Ladda ner rapporten - Tillväxtanalys

ningar som gjorts. Det råder på så sätt en stor enighet om att bemyndigandet bör avskaffas.
De identifierbara problemen är följande:
- Det finns ingen möjlighet att kontrollera hur mycket av subventionen som överförs
till transportköparna på Gotland.
- Det finns olika uppfattningar om över- kontra underkompensation som aldrig blivit
löst. Ett flertal utredningar har tidigare pekat på att transportbolagen blivit överkompenserade.
- Subventionsutrymmet har ingen godtagbar fördelningsprofil mellan olika näringsidkare
och branscher
- Väg- och merkostnader är svåra att fastställa och det medför stora tolkningsproblem.
Spännvidden mellan olika beräkningar blir för stor för att principen (vägkostnadsprincipen)
ska vara användbar.
- Det går inte att prata om någon enhetlig pristaxa för godstransporterna mellan Gotland
och fastlandet. Det är stora skillnader mellan kalkylerade bruttopriser och de
faktiska marknadspriserna. Allt förhandlas individuellt med kunden och det innebär
stora skillnader i rabatter mellan olika kunder. De stora kunderna med riksavtal
gynnas medan de mindre kunderna missgynnas.
- Staten har genom detta system förlagt hela ansvaret för och handläggningen av regionalpolitisk
fördelning av skattemedel avseende fraktstöd till ett fåtal åkerier i
praktiken två stora transportförmedlingsföretag.
- Gotlandstillägget är inte konkurrensneutralt utan gynnar de större åkerierna och
bidrar till att etableringströsklarna blir större för andra aktörer.
- Övriga Sverige får ökade transportkostnader på grund av Gotlandstillägget
- Transportköparna har hävdat sedan lång tid tillbaka (oavsett existensen av Gotlandstillägget)
att fraktpriserna i Gotlandstrafiken är högre än i övriga Sverige
- Gotlandstillägget är system som inte är anpassat till EU:s regelssystem på grund av
dess konstruktion och brist på konkurrensneutralitet.
Att rikta stöd till aktörer i transportkedjan leder ofta till problem med avseende på fördelning
och effektivitetssträvanden. Det går inte att motivera ett system (Gotlandstillägget och
högstprisregleringen) som lett till en situation där transportföretagen hävdar att de inte
kompenseras tillräckligt för sina merkostnader samtidigt som transportköparna menar att
transportkostnaderna är för höga genomgående på Gotland i jämförelse med motsvarande
situation på Gotland.
Det går heller inte längre att utgå ifrån att det finns en fast taxa för lastbilstransporter.
Marknadspriserna avgör och är olika beroende på den unika situationen som råder vid varje
”affär”. Det innebär att det blir i stort sett omöjligt att applicera den princip (vägprincipen)
som finns för att räkna ut merkostnaderna.
14