Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iksrevision<strong>en</strong> granskar: stat<strong>en</strong> på marknad<strong>en</strong><br />
1 Inledning<br />
1.1 Bakgrund och motiv till granskning<br />
Olika staters samlade investeringar i <strong>rymdverksamhet</strong> och rymdforskning<br />
har skapat <strong>en</strong> rymdinfrastruktur som gör samhällsnyttan av rymd<strong>en</strong> större än<br />
någonsin. Exempelvis används satelliter inte bara för väderprognoser och tvsändningar<br />
utan också för GPS i mobiltelefoner och informationsunderlag för<br />
insatser vid olika typer av katastrofer. Samtidigt har d<strong>en</strong> ökade samhällsnyttan<br />
gjort rymdinfrastruktur<strong>en</strong> alltmer samhällskritisk.<br />
Uppbyggnad<strong>en</strong> av <strong>en</strong> rymdinfrastruktur har lett till att <strong>en</strong> rymdindustri växt<br />
fram. I och med att <strong>rymdverksamhet</strong> oftast är statlig så har rymdindustrin<br />
i många fall blivit statligt ägd eller bero<strong>en</strong>de av statliga investeringar för sin<br />
överlevnad.<br />
<strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong> <strong>rymdverksamhet</strong> finns på marknader där staters roll är avgörande<br />
eftersom stater direkt eller indirekt finansierar <strong>rymdverksamhet</strong><strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om beställningar. Precis som på gängse marknader påverkar stater<br />
rymdmarknad<strong>en</strong>s funktionssätt g<strong>en</strong>om lagar och regler, m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
d<strong>en</strong> omfattande statliga finansiering<strong>en</strong> är staters påverkan större på<br />
<strong>rymdverksamhet</strong> än på de flesta andra områd<strong>en</strong>.<br />
Sverige har investerat i <strong>rymdverksamhet</strong> under drygt 50 år. Varje år går<br />
cirka <strong>en</strong> miljard kronor i statliga anslag till <strong>rymdverksamhet</strong>. D<strong>en</strong> största<br />
del<strong>en</strong> av de statliga anslag<strong>en</strong> till <strong>rymdverksamhet</strong> kanaliseras till ESA och<br />
<strong>en</strong> mindre del till EU. Prioriteringar mellan program och insatser i ESA<br />
och EU sker i internationella förhandlingar. EU har g<strong>en</strong>om ratificering<strong>en</strong> av<br />
Lissabonfördraget fått mandatet att formulera <strong>en</strong> europeisk rymdpolitik, delvis<br />
tillsammans med ESA.<br />
<strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong> rymdforskning och <strong>rymdverksamhet</strong> ska, <strong>en</strong>ligt riksdag<strong>en</strong>s int<strong>en</strong>tioner,<br />
vara <strong>en</strong> <strong>strategisk</strong> <strong>tillgång</strong> för kunskapssamhället, industrins konkurr<strong>en</strong>skraft<br />
och för att möta samhällets behov. 1<br />
1 Prop. 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation, bet.2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
17
Change language