skriver in en gammal artikel i datorn: - Britt-Marie Thurén

More documents

Recommendations

Info

Vi kan alltså sluta oss till vad talaren/skribenten försöker säga med sin metafor, dels om hans avsikt, dels om det han tar för givet. För att detta skall vara samhällsvetenskapligt intressant måste vi avgöra vem han är, om han är representativ på något sätt. Det är alltid viktigt och svårt och leder till frågor som “hur många bybor skall delta i påskprocessionen för att man skall säga att den är en angelägenhet för hela byn” och “hur många oacceptabla åsikter på hur pass viktiga områden skall en avvikare ha för att kallas avvikare”, och så vidare. Denna svårighet är alltså giltig för metaforer, i den mån en metafor säger oss något om en subjektiv uppfattning hos en person. Men metaforer har historia. Om en mängd metaforer är i omlopp som jämför till exempel förhållandet mellan arbetare och företagare med förhållandet mellan plattformsbärare och religiösa brödraskap i en påskprocession (exemplet är påhittat), så kan man våga anta att påskprocessionen åtminstone har varit en allmän angelägenhet, något alla känner till och kan jämföra med, även om den inte längre är central i byns liv; och om inte bara redan givna metaforer, till exempel i talesätt och ordspråk, utan även nya och spontana sådana, till exempel i hetsiga politiska diskussioner, använder sig av påskprocessionsbakgrund som något välbekant, då kan påskprocessionen inte ha upphört att vara en viktig händelse i byn för särskilt länge sedan. Att jag som exempel just nu tar till en by och påskprocession beror inte på att jag kommer från landet och har religiös referensram. Alldeles tvärtom skulle jag vilja säga. Däremot beror det på dels att jag vänder mig till antropologer och väntar mig att de skall förstå exempel med bönder och ceremonier i, dels att jag har bott länge i Spanien där byar och processioner är bland det välkändaste som finns, fortfarande i språket och tills helt nyligen i verkligheten. Med andra ord: man får tolka med försiktighet och man måste känna väl till talares och åhörares bakgrund i enlighet med mer konventionella samhällsvetenskapliga metoder och kategorier. Först. Analys av metaforer kan inte ersätta någon nu förefintlig typ av kunskap. Det är komplettering och fördjupning jag tror att man skulle kunna eftersträva. Sammanfattningsvis menar jag att metaforer, om de tolkas med denna försiktighet, mot bakgrund av konventionell kunskap om samhället i fråga, kan säga något om 1) vad som tills nyligen varit eller fortfarande är bland de mest välbekanta och lättillgängliga företeelserna i samhället – för de kommer att figurera ofta som den bekanta termen i metaforer; 2) vad som håller på att förändras i attityder, värderingar, materiella omständigheter, och så vidare, för det är sådant som det ofta kommer att skapas metaforer om, för att förklara, för att handskas med, för att införliva i en hanterlig begreppsvärld; 3) enligt vilka principer nya uppfattningar kan införlivas med gamla och vilka mellansteg som krävs. 5 Ett exempel på problem att undersöka Ett exempel på ett problem som skulle kunna analyseras med denna metod är kvinnans ställning i Spanien idag. 5 Detta skulle även, från ett mer lingvistiskt perspektiv, kunna utgöra en specificering av några av de antaganden som ligger bakom språk och som alltmer drar till sig sociolingvisters uppmärksamhet. Till exempel vid Georgetown University Round Table on Language and Linguistics 1977 refererar Sherzer till dem som “the unsaid”, Silverstein som “cultural prerequisites”, McLandon som “cultural presuppositions”, Gumperz som “sociocultural assumptions”, etcetera. Saville-Troike, 1977. 10
