Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

More documents

Recommendations

Info

ledare och notiser Ofrivilliga husdjur Jag fick tre krukväxter av min pappa i somras. Strax efter det började flera av mina andra växter att må dåligt. Deras blad gulnade och vissnade bort. På undersidan av bladen fanns spår i form av små svarta lortar och många blad fick små silvriga strimmor där de blivit plundrade på växtsaft. Bovarna gömde sig i bladvecken så mycket de kunde men någon gång kunde jag se en liten svart insekt kila runt. Jag hade fått trips. Jag hade noterat att två av de växter jag fått från pappa hade små bruna fläckar på bladen men tänkt att det inte var något konstigt med det. Efter att tripsen härjat bland mina växter i två månader fattade jag plötsligt misstanke även mot de bruna fläckarna . Kanske var det inte bara trips jag hade fått. Jag tittade närmare på fläckarna och såg att de buktade ut lite. När jag pillade på en fläck lossnade den. Det var inte bladen som var bruna, det var något som satt på dem. En Google-sökning senare hade jag lärt mig att de här djuren heter sköldlöss och att de kan lägga tusentals ägg under sina sköldar. Numera har jag ofrivilligt sorgmyggor som husdjur. De är relativt oförargliga och tycks tillbringa det mesta av sin aktiva tid med att flyga runt bland mina krukväxter eller försöka ta sig ut genom fönsterrutorna. När jag lagat mat och lagt upp på tallriken händer det ofta att en sorgmygga kommer flygande, landar i maten och klibbar fast i vätskan, totalt hjälplös. Evolutionen verkar inte helt ha anpassat dem till att klara faror i form av linsgrytor. De verkar dock intresserade av ny teknik och tillbringar gärna en stund med att promenera omkring på min datorskärm och insupa det välgörande ljuset. Själv njuter jag mest av ljuset under den fem minuters promenad jag tar mellan min lägenhet och universitetet några gånger om dagen. Vårsolen gör att det händer något i mig. Vinterns stress sjunker undan och jag känner mig lugnare inombords än på länge. Samtidigt får jag ny energi och lust att upptäcka. Våren är för mig en tid av upptäckter. Plötsligt känns den närmaste omgivningen så mycket mer intressant. En rabatt som jag knappt noterat fanns börjar grönska och tidigare oansenliga gräsplättar lockar mig att lägga mig och njuta av värmen. Varje yrvaken fluga och varje förbifladdrande fjäril är speciell. I det här numret av Fältbiologen rör vi oss i din närhet. Vi studerar fjärilar, vi dyker ner i mossornas rike och vi sätter avtryck i vår omgivning genom våra beslut och hur vi agerar . Vad har du i din närhet? Och vad vill du ha i din närhet? 4 | Fältbiologen 1/2012 Kristin Axelsson redaktionen Svår vinter för fästingarna I januari–februari var det en längre period som var kall samtidigt som snötäcket var tunt. Det är det sämsta möjliga vädret för övervintrande fästingar. De håller till en bit ner i marken, där de är väl skyddade från kyla så länge det finns ett isolerande snötäcke. När det blir kallt utan att det finns ett sådant tränger kylan ner och gör att det blir djup tjäle. Därför har många fästingar troligtvis frusit ihjäl i år. Det finns dock inga garantier för att fästingarna kommer att vara färre än vanligt i sommar. Om vädret blir gynnsamt tar de snabbt igen vinterns förluster. Från 6 grader till 180 graders sväng Den brittiske journalisten och författaren Mark Lynas blev ett internationellt namn inom klimatrörelsen efter att ha väckt många till medvetenhet om den globala uppvärmningen med böcker som Oväder och 6 grader. Nu har han gjort en total u-sväng i sin samhällsanalys vilket framgår av hans senaste bok Guds utvalda art – Hur planeten kan överleva oss. Tidigare befann han sig i miljörörelsens mittfåra och pläderade för småskalighet, ekologisk odling och förnyelsebar energi. Nu propagerar han istället för genteknik, kärnkraft och så kallad ”geoengineering” som innebär att man genom tekniska lösningar försöker sänka jordens medeltemperatur. Numera har Mark Lynas tappat tilltron till att människors beteendeförändringar kan lösa miljöproblem och han anser till och med att miljörörelsens kärnkraftsmotstånd har mycket negativa konsekvenser för miljön då det berett marken för ökad kolkraftsanvändning. Foto: Marie Andersson, Umeå universitet
