God Etik på Nätet - Codex
God Etik på Nätet - Codex
God Etik på Nätet - Codex
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: ”<strong>God</strong> etik <strong>på</strong> <strong>Nätet</strong>”<br />
Inget avtal om<br />
digitalrättighet<br />
Fördelar med<br />
Print-On-Demand<br />
Varför är det<br />
så få utgivare?<br />
Vår avsikt med Print-On-Demand-publiceringen var inte att starta ett nytt förlag. Vår<br />
avsikt var snarare kulturpolitisk. Vi ville visa förläggarna och den litterärt intresserade<br />
allmänheten att det gick att publicera böcker i små upplagor till rimliga kostnader och att<br />
Internet kunde användas som en utmärkt marknadsförare.<br />
Vi ville också ställa frågan om de digitala rättigheterna <strong>på</strong> sin spets. Liksom<br />
författarförbundet menade vi att rättigheterna tillhör upphovsmannen och att det därför<br />
var angeläget att förläggarföreningen snarast träffade en överenskommelse med<br />
författarförbundet. Men inte ens idag finns något avtal om de digitala rättigheterna.<br />
Sverige är det enda landet i Norden där det för närvarande råder ett avtalslöst tillstånd<br />
mellan författare och förläggare.<br />
Den främsta fördelen med Print-On-Demand är att det är en publiceringsform som gynnar<br />
böcker i små eller begränsade upplagor. Alltså är den till fördel för den kvalitetslitteratur<br />
som idag kämpar med stora svårigheter eftersom den inte efterfrågas tillräckligt mycket<br />
för att tillfredsställa kommersiella lönsamhetskrav. Därtill är det ett otroligt snabbt och<br />
ekologiskt fördelaktigt sätt att distribuera böcker. Genom att boktitlarna lagras digitalt<br />
tillkommer heller inga lager- eller transportkostnader. Boken materialiseras ju först i det<br />
ögonblick som den efterfrågas och – åtminstone inom en snar framtid – också där den<br />
efterfrågas. Arkitektkopia har nämligen ett tiotal Print-On-Demand-maskiner placerade<br />
över hela landet.<br />
I synnerhet när det gäller att hålla en backlist levande är Print-On-Demand-tekniken<br />
oöverträffad. Ingen enda titel skulle i själva verket behöva rensas bort. Framför allt skulle<br />
alla våra odödliga klassiker kunna hållas vid liv till glädje för nya generationer av läsare.<br />
Det är ju faktiskt något av en nationell kulturskandal att så många av våra klassiker inte<br />
är tillgängliga i den svenska bokhandeln. Utan biblioteken och antikvariaten skulle det<br />
vara en katastrof.<br />
Men om nu den nya tekniken erbjuder så många fördelar – varför har då inte alla<br />
bokförlag genast anammat den? Det finns naturligtvis många förklaringar, ekonomiska<br />
såväl som psykologiska och strategiska.<br />
Alla marknadsförändringar tar lång tid. Det krävs omfattande nyinvesteringar i<br />
maskinparken och dessutom måste ett nytt utgivningskoncept tas fram som marknaden<br />
ännu inte är redo för. Den svenska bokmarknaden är dessutom en utpräglad<br />
bestsellermarknad. De flesta böcker som säljs <strong>på</strong> den svenska marknaden har prövats i<br />
andra länder förut, särskilt i den engelskspråkiga världen. Varför skulle man riskera en<br />
säker succé genom att istället ge ut en bok med en osäker säljprognos?<br />
Men trots att det inte handlar om att dra ner <strong>på</strong> den säljbara utgivningen gör man<br />
fortfarande bland många förläggare bedömningen att det inte finns tillräcklig ekonomi i<br />
Print-On-Demand-utgivningen eftersom styckepriset per framställd bok blir dyrare än när<br />
det gäller den etablerade offsettekniken, där styckepriset sjunker med växande upplaga.<br />
Därtill kommer förmodligen oklarheten i rättighetsfrågan.<br />
En annan fråga man ställer är: orkar marknaden verkligen med ännu flera titlar? Räcker<br />
det inte med alla som redan finns? Skulle inte bokköparna bli alldeles förvirrade om det<br />
plötsligt kom ut ännu fler konstiga titlar?<br />
49
Change language