Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NCC Construction Sverige AB<br />
Region Infra Sverige<br />
1. Bakgrund<br />
<strong>Rapport</strong><br />
1.1 Inledning<br />
Vid väg- och järnvägsbyggnad utskiftas eller förstärks närmast rutinmässigt all organisk jord i<br />
undergrunden till stora kostnader. Ett flertal genomförda projekt har dock visat att en rätt<br />
utförd förbelastning av den organiska jorden ger en vägbank med framtida små och acceptabla<br />
krypdeformationer. En sådan förbelastning är i jämförelse med traditionell urgrävning<br />
kostnadseffektiv, eftersom det åtgår mindre fyllnadsmaterial och dessutom kan schakt under<br />
ofta besvärliga förhållanden under grundvattenytan undvikas. Den uppgrävda organiska<br />
jorden klassificeras dessutom ibland som avfall och det kan i dessa fall finnas restriktioner på<br />
hur och var materialet skall hanteras och deponeras.<br />
Det finns således stora vinster, men varför används metoden inte i större omfattning?<br />
Det beror sannolikt på en kombination av orsaker där de viktigaste sannolikt är:<br />
• Mental spärr – är det verkligen rätt att bygga på nedbrytningsbart biologiskt material?<br />
• Metoden kräver liggtid vid utförande som ibland inte finns tillgänglig och liggtiden<br />
kan vara svår att prediktera.<br />
• Organiska jordars geotekniska egenskaper är svårare att bestämma än mineraljordars<br />
och resultaten upplevs som mer osäkra. Vingförsök kan t.ex. vara missvisande vid<br />
bestämning av hållfasthet.<br />
• Ostörd provtagning och laboratorieförsök kräver speciell utrustning, vilket inte alla<br />
geotekniska konsulter har tillgång till.<br />
• En rädsla för att framtida krypdeformationer ska utbildas i de organiska jordlagren.<br />
Dessa faktorer gör sammantaget att grundförstärkning via förbelastning ofta på ett tidigt<br />
stadium väljs bort.<br />
Metoden lämpar sig dock mycket väl för aktiv design/observationsmetoden. Provbankar eller<br />
stegvisa uppfyllningar kan utnyttjas för att bestämma hur underliggande jords hållfasthet och<br />
deformationsegenskaper förbättras av den successiva effektivspänningsökningen. Erhållna<br />
resultat bestämmer därefter den vidare uppbygganden av bank och eventuell överlast.<br />
Idag finns en bristande erfarenhet om de geotekniska egenskaperna hos andra jordar som<br />
förekommer i torvmark, såsom, högförmultnad torv, gyttja, kalkgyttja och bleke, vilka ofta<br />
underlagrar den mer utforskade lågförmultnade torven.<br />
9<br />
(105)
Change language