1 - Nordic Investment Bank

vVerksamhetsåret 1998 präglades av en lägre
utlåningsvolym än 1997 trots ökad efterfrågan
på lån från NIB. Skärpta krav på
bankens kompletterande funktion, som
bankens styrelse slagit fast, har beaktats
såväl i nordiska avdelningens organisation
och interna procedurer som i evalueringen
av influtna låneärenden. Valutakursförändringar
och omdisponeringar i låneportföljen
bidrog till att tillväxten i den utestående
lånestocken mätt i ecu blev låg.
I lånegivningen för år 1998 har lån till
väldefinierade och konkreta projekt samt
ett ökat samarbete med nordiska banker
och finansieringsinstitutioner i finansiering
av såväl stora som små och medelstora
företag prioriterats.
UTLÅNING OCH LÅNEPORTFÖLJ
Utbetalningar till nordiska låntagare (se
fig. 1) uppgick under verksamhetsåret till
ECU 1 046 milj. (1997: ECU 1 430 milj.).
Garantier utställdes för ECU 8 milj. (ECU
4 milj.).
Av de totala utbetalningarna har 38 %
(35 %) gått till Sverige följt av Danmark
med en andel på 23 % (24 %). Till Finland
kanaliserades 19 % – en klar minskning
från 1997 års nivå (25 %). Norges
andel ökade till 13 % (10 %) medan Island
fortsättningsvis stod för 6 %. Fördelningen
framgår ur fig.2.
Vid en fördelning av utbetalningarna
enligt låntagarens sektortillhörighet framstår
tillverkningsindustrin fortfarande som
den klart största sektorn med en andel på
ECU 464 milj. motsvarande 44 %, en
minskning med 7 procentenheter jämfört
med 1997. Den största tillväxten har skett
inom sektorn finansiell verksamhet, med
en ökning från 3 % till 13 % och inom
transport och kommunikation som ökat
från 18 % till 26 %. Den största minskningen,
från 21 % till 5 %, har skett inom
energisektorn. Utbetalningar till mineralutvinning
samt parti- och detaljhandel
stod vardera för 4 % mot 0 % år 1997. För
de övriga sektorerna är förändringen under
4 procentenheter.
Som helhet står verkstadsvarorna fortfarande
för nästan hälften av utbetalningarna
till tillverkningssektorn. Inom denna
sektorn har maskin- och utrustningstillverkningen,
med kunder som Electrolux,
Cummins Wärtsilä och Partek stått för
ungefär en tredjedel trots en nästan beloppsmässig
halvering från fjolårets ECU
NORDISKA LÅN
201 milj. till ECU 115 milj. år 1998. Från
motorfordonssektorn kan nämnas utbetalningar
till Scania och Autoliv. Sektorer
med betydligt lägre volymer än 1997 är
massa- och papperstillverkning, där utbetalningen
till SCA är den enda av betydande
storlek, samt livsmedel som erhållit
endast två mindre lån. Den största ökningen,
från 0 % till 23 %, har skett i stål
och metallframställning, med utbetalningar
till Outokumpu, Rautaruukki, SSAB
och Icelandic Alloys, följt av kemisektorn
där Norsk Hydro, Borealis och Faxe Paper
Pigments (Denmark) lyft de största
lånen.
Inom transport- och kommunikationssektorn
ökade utbetalningarna till lufttransport,
där kunder såsom Braathens,
Maersk Air och Icelandair beslutat modernisera
sin flygplansflotta. Posten i Sverige,
som investerat i ett nytt distributionssystem
för brev, och telekommunikationsföretagen
Teracom och Sonera som digitaliserat
sina nätverk representerar övriga stora
kunder inom denna sektor.
Den betydande ökningen i utlåningen
till den finansiella sektorn beror främst
på utlåning till nordiska banker och finansieringsinstitut
för vidareutlåning till små
och medelstora företag, för nordiska projekt
inom bl.a miljö, energi samt forskning
och utveckling. De största lånen utbetalades
till Investor i Sverige och FIH i Danmark.
Bland bankerna var Sparbanken
Gripen och Landsbanki Íslands de största
låntagarna.
Utbetalningar enligt sektor framgår ur
fig. 3 och en specifikation av tillverkningssektorn
ur fig. 4.
En förteckning över periodens utbetalda
och avtalade lån samt utställda garantier
finns på sid. 66–67.
GRÄNSÖVERSKRIDANDE
INVESTERINGAR I TILLVÄXT
En kategorisering av utbetalningarna i
gränsöverskridande investeringar, miljö-,
forskning och utvecklings- samt infrastrukturinvesteringar
ger vid handen att
speciellt de gränsöverskridande investeringarna
märkbart ökat under det gångna
året. Deras andel av de totala utbetalningarna
har ökat från 19 % till 27 % medan
investeringarna i såväl infrastruktur som
FoU minskat med ca 8 procentenheter.
Miljöinvesteringarna har ökat från 6 % till
12 %. Miljökomponenter ingick i ca 30 %
av utbetalningarna jämfört med 15 % 1997.
ECU milj.
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
Fig. 1
300
200
100
NORDISKA LÅN
Utestående
Utbetalade
94 95 96 97
UTBETALADE NORDISKA LÅN
Fördelning per land per 31/12 1998
Enligt låntagarkoncernens hemland
ECU milj.
398
400
Fig. 2
243
Transport och
kommunikation, 26 %
Handel och tjänster,
7 %
201
63
139
23 % 19 % 6 % 13 %
DK FIN IS N
UTBETALADE NORDISKA LÅN
Sektorfördelning 1998
Mineralutvinning, 4 %
Bank och finansförmedling,
13 %
Fig. 3
Övrigt, 1 %
Mineral, 4 %
98
38 %
nib 1998 årsredovisning
S
Regionallån, 1 %
Energi, 5 %
Tillverkning, 44 %
UTBETALADE NORDISKA LÅN
Tillverkningsindustrin 1998
Verkstadsvaror, 46%
Fig. 4
Livsmedel, 2 %
Trä, massa,
papper, 5 %
Kemi , 19 %
Metall, 23 %
19