1 - Nordic Investment Bank

melsen fästs stor vikt vid att i bankens
verksamhet tillvarata ömsesidigt intresse
för låntagarländerna och Norden. I samband
med den nya överenskommelsen har
NIB och finska staten ingått en s.k. värdlandsöverenskommelse
som i detalj reglerar
de frågor som hör samman med bankens
lokalisering i Helsingfors.
Den nya överenskommelsen kommer att
träda i kraft 1999 efter ratificering i medlemsländerna.
FRAMÅTBLICK
Med finansiering av viktiga gränsöverskridande
industriprojekt, nordisk infrastruktur
och miljöprojekt kan banken bidra till
en förstärkning av de nordiska ländernas
ekonomier.
Den goda tillväxten i bankens låneportfölj
under 90-talets senare hälft återspeglar
näringslivets stora intresse för nordiska
lösningar. Nordiska företag betraktar i
växande grad Norden som sin hemmamarknad
och hemmaplan för internationella
satsningar. Denna trend kommer
utan tvekan att fortsätta.
Under verksamhetsåret 1998 togs tre viktiga
beslut som kommer att ligga till grund
för bankens framtida utveckling. Dessa tre
beslut gäller införandet av euro som bankens
kapital- och räkenskapsvaluta från
och med 1 januari 1999, förnyelsen av den
mellanstatliga traktaten om banken, samt
en betydande förstärkning av bankens
kapitalbas.
Den förstärkning av NIB som dessa tre
åtgärder innebär kommer mycket lägligt.
Finansieringskriser på olika håll i världen,
framför allt i utvecklings- och transitionsländer,
utgör ett hot mot tillväxten i världsekonomin.
Kapitalflödet till de nya marknadsekonomierna
förutspås globalt vara på
en avsevärt lägre nivå än under 1998, då
det föll drastiskt. Av denna anledning är
de multilaterala finansinstitutionernas roll
viktigare nu än den varit på länge.
Utöver verksamheten i Norden stöder
NIB nordisk projektexport och investeringar
i ett trettiotal länder utanför Norden.
Denna del av verksamheten har vuxit
kraftigt på sistone och kan förväntas fortsätta
att växa i framtiden. Det är intressant
att notera att bankens utlåning till
Östersjöregionen – inte minst till Polen –
ökade kraftigt under 1998. Under de närmast
kommande åren kommer banken att
fokusera på projekt i Östersjö- och Barentsregionerna,
särskilt miljöförbättrande
projekt inom infrastruktur.
Införandet av euro som gemensam valuta
för Ekonomiska och monetära unionens
(EMU) elva medlemsländer från början av
året 1999 kommer på sikt att leda till bildandet
av en integrerad europeisk kapitalmarknad
med större djup och likviditet än
de nationella marknaderna. På eurokapitalmarknaden
blir fokuseringen på kreditvärdighet
ännu skarpare än förr. Denna
utveckling bör vara positiv för NIB. NIB
kommer fortsatt i sin upplåning att kombinera
euro- och dollaremissioner med
arbitragedrivna upplåningstransaktioner i
valutor utanför euro- och dollarområdet.
Under 1999 förväntas en tillväxt i bankens
utestående lånestock på omkring 8 %.
Trots fortsatt tryck på räntemarginaler och
fallande räntor förväntas överskottet uppnå
en god nivå under detta år. Med sin
balansomslutning på ECU 11,1 miljarder
och en årlig utlåning på ECU 1,2 à 1,5
miljarder för kompletterande finansiering
av nordiska och internationella projekt
bidrar NIB på ett praktiskt och ändamålsenligt
sätt till en integrering och därmed
en förstärkning av de öppna nordiska ekonomierna.
Detta är en god bas att bygga
på.
NIB går nu en tid till mötes som präglas
av stora utmaningar. Den nya överenskommelsen
och kapitalförstärkningen ger
NIB goda möjligheter att möta dessa utmaningar
och fortsatt vara ett nyttigt instrument
till ömsesidigt gagn för det nordiska
näringslivet och låntagarländerna så-
väl inom som utanför Norden.
Helsingfors, februari 1999
Jón Sigurðsson
nib 1998 årsredovisning7