Ladda ner rapporten - Tillväxtanalys

Tidigare utredares slutsats har varit att Gotlandsföretagen har merkostnader som fastlandsföretagen
inte har på grund av färjeförbindelsen. De menar att istället för att bygga en bro
till Gotland, som inte är ett realistiskt alternativ för att kompensera för merkostnaderna,
kan det i detta fall vara bättre att kompensera företagen genom bidrag än att förbättra infrastrukturen.
Utredarna är också av uppfattningen att de merkostnader som går att kompensera
är de direkta kostnaderna (färjekostnad, hamn- och stuveriavgifter). Det är det kostnader
som är mätbara. Övriga kostnadskomponenter är mycket svåra att mäta och uppstår i varierande
grad för företag i olika glesbygdsregioner med stora avstånd till marknaden. 12
Det har i en tidigare utredning hävdats att det finns en grundläggande strukturell svårighet
för det gotländska näringslivet som gör att fraktkostnadernas storlek får större betydelse
för konkurrenskraften än i andra regioner och det är att den gotländska varuproduktionen
är inom branscher som har ett relativt lågt försäljnings- och förädlingsvärde. I en tidigare
utredning gjordes det ett försök att jämföra fraktkostnaderna på Gotland med Norrland
utifrån ett antal fallstudier. Vid dessa jämförelser konstaterade utredarna att Gotlands
fraktkostnader låg mycket högre än om man körde motsvarande sträcka i Norrland. 13 Vi
granskar detta ytterligare genom att jämföra med andra regioner samt genom att simulera
ett brobygge mellan Gotland och fastlandet för att få en uppfattning om transportkostnadernas
betydelse och på vilket sätt kostnaderna påverkas av mera genomgripande förändringar.
Frågan är som sagt om Gotlands konkurrensförmåga skulle öka väsentligt om det
fanns en bro mellan Gotland och fastlandet.
3.2 Transportkostnadsförändringar vid ett simulerat brobygge
I en undersökning från 2006 har SIKA undersökt transportkostnaderna för olika delar av
landet med fokus på hur mycket dyrare transporterna är till Norrland i jämförelse med
andra regioner. Kostnadsjämförelserna bygger på operativa och kvalitativa fraktkostnader,
där de kvalitativa kostnaderna uttrycker godsets kapitalbindning under transporten. De
operativa kostnaderna delas in i avstånds- och tidsberoende undervägskostnader samt kostnader
som uppstår vid lastning, lossning eller omlastning. Utifrån Samgods kostnadsanalyser
är det möjligt att göra övergripande studier av regioner på ett enhetligt sätt. 14
Generellt sett påverkas kostnaderna för olika trafikslag av distansen. Vid kortare distanser
blir vägtransporter mera kostnadseffektiva än andra trafikslag. Det omvända gäller vid
längre distanser, då blir istället järnvägen mera konkurrenskraftig. En annan aspekt som
påverkar kostnadsbilden är själva värdet av det som fraktas. Högvärdiga produkter har en
hög kaptialbildning. Tiden blir på så sätt mera kostsam för högvärdiga än lågvärdiga produkter.
Det innebär att transporthastighet, tillgänglighet och tidskostnader för lastning och
lossning är av större vikt för högvärdiga än lågvärdiga produkter. 15
I undersökningen från 2006 belyses transportkostnaderna för Sveriges kommuner. Det kan
konstateras att resultaten visar stora skillnader mellan de olika kommunerna med avseende
på transportkostnaderna. Det innebar att det även var stora skillnader mellan kommunerna
som ligger i olika stödområden. Mer än hälften av stödkommunerna hade generellt högre
12
Ibid, s 12f och s. 18f.
13
Nutek 1998:15, Nolltaxa för färjetransporten – ett föreslag till stöd för godstransporter till och
från Gotland, s 11f.
14
SIKA 2006:3 Transportkostnader för företag i norra Sverige, s 17f.
15
Ibid, s 33-34.
17