Frida Berglund och Anna Karlsson - Regionförbundet Uppsala län

2 Tidigare forskning
2.1 Allmänt
Vid litteraturgenomgång har det framgått att antalet publicerade för oss relevanta titlar
ökat under senare delen av 2000-talet främst från Socialstyrelsen. Troligen är detta
knutet till psykiatrireformen som genomfördes under 1990-talet. Det verkar finnas en
önskan om att utvärdera hur personer med psykisk funktionsnedsättning sedan dess
får sitt behov av stöd tillgodosett av kommuner och landsting. De flesta titlar som
berör vår studie är utfärdade i form av olika granskningsrapporter. Forskning som
berör beslutsfattande inom andra delar av socialtjänsten förekommer, men inget
specifikt som berör beslutsutformningar gällande biståndshandläggning inom
socialpsykiatri. Vi har inte heller kunnat hitta någon forskning som granskar
tidsbegränsning av beslut inom något område. Därför har vi utgått från forskning
inom närliggande områden för att få underlag till analysen.
2.2 Kartläggning av biståndshandläggningsprocessen
Margareta Lindelöf och Eva Rönnbäck kartlägger i avhandlingen Att fördela bistånd:
Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen biståndshandläggningsprocessen
inom äldreomsorgen. Syftet är att analysera hur behovsbedömning och beslutsfattande
hanteras i relation till lagstiftningen. Deras avhandling summerar tio års forskning.
Resultaten visar på att biståndshandläggningen har två ansikten. Det ena representeras
av informellt handlande där en bild av hjälptagaren konstrueras. Här har något som
kallas för insatskatalogen betydelse, det vill säga att man utifrån de hjälpinsatser som
finns till hands också anpassar bilden av den enskilde för att svara gentemot det utbud
som finns tillgängligt. Det andra ansiktet är uttryck för hur det informella handlandet
uttrycks formellt. Det formella visar med andra ord endast vissa delar av det
informella agerandet genom handläggningsprocessen. Här kommer informella
standarder och rutiner in, en slags institutionalisering. Utöver detta konstaterar
Lindelöf och Rönnbäck att en del av behovsbedömning och beslutsfattande är
utbudsstyrt beroende på vad som finns i insatskatalogen.
Lindelöf och Rönnbäck har vidare konstaterat att likabehandling utifrån
rättssäkerhetsperspektiv till viss del står i kontrast mot den målrationella karaktären
som kännetecknar SoL. Författarna har funnit att ”olika fall behandlas lika”. Detta till
skillnad från intentionen med SoL som enligt författarna innebär att ”lika fall ska
behandlas lika”. Som konsekvens av handläggningsprocessen ser de att det finns en
övervägande risk för att den enskildes rättssäkerhet äventyras. 3 Beslutsfattande ses
ofta som en administrativ rutin, trots att en förändring skett under 1980- och 1990talen
som pekar på att behovsprincipen inte styr hjälptilldelningen. Det är istället så
att till exempel handläggarens egenskaper och erfarenheter är en större faktor än den
enskildes faktiska stödbehov. 4 De beskriver även att begrepp som rättssäkerhet och
3
Lindelöf, Rönnbäck (2004), s. 191.
4
Ibid, s. 20-21.
7