Nr. 4 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

åe 

u 

"'.'- 

;'*: 

'fr:t@ *- j; 

r", 

Inför hr 1974 

VD:s återblick på t973 och framtidsperspektiv 

är ränkvärd läming på sidorna 

2 och 3. 

Rekord blev det 

ifråga om både siösatt och levererat tonnage. 

Se produktionsstatistiken på sidorna 


Företagsnåmnden 

antog utvecklingsgruppens förslag till arbetsptan 

för demokratiarbetet under 1974. 

Mera om företagmämnderna på sidorna 


Oddevallen 

åir numera ett ninne bloft, Minns med 

Tage Berglund på sidan 10! 

Liö;;'ir.fu 

:15 q .i 

M/S VARANGFJELL 

Den 13 december levererade Uddevallavarvet bulklastfartyget "Varangfjell" (nyb 2a9) pä 

117950 tons dödvikt till Townsend Car Ferries Limited, Dover (i samarbete med A/S 

Olsen & Ugelstad, Oslo). Det var det sista av fyra fartyg av denna typ, som Uddevallavarvet 

byggt för olika brittiska, norska och svenska beställare. 

Propellermaskineriet består av en uddevallabyggd Burmeister & Wain dieselmotor typ 

9K84EF utvecklande en maximal kontinuerlig effekt av 17 064 kW (23200 ahk) vid l14 varv 

per minut. Motorn är utrustad för tjockoljedrift och manövreras direkt från bryggan eller 

från manöverpulpet i maskinrummet. 

Hjälpmaskineriet består av bl a tre Skandia/B & W dieselmotor typ 8T23HH av Skandiaverkens 

tillverkning, vardera direktkopplad till en 800 kVA växelströmsgenerator. 

"Varangfjells" iungfruresa går till Rotterdam för bunkring och därifrån vidare till New 

Orleans för lastning. 

Nya huvudkontorgt 

. . . . . . . . . . . . sidan 8 

Omedelbart efter nyår påbörjas språingnings- och schaktningarbetena för varvets nya huvudkontor, 

son enligt planerna skall vara inflyttningsklart I juni 1975. 

:;;!ai9rlSr.g 

,:r,jlritlqir ri{Ol 

";" 

I'"1'g 

, r,f 1\:. I 

"":'-å-: " ; I 

: q:"1

För tionde året i följd har jag nu 

förmånen att inför årsskiftet få framlägga 

några reflexioner för läsarna av 

"Varvet och vi" och därmed för alla 

som arbetar vid Uddevallavarvet och 

Skandiaverken. Först går väl tankarna 

tillbaka till gångna arbetsfyllda år, och 

då särskilt till vad tuet 7973 fört med 

sig i olika avseenden. Men vi ställa oss 

alla säkerligen också fuägan, vad det 

nya äret skall innebära. 

De första åren av 1970-talet ha var 

för sig utgjort märkesår i Uddevallavarvets 

historia. Men 1973 kommer 

dock troligen att framstå som det märkligaste. 

Det har varit ett framgångsrikt 

år med flera rekordsiffror speglande 

den intensiva verksamheten. Vår orderstock 

vid årsskiftet på 18 fartyg om 

sammanlagt 3,74 milj dwt är den hittills 

största i varvets historia. Sjösatt tonnage 

(5 fartyg om tillsammans 837.000 

dwt) och levererat tonnage (4 faftyg 

om tillsammans 604.000 dwt) visa likaså 

de högsta siffrorna hittills. Sysselsättningen 

synes mänskligt att döma vara 

tryggad långt in pä 1977, och några av 

de nu beställda fartygen skola levereras 

först 1978. Vad detta innebär, kan kanske 

endast den fullt förstå, som upplevt 

otryggheten och ovissheten i arbetet 

under ej alltför avlägsna år. 

Vi ha även kunnat glädja oss åt att 

våra fartygstyper vunnit kundernas förtroende. 

Vår nya 485.000-tonnare har 

rönt stor uppmärksamhet, vilket är ett 

gott betyg ät all^ dem som medverkat 

vid konstruktionen av detta fartyg. 

Ärets viktigaste händelse är beslutet 

att i stor omfattning modernisera och 

rusta upp varyet till i nivå med de 

främsta varven i världen. Kostnaderna 

härför uppgå till över 500 miljoner kronor, 

och grunden för detta har skapats 

genom vårt eget arbete. Vad ombyggnaden 

avses omf.atta har tidigare redovisats 

i denna tidning och kommer successivt 

att beskrivas mera i detalj. Vi 

måste dels följa med i den snabba tek- 

2 

VD Johan Schreil: 

lnför är 1974 

niska utvecklingen, dels taga igen vad 

som under omständigheternas tryck förut 

måst lämnas ogjort ifråga om successiv 

ersättning av försliten anläggning 

och utrustning. Enda möjligheten för 

oss att överleva sorn ett modernt varv 

har varit att följa denna väg. Något 

annat alternativ finns inte. 

Det har även varit helt ofrånkomligt 

att dimensionera de nya anläggningarna 

så och skaffa oss sådana möjligheter, 

att vi kunna följa marknaden och tillfredsställa 

vår nuvarande och förväntade 

kundkrets. Att detta måste innefatta 

resurser att bygga mycket stora 

fartyg år uppenbart. Lika viktigt är 

emellertid att varvet utformas så att 

flexibiliteten beträffande fartygsstorlekarna 

bibehålles. Ingen vet i dag hur 

utvecklingen kan komma att gestalta 

sig ifråga om fartygsstorlekar och -typer. 

En lämpligt utformad och awägd produktionsapparat 

utgör den enda garantin 

för framtida sysselsättning. 

Sjöfartskonjunkturerna äro helt avgörande 

för varvsindustrins utveckling. 

Ar 1973 har härvidlag varit dramatiskt 

med öppet krig i Mellersta Östern och 

en hela världen omfattande energikris. 

Världshandeln - och inte minst den 

sjöburna delen av densamma - kommer 

dock ständigt att ökas i takt med 

behoven hos jordens hastigt växande befolkning. 

78 /o av jordklotets yta åt 

täckt av vatten, och på sikt kommer det 

därför alltid att finnas behov av tonnage 

för att hålla denna enorma transportapparat 

i gång. 

Tillfälliga variationer med upp- eller 

nedgång komma alltid att föreligga under 

olika långa tidsperioder. I en nedgång, 

med t ex överkapacitet inom 

varvsindustrin, blir det endast de bäst 

rustade varyen som överleva. I en uppgång 

med stor efterfrågan på tonnage 

blir det de bästa varyen som få de fördelaktigaste 

kontrakten. Vår nuvarande 

orderstock och den beslutade om- och 

utbyggnaden av vårt varv innebära en 

god försäkring för att vi bättre skola 

kunna möta den alltid ovissa framtiden 

med dess variationer. 

En annan viktig händelse under 1973 

är införandet av månadslön för alla 

kollektivanställda vid ljddevallavarvet. 

och Skandiaverken. Det är "r, ,.fo.-,v 

som jag alltid betraktat som angelägen. 

Dess största fördel är att den skapar inkomsttrygghet 

för alla. Jag hoppas nu 

endast att de, som fått glädje av den, 

skola inse det stora ansvar som härige-! 

nom lägges på var och en. Vi få ej misslyckas! 

Kanske detta också kan vara det 

första steget mot att avskaffa begreppen 

kollektivanställd och tjänsteman? Det 

måste vara föråldrat att i längden bibehålla 

denna kategoriindelning. Månadslönereformen, 

som just införts, innebär 

ännu många problem att lösa, men den 

torde vara en av de viktigaste förändringarna 

hittills i varvets historia. 

