Skriv ut pdf - Fazer - Vuosikertomus 2005
Skriv ut pdf - Fazer - Vuosikertomus 2005
Skriv ut pdf - Fazer - Vuosikertomus 2005
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Berättelsen om fenomen och händelser<br />
i <strong>Fazer</strong>s värld av smakupplevelser
Innehåll<br />
3 Yoghurt-panna cotta<br />
4 <strong>Fazer</strong> i korthet<br />
5 Koncernstruktur<br />
6 Koncernchefens översikt<br />
8 <strong>Fazer</strong> år <strong>2005</strong><br />
10 Mer än något att tugga på<br />
14 Knaperstekt sik<br />
15 <strong>Fazer</strong> Amica<br />
18 Trendigt med råg<br />
22 Rågdip<br />
23 <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
26 En nj<strong>ut</strong>ning i vardagen<br />
30 Godistårta<br />
31 Candyking<br />
34 Pudersnö och rågbröd<br />
36 Företagsansvar<br />
38 Strategi och samarbete<br />
42 Personal<br />
44 Corporate governance<br />
46 Styrelsens verksamhetsberättelse<br />
49 Styrelse<br />
50 Redovisnings- och värderingsprinciper<br />
52 Koncernens resultaträkning<br />
53 Koncernens balansräkning<br />
54 Koncernens kassafl ödesanalys<br />
55 Förslag till vinstdisposition<br />
55 Revisorernas <strong>ut</strong>låtande<br />
56 Femårsöversikt<br />
57 Koncernens ledningsgrupp<br />
57 Koncernbolagen<br />
58 Lappländskt lamm<br />
59 Adresser
Yoghurt-panna cotta<br />
4 portioner<br />
400 g bulgarisk yoghurt<br />
4 msk pudersocker<br />
2 gelatinblad<br />
Lägg gelatinbladen i blöt i vatten. Blanda yoghurt och<br />
socker. Krama ur gelatinbladen och smält dem i en liten<br />
skvätt hett vatten. Blanda ner yoghurten. Häll upp smeten<br />
i portionsformar och låt stelna i kylskåp. Servera med<br />
färska bär och kanelsirap.<br />
Kanelsirap<br />
200 g farinsocker<br />
3 dl vatten<br />
några kanelstänger<br />
Rosta sockret i en kastrull så det blir vackert brunt. Till -<br />
sätt vattnet och kanelstängerna. Koka ihop till sirap på<br />
svag värme. Låt sirapen svalna och avlägsna kanelstängerna.<br />
3
<strong>Fazer</strong> i korthet<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen fi ck<br />
sin början år 1891.<br />
Idag har koncernen<br />
affärsverksamhet i<br />
nio länder och bjuder<br />
på smakupplevelser<br />
i form av måltider,<br />
bageriprodukter<br />
och konfektyr.<br />
4<br />
Karl <strong>Fazer</strong> öppnade sitt första konditori i<br />
Helsingfors år 1891. Verksamhetsidén var att<br />
erbjuda kunderna produkter av hög kvalitet<br />
och unik service. Konceptet visade sig vara<br />
framgångsrikt och under 1900-talet växte<br />
verksamheten och bolaget <strong>ut</strong>vecklades till<br />
ett omfattande industri- och service företag.<br />
Idag har koncernen affärsverksamhet i<br />
nio länder och består av tre divisioner:<br />
• <strong>Fazer</strong> Amica som erbjuder måltidstjänster<br />
• <strong>Fazer</strong> Bageri som erbjuder bröd och<br />
bakverk<br />
• Candyking som erbjuder konfektyr<br />
i lösvikt<br />
<strong>Fazer</strong>s viktigaste intressebolag är choklad-<br />
och sockerkonfektyrbolaget Cloetta <strong>Fazer</strong>.<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernens omsättning var 986<br />
miljoner euro år <strong>2005</strong>. Personalen uppgår<br />
till ca 14 800.<br />
Hörnstenarna i <strong>Fazer</strong>-koncernens verksamhet<br />
Mission<br />
Vår mission är att erbjuda smakupplevelser.<br />
Vision<br />
Vår vision är att vara det ledande måltids- och<br />
serviceföretaget på defi nierade marknader.<br />
Vi når dit genom en koncernstrategi som fokuserar<br />
på tillväxt, företagsidentitet, orga nisation<br />
och kompetens samt operativ effektivitet.<br />
Värderingar<br />
Kunden i fokus<br />
