Frida Berglund och Anna Karlsson - Regionförbundet Uppsala län

4 Metod
4.1 Val av metod
I relation till våra frågeställningar och syftet med denna studie har vi valt att samla in
empiriskt material utifrån flera olika perspektiv. Dessa är dessa är den enskildes
behov, det juridiska perspektivet, det kommunala perspektivet och
biståndshandläggarens perspektiv. Då vi vill belysa vad som konstruerar
boendestödsbeslut idag behöver empiri samlas in från dessa fyra identifierade
perspektiv (som också presenteras närmare i detta kapitel). Dels har vi använt oss av
dokumentstudier och dels har vi gjort en kort kvantitativ webbaserad
enkätundersökning där empiriskt material saknats. För att analysera empirin har vi
valt en hermeneutisk analysmetod. Inom sociologin används metoden till exempel när
det handlar om att studera samband mellan individ, text och samhällsvetenskaplig
teoribildning vilket är aktuellt i denna studie.
4.2 Om hermeneutik
Hermeneutik är ett verktyg för att tolka textmaterial, vilket denna studie till största del
baseras på. Ett hermeneutiskt förhållningssätt syftar i vår studie till att ge en
uppfattning av hur ett gynnande beslut om boendestöd bör utformas och om det är
förenligt med olika intressenters intentioner. Hermeneutiken utgår från att en text
alltid står i relation till en kontext och en tolkningstradition. 25 Detta är relevant för oss
då vi också vill öka vår förståelse om varför gynnande beslut om boendestöd utformas
på ett visst sätt. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt kan vi undersöka om det finns
en överensstämmelse mellan olika intressenters perspektiv eller ej. Vi vill även sätta
resultatet i relation till sociologiska teorier (se teoriavsnitt). Målet är att utifrån denna
kunskap är att eventuellt komma fram till förbättringsförslag om hur gynnande beslut
om boendestöd kan formuleras för att tillmötesgå de olika intressenterna.
Ett hermeneutiskt förhållningssätt är en metod för hur man skaffar sig en förståelse
för texter och/eller kulturer och hur man sedan förmedlar denna kunskap och dess
sanningsanspråk. 26 Det kan alltså finnas flera olika tolkningar utifrån en och samma
text beroende på hur vi uppfattar textförfattaren, dennes världsuppfattning samt
intention med texten vid tillfället då texten skrevs. Vi som uttolkare av texten är i vår
tur också alltid påverkade av sådant som vår egen historia samt vår sociala och
ideologiska miljö. Därmed är en tolkning alltid kontextuellt betingad. 27 Detta innebär
att hermeneutik inte gör något anspråk på objektivitet – det är snarare en omöjlighet.
Inom hermeneutiken finns en vedertagen syn på tolkningsprocessen. Den kan
beskrivas som ett dialogförfarande mellan läsare och text. Vid läsning av texten möter
läsaren ny kunskap som sätts i relation till förförståelsen och då skapar en dialog
mellan text och läsare. Dialogförfarandet är som en konstant pendling i att tolka
25 Bryman (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 370.
26 Selander, Ödman (2004), Text och existens – hermeneutiken möter samhällsvetenskaperna, s. 8 f.
27 Vikström (2005) Den skapande läsaren – hermeneutik och tolkningskompetens, s. 21.
15