Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist

uden ærmer.
Kapæ/kapa: kvindedragt, med eller
uden ærmer.
Kapo: hovedsageligt mandsdragt, enkelte
tilfælde kvindedragt – angives
som modsætning til mantel.
Toga: finere yderdragt, muligvis kun i
lukket form. 204
Vad som skiljer Andersson från Dahl är att den sistnämnda vill skilja på kappa och kapo/kapa.
Kappa, menar Dahl, främst är ett kvinnoplagg medan kapo i det norska materialet är ett mansplagg.
Kapo menar hon primärt tillhör mansdräkten i de svenska källorna. Utöver mantel och kappa nämns
det i ett norskt testamenten plagget klokko som Andersson menar kan vara en slags mantel. 205 De två
som nämns är röda och blå.
I Fjärde latterankonciliet konstateras att prästerna inte får bära kappor med långa ärmar vilket tyder
på att kappor kan skilja sig från mantlar och likna mer överkjortlar eller gardekorser. 206
Togam
I det danska och svenska materialet förekommer ordet toga och togam femton gånger mellan åren
1346 och 1410. 207 De relativt sena dateringarna tyder på att det rör sig om ett plagg som antingen
modemässigt är nytt eller fått ett nytt namn. Andersson lyfter fram ett testamente från år 1328 där
det står togam meam dictam aermakapae vilket tillsammans med ett annat testamente tyder på att
togan är ett ytterplagg försett med ärmar. 208 Hon menar vidare att denna ärmkappa kanske är det
samma som gardecorps som också är ett ytterplagg där ärmarnas skärning är exceptionell. Vad som
talar emot att gardecorps och toga är det samma är att de toga som nämns i materialet nämns efter
det att gardecorpsen blivit förhållandevis ovanlig i bildmaterialet. Kanske har togan definierats om
under periodens gång.
Det ges få uppgifter om färg men brun, röd, blå och grön förekommer. Flera är fodrade, en med
mård och en med grönt kläde medan övriga med okänt foder. Det yngsta omnämnandet från år 1410
preciserar att togan är longam det vill säga fotsid. Det sistnämnda påståendet styrker att definitionen
av togan är föränderlig med tiden då exempelvis gardecorpsen är ofta är lång till utseendet. Att
togan kunde vara lång pekar också på att togan kunde vara kort. Enligt ett av de svenska
testamentena från år 1370 ges en hätta på sidan av i samma färg vilket pekar på att togan inte har
fastsydd huva vilket gardecorpsen vanligen har. 209 Det som är förhållandevis säkert är att det rör sig
om ett slags ytterplagg.
204 Dahl (2005) s.57
205 b.3 nr.160, Andersson (2006) s. 94
206 Lateran Council IV : 1215 A.D
207 DS 4074, DS 5127, DS X 80, DS X 97, Erslev (1901) s.102f, 140, 142f, 146, 154, 169, 186
208 Andersson (2006) s. 98
209 DS X 80, Andersson (2006) s.99
28