Kundernas behov är basen för vår verksamhet.<br />
Vi erbjuder våra kunder <strong>ut</strong>märkt service<br />
och vårt mål är att alltid överträffa deras<br />
förväntningar.<br />
Utmärkt kvalitet<br />
Vi strävar efter <strong>ut</strong>märkt kvalitet i allt vi gör,<br />
gällande såväl produkter som tjänster. Detta<br />
sporrar oss att kontinuerligt <strong>ut</strong>veckla våra<br />
arbetsmetoder och vårt beteende.<br />
Samarbete<br />
Vårt sätt att arbeta bygger på samarbete som<br />
i sin tur möjliggör <strong>ut</strong>märkta prestationer.<br />
Genom gott samarbete kan vi vinna kundernas<br />
förtroende och nå våra gemensamma mål.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Koncernstruktur<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen består<br />
av tre divisioner: <strong>Fazer</strong><br />
Amica, <strong>Fazer</strong> Bageri och<br />
Candyking. Verksamheten<br />
baserar sig på gemensamma<br />
värderingar, en vision och<br />
samma mission, samt följer<br />
en koncernstrategi med<br />
gemensamma stödprocesser.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica<br />
<strong>Fazer</strong> Amica driver företags- och studentrestauranger<br />
samt caféer och restauranger<br />
i varuhus. Divisionen erbjuder också cateringservice<br />
och festarrangemang samt ansvarar<br />
för måltider i skolor, sjukhus och servicehem.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica har över 1 400 restauranger<br />
i Finland, Sverige, Norge, Danmark,<br />
Estland och Lettland. I Norden och<br />
Baltikum är <strong>Fazer</strong> Amica det ledande företaget<br />
inom contract catering.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri är ett av de ledande bageriföretagen<br />
i Östersjöområdet. Bröden och<br />
bakverken bakas i Finland, Sverige, Ryssland,<br />
Estland, Lettland och Litauen. I sortimentet<br />
ingår 750 olika bageriprodukter – några<br />
varu märken <strong>ut</strong>över <strong>Fazer</strong> är Oululainen,<br />
Häää, Lövångerbröd, Druva, Gardesis och<br />
Hlebnyj Dom. Bageriprodukterna expor teras<br />
till över femton länder.<br />
Koncernstruktur<br />
<strong>Fazer</strong> Amica<br />
Danmark<br />
Estland<br />
Finland<br />
Lettland<br />
Norge<br />
Ryssland<br />
Sverige<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri<br />
Estland<br />
Finland<br />
Lettland<br />
Litauen<br />
Ryssland<br />
Sverige<br />
Candyking<br />
Candyking erbjuder dagligvaruhandeln, biografer,<br />
nöjesparker och bensinstationer ett<br />
helhetskoncept för försäljning av lösgodis.<br />
Den grundläggande idén är att konsumenten<br />
komponerar sin godispåse, med valfri<br />
blandning och mängd för varje tillfälle. Det<br />
framgångsrika konceptet omfattar ett starkt<br />
varumärke, ett attraktivt sortiment och<br />
effek tiv b<strong>ut</strong>iksnärvaro med displaylösningar,<br />
service och säljstöd. Candyking är pionjär<br />
och marknadsledande i Norden, Storbritannien<br />
och Baltikum. I Sverige används namnet<br />
Karamellkungen.<br />
Candyking<br />
Finland<br />
Norge<br />
Sverige<br />
Storbritannien<br />
5
Koncernchefens översikt<br />
År <strong>2005</strong> var den ekonomiska <strong>ut</strong>vecklingen<br />
på de marknader där <strong>Fazer</strong> verkar i stort<br />
sett positiv. I Finland hade arbetsmarknadskonfl<br />
ikten inom pappersindustrin en negativ<br />
inverkan på den privata konsumtionen,<br />
vilket speciellt syntes i <strong>Fazer</strong> Amicas affärsverksamhet<br />
under det första halvåret.<br />
I Sveri ge ökade den privata konsumtionen<br />
något. Den pågående hälsodebatten innebar<br />