Rekryteringen har under året varit 

tillfredställande, och personalstyrkan 

har ökats med 90 Dersoner. Personalomsättningen 

under^1973 förefaller glädjande 

nog att bli den lägsta på många 

år. En intensifierad rekrytering och utbildning 

är dock nödvändig för attvära 

produktionsmål skola kunna uppnås. J 

ifrågu otn såväl själva fartygsprogiam-v 

met som utbyggnaden av anläggningarna; 

Skandiaverkens framtida produktionsinriktning 

är för närvarande föremål 

för speciella överväganden. Det är1rl 

min förhoppning, att vi skola kunna 

finna en lösning på dessa frågor, så att 

vi sedan kunna gripa oss an med en 

nödvändig och av alla så efterlängtad 

upprustning även i Lysekil. Strävandena 

äro att som hittills utveckla Skandiaverken 

inom Uddevallavarvet. 

För många är Uddevallavarvet en 

bra arbetsplats, men det gäller att göra 

den ännu bättre. Alla, var vi än arbeta 

inom företaget, kunna härvidlag göra 

insatser och lämna värdefulla bidrag. 

Det gäller ej endast de yttre, mera fysiska 

betingelserna utan i minst lika hög 

grad samlevnadsformerna inom företa- 

Vår organisation måste ständigt förändras 

och anpassas till verksamhetens 

krav. Alla anställdas medverkan och in-

flytande är därvid viktig. Men vi får 

se upp med att det ej sker till priset 

. r åV minskad effektivitet, oklar ansvars- 

V förd"lni.rg, ökad byråkratisering eller 

tungrodda arbetsformer. 

Situationen i världen med rådande 

energikris kommer att sätta spår i vår 

VD orTr tarledcln 

I samband med de planerade farledsförbättringarna 

har det i vissa 

massmedia förekommit ovederhäftiga 

och mycket överdrivna uppgifter i 

form av en ensidig och snedvriden 

kampanj riktad mot Uddevallavarvet. 

Rätten till kritik och fri debatt är en 

omistlig tillgång, men den ställer krav 

på ansvar och saklighet. För alla anställda 

vid Uddevallavarvet måste det 

vara ett rimligt krav att även i massmedia 

behandlas enligt hederns och 

anständighetens lagar. 

För att i möjligaste mån söka tillrättalägga 

dessa felaktiga uppgifter 

vill jag därför framföra följande: 

verksamhet. Olja och elektrisk energi 

1-r måste sparas. Leveranserna av olika 

slags material kunna bli berörda. Vad 

allt detta innebär veta vi för närvarande 

ej. Det år vär förhoppning, att vi 

skola kunna bemästra dessaproblem och 

bedriva vår verksamhet i full omfattning. 

Vi måste dock finna oss i och 

alltid medverka i de omdispositioner, 

som därvid kunna bli nödvändiga. 

När vi nu gå att möta det nya året Redan 1965 påbörjades undersök- 

7974, göra vi det från ett gott utgångsningar att förbättra farleden så att 96 

läge. Resultatet för 1973 kommer att meter breda fartyg skulle kunna tillåtas 

bli bättre än för 1972. Utvecklingen passera. De nu beställda fartygen 

kräver dock stor uppmärksamhet, och vid Uddevallavarvet har en bredd på 

vi måste ständigt vara pä vår vakt mot 79 meter, varför en god marginal kom- 

kostnadsstegringar och andra förhållanmer att erhållas för dessa fartyg, om 

den som motverka resultatförbättring- farleden från början får maximal 

en. Det utgör en förutsättning för den bredd. 

nu påbörjade omdaningen av varvet. I första skedet planeras dock endast 

\r/Detta arbete kommer att ställa stora sådana farledsförbättringar som tillåter 

krav på oss alla, och vi får finna oss i en säker uttagning av de 485 000 tons 

vissa besvärligheter, när arbetet på att tankfartyg som f n finns i order. 

skapa det nya varvet börjar taga kon- Enligt företagna undersökningar 

kret form. Låt oss göra detta i förviss- måste följande förbättringar vidtagas : 

'. .ninsen om att vi snart successivt kunna A. Sunninge Sund 

- tugä bättre arbetsplatser i bruk. Det är Sunninge sund muddras från nuva- 

min förhoppning att vi vid nästa årsrande ca B0 meters bottenbredd till 200 

skifte skola kunna se de nya anlägg- meters bredd med oförändrat vattenningarna 

börja växa fram. Men låt oss djup 11 meter. Om den av Uddevalla 

betänka, att nyckeln till ett lyckligt ge- stad planerade Sundsterminalen för virnomförande 

av ombyggnadsprogramkesutskeppning kommer till stånd på 

met ligger hos oss själva. 

södra sidan, erfordras muddring endast 

Jag ber så att till alla f.ä framföra ett på norra sidan av sundet. 

uppriktigt tack för helhjärtat arbete un- B. Björningarna. 

der det gångna året - ett arbete som Väster om Björningarna har diskute- 

givit så gott resultat. 

rats att e ve n t u el I t bredda farleden 

Alla vid Uddevallavarvet och Skan- genom en mindre sprängning eller 

diaverken samt deras familjer önskas muddring. 

En God Jul och Ett Riktigt Gott Nytt C. Suanesund. 

Är! 

Nuvarande bredd är ca 170 meter. 

Grundet väster om farleden SV Sundholmen 

avlägsnas till 12 meters vattendjup 

för att erhålla ca 250 meters farledsbredd. 

-S*--?-l 

, .:: 

F 

Tidigare sprängningar i Svanesund 

på östra sidan av leden är gjorda till 14 

meters djup men bortschaktning har utförts 

endast till 12 meter. 

D. Galterö. 

Farledens bredd är ca 200 meter men 

skall kontrolleras noggrannare. En 

mindre sprängning kan eventuellt 

bli aktuell på västra sidan. 

E. Tjörnbron. 

Vid passage kan fartygens centerlinje 

tillåtas awika inom vissa gränser åt 

vardera sidan från brons högsta punkt. 

Hela fartyget passerar bron på rak kurs, 

varefter babordsgir företages för passage 

mellan Källön och lilla Brattön. För 

att aktuella fartyg skall kunna passera, 

kräves att nuvarande vattendjup om 

14 meter utsträckes till en bredd av 

cirka 270 meter mot nuvarande ca 200 

meter. Erforderligt vattendjup för ett 

maximalt framtida faftyg år 20 meter, 

varför sprängningarna eventuellt kommer 

att drivas till detta djup, medan 

muddring och bortschaktning begränsas 

till ett mindre djup. 

Inga ytterligare farledsförbättringar 

anses erforderliga förutom förbättrad 

utprickning. I intet fall berörs nuaarande 

strandlinje. 

I de frågor, som gällt förbättringar 

av farleden, har Uddevallavarvet under 

flera är ha{t kontinuerlig kontakt med 

såväl teknisk som nautisk expertis vid 

sjöfartsverket, lokala och regionala lotsmyndigheter, 

bogserbåtsbolag etc. Statens 

skeppsprovningsanstalt har medverkat 

bl a genom ingående simuleringsförsök 

med modeller. Härjämte 

har jämförande studier gjorts vid uttagning 

genom farleden av de 233 000 

tons tankfartyg, som sedan 1969 seriebyggs 

vid Uddevallavarvet, varigenom 

varvets egna specialister vunnit ingående 

erfarenheter om farleden. 

För närvarande pågår i regi av en 

för sjöfartsverket och Uddevallavarvet 

gemensamt tillsatt arbetsgrupp detaljplanering 

av erforderliga åtgärder. 

Noggrann kontroll av vissa farleds- 

Forts. på sid. 5

' -:. 

i'^ 

1973 rekordär för siösatt och le 

Såväl ifråga om sjösatt som levererat De fyra f.aftyg, som levererades under Land 

tonnage blev 1973 ett nytt rekordår för 1973, är i tur och ordning följande: Norge 

Uddevallavarvet. Fem fartyg om tillsammans 

ca 837 400 dwt har sjösatts, 

inklusive den 233 OO0-tonnare (nyb nr 

282) f.ör Odd Godager & Cq Oslo, som 

beräknas gå av stapeln den 20 december, 

dvs samma dag som detta nummer 

av tidningen distribueras. 

