Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

kultur Det stora tågrånet Mikael Nyberg Karneval förlag, 2012 Länge har tågtrafikens problem varit ett återkommande samtalsämne, såväl i fikarum som i riksdagsutfrågningar. Det stora tågrånet är den första populärt skrivna genomgången av det svenska tågkaoset. I första hand bör den läsas som ett träffsäkert utfall mot den havererade transportpolitiken men det är också ett rofyllt reportage om de människor som arbetar med svensk järnväg. Boken tar avstamp långt innan avregleringarna, i den svenska järnvägens barndom. Även då drevs trafiken efter marknadsprinciper med minst sagt blygsam framgång. Ironiskt nog kallades marknadslösningen för ”gammalliberal” politik när staten tröttnat och inrättat ett mer centralplanerat system. Även den senare järnvägshistorien får en grundlig genomgång, från SJ:s storhetstid då stinsarna residerade som överstar på stationer i varje avkrok, till 90-talets uppdelning av ansvar för trafik, underhåll och fastigheter. Återblickarna blandas upp med personliga berättelser från Mikael Nybergs imponerande efterforskningsarbete. Från norr till söder har han samlat iakttagelser från järnvägare som slitit i decennier för att tågen ska gå i tid. Boken tar också upp det arbetsrättsliga Kollaps – livet vid civilisationens slut David Jonstad Ordfront, 2012 Jag läser den här boken om civilisationens kollaps i skenet av stearinljus under ett 64 timmar långt elavbrott efter stormen Dagmars härjningar. Det är en lättläst, men ändå faktaspäckad bok. Författaren David Jonstad är chefredaktör för klimatmagasinet Effekt, föreläsare och författare till klimatboken Vår beskärda del. Med den nya boken Kollaps, väcker han åter centrala frågor som hur vi ska stärka vår anpassningsförmåga inför de stundande klimatförändringarna. Enligt boken är en global civilisations- 24 | Fältbiologen 1/2012 perspektivet, som tidigare saknats i debatten. I och med att avtal och operatörer byts ut med jämna mellanrum kan företagen fritt välja vilken personal de vill behålla. Därmed kortsluts tryggheten i hela branschen. Det är lätt att nästan känna ångest inför Mikael Nybergs beskrivning av hur tågbolagen gör sig av med kunnigt folk som påtalar fel och brister. Alltmer resurser går istället till jurister som letar kryphål i kontrakt för att kunna lämpa över ansvaret på någon annan när det kör ihop sig. Ett av de mer belysande exemplen på järnvägens kafkaliknande byråkratisering är att upphandlade bolag skickat ut ”felavhjälpare” utan varken utbildning eller redskap för att göra någonting, viktigast är att avtalets inställningstid uppfylls. Boken är i första hand en knivskarp uppgörelse med splittringen inom den järnvägssektor som nu plågas av den kompakta oförutsägbarhet som upphandlingskarusel- kollaps nära förestående, men det lär inte bli som att falla utför ett stup, utan snarare som att tumla ner för en backe. Det som väntar oss är en undergång för den industriella civilisationen, men för mänskligheten som sådan innebär förändringen snarare en övergång till något ännu okänt. Vad som följer kan vi fortfarande påverka. Under världshistoriens lopp har otaliga civilisationer gått under. En viktig orsak till att samhällen bryter samman är att de blir för komplexa. Idag är både vår produktion och våra maktcentra globalt sammanflätade, vilket gör att kollapsen blir global. Ett par exempel på systemets komplexitet är att EU:s administration sköts av mer än 170 000 heltidsanställda – bara EU:s expertgrupp för mineralvatten sysselsätter 60 per- lerna medfört. Kritiken är bitvis så nedgörande att jag stannar upp och frågar mig hur det är möjligt att det fortfarande går tåg i Sverige. Miljöperspektivet