dock att konsumtionen av choklad och<br />
sockerkonfektyr minskade något. Trots detta<br />
lyckades Karamellkungen öka sin omsättning<br />
och förbättra sin lönsamhet. Den ekonomiska<br />
tillväxten i de baltiska länderna var<br />
fortsatt snabb och konsumtionen ökade<br />
märk bart, vilket hade en positiv inverkan på<br />
tillväxten för både <strong>Fazer</strong> Amica och <strong>Fazer</strong><br />
Bageri. Däremot var priskonkurrensen på<br />
dessa marknader fortsatt hög. Också i<br />
Ryssland var tillväxten stark och både den<br />
offent liga och privata konsumtionen fortsatte<br />
att växa. På samtliga marknader fortsatte<br />
konsolideringen inom handeln samtidigt<br />
som andelen private labels ökade, vilket<br />
ledde till pristryck på leverantörerna.<br />
Smakupplevelser attraherar<br />
Marknadsläget för måltidstjänster är i <strong>ut</strong>veckling.<br />
Å ena sidan har andelen s.k. Facility<br />
Management-företag, som erbjuder en<br />
bred produktportfölj för att betjäna företag<br />
med t.ex. fastighetsskötsel, städning och<br />
måltidstjänster, vuxit. Även <strong>Fazer</strong> Amica erbjuder<br />
större servicehelheter med hjälp av<br />
våra samarbetspartner, men i första hand<br />
vill vi fortsätta <strong>ut</strong>veckla vår kärnverksamhet<br />
och bibehålla kontakten med kunder och<br />
konsumenter. Å andra sidan har högklassiga<br />
företagsrestauranger och catering service<br />
blivit en del av många företags image – en<br />
service genom vilken företagen kan attrahera<br />
de bästa medarbetarna. En smaklig<br />
lunch i en trevlig miljö påverkar personalens<br />
välmående och inverkar följaktligen<br />
också på arbetsmotivationen och prestationsförmågan.<br />
Vår mission är smakupplevelser,<br />
och här kommer vårt kunnande och<br />
våra ambitioner till sin rätt. Konkurrensen<br />
om den bästa arbetskraften ökar, speciellt i<br />
6<br />
storstäderna, och en tilltalande personalrestaurang<br />
är en klar fördel då företagen konkurrerar<br />
om de bästa arbetstagarna. <strong>Fazer</strong><br />
Amica i Danmark är speciellt väl etablerat<br />
inom just detta segment.<br />
I Finland har diskussioner förts om kommunernas<br />
och statens behov av att konkurrens<strong>ut</strong>sätta<br />
de tjänster som inte hör till deras<br />
kärnverksamhet. Inom <strong>Fazer</strong> Amica fi nns<br />
en enhet som specialiserar sig på att betjäna<br />
den offentliga sektorn. Under år <strong>2005</strong> blev<br />
t.ex. skolor i Esbo och några enheter inom<br />
försvarsmakten i Finland våra kunder. Våra<br />
erfarenheter av detta är goda. Vi kan på ett<br />
effektivt och ansvarsfullt sätt bidra till att<br />
måltidstjänsterna inom den offentliga sektorn<br />
sköts på ett högklassigt sätt.<br />
Hälsomedvetna konsumenter<br />
Vad och hur mycket människor äter har en<br />
stor betydelse för hälsan och välbefi nnandet.<br />
I vår roll som ett ledande måltids- och serviceföretag<br />
vill vi aktivt arbeta för att främja<br />
välmåendet i samhället, och vi har fast slagit<br />
en koncerngemensam näringspoli tik. Konsumenternas<br />
intresse för och kunskap om att<br />
äta rätt och hälsosamt har ökat. Näringsfrågor<br />
är viktiga i vår produkt<strong>ut</strong>veckling, vid val<br />
av råvaror och processer samt i vår kommunikation<br />
och marknadsföring. Genom att<br />
följa med forskningen och aktivt delta i olika<br />
undersökningar uppdaterar och <strong>ut</strong>vecklar vi<br />
vårt kunnande i närings frågor. Ett bra exempel<br />
är rågprogrammet Ruis by <strong>Fazer</strong>. Inom<br />
programmets ramar del tar vi i forskning, informerar<br />
om rågens hälsoeffekter och vill<br />
