Aktuell uppdatering av ISM-rapport 9 - Institutet för stressmedicin

More documents

Recommendations

Info

4.5.2 Att mäta välbefinnande I arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt över den goda arbetsmiljön och dess indikatorer argumenterar man för välbefinnande som indikator på friska arbetsplatser, det vill säga med en arbetsmiljö som har positiva effekter både på individer och verksamhet (Vingård 2012). I översikten beskrivs olika definitioner av välbefinnande men kan sammanfattas som individens tillfredsställelse med privatlivet, arbetslivet och sin generella hälsoupplevelse. Forskning har visat att lärande och förmåga att agera påverkas gynnsamt av tillit och ett gott emotionellt klimat. När en person befinner sig i en positiv sinnesstämning har hjärnan lättare för att ta emot flera informationsaspekter samtidigt. Det går också lättare att tänka ut komplexa och kreativa handlingsmönster och agera på grund av ökad handlingskraft. För att mäta friska arbetsplatser utifrån definitionen ovan skulle en indikator för god arbetsmiljö behöva mäta såväl de anställdas välbefinnande som verksamhetens framgångar. Något heltäckande instrument för att mäta friska arbetsplatser finns inte, men i kunskapsöversikten ges ett antal exempel på instrument, som mäter olika former av välbefinnande. • SF-36 Hälsoenkät (Sullivan 2002). Ett internationellt väl etablerat instrument för att mäta olika dimensioner av hälsa. Välbefinnande skattas med 9 frågor. Saknar dock frågor som är direkt relaterade till arbetsförhållanden. • Ryff Psychological Well-being Scale (Ryff 1989) Skalan består av 6 olika dimensioner av psykologiska funktioner. Instrumentet är välanvänt och finns i testad svensk version. • The WHO (ten) Well-being Index (Bech 1996) Instrumentet består av 10 frågor om hur man mått den senaste veckan. I kunskapssammanställningen lyfter man fram tre instrument som även inkorporerar arbetsplatsen i bedömning av individens välbefinnande. • WEMS (Nilsson 2010) - Work Experience Measurement Scale fokuserar på den anställdes upplevelse av arbetssituationen. En styrka med instrumentet är att det både kan användas som ett mätinstrument och som ett arbetsinstrument i ett förändringsarbete byggt på delaktighet. Instrumentet har validitets- och reliabilitetstestats. • STEPS för well-being in workplaces (Jouttimäki 2003) I materialet ingår en självvärderingsmatris för medarbetarnas hälsa och välbefinnande, organisationen, professionell utveckling, arbetsmiljö samt organiseringen av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. Instrumentet har översatts till svenska, men det är oklart om det validitets- och reliabilitetstestats. • Self-evaluation matrix for well-being at work activities (Antonnen 2008) Instrumentet är designat för små och medelstora företag och mäter företagets nivå vad gäller åtgärder för att uppnå välbefinnande bland arbetstagarna. Även i detta fallet är det är oklart om det validitets- och reliabilitetstestats. 18
5 Referenser Andersson, T., Liff R, Tengblad S (2011). Ledarskap och medarbetarskap inom vård- och omsorgsarbete Göteborg, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet Handelshögskolan. Antonnen, H., Räsänen T & Project group (2008). Well-being at work - new innovations and good practices. Helsinki, Finnish Institute of Occupational Health. Aronsson, G., Hellgren J, Isaksson K, Johansson G, Sverke M, Torbiörn I (2012). Arbets- & organisationspsykologi. Individ och organisation i samspel. Stockholm, Natur & Kultur. Bech, P., Gudex C & Staehr Johansen K. (1996). "The WHO (Ten) Well-Being Index: validation in diabetes." Psychotherapy and Psychosomatics 6: 183-190. Björklund, C., Lohela karlsson M, Jensen I, Hagberg J och Bergström G. (2011). Hierarkier av hälsa. Chefers hälsa och psykosocial arbetsmiljö i kommuner och landsting. Stockholm, Karolinska Institutet. Dellve, L., (red), Wikström E, Tengblad S, Andersson T, Liff R. (2012). Studiematerial Hållbart chefskap i hälso- och sjukvården. Göteborg, Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen. Eklöf, M., Ahlborg G Jr, Grill C, Grimby-Ekman A, Lindgren E-C, Wikström E (2011). Dialogträning på vårdarbetsplatser. En studie av interventionseffekter och processer med användning av kvalitativ och kvantitativ metod. Göteborg, nstitutet för stressmedicin, ISM-rapport 11. Falkstedt, D., Hemmingsson T. (2011). Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång. Kunskapsöversikt Stockholm, Arbetsmiljöverket Rapport 2011:11, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Fromm, J., Hagström U. (2011). Att sova med jobbet. Tjänstemännens arbetsvillkor Stockholm, TCO. Hultberg, A., Hadžibajramovic E, Pettersson S, Ahlborg G. (2010). KART-studien. Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen. Delrapport 4: Fördjupad analys avseende ålder och kön samt yrkesgrupper 2008. Göteborg, Institutet för stressmedicin. ISM-rapport 8. Hultberg, A., Hadžibajramovic E, Pettersson S, Skagert K, Ahlborg G. (2011). KARTstudien. Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen. Delrapport 5: Uppföljning utifrån organisations-, yrkesgrupps- och individperspektiv 2008-2010. Göteborg, Institutet för stressmedicin, ISM-rapport 10. Institutionen för arbetsvetenskap, G. U. (2012). "Chefios, chefsskap, hälsa, effektivitet - förutsättningar i offentlig sektor." Jensen, I., Karlsson M L och Björklund C (2012). Sambandet mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställdas hälsa och organisationers produktion, Rapport 2012:8. Uppsala, IFAU, Institutet för marknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Jonsdottir I.H, B. M., Ahlborg G Jr. (2011). "Healthcare workers' participation in a healthylifestyle-promotion project in western Sweden. ." BMC Public Health. 2011 Jun(8;11:): 448. Jouttimäki, L. (2003). Steps for well-being in workplaces. 21 Dec. 2011, ENWHP, http://www.enwhp.org/toolbox/details.php?id=26. Müssener, U. (2008). Utvärdering av effekter av hälsofrämjande arbete vid Försäkringskassan i Östergötland. Linköping, Linköpings Universitet. 19
Page 1 and 2: Uppdatering av ISM-rapport 9 Kunska
Page 3 and 4: 1 Introduktion Vi uppdaterar kontin
Page 5 and 6: 3.2.2 Återhämtning och sömn En p
Page 7 and 8: 3.3.2 Kommunikationens betydelse f
Page 9 and 10: 3.5 Chefs- och ledarskap 3.5.1 Hur
Page 11 and 12: 4 Effektiva metoder för att skapa
Page 13 and 14: Utvecklingsarbetet på Försäkring
Page 15 and 16: 4.4 Organisation och ledarskap 4.4.
Page 17: Slutsats Utifrån detta gör man f

Aktuell uppdatering av ISM-rapport 9 - Institutet för stressmedicin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?