Fyra fartyg om tillsammans 604 393 

dwt har levererats under året. Efter leveransen 

av bulklastfartyget Varangf 

jell den 13 december består nu varyets 

orderstock uteslutande av tankfartyg av 

T lT Kollbjarg 232 910 dwt 

MfS Ronastar l18 050 dwt 

MIT luanita 135 483 dwt 

MIS Varangfjell 117 950 dwt 

För den som mera i detalj vill studera 

produktionen under de gångna 

åren finns en sifferspäckad sammanställning 

i tabellform på motstående 

sida. 

Sedan l94B har alltså 171 fartyg med 

en sammanlagd dödvikt av 5 693 920 

ton levererats från Uddevallavarvet. 

Storbritannien 

Liberia 

Sverige 

Finland 

Holland 

Panama 

Kuba 

Argentina 

Danmark 

Brasilien 

Sovjetunionen 

Sammanlagt 

varvets tre standardtyper om 127 000 Fördelade med hänsyn till registrerings- 

dw| 233 000 dwt resp 485 000 dwt - 

i allt 18 fartyg om tillsammans ca 3,74 

milj dwt, vilket även det tonnagemässigt 

är ett nytt rekord. 

land blir resultatet följande: 

4 

620.m 

600.000 

580.m 

560.m 

s.m 

520S0 

500.000 

@.m 

460,m 

40,0@ 

420.@ 

400.000 

380.0@ 

3@.mo 

30.@0 

320.m 

300.000 

280.@ 

2@,@ 

26.m 

2!.@ 

200.000 

t&.m 

150,m 

140.m 

14.@ 

100.000 

m.@ 

60.0m 

&,m 

20m 

is)!1Jr- 

, il.----r 

------I- 

torrlqstfqilyg 

Antal TDW 

76 3.370.808 

25 777.582 

I 490.840 

35 +30.710 

2 192.330 

3 153.830 

4 102.800 

3 +6.670 

3 39.960 

3 36.030 

2 32.620 

6 r9.740w 

t71 5.693.920 

Av nedanstående diagram kan man bl, a. utläsa det levererade tonnagets fördelning På l-t, 

torrlast, bulklast- och tankfartyg. Våra kombinerade oil/bulk/ore carriers har i diagram- -' 

met liksom i tabellen på sid.5 redovisats som bulklastfartyg, medan de åren 1964' 1966 

resp. 1968 levererade tre färjorna upptagits som torrlastfartyg.

vererat tonnage 

v 

v 

Levererat tonnage 

Ar Torrlastfafig Bulklastfartyg Tankfartyg Totalt 

'1948 

1 949 

1 950 

1 951 

1952 

1 953 

1 954 

't955 

1 956 

1 957 

1 958 

I 959 

1 960 

1 96r 

1962 

1 963 

1964 

1 965 

1 966 

1 967 

1 968 

1 969 

1 970 

1071 

1972 

1973 

Antal 

4 1 

3 

J 

1 

TDW 

3.515 

2.350 

3.290 

3.620 

7.250 

1 7.250 

7 29.610 

I 

4 

70.905 

' 

4 

3 

31 .870 

41.310 

37.91 0 

2 

2 

2 

24.890 

20.600 

20.210 

3 

3 

2 

4s.330 

18.430 

27.670 

r 

4 

1 

2.060 

50.600 

940 

3 46.670 

Antal TDW 

17.060 

2 

2 

36.050 

36.270 

2 

l 

4 

49.250 

30.790 

88.640 

4 

2 

3 

141 .540 

145.350 

199.350 

I 

3 

16.500 

66.040 

2 232.037 

2 236.000 

Antal TDW 

2 29.520 

3 

3 

s 

42.950 

48.750 

E6.485 

3 46.590 

3 70.360 

l.19.100 

4 

6 

6 

75.790 

143.780 

225.560 

3 

4 

6 

129.650 

155.960 

263.860 

3 

4 

3 

189.'t 70 

233.925 

198.010 

1 

1 

3 

93.520 

82.100 

52.850 

2 

2 

6 

4 

2 

324.450 

324.230 

530.090 

167.670 

368.393 

Antal TDW 

4 

1 

2 

6 

6 

6 

4 

10 

q 

9 

10 o 

5 

8 

10 

8 

ö 

o 

6 

3.515 

2.350 

29.520 

46.240 

52.370 

93.735 

53.840 

99.970 

90.005 

124.720 

'185.090 

263.470 

154.540 

212.610 

320.340 

283.145 

283.750 

314.320 

237.120 

278.050 

253.1 40 

6 387.620 

5 390.270 

6 s30.090 

6 399.707 

4 604.393 

Iotalt 62 496.280 29 1.294.877 80 3.902.763 171 5.693.920 

Obsl I tabellen ovan liksom i diagrammet på motstående sida anges dödvikten fr o m 

1973 i metriska ton å 1.000 kg mot tidigare i long tons å 1'016 kg' 

VD om farleden 

Forts. från sid. 3 

avsnitt med s k ramning utföres den 

närmaste tiden. 

Ansökan om vattendom rörande farleden 

efter Sunninge sund skall på saurma 

sätt som 1968 handhavas av sjö- 

- 

fartsverket. Beträffande Sunninge sund 

,g pågår behandling i vattendomstol efter 

- ansökan av Uddevalla kommun. 

Här angivna förhållanden och de 

ekonomiska konsekvenserna som därav 

följer är beaktade från varvets sida redan 

vid beslutet om utbyggnaden av 

varvet. 

Sammanfattningsvis vill jag sålunda 

lramföra: 

a t t ingående undersökningar och 

utredningar i samarbete med nautisk 

och teknisk expertis vid bl a sjöfartsverket 

pågått under lång tid, innan 

kontrakten på de nu aktuella 485 000tonnarna 

tecknades. 

a t t det därvid inte framkommit 

några omständigheter, som kan tänkas 

äventyra en säker uttagning av fartygen, 

sedan ovan skisserade farledsförbättringar 

genomförts. 

a t t de fartygsnybyggen som skall 

använda farleden endast är barlastade 

med vatten och sålunda icke medför 

någon miljörisk. 

a t t dessa farledsförbättringar är av 

begränsad omfattning och kan genomföras 

till rimliga kostnader utan ingrepp 

på nuvarande strandlinje och vara slutförda 

i god tid innan den första 

485 OO0-tonnaren skall levereras är 

1978. 

lohan Schreil 

Lrisarna tillönshas 

En Glad Jrl 

och 

Ett Gott lr;,yu År 

Red,akti.onen 

Sktzdclsstudier 

På varvet pågår just nu en utredning 

som rör skyddsarbetets organisation och 

effektivitet. Det är en uppföljning av de 

förändringar inom skyddsverksamheten 

som vidtagits på grundval av Uddevallavarvets 

handlingsprogram för utveckling 

av företagsdemokratin. Utredningen 

görs av Ingemar Erixon, Statsföretag 

AB, tillsammans med Britt-Christine 

Nilsson, som är speciellt anställd för 

detta projekt. Arbetarskyddsfonden har 

ställt medel till förfogande för genomförande 

av projektet. 

En arbetsgrupp har bildats bestående 

av Stig Anderson, Anders Olsson och 

Hjalmar Persson, Metall, samt Olof 

Svensson, SALF, Bengt Nilsson, SIF, 

Olof Hägg, CF, KurtTheliander, Skyddet, 

och utredarna. 

Som ett första steg har under november 

månad personer direkt verksamma 

inom skyddsarbetet tillfrågats 

om sina synpunkter på skyddsarbetet 

rent allmänt samt på verksamheten inom 

skydds- och miljökommitt6n, skyddsgrupperna, 

skyddsavdelningen och sjukstugan. 

