God Etik på Nätet - Codex

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: ”God etik på Nätet”
Slutsats 6:
Det behövs en gemensam värdegrund som respekterar människovärdet
Behovet ökar i en internationaliserad och sekulariserad värld av en
gemensam värdegrund som bygger på respekten för människovärdet.
När religionen, eller snarare kyrkan och andra etiska auktoriteter, har förlorat sin
dominerande ställning, är etiken det kitt som kan hålla ihop ett alltmer pluralistiskt och
sekulariserat samhälle.
Etiken i informationssamhället behöver baseras på en värdegemenskap som är oberoende
av religion eller livsåskådning. Värdegemenskapen måste bygga på en gemensam
människosyn när en gemensam gudsbild alltmer bleknat och kanske helt och hållet har
förlorat sina konturer. Det högsta värdet är människovärdet och alla andra värden, som t
ex yttrandefriheten, måste ta hänsyn till det. En central utgångspunkt är att det måste vara
en människovärdig tillvaro på Nätet. De svaga i samhället får inte bli bortglömda.
En etisk grundmodell som kan fungera internationellt – och där de olika stora kulturerna
går att reducera till en fast grund – är den s k LIFE-modellen som bygger på att bejaka
Livet, att skydda Integriteten hos varje människa, att befrämja Framtiden och att sträva
efter Enhetlighet. Den kan styra informationsteknologin mot ett mer människovärdigt och
empatiskt samhälle.
Det internationella värdesystemet är något som inte specifikt har med IT att göra, men
som är centralt för att försöka precisera övergripande värderingar, giltiga i alla länder och
kulturer. Det främsta exemplet är FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Andra
exempel är FNs barnkonvention och FNs standardregler vad gäller människor med
funktionshinder. De visar att det går att enas om principer som faktiskt alla omfattar och
där det går att peka ut den som bryter mot det man enats om.
Det framväxande Nätet är ett komplext och komplicerat fenomen i samhället. Att
utveckla informationsteknologin som ett redskap för goda syften kräver insikter och
erfarenheter som ofta saknas, bl a därför att allt sker i så svindlande hög hastighet.
Osäkerhet och konflikter med anknytning till etikfrågor sammanhänger ofta med detta.
Frågan är när det blir tid för reell eftertanke i en värld där produkternas livscykler från
konsumtion till utrangering räknas i månader snarare än i år.
Ett bekymmer är att det finns flera olika etiska normer för olika grupper. Även om de
flesta inte tycker att man ska döda och inte heller stjäla, finns det grupper på Internet som
tycker att allt ska vara fritt medan andra menar att allting inte ska vara fritt. Båda
grupperna anser sig ha etiskt stöd för sina respektive uppfattningar. Men i större delen av
världen finns en gemensam värderingsgrund baserad på de tre stora religionerna. Den
värderingsgrunden bör kunna gälla också på Nätet.
För att utveckla god etik på Nätet måste vi ständigt hävda det fria ordet, men samtidigt
möjliggöra social kontroll. Sådan ”social filtrering” handlar främst om att förhindra
isolering, t ex att sätta individen i kontakt med en större värdegemenskap än den som en
ständig nätanvändning möjliggör.
Etiken måste stå på sina egna fötter och olika etiska värderingar måste vara tillåtna.
Fortsättning på nästa sida
19