Liljestenar - Vänermuseet

1. I N L E D N I N G M E D P R E S E N TAT I O N AV Ä M N E T
Liljestenarna och stavkorshällarna har en historia på nära tusen år och i denna licentiatuppsats
vill jag beröra och studera några av de samhälleliga fenomen som kan kopplas till dessa
stenar. Jag vill i min licentiatuppsats ”befolka” de till synes stumma stenmonumenten
med människor, praktiker, historia och liv. Ger man sig tid att studera liljestenarna och
stavkorshällarna utifrån olika utgångspunkter möter oss en värld av religiös övertygelse,
maktmanifestationer samt olika sociala praktiker hos de kollektiv och individer som lät
framställa stenarna. Min forskning ger därför, med grund i så väl emperi som teori, nya
perspektiv på liljestenarna och stavkorshällarna, perspektiv som inte tidigare diskuterats när
det gäller detta material. Licentiatuppsatsen skall ses i relation till den katalog, Liljestenar
och stavkorshällar, som jag tillsammans med min kollega Anna Nyqvist Thorsson och andra
kollegor på Vänermuseet arbetade fram under åren 2004-2007. I katalogen presenteras 529
liljestenar och stavkorshällar med beskrivning och bild och den läsare som söker ytterligare
illustrationsmaterial än vad som här presenteras kan konsultera denna katalog.
Kategorisering och definitioner
Benämningarna ”liljestenar” och ”stavkorshällar” som jag valt att använda i mitt arbete är en
motivbunden terminologi som inte är helt okomplicerad. De båda kategorierna hällar har
ofta delvis samma typer av motiv och det kan ibland vara svårt att föra den enskilda hällen
till respektive kategori. Särskilt svårt är det att avgöra vad som är en stavkorshäll. Hur skiljer
man stavkorshällar från andra tidigmedeltida gravhällar? Måste en stavkorshäll ha motiv av ett
stavkors eller räcker det med ett kors? Spelar formen roll för klassificeringen? Det finns ingen
tydlig definition av vad en stavkorshäll är och detta är något som behöver diskuteras vidare.
Detta förhållande gäller även i viss mån liljestenarna.
I den inventering och dokumentation av liljestenarna och stavkorshällarna som Vänermuseet
genomförde under åren 2004-2007 beslöt vi oss för att benämna alla hällar med någon
form av växtornamentik för liljestenar. Detta har jag stått fast vid i mitt licentiatarbete.
Stavkorshällarna är svårare att karakterisera, vilket grundar sig i att dessa inte är partikulära i
utformning och innehåll på samma sätt som liljestenarna. Detta förhållande skapar emellertid
en intressant kontrast till liljestenarna. Benämningarna liljestenar och stavkorshällar har jag
valt att fortsätta använda eftersom de har varit de gängse som använts på materialet sedan
åtminstone 1800-talet. Arkeologen Harald Widéen som var verksam arkeolog på 1930-talet
och framåt införde istället benämningen ”kantlisthällar” utifrån den utsparade ram som ofta
löper utmed ovansidans kanter på hällarna (Widéen 1938). Konstvetaren Markus Dahlberg
använde också denna benämning i sina diskussioner om materialet på 1990-talet och början
av 2000-talet (Dahlberg 1998, Dahlberg 2001a och b). Då det finns liljestenar (11 stycken)
så väl som stavkorshällar (ett 60-tal) som saknar kantlist finner jag det problematiskt att
använda ”kantlisthäll” som en benämning som skall omfatta hela materialet (Nitenberg &
Nyqvist Thorsson 2007). Trots att en motivbunden terminologi medför vissa svårigheter
så anser jag att fördelarna för detta ändock överväger.
De allra flesta liljestenar finns inom ett geografiskt område som sträcker sig från Götaälvdalen
i väster till området väster om Vättern i öster och från Värmland i norr till Ätrandalen i
söder (se fig.1), ett område som jag i detta arbete har valt att benämna ”liljestensområdet”.
I området finns även en koncentration av stavkorshällar. Antalet liljestenar i liljestensområdet
13