uppmuntra konsumenter na att äta mera<br />
rågbröd. <strong>Fazer</strong> Amica <strong>ut</strong>veck lar och förnyar<br />
kontinuerligt sina recept till att motsvara<br />
dagens höga krav på hälsa och smak.<br />
Stora möjligheter i Ryssland<br />
Vårt intressantaste tillväxtområde är Ryssland<br />
där livsmedelsindustrin är en av de snab -<br />
bast växande industrierna. Handeln kon solideras<br />
och internationaliseras snabbt och<br />
växer med ca 15 procent årligen. Bage ri marknaden<br />
är fortfarande mycket fragmen terad<br />
och vi ser här goda möjligheter att växa.<br />
I maj <strong>2005</strong> <strong>ut</strong>vidgade vi vår verksam het i<br />
Ryssland genom köpet av bageriet<br />
Zvezdnyj i Moskva. Förvärvet i Moskva höjde<br />
vår profi l och stärkte ytterligare vår position<br />
på den ryska marknaden. Vår ambition<br />
är att gå vidare i Moskva och samti digt <strong>ut</strong>värdera<br />
möjligheterna att etablera oss på<br />
andra centrala orter i Ryssland. I S:t Petersburgsregionen<br />
är vi marknadsledare inom<br />
bagerisektorn med en andel på nästan 30<br />
procent av marknaden. Under hösten inledde<br />
vi även contract catering-verksamhet för<br />
att skaffa erfarenhet från en marknad där vi<br />
ser goda möjligheter. Vår verksamhet i Ryssland<br />
har sedan starten för närmare tio år<br />
sedan vuxit och <strong>ut</strong>gör idag en betydande<br />
del av <strong>Fazer</strong>-koncernen.<br />
Tillväxten fortsatte<br />
Koncernens omsättning under <strong>2005</strong> ökade<br />
enligt plan men resultatet uppnådde inte<br />
målsättningarna.<br />
För <strong>Fazer</strong> Amica innebar året en klar <strong>ut</strong>veckling<br />
mot det bättre, vilket betydde en<br />
resultatförbättring under det andra halvåret.<br />
Speciellt glädjande var att vi lyckades vända<br />
den negativa <strong>ut</strong>vecklingen i <strong>Fazer</strong> Amica<br />
Sve ri ge så att antalet kontrakt ökade. Det<br />
under året inledda kundsegmenteringsprojektet,<br />
som möjliggör en mera centraliserad<br />
styrning av verksamheten, <strong>ut</strong>gör tillsammans<br />
med implementeringen av den förnyade<br />
varu märkesstrategin grunden för en betydande<br />
effektivisering och profi lering av verksamheten<br />
under 2006.<br />
Också inom <strong>Fazer</strong> Bageri ökade omsättningen<br />
men däremot uppnådde resul tatet<br />
inte förväntningarna. I Ryssland och i Baltikum<br />
var tillväxten stark och bageriet<br />
Hlebnyj Dom i S:t Petersburg var divisionens<br />
lönsammaste. I Finland ökade voly merna<br />
och marknadsandelarna under sl<strong>ut</strong>et av<br />
året, med framgångsrika nylanse ringar som<br />
en bidragande orsak, men detta räckte<br />
dock inte till en resultatförbättring. De för -<br />
bättrade grundför<strong>ut</strong>sättningarna till sammans<br />
med en prisförhöjning under inne varande<br />
år förväntas leda till en resul tatförbättring.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
”<br />
Vi har vuxit både organiskt och<br />
genom nyförvärv, exempelvis<br />
bageriet Zvezdnyj i Moskva.<br />
Vi har fått ett fl ertal nya kunder<br />
och gått in på nya marknader.”<br />
Berndt Brunow, koncernchef<br />
Den mest positiva <strong>ut</strong>vecklingen skedde<br />
inom Candyking, som förbättrade sitt resultat<br />
på alla marknader för<strong>ut</strong>om Storbritannien.<br />
I Sverige, som är Candykings största<br />
marknadsområde, sjönk godiskonsumtionen<br />
för tredje året i rad. Trots detta lyckades<br />
vi öka vår marknadsandel och få fl era<br />
nya kunder. I Finland ökade godiskonsumtionen<br />
