Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen

svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång?
108
RIKSREVISIONEN
Riksrevisionen konstaterar att rymdmarknaden är institutionell och präglas
inte av gängse marknadslogik. Därmed behöver styrningen anpassas efter
dessa förhållanden. De förhållanden som är särskilt viktiga att beakta är att
det finns förutsättningar för svenska företag att få affärer från de ESA- och
EU-program som Sverige prioriterar, att balansen mellan internationell och
nationell finansiering gynnar tillväxten i svenska rymdföretag, samt att de
finansieringsbehov som finns hos svenska rymdföretag kan tillgodoses.
Riksrevisionen menar att den statliga styrningen i dag inte i tillräcklig
utsträckning beaktar dessa förhållanden.
Riksrevisionen konstaterar att det inte görs några försök att undersöka
effekterna av den samlade svenska rymdverksamheten. De undersökningar
som finns på enstaka insatser och Riksrevisionens marknadsanalys visar att
svensk rymdindustri såsom den är definierad i denna granskning har liten
tillväxt. Det är oklart huruvida genomförandet av svensk rymdverksamhet
bidrar till att uppnå den eftersträvade hävstångseffekten på den statliga
investeringen vilket får till följd att rymdverksamheten inte utgör en drivkraft
för innovation. Regeringen ger trots detta en bild av stora tillväxtmöjligheter
för svensk rymdindustri. Regeringen ger också intryck att svensk rymdindustri
redan är framgångsrik genom EU:s och ESA:s satsningar och att satsningarna
ger tillväxt i rymdindustrin under en överskådlig framtid. Riksrevisionen
menar att denna bild av svensk rymdindustris tillväxtmöjligheter och
konkurrenskraft inte är förankrad i verkliga förhållanden. Därmed finns en
risk att faktiska problem inte uppmärksammas och att förbättringsåtgärder inte
vidtas.
6.5 Låg medvetenhet om behovet av att skydda
rymdinfrastrukturen
Riksrevisionen menar att det finns en medvetenhet i den svenska förvaltningen
om att rymdinfrastrukturen är samhällskritisk, men det är inte alltid självklart
att rymdinfrastrukturens roll och behovet av säker rymdinfrastruktur beaktas i
praktiken.
Exemplet med miljösatelliten Envisat visar hur känslig rymdinfrastrukturen är
för störningar. När ESA förlorade kontakten med satelliten under våren 2012
bidrog detta till att tillförlitliga algblomningsprognoser inte kunde utföras.
Det faktum att ESA inte hade några alternativ att få tag på informationen som
behövdes visar också på att beredskapen för störningar behöver utvecklas. Den
förlorade kontakten med Envisat visar också på behovet av att kunna hantera
avveckling av satelliter.