ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...

finansiering och för att lyckas som entreprenör.
Omvänt blir nätverken källor till kompetens för
industrins arbetsgivare. Att mycket av verksamheten
inom den audiovisuella industrin i
Stockholm–Mälardalen sker i form av projektverksamhet
bidrar alltså också till att skapa latenta nätverk
av personer vilka kan sägas utgöra en pool av resurser
för industrin. 75
Sammanfattningsvis kan sägas att försörjningen av
kvalificerad arbetskraft till den audiovisuella industrin
i Stockholm–Mälardalen kan säkras på flera sätt. Det
handlar inte bara om att utveckla och anpassa nya
eller befintliga formella utbildningar inom branschen.
I praktiken sker kompetensspridningen även på
andra arenor. Därför är det viktigt att utbildningarna
kompletteras med näringslivskontakter, exempelvis i
form av praktik.
Samarbeten och konkurrens
BÅDE KONKURRENTER OCH KUNDER är viktiga för
utvecklingen i en bransch. I Stockholm–Mälardalen är
många starka och viktiga företag lokaliserade. Dessa
företag konkurrerar med varandra, men rivaliteten
uppfattas som fruktbar.
Det är också viktigt, enligt Porters diamantmodell,
att det i ett kluster finns krävande kunder. Det har i
undersökningen varit svårt att bedöma hur detta förhållande
ser ut, men klart är att nationens största företag
är baserade i regionen. Målen är på så sätt högt
ställda – det är Stockholm–Mälardalen som leder ”allsvenskan”
(om än inte världscupen).
Även trendkänsligheten bedöms som god. Den teknologiska
nivån är hög och det internationella sammanhanget
är tydligt. Detta torde leda till ännu bättre
efterfrågeförhållanden sett till hur uppdragen ser ut
och vad kunderna förväntar sig.
En annan viktig aspekt som företagen i regionen
framhåller är betydelsen av lokala kunder. Detta är
främst tydligt för reklam-, tv- och tjänsteföretagen. Tvproducenterna
ansåg det var extra viktigt med närhet
till kunden eftersom deras kunder – tv-kanalerna –
finns på samma ort. De personliga mötena upplevs
som viktiga. En generell tendens är också att företagen
vill köpa in externa servicetjänster lokalt.
Hur företagen samarbetar speglar till viss del också
deras vilja och förmåga att expandera. Viljan och förmågan
att expandera hänger ihop med hur företagen
samarbetar. Här visade undersökningen att frilanssystemet
skapar en rörlighet mellan företag och branscher
på individnivå. Rörligheten bland individer skapar
nätverk, samarbeten och kompetensspridning.
Det är dock mindre vanligt med samarbeten utöver
kund-/leverantörsförhållandet. Därför finns få exempel
på situationer där ”branschen” driver frågor, till
exempel vilka utbildningar som behövs eller vilka
ramverk som är lämpliga från ett policyperspektiv.
Relaterade branscher
SAMARBETEN UTANFÖR DEN egna branschen är
dessutom viktiga. En tungt vägande faktor i utvecklingen
av rörlig bild-producerande verksamheter är
kopplingarna till relaterade branscher. Med tanke på
konvergensen av distributionsvägar är framför allt den
audiovisuella industrins relationer till nya media, IT
och telekom intressanta. Utvecklingsmönstren av nya
ekonomiska aktiviteter och företag bestäms i stora
drag av relationerna mellan det gamla och det nya.
Områden som telekom och IT är också starkt relaterade
till vetenskap och forskning. Den starka positionen
inom IT för Stockholms län, Örebro län och Uppsala
län skapar en god grund för utvecklingen av högteknologiska
produkter och innehåll genom samarbeten
inom det audiovisuella klustret.
Till exempel produktionsbolaget Tre Vänner menar
att företaget ser möjligheter i att kunna göra joint ventures
med IT-bolag som kan hjälpa till vid framtagning
av nya produkter. De menar att en lämplig modell är
att dela på kostnader och intäkter. Produktionsbolag
börjar även skapa formaliserade relationer och samarbeten
med företag inom telekom eller nya media.
En jämförelse med musikområdet pekar också på
betydelsen av digital distribution. Inom musikbranschen
har teknikutvecklingen öppnat upp för en rad
nya positioner på marknaden. Investerare har också
visat och uttryckt att det är den här typen av företag
som är intressanta för investeringar, inte innehållsproducenter.
81 Stora företag – inte minst inom telekom –
har också köpt upp den här typen av mellanhänder.
Ett exempel är Nokias förvärv av musikteknikbolaget
83 Peterson—Westlund (2007).
84 Detta kan givetvis höra ihop, och gör så i många fall. Det hindrar inte att perspektivet
i produktionsprocessen skiljer sig jämfört med de mer uppdrags- och efterfrågeorienterade
sektorerna såsom tv och reklamfilm.