Sammanlagt har i denna del av 

studien deltagit 94 personer, varav 44 i 

arbetsledande ställning inklusive representanter 

för företagsledningen, samt 50 

i icke arbetsledande ställning, av vilka 

44 var skyddsombud' 

Nästa steg i utredningen påbörjas efter 

nyår och kommer att innebära fördjupade 

studier av olika delar av 

sky.ddsverksamheten. Den slutliga utformningen 

av detta steg kommer att 

fastställas av arbetsgruppen, sedan man 

diskuterat vad som kommit fram genom 

den nu avslutade delstudien' O O 

Spar lrensin - 

lrila tillsarnfirans! 

Om och när den planerade bensinransoneringen 

träder i kraft; kommer 

alla att vara särskilt rädda om bensindropparna. 

Låt oss hjälpas åt att spara 

genom att bila tillsammans till och från 

jobbet! 

Om det skulle bli ransonering, gör då 

så här: Vill Du ha medpassagerare eller 

önskar åka med någon annan - 

anmäl det till personalavdelningen efter 

den 7 januari. 1974. Där kommer man 

då att sammanställa en lista över erbjudanden 

och önskemåI. Du får sedan 

själv kontrollera, om någon lämplig 

chaufför/passagerare finns anmäld. 

' 

a';

vererat tonnage 

Y 

Y 

v 

Obsl I tabellen ovan liksom i diagrammet på motstående sida anges dödvikten fr o m 

1973 i metriska ton å 1.000 kg mot tidigare i long tons å 1.016 kg. 

VD om farleden 

Forts. från sid. 3 

Levererat tonnage 

Är Torrlastfartyg Bulklastfartyg Tankfartyg Totalt 

1 948 

1 949 

1 950 

I 951 

1952 

1 953 

1 954 

1 955 

1 956 

1 957 

1 958 

1 959 

1 960 

1 961 

1962 

1 963 

1964 

1 965 

1 966 

1 967 

1 968 

1 969 

1970 

1071 

1972 

1 973 

Antal TDW 

4 3.515 

1 2.350 

J 

1 

1 

7 

R 

4' 

4 e 

2 

2 

2 

2 

3 2 

I 

4 

1 

e 

3.290 

3.620 

7.250 

7.250 

29.610 

70.905 

31.870 

41 .310 

37.910 

24.890 

20.600 

20.210 

45.330 

18.430 

27.670 

2.060 

50.600 

940 

46.670 

Antal TDW 

17.060 

2 

2 

36.050 

36.270 

2 

1 

4 

49.250 

30.790 

88.6,10 

4 

2 

3 

141 .ilO 

145.3s0 

199.350 

1 

3 

16.500 

66.040 

2 232.037 

2 236.000 

avsnitt med s k ramning utföres den 

närmaste tiden. 

Ansökan om vattendom rörande farleden 

efter Sunninge sund skall på sarnma 

sätt som 1968 handhavas av sjöfartsverket. 

Beträffande Sunninge sund 

pågår behandling i vattendomstol efter 

ansökan av Uddevalla kommun. 

Här angivna förhållanden och de 

ekonomiska konsekvenserna som därav 

följer är beaktade från varvets sida redan 

vid beslutet om utbyggnaden av 

varvet. 

Sammanfattningsvis vill jag sålunda 

framföra: 

a t t ingående undersökningar och 

utredningar i samarbete med nautisk 

och teknisk expertis vid bl a sjöfartsverket 

pågått under lång tid, innan 

kontrakten på de nu aktuella 485 000tonnarna 

tecknades. 

a t t det därvid inte framkommit 

några omständigheter, som kan tänkas 

äventyra en säker uttagning av fartygen, 

sedan ovan skisserade farledsförbättringar 

genomförts. 

Antal TDW 

2 29.520 

3 42.950 

3 48.750 

s E6.485 

3 46.590 

3 70.360 

1 19.100 

4 75.790 

6 r 43.780 

6 225.560 

3 129.650 

4 155.960 

6 263.860 

3 189.1 70 

4 233.925 

3 1 98.010 

1 93.520 

1 82.100 

3 52.850 

2 324.450 

2 324.230 

6 530.090 

4 167.670 

2 368.393 

a t t de fartygsnybyggen som skall 

använda farleden endast är barlastade 

med vatten och sålunda icke medför 

någon miljörisk. 

a t t dessa farledsförbättringar är av 

begränsad omfattning och kan genomföras 

till rimliga kostnader utan ingrepp 

på nuvarande strandlinje och vara slutförda 

i god tid innan den första 

485 0O0-tonnaren skall levereras är 

1978. 

Johan Schreil 

Lrisama tillönskas 

En Glad Jrl 

och 

Antal 

4 

1 

z 

TDW 

3.515 

2.350 

29.520 

6 46.240 

6 52.370 

6 93.735 

4 53.840 

0 99.970 

I 90.005 

I 124.720 

0 185.090 

9 263.470 

5 154.540 

8 212.610 

10 320.340 

B 283.145 

8 283.750 

I 314.320 

6 237J20 

7 278.050 

7 253.140 

6 387.620 

5 390.270 

6 s30.090 

6 399.707 

4 604.393 

Totalt 62 496.280 29 1.294.877 80 3.902.763 171 s.693.920 

Ett Gott lr{ytt ,4r 

Red,aktionen 

Skydclsstudier 

På varvet pågår just nu en utredning 

som rör skyddsarbetets organisation och 

effektivitet. Det är en uppföljning av de 

förändringar inom skyddsverksamheten 

som vidtagits på grundval av Uddevallavarvets 

handlingsprogram för utveckling 

av företagsdemokratin. Utredningen 

görs av Ingemar Erixon, Statsföretag 

AB, tillsammans med Britt-Christine 

Nilsson, som är speciellt anställd för 

detta projekt. Arbetarskyddsfonden har 

ställt medel till förfogande för genomförande 

av projektet. 

En arbetsgrupp har bildats bestående 

av Stig Anderson, Anders Olsson och 

Hjalmar Persson, Metall, samt Olof 

Svensson, SALF, Bengt Nilsson, SIF, 

Olof Hägg, CF, KurtTheliander, Skyddet, 

och utredarna. 

Som ett första steg har under november 

månad personer direkt verksamma 

inom skyddsarbetet tillfrågats 

om sina synpunkter på skyddsarbetet 

rent allmänt samt på verksamheten inom 

skydds- och miljökommittdn, skyddsgrupperna, 

skyddsavdelningen och sjukstugan. 

Sammanlagt har i denna del av 

stuäien deltagit 94 personer, varav 44 i 

arbetsledande ställning inklusive representanter 

för företagsledningen, samt 50 

i icke arbetsledande ställning, av vilka 

44 var skyddsornbud' 

Nästa steg i utredningen påbörjas efter 

nyår och kommer att innebära fördjupade 

studier av olika delar av 

skyddsverksamheten. Den slutliga utformningen 

av detta steg kommer att 

fastställas av arbetsgruppen, sedan man 

diskuterat vad som kommit fram genom 

den nu avslutade delstudien. O O 

Spar lrensin - 

lrila tillsarnfirans! 

Om och när den planerade bensinransoneringen 

träder i kraft, kommer 

alla att vara särskilt rädda om bensindropparna. 

Låt oss hjälpas åt att spara 

genom att bila tillsammans till och från 

jobbet! 

Om det skulle bli ransonering, gör då 

så här: Vill Du ha medpassagerare eller 

önskar åka med någon annan - 

anmäl det till personalavdelningen efter 

den 7 januari 1974. Där kommer man 

då att sammanställa en lista över erbjudanden 

och önskemåI. Du får sedan 

själv kontrollera, om någon lämplig 

chaufför/passagerare finns anmäld. 