något och vi ökade vår försäljning<br />
märkbart. Verksamheten i Norge var fortsatt<br />
framgångsrik. Med tanke på framtiden<br />
ter sig Storbritannien fortsättningsvis intressant.<br />
Candyking är redan den ledande<br />
lösgodisleverantören i Storbritannien, och<br />
marknaden förväntas växa under de kommande<br />
åren.<br />
Framåt på alla strategiska områden<br />
I vår strategiska agenda ingår delområdena<br />
lönsam tillväxt, kompetens, operativ effektivitet<br />
och identitet. Under år <strong>2005</strong> har vi<br />
gått framåt på alla delområden. Vi har vuxit<br />
både organiskt och genom nyförvärv, exempelvis<br />
bageriet Zvezdnyj i Moskva. Vi har<br />
fått ett fl ertal nya kunder och gått in på<br />
nya marknader. I fråga om organisation och<br />
kompetens har vi satsat mycket på <strong>ut</strong>bildning,<br />
bl.a. i ledarskap och projektledning.<br />
Inom <strong>Fazer</strong> Bageri genomfördes ett lyckat<br />
pilotprojekt när 28 medarbetare från Ryss-<br />
land, de baltiska länderna samt Sverige kom<br />
för att bekanta sig med verksamheten i Finland.<br />
Inom <strong>Fazer</strong> Amica och <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
för nyade vi organisationsmodellen så att<br />
ledarskapet nu är mera mål- och resultatorienterat,<br />
och stöds av koncernens gemensamma<br />
processer.<br />
Den operativa effektiviteten har framför<br />
allt förbättrats tack vare organisations<strong>ut</strong>vecklingen<br />
inom inköp och informationsteknologi.<br />
Inom dessa områden defi nierade vi<br />
nya roller, <strong>ut</strong>vecklade system, höjde kompetensnivån<br />
och uppnådde kostnadsinbesparingar<br />
under året som gick. Målsättningarna<br />
med vår förnyade varumärkesstrategi är<br />
dels att märkbart öka omsättningen av produkter<br />
och tjänster under varumärket<br />
<strong>Fazer</strong>, dels att genom en enhetlig företagsidentitet<br />
<strong>ut</strong>veckla företagskulturen och uppträda<br />
som ett <strong>Fazer</strong> gentemot våra intressegrupper.<br />
Under VM i friidrott i Helsingfors<br />
sommaren <strong>2005</strong> <strong>ut</strong>nyttjade vi effektfullt vår<br />
nya företagsidentitet, då vi starkt verkade<br />
och syntes som en koncern. I september<br />
lanserade vi <strong>Fazer</strong>-bröd i nya, tilltalande förpackningar<br />
och i oktober öppnade vi den<br />
första restaurangen enligt det nya <strong>Fazer</strong>kon<br />
ceptet i köpcentret Jumbo i Vanda. Den<br />
positiva feedbacken från kunder, konsumenter<br />
och personal gläder oss.<br />
Utsikter och <strong>ut</strong>maningar 2006<br />
Trots att omsättningen ökade enligt plan<br />
uppnådde resultatet inte målsättningarna år<br />
<strong>2005</strong>, men den positiva <strong>ut</strong>vecklingen under<br />
det andra halvåret tyder på att riktningen<br />
är den rätta inom hela koncernen.<br />
Under 2006 kommer vi att fortsätta<br />
<strong>ut</strong>veck la verksamheten i enlighet med vår<br />
fastställda tillväxt- och <strong>ut</strong>vecklingsstrategi,<br />
samtidigt som vi fortsätter arbetet med att<br />
förbättra effektiviteten inom hela koncernen.<br />
Att verksamheten i våra mest <strong>ut</strong>manande<br />
enheter – <strong>Fazer</strong> Bageri i Finland och<br />
Candyking i Storbritannien – under sl<strong>ut</strong>et<br />
av året förbättrades, i form av volym- och<br />
marknadstillväxt, inger förtroende. Detta<br />
i kombination med våra investeringar i<br />
<strong>ut</strong>veck landet av våra kärnkompetenser och<br />
den positiva trenden inom en stor del av<br />
koncernen <strong>ut</strong>gör enligt min uppfattning en<br />
