Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist

Här återspeglar Andersson för- och nackdelar med bilder som källa. Bilderna visar ofta ideal
och inte vad som alltid generellt bars. Däremot är det relativt säkert menar Andersson vidare att
konstnären har hämtat inspiration från omgivningen runt omkring och ”att de [bilderna] vid behov
anpassades så att de avbildade människor och deras aktiviteter på ett sätt som var bekant för
beställaren eller betraktaren.” 65 Detta förhållningssätt leder förhoppningsvis till att betraktaren
räknar med att mycket av de ideal som avbildas har sin bakgrund i modemässiga ideal. Bildens
kontext är viktig och ibland tydlig i bilderna, som när religiösa gestalter avbildas, hur onda och
goda representeras. I tolkningen av bilden bör betraktaren ta de samtida normer som omger bildens
kontext i beaktande för att inte råka tolka bilden anakronistiskt.
Eva C. Keuls, professor i antik kultur, har använt mycket bildmaterial i sina undersökningar av det
antika Aten. Hon menar att bildkällor är oförändrade alster som inte kopierats och gått igenom
samma censur som skriftliga källor. Hon menar att bildmaterial är problematiskt men att vi med
lämplig metod och jämförande har möjligheten att välja den bästa bland tolkningar. 66
Arkeologiska fynd som källor
Arkeologiska kvarlevor av kläder kan ge en mycket faktisk bild av hur ett plagg ser ut och är
sammansatt. Problematik uppstår när kvarlevans kontext måste dokumenteras. Sällan kan forskaren
med säkerhet binda samman föremål med ett direkt historiskt sammanhang annat än att fastställa i
vilket eventuellt större sammanhang föremålet har spelat i. Enstaka plagg säger inte heller något om
vilket plagg det bars tillsammans med utan denna information måste inhämtas från utomstående
källor. Arkeologiska källor kan också vara svårdaterade desto mer de är tagna ur sin historiska
kontext. Plaggen kan dessutom vara traderade, ärvda från en generation till nästa.
65 Andersson (2006) s.29
66 Keuls (1993) s. 2f
10