,i

Uddewallarrarvet 

7 

Från företagsnärn nclerna 

FQretagsnämnden vid Uddevallavarvet 

höll sitt fjärde och sista ordinarie 

sammanträde för året måndagen den 

10 december med Johan Schreil som 

ordförande. 

6 

Vi räknar med ett bra resultat för år 

1973. Prognoserna föt 1974 är också 

tillfredsställande trots stigande material- 

och lönekostnader. 

På grund av energikrisen är det svårt 

att överblicka plåtleveranserna för 

framtiden. 

far inom resp förmansområden samt 

med en avdelningsnämnd. - Liknande 

försök föreslås även på konstruktionsavdelningen. 

O Försök med kontaktman för arbetarna 

inom varje förmansområde påbörjas 

vid röravdelningen och skall 

successivt prövas även inom andra 

produktionsavsnitt. 

o Särskild arbetsgrupp tillsättes med 

uppgift att söka finna lämpliga former 

för försöksverksamhet med ändrad 

arbetsorganisation på ett däcks- !f, 

hus. 

o Företagsnämnden och skyddskommitt6n 

ges egen budget. 

O Referensgrupperna för Projekt 73 

aktiveras och ges möjlighet att arbera 

på ett me.ri"ngsfulit Jätt, så att de - V- 

anställdas erfarenheter effektivt utnyttjas 

och får ett reellt inflytande 

på den slutgiltiga utformningen av 

de olika delprojekten. 

Produktionsöversikt 

Erik Simonsson inledde sin produktionsöversikt 

med att konstatera, att 

varvet sedan föregående nämndsammanträde 

fått beställning på ytterligare 

ett 485 000 dwt tankfartyg. Orderstocken 

uppgår vid årsskiftet till 18 fartyg 

om tillsammans ca 3,74 milj. dwt. 

Störningarna i profiltillflödet från 

NJA är fortfarande besvärande. En 

transformatorbrand vid NJA har ytterligare 

förvärrat situationen. Många sektioner 

blir härigenom endast halvfär- 

Energikrisen 

kommer att påverka oss i olika avseenden 

och främst då på materialsidan, påpekade 

Johan Schreil. Varvets elförbrukning 

måste pressas ner med minst 

15 /o, och även oljekonsumtionen måste 

kraftigt nedbringas. Till en del kan 

detta klaras t. ex. genom inköp av reglerutrustning 

och genom förbättrad 

värmeisolering av vissa verkstäder. 

Med tanke på den planerade bensinransoneringen 

diskuterades även olika 

åtgärder för att effektivare utnyttja 

de kollektiva transportmedlen. 

diga och belastar lagringsytorna. Leveranssvårigheterna 

på plåtsidan visade 

sig vara ett övergående problem. Framtiden 

är emellertid svår att överblicka, 

och nya svårigheter kan uppstå. 

Nyb 282 kan sjösättas i år trots den 

besvärliga materialsituationen, tack vare 

att vi tillverkat vissa profiler själva 

och överfört arbetskraft från bädd 3 i 

slutskedet. 

Vid skrovbyggandet övergår vi nu till 

att samla bottensektionerna i tanklådan 

på samlingsytorna och inte på bädden 

som tidigare. Viss omfördelning av ab 

betskraften kan härigenom bli nödvändig. 

Metoden bör reducera totala antalet 

skrovtimmar. 

Maskinverkstaden har nio huvudmotorer 

i order, varav två under montering. 

Monteringen av den första 90motorn 

går programenligt, och den beräknas 

kunna tas ornbord med början 

den 14 januari. 

Antalet förlorade arbetstimmar på 

grund av olycksfall tycks komma att 

minska kraftigt jämfört med föregående 

är. 

Farledsfrågorna 

Johan Schreil tog upp frågan om farleden 

och fördömde kraftigt de ovederhäftiga 

uppgifter som förekommit i vissa 

massmedia. I{ans synpunkter i frågan 

redovisas i en särskild artikel på sidan 

3. 

Investeringar 

I de ca 4 milj kr, som styrelsen beviljat 

för löpande investeringar under 

första halvåret 1974, ingår bl a inköp av 

universalslipmaskin, vertikalfräsmaskin 

och karusellsvarv till maskinverkstaden. 

Ersättning av det äldsta arborrverket 

får dock anstå till 1975. Styrelsen har 

även principiellt uttalat sig för en modernisering 

av maskinverkstaden. 

I de löpande investeringarna har 

även avsatts drygt 112 milj kr för 

s$dds- och miljöförbättringar. Bl a 

skall tre kaffestugor uppföras - en vid 

utrustningskajen, en under bädd 3 och 

en mellan bädd 4 och flytdockan på 

Sörvik. 

Nya röravdelningen .kommer att utrustas 

med punktutsugning till en kost- 

Bedömningsnämndens rapport 

Penningbelöning tillerkändes följande 

förslag: 

Svan'are Allan lansson fick 500 kronor 

för sitt förslag till svarvmall för bearbetning 

av cr-linderlock till motor typ 

K90GF. EnliS förslaget användes en 

fasonmall som anbringas på stålfästet 

på sidosupporten och vid svawningen 

av konturen på cylinderlockets översida 

handmatas efter utslaget på en indikatorklocka. 

som följer mallens kurvlinje. . 

Vid fortsatt bearbåtning svänges mallän Y 

med fäste bort från bearbetningsområdel 

Enligt tidigare metod utsattes stål 

och fäste för mvcket stora skärtryck som 

orsakade verktl'-gshaverier, Den nya metoden. 

som har p_rövats tid, ger bätt- 

5n 9 

re resultat. mindre verktygsskador och -en 

viss tidsbesparing. 

Reparatör Sune Breck och elektriker 

Bertil Bengtsson |ick 300 kronor var för 

ett förslag till förbättring av belysning 

i kranarmar. Förslaget avser att genom 

en omkonstruktion av belysningen 

i kranarmarna f.ä armaturens strålning 

Marknadsläget 

nad av ca 20 000 kronor. 

att riktas nedåt mot arbetsplatsen oav- 

Ingvar Trogen gav en översikt över 

sett hur högt kranarmen loras. Vidare 

marknadsläget, där fraktsatserna på Företagsdemokratin 1974 

föreslås en ändring som underlätar byte 

tankmarknaden gått kraftigt ner efter Företagsnämnden antog utvecklings- av glödlampor i kranarna, sä att an- 

Mellersta östern-kriget. Härtill kommer gruppens förslag till arbetsplan för förevändningen av kran + bask elimineras. 

stora prisstegringar på bunkers, om såtagsdemokrativerksamheten under 1974. Förslagen är bra och har prövats på en 

dan överhuvudtaget kan anskaffas. På Bland de viktigare punkterna i planen kran och kommer att införas på flera 

bulk- och torrlastmarknaden har man kan nämnas: 

kranar. 

haft stigande frakter, men här är i stället 

bristen på bunkers ännu mer besvä- 

o De pågående försöken med arbetsplatsdemokrati 

på utrustningen följs 

Grovarbetare John Mårtensson fick 

200 kronor för förbättring av städredrande. 

upp och utökas med arbetsplatsträfskap för städning ombord i fartyg, vari-

genom bl a arbetsställningen förbättras. 

Han hade även lämnat in ytterligare 

två förslag, som skall utredas närmare 

innan bedömning sker. 

Förman Gustau Gustaason fick 350 

kronor för ändring av mellanstycke 

mellan hyttvägg och inblåsningsapparat. 

Förslaget innebär bl. a. att ändra utförandet 

av mellanstycket med spånplattor 

och laminat till plåt med därav 

betingade kompletterande ändringar i 

konstruktionen. Id6n är inte helt ny. 

Den har införts och kommer att tillämpas 

i fortsättningen. 

