Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen

svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång?
84
RIKSREVISIONEN
Skälet till återinträdet var en politisk bedömning där avvägningar kring
avvecklingskostnaderna som bedömdes höga tillsammans med en politisk
förhandling där etableringen av forskningscentret European Spallation Source
i Lund ingick. 181 Därmed låg ett återinträde i bärraketprogrammet i Sveriges
intresse. Rymdstyrelsen menar också att ett positivt resultat var att ESA lovade
att göra en genomlysning av kostnaderna för Ariane 5 programmet.
Denna genomlysning inleddes under 2009 och en särskild arbetsgrupp
tillsattes inom ESA. Målet med arbetsgruppen var att sänka
utvecklingskostnaderna för Ariane med 20–30 procent. Detta arbete leddes av
en svensk ordförande från Rymdstyrelsen. Arbetet fokuserades på Arianespaces
aktiviteter och kostnader. En särskild företagsbesiktning (”due diligence”)
genomfördes och alla räkenskaper och dokumentation från Arianespace fanns
tillgängliga för alla som hade intresse. Den eftersträvade kostnadssänkningen
har dock inte lyckats, bland annat fortsätter pris och kostnadsskillnaderna i
medlemsstaterna att vara ett problem. Rymdstyrelsen har slutat att driva frågan
om utträde ur ESA:s bärraketprogram eftersom två olika regeringar, med val
emellan, uttalat sitt ogillande för Rymdstyrelsens förslag. 182
Eftersom Rymdstyrelsen under 2008 års ministermöte hade omfördelat
de svenska åtagandena i ESA och avsatt mer medel till bland annat
jordobservationsprogrammet innebar återinträdet i bärraketprogrammet att
det inte fanns pengar till de sammanlagda åtagandena. Detta löstes genom
att Rymdstyrelsen fick extra medel under perioden 2009–2011 för att täcka
kostnaderna för deltagandet i bärraketprogrammet. Det extra anslaget
täckte inte hela den extra kostnaden utan Rymdstyrelsen har fått medel från
regeringens disposition i ett antal småsummor. Det tillskott på 75 miljoner som
aviserades till Rymdstyrelsen i budgetpropositionen för 2013 och i Forsknings
och innovationspropositionen 2012 183 täcker därmed inte de åtaganden Sverige
gjort i ESA. Vid ministerrådsmötet i november 2012 omfördelades därför
Sverige sina åtaganden, bland annat minskade det svenska deltagandet i ESA:s
telekommunikationsprogram.
5.4 Galileo – flaggskeppsprojekt i EU
Galileo är det europeiska satellitnavigeringssystemet som för närvarande är
under utveckling. Sverige deltar genom EU-medlemskapet i projektet och
delfinansierar projektet genom EU-avgiften.
181 En rad intressenter har framfört detta, bland annat i artiklar i Ny teknik 29 september 2012, Vi kan
bygga extremt billigt för rymden, Emil Vinterhav och Sytze Veldman.
182 Intervju Rymdstyrelsen februari 2012.
183 Prop. 2012/13:30.