisk utveckling, sysselsättning och/eller befolkningstillväxt. Den kommunala tillväxten definieras och mäts oftast i termer av befolkningstillväxt. I det här avsnittet lyfts tre aspekter på tillväxt som också ligger till grund för rapportens analys av Katrineholms förutsättningar och möjligheter till tillväxt. Kommunernas förutsättningar för befolkningstillväxt skiljer sig åt. Tillväxtverket menar dock att Sverige, som ett av världens rikaste länder, har en potential för tillväxt i alla delar av landet. Hög arbetslöshet och undersysselsättning är faktorer som drar ned tillväxten. Ett avgörande villkor för tillväxt är att det finns arbetstillfällen så att människor kan leva och verka i olika delar av landet. Tillväxtverket menar att ekonomisk tillväxt är hållbar när våra behov idag — ekonomiskt, miljömässigt och socialt — kan tillfredsställas samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov Tillväxtverkets sju utgångspunkter för tillväxt: 1. Hållbar tillväxt 2. God omställningsförmåga 3. Enkelt att starta och driva företag 4. Regional utveckling 5. Innovationsförmåga 6. Infrastruktur 7. Försörjning av kompetens En aspekt på hur attraktiva regioner skapas och hur tillväxt drivs sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. Tesen är att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft, ett tolerant samhällsklimat samt att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla tre T 3 se sista sidan .För att en plats ska kunna utvecklas optimalt är det nödvändigt att satsa på alla dessa tre områden: • Teknologi - investeringar i forskning och utveckling • Talang - human kapital, utbildning • Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet En annan aspekt på vad som utmärker goda städer och stadstillväxt är stadens utformning, hur vi utformar våra städer kan ha en avgörande betydelse för vår framtid. Tesen är att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för tillväxt då graden av förtätning är avgörande för en plats framgång, för hur snabbt idéer förmedlas och för mängden tvärkulturella förbindelser 4 se sista sidan . Närhet i 6 en stad skapar således tillväxt. Attraktionskraften påverkas av den livsstil som en plats erbjuder. Stadens estetiska utformning har också påverkan på hur individer trivs och sannolikt för viljan att stanna kvar på platsen. Storleken på tjänstesektorn är en annan viktig del i en attraktiv stad och lyfts upp som en av de fyra punkter som är särskilt viktiga för tillväxt: • Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror • Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper • Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och förskola) • Kvaliteten på infrastrukturen FYRA TRENDER SOM PÅVERKAR KATRINEHOLM Rapporten grundar sig till stor del på den omvärldsanalys som förvaltningarna har genomfört och redovisat i sina rapporter. I detta material utkristalliserades fyra trender som påverkar kommunens arbete inför år 2030. Ambitionen har varit att tydligöra dels vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. Demografin påverkar behoven av välfärd Sveriges befolkning beräknas öka varje år fram till 2030 och även därefter 5 se sista sidan . År 2017 beräknas folkmängden passera 10-miljonersgränsen för att 2030 vara 10,7 miljoner. SCB:s räknar med en hög invandring de närmaste åren. Under 2013 beräknas befolkningen öka med drygt 91 000. Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott men även på att antalet födda överstiger antalet döda. Vid en analys av befolkningsutvecklingen utifrån olika åldersgrupper framgår det att det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Trenden att allt fler lever allt högre upp i åldrarna resulterar i minskade dödstal. Enligt SCB:s beräkningar kan 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2013 bli 100 år eller äldre. Trenden fortsätter fram till 2030 och sammantaget antas dödstalen minska på sikt. Under de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med cirka 829 000 personer. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka 328 000 och antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år med väntas öka med nästan 279 000. Under samma period beräknas antalet personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år öka med drygt 222 000 personer. SCB prognostiserar att barnafödandet fortsätter öka. År 2012 föddes nästan 113 200 barn i Sverige. Den fortsatta ökningen förklaras av hög invandring och stora årskullar födda i början av 1990-talet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting ser vi också en betydelsefull trend att da-
gens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Håller denna trend i sig samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att framtidens unga vuxna bildar familj förhållandevis tidigt i livet. Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Det är inte befolkningsstorleken i sig som förklarar varför vissa kommuner växer mer än andra utan tillgängligheten till en stor arbets- och konsumentmarknad. Flyttnettot har generellt en större inverkan än födelsenettot för att förklara skillnaderna mellan kommunerna. I de växande kommunerna kommer dock födelsenettot att få en allt större betydelse för befolkningstillväxten framöver. Detta eftersom det är unga personer i fertil ålder som i stor utsträckning svarar för inflyttningsöverskottet i de växande kommunerna. Den demografiska utvecklingen och en allt högre försörjningskvot leder till flera utmaningar för finansieringen av framtidens välfärd. Hur stora dessa är beror på antaganden om hur efterfrågan på välfärdstjänster utvecklas liksom kostnadsutvecklingen, produktiviteten och ekonomisk tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att till följd av enbart den demografiska utvecklingen kommer kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 50 procent fram till år 2035. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Skillnaden i försörjningsbörda mellan regionerna riskerar att växa de kommande decennier- 6 se sista na. För att Sveriges ska behålla en försörjningskvot sidan på samma nivå som idag år 2030 krävs att närmare 600 000 fler än idag är sysselsatta. För att det ska uppnås krävs att förvärvsfrekvens ökar avsevärt i flertalet grupper samtidigt. Det kan till exempel ske genom att äldre arbetar något år längre, yngre arbetar ett år tidigare samtidigt som förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda. Individualisering För kommunerna är det inte bara demografin som påverkar välfärdstjänsterna. Människors beteenden och samhällets organisering kan också ha betydelse. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service utförd på “mitt” sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras. Individen har fått större möjligheter till och krav på att fatta egna beslut i vardagen. I takt med att antalet utförare blir fler samtidigt som resurserna minskas kommer kravet om att definiera vad den enskilde kan få stöd i att öka. Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer att behöva utvecklas som en del i detta, framför allt till de medborgare som är i behov av stöttning inför de olika valmöjligheter som uppstår. För att möta kraven krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en 7
Page 1 and 2: ~i ~ Underlag. för samhällspla ~~
Page 3 and 4: INLEDNING I EN ALLTMER GLOBALISERAD
Page 5: Resultatet lyfter fram ett urval tr
Page 9 and 10: kommunen effektivisera sina verksam
Page 11 and 12: (VON/2012:23-011) utgick beräkning
Page 13 and 14: De fem största utpendlingskommuner
Page 15 and 16: har en möjlighet att fortsätta ut
Page 17 and 18: på en offensiv metodutveckling fö
Page 19 and 20: Att stimulera initiativ och insatse

Underlag. för samhällspla ~~ .3 - Katrineholms kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?