hänger dock med hela tiden i bakgrunden som bärande argument för att järnvägen måste fungera. Det märks att Mikael Nyberg är missnöjd med mer än tågtrafiken. Här och var svävar han ut i ett yvigt fäktande mot svällande banksystem, privatiseringar inom vården, till och med Irakkriget får sig en känga. Det är inget fel på analyserna men jag önskar att det genomarbetade reportaget fått tala för sig självt. Författarens recept för en fungerande tågtrafik är knappast överraskande, men pläderingen för mer samordning och central planering får en oerhörd tyngd tack vare bokens gedigna genomgång av dagens tillstånd. Trots att regeringen fortsatt travar på i motsatt riktning hörs enskilda röster, även från höger, som slutat stirra sig blinda på den gammalliberala kartan och börjat anpassa sig till hur verkligheten ser ut. Svante Hansson soner. För att bygga en Volvo V70 går det åt 20 000–30 000 delar från 300 underleverantörer i 41 länder. Systemet är effektivt på kort sikt, men minst sagt sårbart. Om man ska tro USA:s energidepartement är oljan civilisationens blodomlopp. Den står för cirka 35 procent av världens energiförsörjning och 94 procent av transporterna. En liter olja är en produkt av 25 ton organiskt material, med en energimängd motsvarande 19 dagars hårt kroppsarbete. För detta är världsmarknadspriset fem kronor. Komplexiteten i den globala världsordningen har gjort att det idag kanske är svårare än någonsin att sia om framtiden. Mänskligheten har dock en stark tendens till överdriven självsäkerhet om förmågan att förutse framtiden. Att det ibland sker väldigt oväntade saker är statistiskt helt naturligt, ändå räknar vi ofta med att allt fortsätter ungefär som nu. Att tillväxten snart kan bli nerväxt verkar svårsmält. Göran Hådén
I varje nummer har Fältbiologen en gäst som skriver om natur och miljö. Fråga vad som helst! Fältbiologens experter kan svara på allt. Skicka din fråga till redaktion@faltbiologerna.se. Politik på tallriken Idag kan den som vill lätt fylla sin shoppingkasse i mataffären med varor från hela jordklotet. ”Det är alltid skördesäsong någonstans i världen”, som livsmedelskedjan framhåller i sitt försök att haka på den senaste trenden att handla säsongsbetonat. En helt vanlig kundkorg, i en helt vanlig butik, kan enkelt innehålla mjölk från Tyskland, ris från USA, kött från Irland, apelsiner från Israel och en fiskfilé från Vietnam. Utifrån förpackningarna är det helt omöjligt att uttyda under vilka förhållanden som maten producerats – vilka löner arbetarna haft, hur djuren har haft det och vilka insatser i form av fossil energi och handelsgödsel som krävts. Dagens mat är anonym. Konsumenten bryr sig inte om vilken roll maten har för samhällsutvecklingen. Du blir kanske inte vad du äter, men du får det samhälle som du äter. För mat är politik. Under lång tid har livsmedelsproducenter i Sverige och på många andra platser drivits till att bilda allt större och mer specialiserade enheter. Det har inneburit att färre människor kan producera mer mat till lägre priser. Det som subventionerat priset på mat är energi lånad från dinosauriernas tid – oljan. Förr eller senare kommer det inte längre gå att subventionera vår västerländska livsstil med fossil energi. I framtiden måste livsmedelproduktion, energiproduktion och biologisk mångfald kunna finnas på samma plats, där fokus idag ligger på att producera endast livsmedel. Utsikterna är ingalunda hopplösa. Faktum är att det redan idag finns människor som arbetar för att bevara och utveckla den infrastruktur som krävs för ett hållbart samhälle. Tekniken finns redan, det som saknas är en ekonomisk politik som möjliggör idéerna. Småskalighet innebär