KATT - Djurskyddet Sverige

More documents

Recommendations

Info

28 DJURSKYDDET SVERIGE Recensent Birgitta Imander Lärare, beteendevetare, har två katter och är medlem i Djurskyddet Uppsala län. Tigrarna – vårt största äventyr Jan Lindblad Bonnier Fakta, 1982, Ca 111 sidor EN VÅRKVÄLL I MITTEN AV 70-TALET besökte Jan Lindblad Falsterbo (Där jag hade förmånen att tillbringa en stor del av min uppväxt.). Det måste ha handlat om fåglar för jag minns att publiken önskade läten som Lindblad härmade, på välkänt manér. Jan Lindblad (1932-87) – naturfotograf och författare – blev känd för sina inträngande och nydanande reportage, varav många visats i TV ledsagade av hans karaktäristiska berättande. TIGRARNA BLEV JAN LINDBLADS och livskamraten Pia Thörns största äventyr. Tigerprojektet syftade till att återanpassa två tigrar från Kolmården till Indien, med Jan och Pia som ”mellanled”. Författarens inställning till djurparker var kluven, men han insåg betydelsen i att återskapa förstörd natur. Han återkom ofta till det etiska dilemma som handhavandet av vilda djur innebär. För Rani och Lillan var målet ett fritt liv. Jan och Pia skulle därför bli de enda accepterade människorna – men som ”tigerfar och tigermor” talandes ”tigriska”. Uppgiften blev att genom mat, sömn och lek förbereda tigrarna för ett vuxenliv i Indien. Ett ensligt beläget dalatorp och två små öar i Sörmland och Stockholms skärgård blev tigerfamiljens hem i drygt ett år. Målet nåddes inte, men äventyret blev en bok. Ögonblicksbilderna i svensk natur är häpnadsväckande. Tänk dig de ”rara kissarna” i snötyngd dalaskog, på simtur med ”tigermor” och i lektagen med fjällugglan Polo (rehab-patient) och de retsamma korparna! Att man lyckades hålla media och allmänheten på avstånd är märkligt. LINDBLAD FICK EN GÅNG FRÅGAN: ”Misslyckas du aldrig?” Svaret blev: ”Jag fi skar i en ocean av misslyckanden… men det är bara fi sken jag till slut får som räknas. ” Det nattliga, kattliga, evigt ofattliga – essäer och notiser om katter Karl G & Lilian Fredriksson W & W, 1999, Ca 230 sidor UPPSALAPARET FREDRIKSSON har skrivit katternas kulturhistoria - rekommenderas varmt! Från gudaväsen i forna Egypten har katten okuvlig gått sin egen väg och blivit ett populärt husdjur. Här passerar de revy hos författare, potentater, i litteraturen, på vita duken och hotell. På anrika Savoy i London intar katten Kaspar, snidad ur ett stycke trä, stol nr 14 om det är 13 gäster vid middagsbordet. Humphrey huserade på Downing Street nr 10 under tre premiärministrar. Han ska 1998 ha gått i pension, men illvilliga rykten menar annat… HÄRFÖRAREN ALEXANDER den store påstås ha svimmat av skräck vid åsynen av en katt och även Napoleon Bonaparte lär ha haft kattskräck. Denna ailurofobi delar de med många. Bokens författare gjorde 1998 en (helt ovetenskaplig) undersökning om svenska toppolitikers inställning till katt. Svaren uteblev till stor del, men från Regeringskansliets Stadsrådsberedning kom ett stiligt brev som meddelade att statsminister Göran Persson inte hade katt. (Det har han kanske nu på sitt nya lantställe.) OCH JAG SOM LEVT I TRON att så kallade kattorglar var ett påhitt, men si det var det inte! Arma djur! Nära naturen - Stora kattdjur Rhonda Klevansky Valentin Förlag, 2000, Ca 64 sidor EN FOLIANT MED ”VÄRT ATT VETA” om jordens vilda kattdjur - om inte något hunnit utrotas i skrivande stund förstås… Snöleoparden, t ex, ligger illa till pga sin päls. I viss