god grund för fortsatt tillväxt och förbättrad<br />
lönsamhet under år 2006.<br />
Helsingfors i februari 2006<br />
Berndt Brunow<br />
Koncernchef<br />
7
<strong>Fazer</strong> år <strong>2005</strong><br />
• Koncernens omsättning ökade med<br />
7,6 % till 986,3 miljoner euro.<br />
• Koncernens rörelsevinst uppgick till 38,2<br />
miljoner euro (42,6 miljoner euro år<br />
2004). I rörelsevinsten ingår försäljningsvinster<br />
och övriga engångsposter för<br />
8,8 miljoner euro (11,9).<br />
• <strong>Fazer</strong> Amicas omsättning ökade på alla<br />
marknader jämfört med året innan.<br />
• <strong>Fazer</strong> Bageris volymtillväxt var god<br />
i Ryssland och i Baltikum, medan den på<br />
de övriga marknaderna var fortsatt låg.<br />
• Candyking ökade sin försäljning något<br />
under <strong>2005</strong> och förbättrade märkbart<br />
sitt resultat jämfört med år 2004.<br />
• Implementeringen av den nya, gemensamma<br />
företagsidentiteten förlöpte<br />
planenligt. Koncernens divisioner<br />
uppträder nu som en helhet gentemot<br />
alla intressegrupper.<br />
• Även implementeringen av koncernens<br />
nya varumärkesstrategi gick enligt planerna.<br />
Under året lanserades bl.a. bageri -<br />
produkter i nya förpackningar och en<br />
restaurang enligt det nya <strong>Fazer</strong>-konceptet<br />
öppnades i köpcentret Jumbo i Vanda<br />
i Finland.<br />
• <strong>Fazer</strong> deltog i VM i friidrott i Helsingfors,<br />
både som sponsor och samarbetspartner.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica ansvarade för måltidstjänster<br />
för friidrottspubliken. Under tävlingarna<br />
presenterades det förnyade<br />
<strong>Fazer</strong>-varumärket och företagsidentiteten<br />
för en bred publik.<br />
8<br />
• Antalet anställda uppgick vid <strong>ut</strong>gången<br />
av året till nästan 14 800 personer. Mest<br />
ökade antalet i Ryssland och de baltiska<br />
länderna medan personalen i Finland<br />
minskade något.<br />
• Den regelbundet <strong>ut</strong>förda personalunder -<br />
sökningen besvarades år <strong>2005</strong> av 72,7 %<br />
av medarbetarna. Undersökningen visar<br />
att personalens välbefi nnande kontinuerligt<br />
ökar.<br />
• <strong>Fazer</strong> Way-chefs<strong>ut</strong>bildningen fortsatte.<br />
Under år <strong>2005</strong> deltog över 200 personer<br />
i <strong>ut</strong>bildningen.<br />
• Inköpsprojektet som inletts år 2004, med<br />
kostnadsinbesparingar och ökad effektivi -<br />
tet som målsättning, fortsatte och implementerades.<br />
Nya roller i inköpsorganisationen<br />
defi nierades, kompetenserna<br />
höjdes, systemen <strong>ut</strong>vecklades och ett<br />
nytt program för segmentering av leverantörer<br />
startades upp.<br />
• IT-programmet vars mål är att skapa en<br />
enhetlig, global infrastruktur fortgick<br />
under år <strong>2005</strong>. Under året skapades en<br />
IT-organisation som fungerar med samma<br />
processer i alla verksamhetsländer.<br />
• Teija Andersen <strong>ut</strong>nämndes till verkställande<br />
direktör för <strong>Fazer</strong> Amica-divisionen<br />
i juni.<br />
• <strong>Fazer</strong> Bageri <strong>ut</strong>vidgade märkbart sin<br />
verksamhet i Ryssland i och med förvärvet<br />
av bageriet Zvezdnyj.<br />
Omsättning<br />
M€<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
2001<br />
2002<br />
790,3 842,7<br />
Omsättning per division<br />
<strong>Fazer</strong> Amica 50 %<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri 38 %<br />
Candyking 12 %<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
873,3 916,3 986,3<br />
Omsättning <strong>ut</strong>anför Finland<br />
