Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iksrevision<strong>en</strong> granskar: stat<strong>en</strong> på marknad<strong>en</strong><br />
4 D<strong>en</strong> internationella rymdmarknad<strong>en</strong><br />
<strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong> <strong>rymdverksamhet</strong> är starkt bero<strong>en</strong>de av andra länders beslut kring<br />
rymdpolicies, särskilt gäller det länder som Sverige arbetar med aktivt i<br />
exempelvis ESA och EU. Eftersom d<strong>en</strong> globala rymdmarknad<strong>en</strong> är bero<strong>en</strong>de<br />
av statlig finansiering är kunskap om de förutsättningar andra länder skapar<br />
för <strong>rymdverksamhet</strong> i respektive land av betydelse. Riksrevision<strong>en</strong> har därför<br />
inom ram<strong>en</strong> för d<strong>en</strong>na granskning g<strong>en</strong>omfört <strong>en</strong> internationell jämförelse av<br />
tretton länders beslutsprocesser och strategier för rymdpolicy. 105 Detta anknyter<br />
till granskning<strong>en</strong>s delfråga om hur d<strong>en</strong> statligt finansierade <strong>rymdverksamhet</strong><strong>en</strong><br />
styrs i förhållande till andra länder.<br />
Detta kapitel sammanfattar de viktigaste iakttagelserna i d<strong>en</strong> internationella<br />
jämförels<strong>en</strong>. 106 Kapitlet innehåller också <strong>en</strong> analys av tr<strong>en</strong>der på d<strong>en</strong> globala<br />
rymdmarknad<strong>en</strong>, särskilt marknad<strong>en</strong> för uppskjutningar och satelliter.<br />
4.1 Gränsdragningsproblematik för <strong>rymdverksamhet</strong> finns<br />
i alla länder<br />
Rymdverksamhet definieras olika i olika länder. Det öppnar för olika<br />
uppfattningar om gränsdragning<strong>en</strong> av <strong>rymdverksamhet</strong> mot annan<br />
verksamhet. En del av gränsdragningsfrågorna har att göra med att<br />
<strong>rymdverksamhet</strong><strong>en</strong> för närvarande förändras från att ha fokuserats på<br />
utforskning av yttre rymd<strong>en</strong> till att nu upprätthålla funktioner på jord<strong>en</strong><br />
som telekommunikation och jordobservationstjänster, det som kallas<br />
nedströmsverksamhet. Det är också här gränsdragningsfrågorna finns.<br />
Eftersom flera länder utgår från <strong>en</strong> uppdelning av rymdmarknad<strong>en</strong> i<br />
uppströms och nedströmsverksamhet utgår också beskrivningarna flera länder<br />
i d<strong>en</strong> internationella jämförels<strong>en</strong> från detta. 107<br />
105 Följande länder har ingått i d<strong>en</strong> internationella jämförels<strong>en</strong>: Belgi<strong>en</strong>, Brasili<strong>en</strong>, Finland,<br />
Frankrike, Itali<strong>en</strong>, Japan, Norge, Schweiz, Spani<strong>en</strong>, Storbritanni<strong>en</strong>, Sydkorea, Tyskland och<br />
USA. Rikrevision<strong>en</strong> har inte inkluderat Ryssland. Ryssland har i dagsläget värld<strong>en</strong>s näst största<br />
rymdprogram och är för närvarande d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da nation<strong>en</strong> som har förmåga att transportera<br />
människor till internationella rymdstation<strong>en</strong> ISS.<br />
106 D<strong>en</strong> internationella jämförels<strong>en</strong> finns i sin helhet i elektronisk bilaga på www.riksrevision<strong>en</strong>.se.<br />
107 Sättet att dela upp rymdmarknad<strong>en</strong> i uppströms och nedströmsverksamhet är omdiskuterat<br />
eftersom aktörer anser att d<strong>en</strong>na typ av uppdelning är <strong>en</strong> för<strong>en</strong>kling av <strong>en</strong> komplex marknad.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
59