1 - Nordic Investment Bank

KAPITALFÖRSTÄRKNING
Bankens styrelse framlade mot bakgrund av det nordiska näringslivets
framtida finansieringsbehov ett förslag om en förhöjning av
NIBs grundkapital och utvidgning av ramen för projektinvesteringslåneordningen.
De nordiska finans- och ekonomiministrarna
gav under sitt möte i juni 1998 sitt godkännande till kapitalförhöjningen
från nuvarande ECU 2 809 miljoner till ECU 4 000
miljoner. Av höjningen på ECU 1 191 miljoner består ECU 100
miljoner av inbetalt kapital, medan återstoden utgörs av garantikapital.
Samtidigt beslutade ministrarna om en höjd låneram för projektinvesteringslåneordningen
från ECU 2 000 miljoner till ECU
3 300 miljoner. Ägarländernas garantiram på ECU 1 800 miljoner
kvarstår oförändrad. Efter att parlamenten i de fem ägarländerna
godkänt kapitalförstärkningen ökar NIBs lånekapacitet i början
av 1999 från nuvarande ca ECU 9 200 miljoner till ca 13 500
miljoner.
NY ÖVERENSKOMMELSE FÖR NIB
Internationaliseringen av bankens verksamhet, som återspeglar
det nordiska näringslivets internationalisering, har medfört ett
behov att förstärka bankens multilaterala ställning och därigenom
dess ställning som prioriterad långivare i likhet med de andra multilaterala
finansinstitutionerna som banken samarbetar med.
Sålunda beslutade Nordiska ministerrådet redan i november
1997 om en revidering av överenskommelsen om NIB. Utformningen
av den nya överenskommelsen godkändes av Ministerrådet
vid dess möte i juni 1998 och överenskommelsen undertecknades
av medlemsländernas regeringar den 23 oktober.
Den nya överenskommelsen har redan parlamentsbehandlats
i fyra av bankens fem medlemsländer och förväntas träda i kraft
våren 1999.
I samband härmed har NIB och den finska staten även enats
om en s.k. värdlandsöverenskommelse som speciellt reglerar de
frågor som hör samman med bankens lokalisering i Helsingfors.
Det nya regelverket för NIB formaliserar och förstärker NIBs
multilaterala status.
UTLÅNING
Norden
Den utestående lånestocken inom Norden var vid årets slut ECU
6 231 miljoner (5 979 milj.) inklusive garantier. Utbetalningen av
lån till nordiska låntagare uppgick till ECU 1 046 miljoner (1 430
milj.), vilket betyder en minskning med 27 % jämfört med 1997.
Under samma period ställdes garantier för ECU 8 miljoner (4 milj.)
och avtal ingicks för ECU 954 miljoner (1 745 milj.).
Nedgången i utbetalningarna inklusive ställda garantier bör
ses mot bakgrund av den starka tillväxten åren 1996 och 1997, då
utbetalningarna och ställda garantier uppgick till ECU 1 090 miljoner
respektive ECU 1 434 miljoner. Närheten till bankens utlåningstak,
skärpningen av kraven på NIBs kompletterande finansiella
funktion samt i högre grad koncentration av kreditgivningen
till områden där det förekommer väldefinierade och kon-
kreta projekt har medverkat till att begränsa utbetalningarna under
året. Av utbetalningarna har 38 % gått till Sverige, 23 % till
Danmark 19 % till Finland, 13 % till Norge och 6 % till Island.
Av periodens utbetalningar kan 44 % (51 %) hänföras till tillverkningssektorn,
26 % (18 %) till transport- och kommunikationssektorn,
13 % (3 %) till finansiell verksamhet, huvudsakligen till
banker och finansieringsinstitutioner för vidare utlåning till småoch
medelstora företag, och 5 % (21 %) till el-, gas-, värme- och
vattenförsörjning.
Lånestocken inklusive garantier ökade med endast 4 % (24 %)
på grund av den lägre utbetalningstakten, valutakursförändringar
samt att ett antal stora lån lösts in i förtid.
Internationell utlåning
Bankens internationella utlåning noterade en markant nedgång
för beviljade och avtalade lån till följd av de två föregående årens
stora utlåning. Det återspeglade den pågående krisen i vissa låntagarländer
kombinerat med den begränsade utlåningskapaciteten.
Sammanlagt beviljades lån under perioden för ECU 380 miljoner
(597 milj.), medan summan avtalade lån uppgick till ECU
237 miljoner (418 milj.) .
Utbetalningar av internationella lån uppgick till ECU 298
miljoner (196 milj.). Ökningen bygger på föregående års beviljningar
och avtalade lån.
Den utestående lånestocken för den internationella utlåningen
uppgick vid årsskiftet till ECU 1 366 miljoner (ECU 1 230
milj.) inklusive garantier.
Krisen i Asien har även dämpat projektexporten till regionen.
De internationella sanktionerna mot Indien och Pakistan har
medfört att exporten även till dessa länder gått ned. I många fall
har den asiatiska krisen blivit märkbar genom att det har uppkommit
endast få nya projektförslag i dessa länder.
Oron på de asiatiska kapitalmarknaderna har emellertid inte
medfört problem i betjäningen av bankens lån.
Däremot har nya projekt alltjämt tagits fram i Central- och
Östeuropa samt i Latinamerika, men även här har en tydlig försiktighet
bland investerare och övriga finansiärer börjat göra sig
gällande. Den ekonomiska krisen som i augusti bröt ut i Ryssland,
har ytterligare ökat denna återhållsamhet.
Styrelsen redogjorde under hösten för Nordiska ministerrådet
om bankens engagemang i de krisdrabbade länderna. Konklusionen
var att NIB som multilateral finansinstitution med i
huvudsak statliga låntagare inom ramen för sin projektinvesteringslåneordning,
har en acceptabel riskexponering, trots ekonomiska
svårigheter bland vissa låntagarländer. Sannolikheten för
att banken behöver åberopa ägarländernas garantier för PIL-låneordningen
är begränsad.
Fördelningen av de under året utbetalda lånen var följande:
Asien 45 %, Central- och Östeuropa, inklusive Baltikum 23 %,
Mellanöstern 16 %, Latinamerika 13 %, Afrika 1 % och Västeuropa
1%.
nib 1998 årsredovisning35