Svetsare Lennart Haluarson fick 300 

kronor för sitt förslag om fjärrstyrd 

! vridningsanordning vid svetsning av 

v stora rör. Förslaset avser att medelst 

fjärrstyrning av å el.telfer vrida stora 

plåtrör, hisstrummor, bompålar etc vid 

rundsvetsning ut- och invändigt. Operatören 

kan då från sin arbetsplats intermittent 

vrida röret till önskaå arbetsställning. 

För närvarande användes 

ungefär samma princip med något enk- 

Iare utrustning. Förslaget är relativt 

dyrbart att genomföra, och så är även 

fallet med ett alternativ med elektriskt 

drivna rullar. Det kan anses lämpligt 

att tillämpa befintlig metod även i fortsättningen 

dock med en förbättring av 

manöveranordningen. 

Bedömningsnärindens rapport upp- 

3 

:::]::i# :*eåM::---::; 

:::::9r'6 

å. 

g 

"-.'l ;{t 

"t ll 

;::.; 

ffi ,..-j 

.";' 

tog yterligare ett tiotal förslag, som 

måste utredas närmare innan bedömning 

sker. 

1973 ett gott nämndår 

Johan Schreil framhöll att 1973 varit 

ett utomordentligt betydelsefullt år för 

varvet. Beslutet om månadslönerna och 

beslutet om investeringarna åt två mycket 

betydelsefulla frågor som kommer 

att påverka vår framtid. Han framhöll 

också att nämndarbetet under året varit 

sällsynt omfattande och bedrivits i en 

positiv anda. Han tackade slutligen ledamöterna 

för det gångna året och tillönskade 

alla God Jul och Gott Nytt År. 

Einar Berndtson underströk att även 

om det finns naturliga partsmotsättningar 

inom företaget, så är alla besjälade 

av en önskan att driva företaset 

framåt. Ordlöranden skall känna ätt 

han i sin strävan härvidlae lr'ar alla anställdas 

stöd. Berndtssori tackade på 

nämndens vägnar ordföranden för ett 

gott samarbete under det gångna året 

och tillönskade honom och hans famili 

en trevlig helg. 

Skandiaverken 

Skandiaverkens företagsnämnd höll 

sitt fjärde och sista ordinarie sammanträde 

för året måndagen den 10 december 

med Johan Schreil som ordförande. 

a(d@ 

z:\i6 i!?t :::l 

iiLdlll.re 

d :.: 

@i-ä 

glq 

i.@liorl 

,411 

Belönade_ ftitslagsställare, övre raden från vänster Allan Jansson, Lennart Halvarsson, Sune 

Breck och Bertil Bengtsson, samtliga vid Uddevallavarvet. Undie raden från vänster lohn 

Mårtensson, Uddevallavarvet, samt Jan-olov Garlsson, siwerth Kempe och Ragnar Jansson, 

Skandiaverken. 

Produktionsöversikt 

Birger Söderberg nämnde inledningsvis 

i sin produktionsrapport, att sysselsättningsläget 

för samtliga avdelningar 

förbättrats. Maskin-, plåt- och gjuterisektionerna 

är i stort sett belagda för 

7974, medan montageavdelninfen har 

ca 70 /o beläggning. 

Under 1973 levereras motorer på tillsammans 

34 000 hk. I order finns f n 

totalt 53 000 hk, varav 23 000 hk för 

leverans under 1974. 

Gjuteriet producerar i år 1 370 ton, 

och i order finns totalt 1 350 ton gjutgods. 

Plåt- och svetsavdelningarna leveretar 

i är ca 7 000 ton. Inneliggande order 

täcker nästkommande halvår, och 

full sysselsättning kan beräknas även 

under andra halvåret med arbeten för 

varvets räkning. 

Gränges Essem har beställt specialkuggväxlar, 

och Navire har placerat order 

på hydraulcylindrar och vriddon. 

Förhandlingar pägär med Navire om 

fortsatt utveckling av hydraulkomponenter. 

Skandiaverken har dessutom fått 

flera andra intressanta förfrågningar om 

leverans av skilda produkter, vilka f n 

undersöks närmare. 

lnvesteringar 

Maskinverkstaden kommer att få en 

numeriskt styrd fleroperationsmaskin 

och en karusellsvarv, och vidare har 

medel anslagits för omklädningsrum i 

plåtslageriet och för modellförråd. 

En personalmatsal för minst 100 personer 

kommer att behövas, om lunchrasten 

nedskäres till 42 minuter som nu 

planeras. Johan Schreil meddelade att 

styrelsen ställer sig positiv till en sådan 

matsal, och man awaktar nu ett konkret 

och rimligt förslag från Skandiaverken. 

Bedömningsnämndens rapport 

upptog tre penningbelönade förslag: 

Förrådsman lan-Olou Carlsson fick 

400 kronor för sitt förslag att till nuvarande 

motorer använda rullstyrningar 

ursprungligen avsedda för motorer 

av äldre utförande. 

Avsynare Sizuerth Kempe belönades 

med 150 kronor för sitt förslag om hopsättning 

av svets- och skyddsglas med 

isoleringsband. 

Förrådsman Ragnar lansson fick 150 

kronor för ett förslag till ställ för förvanng 

av verktyg. 

O O 

... 

F

-i*\ 

{'ttt/ 

"lf 

{+.*_}a _-t^_"*gIffift_= 

\-*,rff-jis 

.^ft' 

' 

r'qf

Träffdags för pensionärer 

Fredagen den 23 november var det 

åter dags för den traditionella pensionärsträffen 

vid såväl Uddevallavarvet 

som Skandiaverken. 

Lysekilsborna åkte till gästgivaregården 

i Tanumshede, där företaget bjöd 

på lunch och Sune Johansson visade 

u, Luciafirarrdet 

Skandiaverkens personalklubb anordnade 

sin traditionella Luciafest på Hotell Lysekil 

redan den 8 december. Sune lohansson hälsade 

välkommen och angav takten i de 

fortsatta övningarna, som bestod i marsch 

till ett dignande julbord och så småningom 

"nig och kuta runt" samt kröning av Lucia 

med tärnor. 

Uddevallavarvets Luciafirande gick helt i 

traditionsenliga former med Lussetåg och 

kaffe med dopp i matsalarna på morgonen 

den '13 december. 

Kvällen därpå samlades man som vanligt 

i Kongresshallen till Uddevallas största Luciafest 

- 900 personer bestående av varvsanställda 

med fruar respektive fästmör. 

På bilden hill höger ses Uddevallavarvets 

Lucia och hennes tärnor, det vill säga (från 

vänster) Agneta Borg, Monika Schmidt, Ann- 

Kristin Andersson, Agneta Olausson, lill 

Leikness, lnger Bursjö och Anne-Marie Andersson. 

film om bl a fiske samt kåserade om 

lysekilsoriginal. 57 pensionärer deltog i 

träffen. 

I Uddevalla samlades 125 av varvets 

237 pensionärer för att under en rundvandring 

återuppliva bekantskapen med 

äi r - : :: 

; ':f 1 

å:1..P. 

;) 

gamla arbetskamrater, där återseendets 

glädje inte var att ta miste på. 

Företaget bjöd därefter på lunch i 

den nyrenoverade matsalen på Sörvik, 

vilken - liksom givetvis även mat och 

dryck - tillvann sig pensionärernas odelade 

eillande. 

Henning Westman med l9 anställningsår 

vid varvet i glatt samspråk med Algot Åkesson 

och Erik W Olsson (till vänster). 

Bättre vänner än på länge var dagen till 

ära Richard "Lönnemyra" lohansson och 

hans tidigare chef "Generalen" Gunnar Johansson. 

- Det är första gången jag lägger 

armen om dig, sa "Lönnemyra" och gjorde 

fotografen till vilies (nedan till vänster). 

Vid lunchen på Sörvik hjälpte Harry Kindhult 

till att hålla stämningen uppe med sång 

till brännare Alvar lonassons dragspelsmusik 

(nedan). 

