Aktuell uppdatering av ISM-rapport 9 - Institutet för stressmedicin
Aktuell uppdatering av ISM-rapport 9 - Institutet för stressmedicin
Aktuell uppdatering av ISM-rapport 9 - Institutet för stressmedicin
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.3.2 Kommunikationens betydelse <strong>för</strong> organisation, samordning,<br />
utvecklingsarbete och arbetsmiljö inom vården<br />
En stor del <strong>av</strong> arbetet inom vårdsektorn kan inte standardiseras och detaljplaneras, utan<br />
är beroende <strong>av</strong> att personer med olika yrken, erfarenheter, inflytande och skicklighet<br />
kan samordna sina insatser (Eklöf 2011). Förmågan att kommunicera är <strong>av</strong> central<br />
betydelse <strong>för</strong> samordning, kvalitet, effektivitet och en god psykosocial arbetsmiljö.<br />
Fungerande kommunikation är medel <strong>för</strong> att göra verkligheten meningsfull, <strong>för</strong>ståelig<br />
och hanterbar. Det är även en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> ett välfungerande socialt stöd och <strong>för</strong><br />
att kunna utforma arbetsroller utifrån individens <strong>för</strong>utsättningar. En ömsesidig<br />
tydlighet i kommunikationen på en arbetsplats har även betydelse <strong>för</strong> individens<br />
kontrollmöjligheter och inflytande i arbetet, vilket i sin tur påverkar motivationen .<br />
Genom fungerande kommunikation kan även psykosociala arbetsmiljöproblem<br />
upptäckas tidigt. Det lokala utvecklingsarbetet i vården bygger i huvudsak på<br />
erfarenhetsbaserat lärande i arbetsgrupper, vilket i sin tur <strong>för</strong>utsätter god <strong>för</strong>måga att<br />
kommunicera. Detta arbete behöver underhållas och återskapas. Inte minst eftersom<br />
tidsbrist, stresspåverkan och tröghet hos etablerande mönster kan fungera som<br />
motkrafter.<br />
3.3.3 Dialog och dialogklimat<br />
Dialog har använts <strong>för</strong> att definiera välfungerande och utvecklingsinriktad<br />
kommunikation. Dialog anses inbegripa (Eklöf 2011)<br />
• att uttrycka genuina uppfattningar, erfarenheter och känslor<br />
• att vänta in, lyssna på och respektera andra perspektiv än det egna<br />
• att vara beredd att låta sig påverkas<br />
Utifrån den definitionen kan dialogklimatet på en arbetsplats beskrivas utifrån<br />
individens uppfattningar <strong>av</strong> i vilken utsträckning att lyssna på varandra, respektera<br />
varandra, uttrycka sina tankar och uppfattningar stöds och belönas på arbetsplatsen.<br />
Dialogträning enligt en metodik som närmare beskrivs i kapitel 4 visade sig ha en<br />
positiv effekt på dialogklimat, trygghet i deltagande, feedback och inflytande. Någon<br />
effekt på socialt stöd kunde inte konstateras (Eklöf 2011). Man <strong>för</strong>väntade sig att<br />
effekterna skulle vara tydligast efter tre månader, men resultatet pekade på att effekten<br />
snarare ökade fram till uppföljningen vid sex månader. Slutsatsen var att dialogträning<br />
enligt den beskrivna metodiken var effektiv som medel att påverka kommunikationen<br />
bland deltagarna i dialogisk riktning och öka deras inflytande i arbetet.<br />
3.4 Organisation<br />
3.4.1 Förändring<br />
I KART-studien, som följer medarbetare inom Västra Götalandsregionen från 2004 till<br />
2010 har man ställt frågan ”om det skett någon <strong>för</strong> dig viktig <strong>för</strong>ändring” på den egna<br />
arbetsplatsen under det senaste året (Hultberg 2011). Man frågar även efter om man<br />
upplevt det som en <strong>för</strong>bättring eller en <strong>för</strong>sämring och vilka de största <strong>för</strong>ändringarna<br />
är. Att uppleva <strong>för</strong>ändring som <strong>för</strong>sämring visade sig vara en riskfaktor <strong>för</strong> att<br />
<strong>rapport</strong>era stressrelaterad utmattning två år senare.<br />
7
Change language