Vargvalparna blev kvar på djurparken Under vintern var det meningen att vargvalpar från djurparker skulle placeras ut i vilda vargflockar. Det är en del i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för att förbättra den genetiska variationen inom den svenska vargstammen. Förberedelserna har dock visat sig vara förgäves då vädret inte varit gynnsamt för projektet. Den snöfattiga vintern har kraftigt försvårat vargspårning och märkning av lämpliga vargtikar som skulle ha tjänat som adoptivmammor till djurparksvalparna. Glöm inte att sätta potatisen! Kebnekaise förorenat av flygfotogen Det norska Herculesplanet som störtade i Kebnekaise i mitten av mars beräknas ha innehållit 8 000 liter miljöfarligt flygfotogen. Fotogenen spriddes över ett stort område i bergsmassivet, bland annat är glaciären Rabots drabbad. Flygbränslet består av flera giftiga ämnen men miljöeffekterna lär dämpas när bränslet späds ut med vatten och rinner ned från glaciärerna. Vardagsnatur – 90 arter på 14 språk Daggmask på finska, koltrast på arabiska eller blåklocka på persiska? I boken Vardagsnatur – 90 arter på 14 språk finns bilder och namn på närnaturens vanligaste arter angivna på svenska och latin, arabiska, persiska, nordkurdiska, sydkurdiska, BKS (=bosniska, kroatiska, serbiska), engelska, tyska, franska, spanska, finska, norska och danska. Boken kostar 125 kr plus porto och kan beställas via Studiefrämjandet i Uppsala. Gifter förvillar bin tips och notiser Franska forskare i har kommit fram till att orienteringsförmågan hos bin störs av vanliga insektsgifter som används inom jordbruket. Detta får till konsekvens att de får svårt att hitta tillbaka till kupan och löper två till tre gånger så står risk att avlida jämfört med bin som inte utsatts för insektsgift. En brittisk studie visar också att bisamhällen som exponerats för bekämpningsmedel har samlat in mindre föda och dessutom regenererat färre bidrottningar. Det står dock klart att insektsgifter inte ensamma ligger bakom den bidöd som brett ut sig under senare år. Parasitangrepp är också en vanlig orsak till att bi samhällen slås ut. Lien slår allt Lienätverket startades 2008 och jobbar för att skapa intresse och kunskap kring liar och slåtter. Hemsidan www.lienatverket.se innehåller en del viktiga länkar och annat intressant, men framförallt finns där en pdf-handbok med allt du behöver veta om ergonomi, orv, slipning, slåttertyper, naturvård och mycket mycket mer. Fältbiologen 1/2012 | 5 bild: Rune Stenholm Jakobsen
Page 1 and 2: 1/2012 I din närhet
Page 3: Manifestationer och civil olydnad 8
Page 7 and 8: kontakt med varandra. Genom att bli
Page 9 and 10: Använd media Med en aktion kan ni
Page 11 and 12: Direkt aktion Med direkt aktion ås
Page 13 and 14: Vi står i duggregnet, det är grå
Page 15 and 16: de huvudstammar som är redo. Lübe
Page 17 and 18: TÅTELSMYGARE TOSTEBLÅVINGE 2:a ge
Page 19 and 20: menteringar för att studera vad so
Page 21 and 22: ungar, andra släktingar samt någr
Page 23 and 24: Det första du behöver är några
Page 25 and 26: I varje nummer har Fältbiologen en
Page 27 and 28: Minifältisar i Uppsala Nu drar Upp
Page 29 and 30: Satsa på klubbaktivitet Fältbiolo
Page 31 and 32: Insektsfångning 7 maj, Göteborg.

Fältbiologen 1/2012.pdf - Fältbiologerna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?