F

Minnen från Odde\rallen 

Den 13 november 1973 gick resterna 

av det som en gång varit Oddevallens 

omklädningsbyggnad upp 

i rök - ännu en munsbit för motorvägbyggets 

ginnungagap. Tage 

B e r g I u n d, mångårig ordförande 

och lagledare i lK Oddevold, tecknar 

här några minnesbilder från Oddevallens 

korta men ärorika historia. 

Oddevallens historia är det samma 

som historien om Gustaf Thord6n och 

IK Oddevold. 

Upprinnelsen till Oddevallens tillkomst 

var att Oddevold, Sveriges då 

kanske mest omtalade klubb, hade nekats 

att spela på Rimnersvallen. - Vad 

göra!? Skeppsredare Thord6n visste besked. 

På det för honom karaktäristiska sättet 

slog han näven i bordet och utropade: 

Vi bygger en egen plan! 

Sagt och gjort. Han uppdrog åt 

byggnadsfirman Hagelin &"Larsson att 

uppföra anläggningen. Men det skulle 

göras snabbt - det skulle göras på sex 

månader. Hur ska det gå till? frågade 

byggnadsfirman. - Det blir er sak att 

ordna, sa Thord6n. 

Och si! Ur den gamla åkern reste sig 

på något över fem månader en fin fotbollsarena 

med stå- och sittplatsläktare 

rymmande tusentals åskådare. En smått 

fantastisk prestation. Men så gick också 

lastbilarna i skytteltrafik för att lämna 

matjord till planen. Och snickarna 

uppförde en byggnad för materialrum, 

bastu, toalett och duschrum på rekordtid. 

Snart tog omklädningsrummen emot 

de första gästande lagen, vars förtjusning 

inte var att ta miste på, inte minst 

över att få sitta på stoppade bänkar. 

På självaste midsommaraftonen såddes 

planen av klubbens egna medlemmar 

med bl a Sixten llansson, Allan 

Pettersson och Sven Bäckvall i spetsen. 

Även gräsfröna måste vara snabbväxande, 

för redan i augusti skulle invigningen 

äga rum. 

t0 

Vid Oddevallens högtidliga invigning den 6 augusti l95l överlämnade skeppsredare 

Gustaf Thord6n en klubbfana, som här hålls upp av frv Arthur Börjesson, Stig Christians- \-/ 

son, Rune Olsson och Nils "Leken" Karlsson. I bakgrunden syns "Snikens Kulle" - 

Lelångenbanan. 

Så skedde också. Den 6 augusti 1951 

kunde dåvarande ordföranden i BFF 

Anders Nilsson inviga planen. Den fick 

sitt namn - Oddevallen - efter en 

namnpristävling i Bohusläningen. 

Bohusläns regementes musikkår spelade, 

och Thord6n överlämnade en 

klubbfana till Oddevold. IFK Uddevalla, 

som var motståndare i invigningsmatchen 

vann denna med 4-2 och därmed 

epitetet Uddevallas bästa lag - för 

året. Sedan skulle det emellertid mest 

komma att handla om Oddevold. tv det 

skulle bli. . . 

Strålande tider - Härliga tider 

Så gick då Oddevallen en korf'men 

hektisk tid till mötes med många stormatcher, 

höga publiksiffror och en härlig 

stämning. 

Oddevold var det stora samtalsämnet 

dessa år. Rykten susade, sensationella 

vdrvningar gjordes på löpande 

band - värvningar som gav eko under 

flera år i rikspressen, och som gav ar'ledning 

för Sveriges främsta sportjournalister 

att besöka arenan - så ock 

bland andra Putte Kock. De feta rubrikerna 

i lokal och västsvensk press var 

resultatet av en vild klappjakt på nyheter 

mellan främst Ebbe Bohlin i Bohusläningen 

och Erik Folemark i dåvarande 

Aftonposten. 

Från staden och dess vidaste omkrets 

samlades allt större och större skaror 

till matcherna. Även de som aldrig brukade 

gå på fotboll drogs med i den 

stora sugen. Publikrekordet för Oddevallen 

sattes i en div III match mot 

uppåtgående örgryte med Gunnar 

Gren som spelande tränare. Nära 4.000 

personer såg den drabbningen. Den genomsnittliga 

publiksiffran låg omkring 

3.000. 

Efter matcherna var det ett enormt 

trafikkaos, men det kunde tack vare dåvarande 

polischefen Jörnviks välvilja 

ordnas genom ett stort uppbåd poliser. 

IJnder sådana matcher tätnade fantasternas 

skara kring en belåtet mysande 

Thord6n. Elaka tungor kallade denna 

klungbildning för druvklasen. 

"Snikens Kulle" 

Oddevallen hade också sitt "Snikens 

Kulle". Det var banvallen, där Le- V 

långenbanan drog fram. Hundratals 

åskådare tog ofta plats på det förbjudna 

området, och det hände därvid ofta 

att lokföraren ilsknade till och under ett 

hiskligt visslande spydde ut ånga och , 

rök ö"ver gratistittarna till stor glädje v 

för alla dem som samvetsgrant betalt 

sina entr6biljetter. Det var under ånglokens 

sista dagar . . . 

Oddevold var skeppsredare Thord6ns 

satsning på allsvensk fotboll i Uddevalla 

och samtidigt reklam för Uddevallavarvets 

rekrytering av arbetskraft. 

Var och varannan resonerade fotboll 

och gick på matcherna. Av varvets folk 

kunde man på och runt planen märka 

dåvarande ordföranden i klubben Sixten 

Hansson, sedermera avlöst av Allan 

Petterson och Viktor Carlund, med i 

det olyckliga OSJaget mot Japan 1936. 

Lagledarna Sven Bäckvall och Sture 

Johansson, den senare även några år 

idrottsplatsskötare på Oddevallen, 

"Skomakarbröderna" Arne och Bajern 

F

Karlsson m fl, m fl. Men mest dominerades 

bilden av den trots sin stofthydda 

osynlige storvärvaren, ingenjören Bror 

Eriksson alias "Tjocken". Denne hade 

i hög grad Thord6ns öra och genomförde 

under flera år en rad smarta 

värvningar som vore värda ett eget kapitel. 

Att "affärerna", trots att de var tjugo 

år före sin tid, genomfördes snyggare 

än många av dagens värvningar kan 

illustreras av följande exempel: 

\./ En av svensk fotbolls verkliga toppspelare 

kom till Uddevalla för att diskutera 

eventuell övergång. På Thord6ns 

fråga vad för slags jobb han ville ha, 

svarade denne: "Jobb! Jag är inte in- 

. 1 tresserad av något arbete, men spela för 

v Er vill jag och för det vill jag ha betalt". 

Thord6n tyckte det var ärligt talat, 

men någon "affär" på sådana villkor 

blev det nu inte. 

Kända tränare 

Redan före ordinarie arbetets slut på 

varvet var spelarna ofta i gång med träningen 

för att kunna utnyttja dagsljuset 

höst och vår. Man kunde då se erkänt 

goda tränare som Joseph Nagy, Frank 

Soo och Imre Markos i färd med att 

trimma grabbarna, som praktiskt taget 

alla var anställda på varvet. 

Skeppsredare Thorddn hade från 

USA inköpt en enormt lång bil som ensam 

kunde ta }rela laget. Bilen döptes 

,' \,till Ormen Långe och väckte stort upp- 

Vseende var den än drog fram. Inte 

minst i Göteborg. Där satte spelarna 

från dessa år i en match mot ÖIS ett 

publikrekord som ansågs oslagbart för 

- div III - det löd pä 18.142 åskådare. 

slog själva.sitt..eget rekord tre veckor 

\iD. - senare, ocksä i Göteborg - denna gång 

mot Häcken. Publiksiffran var då 

18.227. 

Något år tidigare - 1953 - hade 

klubben slagit publikrekord för div. IV. 

