Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevision<strong>en</strong> granskar: stat<strong>en</strong> på marknad<strong>en</strong><br />
ämnesområdet rymdfysik. 53 Institutet ska också medverka vid utbildning på<br />
avancerad nivå eller forskarnivå som anordnas vid Uppsala universitet och<br />
Umeå universitet och får medverka vid sådan utbildning vid andra universitet<br />
och högskolor.<br />
IRF bedriver forskning inom fyra olika forskningsprogram. 54 Forskning<strong>en</strong> som<br />
bedrivs i forskningsprogramm<strong>en</strong> handlar exempelvis om processer i jord<strong>en</strong>s<br />
övre atmosfär, solvindar och rymdvädereffekter. IRF utvecklar också avancerade<br />
mätinstrum<strong>en</strong>t.<br />
Institutet samarbetar på internationell nivå inom EU, ESA, NASA samt<br />
deltar i andra bilaterala samarbet<strong>en</strong>. Exempelvis leder IRF <strong>en</strong> grupp på drygt<br />
30 forskare i Europa och USA inom ett av ESA:s satellitprojekt. 55 IRF har<br />
verksamhet i Kiruna, Umeå, Uppsala och Lund och har sammanlagt cirka 100<br />
anställda. Huvudkontoret finns i Kiruna. För grundforskning och d<strong>en</strong> tekniska<br />
utveckling<strong>en</strong> erhåller institutet medel från exempelvis Rymdstyrels<strong>en</strong> och<br />
Vet<strong>en</strong>skapsrådet samt privata stiftelser.<br />
2.3 Sveriges internationella medverkan i <strong>rymdverksamhet</strong><br />
2.3.1 Rymdfrågor i EU och ESA och deras påverkan på Sverige<br />
Sverige har varit medlem i ESA sedan organisation<strong>en</strong> startades 1975 och före<br />
det i föregångar<strong>en</strong> ESRO sedan 1962. 56 Sveriges motiv till medverkan har<br />
sedan start<strong>en</strong> varit att Sverige som litet land inte har möjligheter att g<strong>en</strong>omföra<br />
större rymdprojekt på eg<strong>en</strong> hand utan behöver internationell samverkan.<br />
G<strong>en</strong>om att Sverige bidrar med medel till ESA kan sv<strong>en</strong>ska forskare och företag<br />
delta i tekniskt avancerade projekt som de annars inte skulle ha möjlighet att<br />
medverka i. EU bedriver rymdpolitik och som EU-medlem medverkar Sverige<br />
i förhandlingar och beslut om rymdpolitik<strong>en</strong>. <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>a forskare och företag har<br />
möjlighet att söka EU-medel för rymdrelaterad forskning och utveckling från<br />
till exempel ramprogrammet för forskning.<br />
Sveriges medlemskap i ESA och i EU har betydelse för hur sv<strong>en</strong>sk<br />
<strong>rymdverksamhet</strong> styrs och finansieras. Nedan ges <strong>en</strong> kort beskrivning av hur<br />
ESA fungerar, hur beslutsfattandet i rymdfrågor i EU går till och hur ESA och<br />
53 Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik.<br />
54 Forskningsprogramm<strong>en</strong> är: Polaratmosfärforskning, solär-terrester fysik, solsystemets fysik och<br />
rymdteknik, rymdplasmafysik och rymd<strong>en</strong>s fysik (Institutet för rymdfysik, Årsredovisning för 2011).<br />
55 Institutet för rymdfysik, Årsredovisning för 2011.<br />
56 European Space Research Organisation.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
37