automatiskt att det bildas en mosaik av miljöer i landskapet, vilket ger större biologisk mångfald. Det betyder i sin tur att skadeinsekter i högre grad kan kontrolleras av till exempel spindlar och rovskalbaggar istället för med bekämpningsmedel. Småskaligheten ger också möjligheter att utnyttja en kraft som både ger bättre djurvälfärd och mindre behov av fossil energi – nämligen muskelkraften hos djuren. Smarta kor kan själva plocka ihop sitt foder istället för att det fraktas hit från andra sidan jorden. Kor som betar kan till och med fungera som en koldioxidsänka, till skillnad från sina kusiner inom industrijordbruket. Inom många jordbruk finns idag ytor som idag står helt outnyttjade. Istället skulle taken kunna producera solenergi, inte bara till gården utan också till elnätet. Gödselstacken skulle kunna ge biogas som kan driva mjölkbilen till mejeriet. Utmaningen ligger i att knyta ihop stad och land. Att hitta mötesplatserna för producenter och konsumenter som gör det möjligt för människor att få kunskap om vad maten de äter har för påverkan på samhället. För frågan är inte om vi ska ställa om samhället, utan när och på vilket sätt. Lär känna din mat! Therese Forsberg är vetenskapsjournalist och biolog och arbetar bland annat som redaktör för tidningen Småbrukaren. krönika och experten INSPIRATION: Hilde Christiansen-Meijer har jobbat med allehanda pedagogiska projekt, både inom och utanför Fältbiologerna. Hon kan allt om lekar, barn och hantverk. Har du tips på hantverk som man kan göra ute, utan att behöva ha tillgång till olika redskap? /Nicholas Nu har vi försommaren framför oss. I maj och juni går det fantastiskt bra att binda gräskronor. Ge dig ut i gräshavet, helst med en snörstump i fickan. Plocka de grässtrån som du tilltalas mest av. Tiden kring midsommar är grässtråna som allra vackrast och lättast att arbeta med. Grässorter som timotej, hundäxing, knylhavre, kruståtel, bergsloke, rödven, flaskstarr och ängsgröe är lätta att binda gräskronor av men andra sorter brukar också fungera. Det är bara att testa sig fram. Blommor som smörblommor, ängsull, rödklöver och renfana som håller kvar färgen även när de torkar, kan också bindas in i gräskronan. En gräskrona kan bäras på huvudet, eller hängas upp i taket hemma. Där kan de skira gräskronorna sedan hänga och påminna om försommarens grönska och dofter. Figurer, girlanger och kransar av gräs har bundits i århundraden i Sverige. Det var så man hälsade sommaren välkommen in i husen och gårdarna. Gräs har det alltid funnits gott om och det var bara fantasin som kunde sätta gränser för vad stråna skulle förvandlas till. Att binda en gräskrona kan aldrig bli fel eller fult. Det är att fånga nuet. Gillar du kronan tar du med den hem, annars kan den få ligga kvar och bli till nya grässtrån nästa år. Testa att binda gräskronor med dina minifältisar. Instruktion finns på sidan 2. Fältbiologen 1/2012 | 25
Page 1 and 2: 1/2012 I din närhet
Page 3 and 4: Manifestationer och civil olydnad 8
Page 5 and 6: Vargvalparna blev kvar på djurpark
Page 7 and 8: kontakt med varandra. Genom att bli
Page 9 and 10: Använd media Med en aktion kan ni
Page 11 and 12: Direkt aktion Med direkt aktion ås
Page 13 and 14: Vi står i duggregnet, det är grå
Page 15 and 16: de huvudstammar som är redo. Lübe
Page 17 and 18: TÅTELSMYGARE TOSTEBLÅVINGE 2:a ge
Page 19 and 20: menteringar för att studera vad so
Page 21 and 22: ungar, andra släktingar samt någr
Page 23: Det första du behöver är några
Page 27 and 28: Minifältisar i Uppsala Nu drar Upp
Page 29 and 30: Satsa på klubbaktivitet Fältbiolo
Page 31 and 32: Insektsfångning 7 maj, Göteborg.

Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?