Rapport: Diskriminering av romer i Sverige (pdf)

hotellbranschen kommit till DO:s kännedom. I ett av fallen dömde Sollentuna
tingsrätt år 2003 en anställd vid ett gästhem till dagsböter för olaga
diskriminering. En romsk man hade nekats rum på gästhemmet på grund av
sin etniska tillhörighet. 38 I ett annat fall anmäldes ett motell i Stockholm sedan
en romsk kvinna nekats att bo i det rum som bokats av socialtjänsten åt henne
för en tid på två veckor. Kvinnan fick bara bo en natt efter det att hennes
etniska tillhörighet blivit känd. Ärendet utreds av DO och kan komma att
drivas vidare till domstol enligt den nya lagen om förbud mot
diskriminering. 39
2.5 Utbildning och arbete
Tillgång till utbildning och arbete är förutsättningar för delaktighet på lika
villkor i samhället. Romer som idag är marginaliserade inom många
samhällsområden befinner sig inte minst i en missgynnad ställning på
arbetsmarknaden och när det gäller utbildning. I rapporten
Romer i Sverige – tillsammans i förändring konstateras att ”romerna har inte
lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden har inte tagit emot
dem”. 40 Få romer uppges ha en reguljär anställning och som grundläggande
orsak anges att romer i regel saknar den utbildning som krävs för att ta ett
arbete. I samma rapport framhålls att det hos många romer finns en längtan
efter att ha en meningsfull sysselsättning och att bryta isoleringen. 41
År 1999 erkändes romer såsom en av de nationella minoriteterna och romani
chib såsom ett av de nationella minoritetsspråken. De mål inom
utbildningsområdet, som den nya minoritetspolitiken syftar till, har ännu inte
medfört att romer och romsk kultur blivit en självklarhet i det svenska
utbildningsväsendet. Romer upplever många gånger att skolan inte bidrar till
att stärka romska barns identitet och att skyddet mot diskriminering inom
skolan är svagt. Enkätundersökningen om romers upplevelse av
diskriminering visar att över 50 procent av de tillfrågade valt att inte tala om
sin bakgrund i skolan. Romers svårigheter på utbildningsområdet har länge
betraktats främst som en fråga om barnens skolfrånvaro och har ofta
förklarats utifrån kulturella förhållanden inom de romska grupperna. Ett allt
vanligare synsätt utgår istället från den nya minoritetspolitikens möjligheter
och fokuserar på rätten till utbildning på lika villkor genom att visa på hur
olika former av diskriminering kan utgöra hinder för romer.
38
Sollentuna tingsrätt. Mål nr B 4717-02 och DO. Ärende 279-2003
39 DO. Ärende 1151-2003.
40
Romer i Sverige – tillsammans i förändring, Ds 1997:49, sid. 39.
41 Romer i Sverige – tillsammans i förändring, Ds 1997:49, sid. 39.
Sida 21