Rapport: Diskriminering av romer i Sverige (pdf)
Rapport: Diskriminering av romer i Sverige (pdf)
Rapport: Diskriminering av romer i Sverige (pdf)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
grund <strong>av</strong> utbildningssituationen har svårigheter att överhuvudtaget ta sig in på<br />
arbetsmarknaden och att <strong>romer</strong> som trots allt har en anställning ofta tvingas<br />
dölja sin identitet. Med ett strikt individinriktat angreppssätt synliggörs inte<br />
mekanismerna bakom diskrimineringen. Ett alltför individuellt inriktat<br />
angreppssätt tar inte hänsyn till situationen för minoritetsgrupper och deras<br />
behov och främjar inte minoriteters rätt till olikhet.<br />
Romer diskrimineras också som grupp. Regelverk, normsystem och<br />
tankemönster i majoritetssamhället kan begränsa <strong>romer</strong>s möjligheter till lika<br />
villkor. Bostadsbolag kan genom högt ställda kr<strong>av</strong> och en allmän<br />
uthyrningspolicy göra det nästan omöjligt för <strong>romer</strong> att få bostad.<br />
Främlingskap i skolan och utbildningssystemets utformning är ett hinder för<br />
en förändring <strong>av</strong> <strong>romer</strong>s utbildningssituation. För att kunna synliggöra<br />
diskriminerande mönster och ta bort denna typ <strong>av</strong> hinder för utsatta grupper<br />
krävs ett strukturellt perspektiv och möjligheter till särskilda åtgärder.<br />
Risken med att enbart se på diskriminering utifrån ett strukturellt perspektiv är<br />
emellertid att de beskrivningar <strong>av</strong> situationen som perspektivet resulterar i lätt<br />
kan tolkas såsom alltför statiska och att kunskap om enskilda<br />
utvecklingsprocesser kan gå förlorade. De exempel på en utveckling i positiv<br />
riktning vad gäller unga <strong>romer</strong>s utbildning, som nu pågår i några kommuner<br />
med bland annat särskilda insatser i form <strong>av</strong> romsk personal och andra former <strong>av</strong><br />
stöd, riskerar att förbises i ett ensidigt strukturellt perspektiv. De hinder enskilda<br />
<strong>romer</strong> och andra berörda kan mötas <strong>av</strong> i utvecklingsprocessen är inte heller<br />
möjliga att synliggöra med ett sådant perspektiv. Ett strukturellt perspektiv kan<br />
också kräva statistik, vilket inte är oproblematiskt med tanke på <strong>romer</strong>s rädsla<br />
för och förbudet mot registrering <strong>av</strong> etnisk tillhörighet. Befolkningsstatistiken<br />
innehåller heller inga uppgifter om nationella minoriteter och bygger inte på<br />
självidentifiering.<br />
<strong>Diskriminering</strong>en <strong>av</strong> <strong>romer</strong>, som individer och som grupp, sker inte oberoende<br />
<strong>av</strong> ett historiskt, socialt och kulturellt sammanhang. Okunskapen om samband<br />
mellan <strong>romer</strong>s sociala och kulturella situation idag, diskrimineringen <strong>av</strong> <strong>romer</strong><br />
genom historien, olika uttryck för antiziganistiska tankemönster i<br />
majoritetssamhället och till exempel <strong>romer</strong>s misstro mot myndigheter, är<br />
problematisk. Genom ett minoritetsperspektiv är det dock möjligt att förstå<br />
samband och belysa <strong>romer</strong>s livsvillkor som grupper med behov och resurser.<br />
Med den nya minoritetspolitiken har ett steg i denna riktning tagits och<br />
möjligheten ökat för reell romsk delaktighet som minoritetsgrupp.<br />
Sambanden mellan antiziganismen och diskrimineringen <strong>av</strong> <strong>romer</strong> är<br />
uppenbara. Ur diskrimineringssynpunkt är det därför angeläget att den<br />
historiska, sociala och kulturella situationen för <strong>romer</strong> belyses och att<br />
majoritetssamhällets tankemönster ifrågasätts och bearbetas för att<br />
Sida 31
Change language