folktro åtrås också katternas organ för ”medicinska ändamål”. Livsrummet tenderar att bli trängre för fl era arter. Oavsiktligt kommer då djuren alltför nära civilisationen och utgör ett hot för både människa och boskap. I Indien pågår projekt i nationalparker där man utbildar befolkningen om leopard och tiger. Överhuvudtaget är kattdjuren, i elfte timmen, föremål för många försök att säkra fortbestånden. JIM CORBETT gjorde sig vid förra sekelskiftet bemärkt som jägare. Han dödade nämligen inte för nöjes skull, utan jagade bara de djur som dödat människor. Och redan 3 000 f. Kr. använde människor tama geparder till jakt. Dessa och andra notiser ger extra krydda till en trevlig bok, bestående av ungefär lika delar text och bild. Kurser i massage för djur ordnas under vårterminen av Axelsons Gymnastiska Institut. För hund och häst fi nns både 2-dagars introduktionskurs och utbildning med diplomering. Den som vill massera sin katt kan lära sig hur på en endagskurs. Massage ges i samråd med veterinär samt för allmänt välbefi nnande. Info: www.axelsons.se och 08-54 54 59 00. Svenska Blå Stjärnan har kurser i bland annat djurskydd, hästsjukvård och friskvård för katt. Man ger även föreläsningar i första hjälpen för häst och hund samt ordnar läger av olika slag. Info: www.svenskablastjarnan.se och 08-629 63 60.
Hej! Jag har på sistone läst en hel del om ligghallar till kor i media. Varför behöver kor som går ute ligghallar och varför är det så kontroversiellt? Tobias etologen Ingrid Redbo är doktor och docent i etologi och suppleant i Djurskyddet Sveriges förbundsstyrelse. Svar: Nötkreatur som går ute året om kan leva ett mycket bra liv, både vad avser mental och fysisk hälsa! De bästa förutsättningarna ges om djuren kan vistas på stora vegetationsklädda ytor så att det inte blir så upptrampat, och att de vintertid har fri tillgång till grovfoder som hö eller hösilage. De behöver också ha skydd för väder och vind, och tillgång till rena och torra liggplatser. Man har i vetenskapliga studier sett att nötkreatur vintertid valt att lägga sig i ligghallar som erbjudit ett torrt och rent underlag, trots att de varit tvungna att gå, ibland avsevärda sträckor för att komma till ligghallen. Under de två vintrar en av studierna pågick låg djuren (totalt fyra grupper kvigor av mjölkras) i ligghallarna varje natt, från skymning till gryning, och ofta gick de även dit för sin middagsvila under dagen. Ju hårdare klimatbelastningen var, som t.ex. då temperaturen låg runt nollstrecket med blåst och snöblandat regn, desto mer tid tillbringade de i ligghallen. Just att djuren har varit beredda att betala ett pris, i form av sträckan de behövt gå för att komma till ligghallen, visar att en väderskyddad, torr liggplats är väsentlig för deras välbefi nnande. En torr och vindskyddad liggplats leder generellt till att djurets värmeförluster minskar och förmågan att tåla kyla ökar. Enligt svensk djurskyddslag ska nötkreatur (och även andra djurslag) under vintern ha tillgång till ligghall som ger dem skydd för väder och vind samt torra liggplatser. Lagen går hand i hand med vad som faktiskt visats i vetenskapliga studier enligt ovan. Det kontroversiella består i att vissa djurägare menar att deras nötkreatur inte behöver ligghallar, utan att de klarar sig lika bra utan. Ofta hävdar man också att djuren ändå inte använder ligghallar, utan hellre lägger sig ute. En ligghall som är utformad och placerad i överensstämmelse med