Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän - Juridiska ...

vi”, det är ”de andra” som är kriminella och begår brott. När det gäller könsfördelningen
bland juriststudenterna är det snarare fler kvinnor än män, varför det kan leda till att den
könsbundna partiskheten mot välordnade män inom domarkåren kan minska. 171
Å andra sidan
är det inget som kan sägas med säkerhet då även dessa kvinnor är del i det samhälle där
välordnade män premieras och därigenom kan samma diskurser och föreställningar styra även
dem, eller så visar de mer könsbunden partiskhet mot kvinnorna.
6.5 Våldet, samhället och domstolen
Såsom behandlats i analysen kan våld, tack vare samhällets komplexa inställning till våld,
vara kriminaliserat och accepterat eller ursäktat på samma gång. Det finns uppfattningar i
samhället om när det är acceptabelt att använda våld som går utöver de ramar som rätten till
nödvärn ställer upp samt hur våldet ska utföras för att vara ”godkänt”. Att våld är en del av
samhället accepteras, det måste bara regleras. Spelregler måste ställas upp för när, var och hur
det går bra att använda sig av våld. Den som håller sig till spelreglerna klarar sig och den som
bryter mot dem straffas. Det går väl egentligen inte att säga så mycket emot det, om vi
accepterar våld som en del av vårt samhälle behöver det kontrolleras, men problemet dyker
upp när inställningen till det accepterade våldet får inflytande på hur det kriminaliserade
våldet bedöms. Exempel på detta har visat sig i det studerade materialet genom den så kallade
”fula” misshandeln eller att det på något vis skulle kunna vara en ursäkt att gärningsmannen
misshandlade målsäganden eftersom målsäganden kränkt hans lillasyster. Visserligen hade
inte dessa föreställningar särskilt stort inflytande på utgången i de respektive fallen men de
visar ändå på att de finns där och kan därmed ha ett mycket större inflytande i andra fall.
Domstolen är en del av samhället och påverkas därför av samhället precis som den också
påverkar samhället. Samhällets inställning till våld; när det anses rätt och när det anses fel
påverkar därför domstolens inställning. Den som brukar våld på ”rätt” sätt och i ”rätt”
situationer kommer därför lindrigare undan än den som inte gör det (även i fall där det inte
handlar om nödvärn). Så länge som samhällets inställning till våld är så som det är nu, där det
är mer accepterat i vissa fall än i andra, så kan inte domstolen göra så mycket annat heller.
Vad den enskilde domaren (eller åklagaren och advokaten) kan göra är att vara medveten om
den inverkan sociala föreställningar och diskurser har på dem för att på så vis kunna göra mer
medvetna beslut. Fattar jag det här beslutet på objektiva grunder eller låter jag mig påverkas
av mina egna föreställningar och fördomar om våld (eller kriminalitet i största allmänhet) och
maskulinitet eller femininitet? Är det på grund av att min föreställning är att kvinnor inte
171 A.st.
67