Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist

eglerna ändras och ges mindre plats i den kyrkopolitiska debatten. 2 Det är också en lämplig
avgränsning ur källperspektiv då det medeltida nordiska materialet är någorlunda rikt under denna
period när det gäller testamenten och kyrkomöten. Det äldsta nordiska testamentet där någon ur
prästerståndet testamenterar kläder är från år 1275 och kyrkomötet i Tälje år 1279 är första
kyrkomötet som nämner prästernas kläder. 3 Mängden lösörestestamenten minskar dessutom kraftigt
mot slutet av 1300-talet och efter 1421 finns inga svenska eller norska testamenten som beskriver
kläder. 4
Den geografiska avgränsningen är huvudsakligen gjord efter de källor som finns tillgängliga. De
nordiska medeltida skriftliga källorna är av lagom omfång och lätta att överskåda då de flesta är
publicerade på Internet och digitalt sökbara. Språket är också en viktig faktor då fornskandinaviska
språk är förhållandevis lättlästa för mig som svensktalande. De flesta testamentena är skrivna på
medeltidslatin men med hjälp av nyckelord och ordbok är det lätt att förstå och hitta i texten.
Testamenten är också enkla att läsa eftersom de är uppräkningar med korta isolerade meningar.
Materialet är inte helt avgränsat till Sverige, Danmark och Norge eftersom man ofrånkomligen
måste referera till kyrkan som en under medeltiden högst alleuropeisk företeelse med ett
landsöverskridande kontaktnät och övervakningsområde. Primärmaterialet det vill säga
testamentena är emellertid endast svenska, danska och norska.
Med att avgränsa den historiska kontexten vill jag lägga fokus på dräktskicket mer än på prästernas
generella livssituation under medeltiden. Däremot ämnar jag som nämnt innan att genom
frågeställningarna kartlägga hur prästernas kläder överensstämmer med påvedömets regler.
Jag har valt att använda nordiska testamenten som primärkälla. De nordiska medeltida källorna är
knapphänta och när det gäller prästerskapets kläder i en nordisk kontext så är testamenten den mest
innehållsrika källan. För att komplettera materialet använder jag mig också av europeiska
motsvarigheter och källor eftersom de lokala kyrkliga reglerna i Europa till stor del utgår från de
allmängiltiga kyrkomötena. 5 Det nordiska bildmaterialet är mycket litet och kompletteras därför av
bilder från ett nära europeiskt område.
Jag har i testamentena valt att välja bort lösören som inte är kläder eftersom det ibland är svårt att
säga vad de ska användas till såsom tyger, pälsar och smycken. Skor tas inte upp annat än vid
behandlandet av hosor. Testamenten med präster som mottagare av kläder har jag inte haft möjlighet
att undersöka av tidsmässiga skäl.
Metod
Jag har valt att analysera mitt material både kvantitativt och kvalitativt. Det är kvantitativt i den
mening att materialet måste sammanställas för att uppfylla frågeställningarnas deskriptiva karaktär.
Genom att uppvisa plaggens färger, former och karaktär så åstadkommer man en generell bild av
vad som bars av prästerna. Många av reglerna grundar sig i exempelvis klädfärg och genom att
kartlägga materialet kan man undersöka prästerskapets inställning till reglerna. Med detta undersöks
också eventuella attitydförändringar över tid. Materialet bör också kvalitativt undersökas och tolkas
för att kunna sättas i ett relevant historiskt sammanhang. För att förtydliga det kvantitativa
materialet har jag i vissa fall, när materialet är talrikt, ställt upp tabeller i texten. Tabellerna talar om
plaggets kvantiteter och variationer. De är alltid indelade i två segment, tiden före och efter år 1335.
2 Izbicki (2005) s.114
3 DS 692
4 Andersson (2006) s. 22f
5 Izbicki (2005) passim
4