I en finalmatch mot Munkedal samlades 

inte mindre än 2.700 åskådare. Något 

som kan intygas av BFF-sekreteraren 

Rolf Ericsson, Biljettpriset var då 

2 kronor för sittplats. Publiksiffran understeg 

endast med några hundratal 

IFK Uddevallas publikrekord i allsvenskan 

på tjugotalet. Ganska fantastiskt. 

Bland spelare från denna tid igenkändes 

icke helt obekante Gustav - i 

, dug chef för Mattsonbolagen - lika 

farlig för egen målvakt som för motståndarnas, 

genom sina bakåtpass- 

ningar. Likaså nuvarande välbeställde 

hotellägaren Nisse Blomqvist. Gaisgänget 

med Sanny Jacobsson, Stig Anderson, 

Ingemar Ericsson, och Lennart 

Hansson. Dalslänningarna med bl a 

Berthel Karsmo, Stig Sundberg, Rune 

Lekberg och Kula Börjesson. Bolleleganten 

Einar Rönnskär. "Vår egen" 

populäre Mårten Andersson, på förrådet. 

FN-krigaren och äventyraren Casper 

Carlstrand m fl, m fl. 

Kurt Hansson teknisk direktör 

Final den 13 november 1973 

Lågorna, som den 13 november 1973 

slog upp från spillrorna av det som varit 

Oddevallens omklädningsbyggnad, 

kunde knappast värma ett för nostalgi 

böjt fotbollshjärta. Men där de steg 

mot den blytunga hösthimlen var de ett 

Finito på en ouppfylld stor fotbollsdröm, 

drömd av en sällsynt varmhjärtad 

och generös idrottsvän. 

O a 

Direktör Kurt Hansson, för näwarande 

teknisk direktör vid Odense 

Staalskibsvarft A/S (Lindövarvet), 

kommer i vår att inträda i ledningen 

för Uddevallavarvet som teknisk direktör 

med ansvar för Uddevallavarvets 

inklusive Skandiaverkens samlade tekniska 

funktioner. 

Direktör Hansson är född 1924 och 

har avlagt civilingenjörsexamen vid 

Chalmers. Han har innehaft många 

olika befattningar vid Kockums i Malmö 

och var under en tid chef för 

Kockums dåvarande dotterföretag Interkonsult 

i Falkenberg. 

Sedan .feni'"år tillbaka innehar direktör 

Hansson den nuvarande tjänsten 

som teknisk direktör vid Lindövarvet. 

oa 

Anrränd 

skyddshjälrnen! 

Och glöm inte hakremmenl Då riskerar man inte 

att tappa hjälmen, om man skulle falla. 

Betrakta alltid Dig själv som den huvudansvarige 

för Din egen säkerhet. Ingen annan kan skydda 

Dig så bra som Du själv 

Skyddsföreskrifterna hjälper Dig att skydda Dig 

mot ohälsa och olycksfall. 

Studera dem - och liir av demt 

Föli skyddsföreskrifterna 

så ttlir 1974 

ETT GOTT NYTT A]l 

UDDEYALLAI'ARI'ET 

Skydds!(ornrnitlån 

'.,h 

tl

Pension ärer Vi gratulerar 

Förrådsarbetare 

Fredrik Larsson 

Skandiaverken 

18.9.61-28.2.73 

u;: 

Ställningsbyggare 

Axel Olsson 

Uddevallavarvet 

7.3.6r -31 .1 0.73 

Vaktförman Målare 

Arnold Säwström Hilding Olausson 

Uddevallavarvet Uddevallavarvet 

| 6.1 1.53-f 8.1 1.73 16.7.47-30j1.73 

!!1:,rl !!: 

%t Ll6 

.k-;.6 

F*-ffi 

Nyan ställd a Tack 

Gösta Lindgren Arne Bäcklund 

Byggnadsingenjör SBR Gösta Lindgren, 

42 år, tillträdde den 1 november 

1973 en nyinrättad befattning som assistent 

till Bengt Ernstsson vid Uddevallavarvets 

anläggningsavdelning, 

byggnads- och WS-sektionen. 

Den 15 februari 197 4 tillträder ingenjör 

Arne Bäcklund,50 år, befattningen 

som chef för Skandiaverkens montageavdelning. 

Han har tidigare under 21 

är varit anställd vid Uddevallavarvet, 

Brännare 

Arvid Andersson 


28.5.47-2.11.73 

Timmerman 

Thor Olsson 


19.5.53-30.1 1.73 

;:::t::t :::t:tit tt:uttt:t tot 9 

:.*" ;;:;: 

:lrrei 

|!.:l @ 3it 

a:a. 

::t:: ':atl 

q.t t 

!t,i 

! ?!:: 

!!! tiitg 

!g lb.i 

:::i 

Diktare 

Sulo Hinttaniemi 


t 0.5.60-t 6.1 t .73 

Målare 

Hartvig Johansson 


113.574.12.73 

För all vänlig hågkomst och uppvaktning 

på min högtidsdag vill jag härmed 

framföra ett varmt tack. 

Cail Kihlman 

där han bl a sysslade med montage av 

hjälp- och huvudmotorer. 

Vid Uddevallavarvets informationsavdelning 

har från den 1 januari 7974 

anställts Bodil Nilsson. FIon är född 

1952 och har genomgått Journalisthögskolan 

i Göteborg. 

Bodil Nilsson 

1"":i 

; e.ui 

:;it 

, -:: 

;. 

60 år 

UDDEVALLAVARVET 

Plåtslagare Lennart Olsson 

Märkare Knut Karlsson 

Ingenjör Harry Johansson 

Rörläggare Arne Norrman 

Traversförare Börje Tofte-Hansen 

Tjänsteman Herbert Ohlauson 

Långare Allan Jonsson 

Svetsare Allan Gustavson 

Längare John Samuelsson 

Förrådsarbetare Arkadi Strikholm 

Traversförare Erik Abrahamsson 

Kranförare John Karlsson 

Traversförare Gustav Olsson 

SKANDIAVERKEN 

Verktygsutlämnare Harry Berlin 19.3 

GjuteriarbetareJohnJohansson 28.+ 

50 år 

UDDEVALLAVARVET 

Förman Ivan Gustavsson 

Målare Olof Pettersson 

Svetsare Ingvar Gillberg 

6.1 

1,4.r 

5.2 

6.2 

9.2 

27.2 

1.J 

15.3 v 

t,+ 

+.+ 

7L.+ 

2r.4 

30.4. 

,L 19 

27.r2 

+.L 

f.i 

Riktare Erik Johansson 

Truckförare Bertil Johansson 

Filare Sören Lindqvist 

Plåtslagare Lars Hassel 

Verkmästare Sten Sandberg 

Rörläggare Erik Hansson 

Elektriker Helge Fjell 

Läneare Reine Hansson 

18.1 

25.1 

29.r 

19.2 

20.2 

23.2 

29.2v 

Rörläggare Erling Henningson 1.3 

Tjänsteman Östen I.J 

Jacobson 

Grovarbetare Roland Emanuelsson 10.3 

Målare Arnold Karlson 20.3 

Kontrollant Henrik Ingves 

Svetsare Helmer Andreason 

30.3 

2.+v 

Traversförare Sigvard Hjelm 3.+ 

Ritsare Stanley Coleman 23.4 

Mejslare Gunnar Lindberg 24.4 

SKANDIAVERKEN 

Fräsare Yngve Olofsson 4.3 

YARYET OGH YI 

Uddevallavarvets personaltidning 

Ansvarig utgivare: Johan Schreil 

Redaktör: Nils-Gustav Olsson. 

Redaktionskommitt6: Sven Andersson, 

Äke Hammar, Gustav Henningsson, Lars- 

Äke Olofsson, Ingvar Ingelshed (Skandiaverken) 

BARNEVIKU-A 736 55 

I 

!

Nr. 4 - Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?