Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist
Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist
Det medeltida prästerskapets civila dräkt – Anders Lindkvist
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
samma tid men det är de enda kända exemplen. 195<br />
Hos tre kappor benämns användningsområde, två som gjorda för dagligt bruk och en som gjord för<br />
regnväder enligt Erslevs översättning av cappam pluvialem novam. 196<br />
En tidig norsk kappa beskrivs som rotundam vilken kan härledas till latinets ”rotunda” som betyder<br />
rund, cirkulär, hjulliknande. 197 <strong>Det</strong> bör alltså röra sig om ett plagg som är runt skuret vilket, menar<br />
<strong>Anders</strong>son, kan innebära att plagget är skuret som en cirkel med ett halshål i mitten. Om plagget<br />
karaktäriseras som öppet framtill eller stängt likt en nutida poncho framgår inte.<br />
Färgschema och antal efter tabell:<br />
Skillnader mellan mantel och kappa<br />
Svenska testamenten<br />
år antal blå grå<br />
1218-1335 11 1 1<br />
1335-1418 16 2<br />
Norska testamenten<br />
år antal blå brun vit<br />
1218-1335 1<br />
1335-1418 7 2 1 1<br />
Danska testamenten<br />
år antal blå röd<br />
1218-1335 2<br />
1335-1418 16 2 1<br />
<strong>Anders</strong>son menar att det går att finna statusskillnader i norska och svenska testamenten rörande<br />
förhållandet mellan mantel och kappa. De profana kapporna är inte att förväxla med de liturgiska<br />
korkappor som nämns som cappa coralis eller kappam choralem i materialet. 198 Mer exklusiva<br />
material tycks ha använts i tillverkandet av mantlarna medan det i kapporna är billigare material. 199<br />
Denna tendens går inte att skönja i det danska materialet då underlaget är för litet för att dra en<br />
sådan slutsats. <strong>Anders</strong>son lyfter fram ett testamente från år 1293 där mantolkapa nämns, vilket tyder<br />
på att även under medeltiden betraktades plaggen som snarlika. 200 Säkerligen användes samma ord<br />
för samma sak i flera fall.<br />
Exakt vilket av orden som avser vad är svårt att fastställa, <strong>Anders</strong>son resonerar kring att manteln<br />
förekommer i två varianter, en öppen och en stängd variant. Antingen att manteln lades över axlarna<br />
och fästes ihop framtill med ett spänne eller fastsydda band (se bilaga I:11) <strong>Det</strong> finns i det nordiska<br />
arkeologiska materialet två profana mantlar som stämmer in på denna beskrivning,<br />
bockstensmannens mantel från 1300-talet hade en söm över axeln så att den drogs över huvudet<br />
men gav ena armen fri rörlighet. I Leksand har man hittat en mantel daterad till 1200-talet som har<br />
195 MS. Bodl. 264 (2000) 79v, Lo Breviari d`amor (2003) s.187 bild 260<br />
196 DS 7270, Erslev (1901) s. 129, 260<br />
197 LATdict sökord ”rotunda”<br />
198 Erslev (1901) s. 260<br />
199 <strong>Anders</strong>son (2006) s. 90f<br />
200 <strong>Anders</strong>son (2006) s.84<br />
26
Change language