Liljestenar - Vänermuseet
Liljestenar - Vänermuseet
Liljestenar - Vänermuseet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i sådana studier. Motivens eller konstverkens rumsliga kontext är också av betydelse för att<br />
förstå dess mening. Man kan t.ex. utgå ifrån att meningen hos ett motiv eller konstverk är<br />
beroende eller relaterar till andra motiv/konstverk inom samma enhet (t.ex. en arkitektonisk<br />
byggnad), menar Hermerén (Hermerén 1969:11, 14-17). I sådana studier måste även<br />
tidsmässiga faktorer övervägas, det vill säga att medberäkna att meningen kan ha förändrats<br />
över tid i ett och samma rumsliga kontext.<br />
Man kan, åtminstone grovt, indela konstverk i olika grupper utifrån deras psykologiska,<br />
politiska, sociala, intellektuella och artistiska bakgrund, enligt Hermerén. För att rekonstruera<br />
bakgrunden måste man först finna ut när och var konstverket tillverkades samt av och för<br />
vem det tillverkades. Kännedom om den historiska bakgrunden kan vara avgörande för att<br />
finna ut meningar som annars inte skulle upptäckas. Avstånd i tid och rum kan emellertid<br />
försvåra sådan förståelse. Sociala seder, strukturer och spänningar kan influera människors<br />
tankar i ett givet samhälle och genom detta ha påverkan på hur de utformar konst samt<br />
hur de ser på den. Konstnärens intension och dennes historiska kontext är en viktig del<br />
av bakgrunden liksom de förhållandena (t.ex. politiska eller ekonomiska) konstnären haft<br />
till beställaren och eller mottagarna. Intentionen bakom ett konstverk kan vara individuell<br />
eller mer allmän och då bunden i tid. Detta betyder att man kan finna ut den ”ursprungliga”<br />
intentionen även om konstnären inte är känd. Sammantaget finner man här att tolkningen av<br />
ett konstverk är kontextberoende eller åtminstone kontexthjälpt (Hermerén 1969:17-20).<br />
Miranda Aldhouse-Green är i sina ikonologiska studier intresserad av de teoretiska<br />
perspektiv som behandlar hur bilder fungerade i det samhälle som lät tillverka dem och som<br />
konsumerade dem samt hur bilder användes för att bland annat visa ideologier. Hon menar<br />
att när man studerar äldre ikonografi är det nödvändigt att inse att den som producerat en<br />
bildframställning alltid projecerar något av sig själv eller det samhälle han eller hon levde i<br />
på framställningen. På senare år har den så kallade ”figurinteorin” använts av flera forskare<br />
bland andra av Aldhouse-Green. Enligt denna teoretiska inriktning ska alla bilder påträffade<br />
i arkeologiska sammanhang ses som artefakter, vilket är av vikt om vi vill använda dem för<br />
att studera samhällen i det förgångna. Som artefakter fungerar de som funktionella verktyg.<br />
Med detta synsätt reduceras inte bildframställningarna till att endast vara religiösa ikoner<br />
eller konstföremål. I tolkningsarbetet av sådana artefakter är det viktigt att de analyseras i<br />
sin arkeologiska och sociala kontext istället för som isolerade konstföremål. Den symbolism<br />
som kan relateras till produktionen av en bildframställning liksom till dess identitet som<br />
färdig produkt måste beaktas i tolkningsarbetet. Viktigt är även att inse att själva materialet<br />
som använts till olika bildframställningar kan ha varit laddade med mening. Aldhouse-Green<br />
menar att det inte endast varit tillgången eller praktiska kriterier som storlek, kostnad<br />
och hantverkskunskaper som avgjort val av råmaterial. Hon tar upp exempel där sten<br />
associerats med de döda och trä med de levande och där färgen på olika typer av sten<br />
varit avgörande för valet i olika sammanhang. Om utgångspunkten är att bilder fungerade<br />
som aktiva ideologiska eller sociala verktyg, så måste sätten som de användes på även<br />
undersökas. Den arkeologiska kontexten är nyckeln i sådana studier, men hur går man tillväga<br />
om den arkeologiska kontexten gått förlorad? Aldhouse-Green menar att element i själva<br />
bildframställningarna kan associeras till kontext och bruk (Aldhouse-Green 2004:xvi, 6f, 15,<br />
17, 87f, 98-107). Det är också betydelsefullt att förstå att avbildningarna också uppfattades<br />
som artefakter av sina tillverkare och konsumenter. Aldhouse-Green menar att avbildningar<br />
innehåller en mångfald av meningar i flera skikt. Några av dessa meningar är inte tillgängliga<br />
för oss eftersom de bland annat är kontextberoende. I försök att förstå bildframställning<br />
25