Vi måste då först ha en allmän bakgrundskunskap om landet: ekonomiska och politiska händelser under lång tidrymd med speciell betoning på sådant som personer i aktiv ålder har i personligt minne. Vi måste känna till lagstiftning, levnadsstandard, och så vidare. Allt sådant som brukar dras fram i politiska pamfletter, reportage, antropologiska och sociologiska monografier för att beskriva kvinnans ställning. Problemet är: vad säger dessa yttre “objektiva” (givetvis också alltid subjektiva, eftersom all framställning beror på framställarens urval) fakta om kvinnans faktiska möjligheter och hur hon, och männen, upplever situationen? Vilka blinda fläckar har den inhemska observatören, vilka missförstånd leder den utomstående fel? Vi skulle kunna tänka oss en undersökning som samlar rikligt med material där “kvinna” med alla synonymer förekommer. Varje förekomst måste bestämmas med avseende på i vilken situation den förekom (tryckt – var, när, etcetera; uttalat som skämt på fest; gammalt ordspråk; och så vidare), i vilket sammanhang och med vilken avsikt det uttalades (artikel med avsikt att visa hur fel kvinnorörelsen har; poesi med avsikt att besjunga en älskad; bargräl med avsikt att sänka motståndarens prestige...), vem som talade och vilka och hur många som hörde på, hur de reagerade, och så vidare. Bara de metaforer som är jämförbara enligt någon eller några av dessa kriterier skall jämföras och enbart utifrån de kriterier som är jämförbara, givetvis. De jämförbara förekomsterna skulle sedan jämföras med avsikt på de tre ting jag antar att metaforerna kan säga något om. För det första förekomster där kvinnan används som förklarande term, det välbekanta. Vad är det som underförstås som välbekant, givet, odiskutabelt? (Av vem, i vilka sammanhang, givetvis, jag skall inte tjata mer om den sidan av saken utan underförstå den framdeles). För det andra: när måste något som har med kvinnor att göra förklaras med metaforer? Är en kvinna som arbetar utanför hemmet en anomali, måste hon försvara sig med metaforer som visar att det hon gör är försvarligt? Eller nödvändigt, eller normalt, eller... Diskuterar några (vilka, etcetera.) tonåriga tjejers nya sexualmoral? Mot vilken sorts premisser? För det tredje: vilken typ av metaforer används, vad är det de förklarar med? Jag kan till exempel tänka mig att en löneanställd mor förklarar för sin mor som kommer från landet att hennes arbete inte är att jämställa med oanständig frigörelse och inte heller med fall där mannen visat sig oduglig som försörjare, utan snarare som en variant av det modern gjorde som ung, arbete med olivskörden för att skaffa extra pengar under en period av året. För sin man, för grannfruar, för radikala väninnor, måste hon nog hitta på andra jämförelser med andra principer som grund. (Se vidare Mills, 1940, och Scott och Lyman.) 6 Låt oss nu övergå till att titta närmare på hur en analys av metaforer med samhällsvetenskaplig målsättning skulle kunna gå till. Symbolisk realism Den sociolog som har kommit närmast att tänka på metaforer som något metodologiskt är Richard Brown (1977). Han lägger fram vad han anser vara en syntes och ett överskridande 6 Såvitt jag vet har ingen sådan undersökning gjorts. Alvaro García Meseguer (1977) har lusläst spanska akademins stora ordbok för att påpeka sexistiska definitioner. Han har också försökt generalisera resultatet, mer feministiskt entusiastiskt än lingvistiskt djupsinnigt. För övrigt handlar spansk kvinnoforskning huvudsakligen om resultatet av könsdiskrimineringen - ekonomiska och juridiska orättvisor – och inte om dess mekanismer. Och spansk språkforskning, i den mån den alls är samhällsvetenskapligt intresserad, har alldeles tillräckligt med de pågående politiska debatterna om språk och nationalism, tvåspråkighet och kulturellt förtryck, och så vidare. 11
Page 1 and 2: Den här texten skrevs dels som en
Page 3 and 4: Men varför skulle metaforer reta a
Page 5 and 6: Det mesta av detta är inte direkt
Page 7 and 8: utanför det rent språkliga. Det g
Page 9: Objektivitet - subjektivitet Jag sk
Page 13 and 14: “The increase in adaptive behavio
Page 15 and 16: Och den metaforiska förutsägelsen
Page 17 and 18: Men förutom vad man försöker ås
Page 19 and 20: centralaste av de kulturella tradit
Page 21 and 22: espective weighings of stated and u
Page 23 and 24: Och sådan förståelse kan vi komm
Page 25 and 26: att ytterligare närma sig metafore
Page 27 and 28: BIBLIOGRAFI ur dem, normer, regler,
Page 29: MOORE, S.F.: Epilogue. I Moore och

skriver in en gammal artikel i datorn: - Britt-Marie Thurén

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?