Liljestenar - Vänermuseet
Liljestenar - Vänermuseet
Liljestenar - Vänermuseet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46<br />
vilket i några fall är en sekundär omarbetning. Det förekommer liljestenar och stavkorshällar<br />
som endast har ett motivfält, vilka går under benämningen ”enkel”, och stenar med två<br />
motivfält, vilka går under benämningen ”dubbel”. Storleksmässigt är de enkla liljestenarna<br />
mellan 1,50 och 2,5 meter långa och mellan 0,51 och 1 meter som bredast. De dubbla<br />
liljestenarna är mellan 1,67 och 2,08 meter långa och 0,80 och 1,30 meter breda. <strong>Liljestenar</strong>na<br />
finns också i miniformat och hit räknas de stenar som understiger 1,50 meter i längd. De<br />
enkla minililjestenarna är mellan 0,70 och 1,45 meter långa och 0,35 och 0,61 meter breda.<br />
Minililjestenarna finns också med dubbla motivfält och mäter då mellan 0,96 och 1,25 meter<br />
i längd och 0,84 till 1,36 meter i bredd. De enkla stavkorshällarna mäter mellan 1,50 och 2,12<br />
meter i längd och mellan 0,44 och 1,15 meter i bredd. De dubbla stavkorshällarna finns endast<br />
i miniformat och då i ett enda exemplar vilket mäter 1,31 meter på höjden och 0,95 meter på<br />
bredden (Nitenberg & Nyqvist Thorsson 2007).<br />
En tusenårig historia – stenarnas biografi<br />
<strong>Liljestenar</strong>na och stavkorshällarna är klassificerade som fasta fornlämningar och skyddas<br />
därmed enligt lag. Deras storlek och karaktär möjliggör emellertid förflyttning av dem.<br />
Trots en viss otymplighet har stenarna under tidens gång kommit att flyttas runt och brukas<br />
på en rad olika vis, vilket exemplifieras nedan (för ytterligare exempel se Nitenberg &<br />
Nyqvist Thorsson 2007).<br />
Många av liljestenarna och stavkorshällarna har murats in i väggarna på de medeltida<br />
kyrkorna. Vissa stenar kan vi fortfarande se på detta sätt som i Lindärvas tornmur t.ex., men<br />
från arkivaliska källor känner vi också till att många liljestenar som idag återfinns i kyrkorna<br />
eller på kyrkogårdarna tidigare varit inmurade i medeltidskyrkorna. Ett flertal liljestenar och<br />
stavkorshällar ligger också som golvstenar i kyrkorna, som trappstenar vid kyrkornas portar<br />
eller som underliggare i ljudgluggen i kyrktornet. Från 1400-talet och framåt märks tydligt<br />
att man uppskattat liljestenarnas motiv. Vid utbyggningar eller nybyggnationer av kyrkor har<br />
liljestenar använts som dekoration i form av överliggare eller sidostycken runt fönster och<br />
dörrar eller inmurade i t.ex. långhusets innervägg med hela framsidan exponerad (se bild<br />
2). Andra liljestenar och stavkorshällar har hamnat i kyrkogårdsmurarna och då ofta som<br />
fragment eller omarbetats till grindstolpar (Nitenberg & Nyqvist Thorsson 2007).