1 - Nordic Investment Bank

nelsen kunde förutses. De utländska investeringarna
spelar emellertid en viktig
roll i utvecklandet av en ny ekonomisk
struktur i landet.
De nordiska länderna bidrar aktivt till
transitionsprocessen i länderna i Nordens
närområden. Ett tydligt bevis härpå är att
utvecklingen för de gränsöverskridande
investeringarna visar på en kraftig tillväxt
sedan processen inleddes i början av 1990talet.
I likhet med de intra-nordiska investeringarna
är det främst de mest närliggande
länderna som blivit mottagare av
de största investeringarna. De danska investeringarna
i Nordens närområden riktar
sig till långsiktiga engagemang främst
i Polen och Litauen. De svenska gränsöverskridande
investeringarna i Nordens
närområden riktar sig främst mot Polen
men en betydande del har riktats till hela
Baltikum. De isländska gränsöverskridande
investeringarna till Baltikum har under
de senaste åren ökat kraftigt. Hos den
finska industrin har investeringsintresset
främst varit inriktat på Estland, men även
de övriga baltiska länderna och Ryssland
har med åren successivt ökat i betydelse.
Flödet av de gränsöverskridande investeringarna
i Nordens närområden från
de nordiska länderna har från 1992 ökat
från drygt ECU 30 miljoner till ca ECU
400 miljoner under 1997. Denna markanta
ökning visar tydligt på den betydelse
det nordiska näringslivet tillskriver sin
närvaro i Nordens närområden. Samtidigt
kan man se att spridningen av investeringarna
på olika näringsgrenar är relativt stor.
Detta förstärker ytterligare den betydelse
som det nordiska näringslivet har för
marknadsekonomins utveckling i regionen.
Någon enskild näringsgren har inte
varit dominerande mottagare av de gränsöverskridande
investeringarna från Norden
utan såväl energisektorn, tung tillverkningsindustri
som servicesektorn har
gjort betydelsefulla etableringar på marknaderna
i Nordens närområden.
ÖKAD PRODUKTIVITET
De ekonomiska utsikterna för de nordiska
länderna präglas av samarbetet inom
EU och EES. Från början av 1999 togs
euron i bruk av elva länder i Europa. Av
de nordiska EU-medlemsländerna är Finland
det enda land som valt att vara med i
valutasamarbetet från början. I Danmark
och Sverige avvaktar man situationen och
länderna har valt att senarelägga ett eventuellt
beslut om sitt deltagande i valutaunionen.
Emellertid är det klart att samtliga
nordiska länder mycket noggrant följer
med eurons utveckling.
En av huvudmålsättningarna med den
gemensamma europeiska valutan har varit
att kunna skapa en gemensam ekonomisk
politik i medlemsländerna. Detta
innebär först och främst sunda offentliga
finanser och stabila priser, som skall utgöra
en tillfredsställande bas för en stabil
ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättningsgrad.
Även om Danmark, Island,
Norge och Sverige inte formellt är med i
valutaunionen för dessa länder en ekonomisk
politik som nära nog är i samklang
med EU:s.
En klar följd av införandet av euron
väntas bli en reduktion i prisskillnaderna
inom euroområdet. Detta väntas i sin tur
leda till en växande konkurrens på produktutveckling,
distribution och kvalitet.
Med detta följer sannolikt en ökad produktivitet.
INFÖR MILLENNIESKIFTET
Samtidigt som den ekonomiska politiken
i Europa omfattar ett nytt stort geografiskt
område fortsätter arbetet med en utvidgning
av EU-området. EU har inlett förhandlingar
med fem central- och östeuropeiska
länder om ett framtida medlemskap.
För de nordiska länderna kan en
utvidgning av EU-området i Baltikum
innebära många fördelar, däribland en
närmare ”hemmamarknad” och viktiga
konkurrensfördelar.
Utanför den europeiska sfären har
oron på finansmarknaderna från Asienkrisen
och Ryssland dämpats. Utvecklingen
är emellertid ännu relativt orolig och det
råder fortsättningsvis en viss osäkerhet
internationellt för hur de stora världsledande
ekonomierna skall kunna ledas ur
krissituationen. Den allt mer fördjupade
finanskrisen i Japan har lett till att landet
är inne i en djup recession. Åtgärderna för
att stärka den japanska finanssektorn är
omfattande men bedöms ändå inte som
tillräckliga. Den svaga utvecklingen i Japan
är grunden till att det är osannolikt
att en stabilisering i de svårast drabbade
asiatiska ekonomierna skall kunna ses
inom de närmaste åren.
De ekonomiska framgångarna har fortsatt
i USA. Effekterna av de internationella
finanskriserna väntas emellertid påverka
även USA under innevarande år.
Om den instabila situationen i Latinamerika
och särskilt i Brasilien fördjupas kan
de negativa effekterna på USA:s exportindustri
leda till betydande följder för den
ekonomiska utvecklingen i landet.
Generellt råder det en stor försiktighet
i de internationella bedömningarna
om den globala ekonomiska utvecklingen
under 1999, tillväxten i OECD-området
väntas bli endast 1,7 %. Inför det nya
millenniet väntas emellertid en svag positiv
vändning i konjunkturerna och den
genomsnittliga tillväxten i OECD-områden
antas år 2000 bli 2,3 %. Även om det
råder en bred osäkerhet i de globala framtidsutsikterna
kan de ekonomiska utsikterna
för Norden baseras på relativt stabila
förutsättningar.
Den förda ekonomiska politiken i
Norden har skapat ett bärkraftigt fundament
för en gynnsam framtid. De nordiska
länderna har snabbt kunnat vidta nödvändiga
åtgärder för att upprätthålla balansen
i ekonomin. Den breda basen med
balanserad tillväxt i utrikeshandeln, en
stabil inrikesekonomi och sunda offentliga
finanser utgör grunden för en ekonomisk
tillväxt under år 2000 som väntas
hålla samma nivå som regionen har idag.
Det viktigaste källmaterialet för denna text
utgörs av de nordiska ländernas ekonomi- och
finansministeriers rapporter om den ekonomiska
utvecklingen, de nationella centralbankernas
och statistikcentralernas uppgifter samt
rapporter från OECD, Paris.
nib 1998 årsredovisning13