nötkreaturs behov av fri sikt, stora öppningar, torrt och lagom mjukt underlag etc. kommer också att nyttjas av djuren. Kostnaden för en enkel ligghall kan hållas mycket låg och ändå fylla avsedd funktion. Det fi nns en möjlighet att få dispens från kravet på ligghall om djuren på annat sätt kan få ett fullgott skydd från väder och vind, samt en torr och ren liggplats. Det är dock i praktiken väldigt sällan man kan uppnå samma skydd för djuren enbart med hjälp av naturliga förhållanden. Om markerna är kuperade med partier av skog kan djuren få skydd mot vinden genom att placera sig i lä. Men, oavsett mark- och vegetationsförhållanden är det i stort sett omöjligt att utan tak och vindskyddande väggar varaktigt upprätthålla torra och rena liggplatser. Fråga etologen veterinären Har du en fråga till våra expe experter? rter? Mejla redaktionen@djurskyddet.se Hej Jag rider inte själv men känner många hästmänniskor... Det pratas en del om fång på hästar och jag har förstått att det verkligen inte är bra. Vad är fång? Nyfi ken veterinären Björn Dahlén arbetar som länsveterinär i Kronobergs län och är ledamot i Djurskyddet Sveriges förbundsstyrelse. Svar: Fång är en vanlig diagnos bland svenska hästar. Tyvärr kan symtomen bli så allvarliga att hästen av djurskyddsskäl måste avlivas. I vissa fall kan sjukdomen utvecklas snabbt. Viktiga symtom är smärta och värme i hovarna. En häst som en gång har haft fång tenderar att få återfall. Orsakerna till fång är till stor del fortfarande okända trots att åtskillig forskning har ägnats åt problemet. Frågespalten är tyvärr för liten för att göra en mer ingående utredning av problemkomplexet. Mycket kortfattat: Den synliga hoven är en hornkapsel. Inuti den sitter en kötthov. Hornkapseln och kötthoven är sammanfogade av ett lamellverk som går i varandra nästan som kuggar på två kugghjul. Fång innebär en infl ammation i lamellerna som genom svullnad etcetera. orsakar slitningar i fästanordningarna och mycket kraftig smärta. Om infl ammationen är kraftig så kommer med tiden fästanordningarna att gå sönder och kötthovens förmåga att hålla hovbenet på plats att spolieras. Resultatet blir att hovbenet roterar framåt och sänks mot sulan. I extremfall kan hovbenet gå genom sulan. Många olika faktorer kan orsaka fång. Det kan till exempel vara felaktig belastning, komplikation till infektionssjukdomar (bakterier kan avge gift som kan orsaka fång), rubbningar i tarmfl oran på grund av utfodring/bete. Behandling mot fång syftar till att minska smärtan och infl ammationen i kötthoven samt att ta bort de bakomliggande faktorerna. Sök alltid veterinär om din häst drabbas av kraftig smärta i hovarna! 29
Page 1 and 2: NO. 1 ÅRGÅNG 115 2007 Mindre resu
Page 3 and 4: 04 06 08 10 11 12 14 16 18 20 Polit
Page 5 and 6: ” Det är ett brott mot djurskydd
Page 7 and 8: Katter är halvvilda djur som klara
Page 9 and 10: Baloo och kompisen Tova har det sk
Page 11 and 12: Katten är lika tam som hunden Mån
Page 13 and 14: ” Jag skämtar aldrig om sex med
Page 15 and 16: och praktiska lösningar Svar: Prob
Page 17 and 18: Namninsamling för lag om märkning
Page 19 and 20: exempelvis bildbevis, vittnen och e
Page 21 and 22: för alternativa metoder till djurf
Page 23 and 24: Utlysning av medel från Stiftelsen
Page 25 and 26: KATT
Page 27: Foto: Eivor Rasehorn Kommentar till
Page 31 and 32: Material att beställa Kontakta kan

KATT - Djurskyddet Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?