Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevision<strong>en</strong> granskar: stat<strong>en</strong> på marknad<strong>en</strong><br />
och de ständiga repres<strong>en</strong>tationerna. Ordförande i såväl rådsmöt<strong>en</strong>a som<br />
rådsarbetsgrupperna följer det roterande ordförandeskapet. 59 Eftersom frågorna<br />
som hanteras i EU är vittomfattande och komplexa används ofta myndigheter<br />
som experter i förhandlingar i såväl rådet som i kommission<strong>en</strong>.<br />
I och med ikraftträdandet av artikel 189 i Lissabonfördraget har EU ett<br />
delat ansvarsområde med medlemsländerna när det gäller att formulera <strong>en</strong><br />
europeisk rymdpolitik. Rymdfrågor behandlas normalt i Konkurr<strong>en</strong>skraftsrådet<br />
som bland annat hanterar forskningspolitiska och näringspolitiska frågor.<br />
Det är emellertid ordförandeskapet i ministerrådet som tillsammans med<br />
kommission<strong>en</strong> bestämmer om rymdfrågor kommer upp på ag<strong>en</strong>dan i<br />
Konkurr<strong>en</strong>skraftsrådet eller inte. Dessa prioriteringar beror på om det finns<br />
någon aktuell fråga att diskutera eller om ordförandeskapet vill profilera<br />
sig inom rymdområdet. Det är aldrig någon votering kring rådsslutsatserna<br />
när det gäller rymdfrågor. Om det inte finns tillräckligt många förslag inom<br />
rymdområdet att behandla i Konkurr<strong>en</strong>skraftsrådet är det också möjligt för<br />
ordförandelandet att ta upp rymdfrågor inom ram<strong>en</strong> för exempelvis europeiska<br />
diskussioner om näringspolitik. D<strong>en</strong>na typ av politiska diskussioner resulterar<br />
oftast i rådsslutsatser där texter diskuterats fram som alla medlemsländer kan<br />
stå bakom.<br />
D<strong>en</strong> lagstiftning och de resolutioner som tagits fram kring<br />
satellitnavigeringssystemet Galileo och jordobservationsprogrammet Global<br />
Monitoring for Environm<strong>en</strong>t and Security (GMES) 60 har emellertid g<strong>en</strong>omgått<br />
EU:s gängse lagstiftningsprocess där votering förekommer.<br />
Rymdfrågor behandlas också i rådskonstellationerna för transporter,<br />
telekommunikation och <strong>en</strong>ergi. Satellitnavigeringssystemet Galileo tas<br />
exempelvis upp i rådskonstellation<strong>en</strong> för transporter, telekommunikation och<br />
<strong>en</strong>ergi (TTE-rådet). Frågor om säkerhet och hot behandlas i utrikesrådet.<br />
Vid Kommission<strong>en</strong> samordnar g<strong>en</strong>eraldirektoratet för näringsliv (Directorate<br />
G<strong>en</strong>eral for Enterprise and Industry, DG ENTR) g<strong>en</strong>omförandet av EU:s<br />
rymdpolitik, med tonvikt på de så kallade flaggskeppsprojekt<strong>en</strong> Galileo och<br />
GMES/Copernicus. Äv<strong>en</strong> frågor om hot och säkerhet i rymd<strong>en</strong> hanteras inom<br />
DG ENTR liksom rymddel<strong>en</strong> av ramprogrammet för forskning.<br />
EU har sedan början av 2000-talet flerfaldigat sin budget för <strong>rymdverksamhet</strong>.<br />
Merpart<strong>en</strong> används som ett bidrag till ESA för att g<strong>en</strong>omföra upphandlingar<br />
av satelliter och markstationer samt inköp av de satellitdata som behövs för<br />
att utveckla fjärranalysbaserade produkter och tjänster. Figur<strong>en</strong> nedan visar<br />
utveckling<strong>en</strong> inom ram<strong>en</strong> för EU:s långtidsbudgetar sedan 2000.<br />
59 Undantaget är utrikesrådet där EU:s höga repres<strong>en</strong>tant i utrikesfrågor är perman<strong>en</strong>t ordförande.<br />
60 Namnändrat i december 2012 till Copernicus <strong>–</strong> The European Earth Observation Programme.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
39
Change language