M€<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2001<br />
2002<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
328,0 364,1<br />
397,0 436,3 501,4
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Räkenskapsperiodens vinst<br />
M€ 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
45,4<br />
60,9<br />
Kapitalstruktur<br />
30,4 26,8 18,9<br />
M€ 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Främmande<br />
kapital<br />
Eget kapital och avkastning<br />
på eget kapital<br />
M€<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
240,0<br />
159,6<br />
145,2 165,4 176,8<br />
354,5<br />
2001<br />
354,5<br />
14,5<br />
395,0<br />
2002<br />
395,0<br />
17,5<br />
394,1<br />
Eget kapital inklusive<br />
minoritetsandel<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
394,1<br />
8,3<br />
Eget kapital inklusive<br />
minoritetsandel<br />
394,6<br />
394,6<br />
7,6<br />
409,0<br />
409,0<br />
5,8<br />
%<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Avkastning på<br />
eget kapital (ROE)<br />
Soliditet<br />
%<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Br<strong>ut</strong>toinvesteringar<br />
M€ 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2001<br />
69 %<br />
54,5<br />
2002<br />
73 %<br />
59,9<br />
Sysselsatt kapital<br />
och räntabilitet<br />
M€<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2001<br />
379,8<br />
16,8<br />
2002<br />
404,7<br />
21,0<br />
Sysselsatt<br />
kapital<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
70 % 69 % 63 %<br />
72,2 55,7 129,1<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
420,5<br />
11,7<br />
420,4<br />
11,1<br />
489,8<br />
9,2<br />
Räntabilitet (ROI)<br />
%<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Räntebärande nettotillgångar<br />
M€ 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
53,8<br />
107,3<br />
69,8 73,2 -1,8<br />
9
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Mer än något<br />
att tugga på<br />
Mat är något mer än bara bränsle för<br />
kroppen. Våra måltidsvanor speglar vår tid,<br />
vår miljö och våra personligheter.<br />
Text Terhi Pietikäinen Foto Milka Alanen<br />
Mat handlar alltid om smakupplevelser<br />
och ofta om social<br />
samvaro, oavsett om det<br />
rör sig om en lunchbuffé på jobbet,<br />
hämtmat vid skrivbordet, en ångande<br />
cappuccino och en ciabatta på varuhusets<br />
café eller en femrätters middag<br />
på en fl ott restaurang.<br />
I Norden och Baltikum äter vi <strong>ut</strong>e<br />
i genomsnitt en till två gånger per<br />
vecka. Vi äter allt oftare på restauranger,<br />
i företagsrestauranger och på caféer.<br />
Av alla fi nländska anställda äter<br />
till exempel 50 procent lunch i en<br />
före tagsrestaurang. Letterna lägger<br />
ungefär 5 procent av lönen på restaurang-<br />
och cafébesök, medan fi nländare<br />
och svenskar beräknas spendera<br />
så mycket som 25 procent av<br />
matbudgeten på att äta <strong>ut</strong>e.<br />
Idag är vi omgivna av mat överallt<br />
och vid alla tidpunkter, och den kan<br />
avnj<strong>ut</strong>as både när man är hungrig<br />
och när man bara är lite sugen på något<br />
sött: grillad kyckling på en lunchrestaurang,<br />
eftermiddagsfi ka med<br />
chokladmuffi ns i cafeterian, Pasta<br />
Carbonara på studentpuben efter<br />
tentan och kanske en fylld baguette<br />
framåt kvällen. Gemensamt för alla<br />
länder är att särskilt stadsbor, unga<br />
och singlar ofta besöker restauranger<br />
och caféer.<br />
Det verkar som om matkulturen<br />
blir allt mer fragmenterad – men är<br />
det verkligen så?<br />
Traditionella mattider i bakhuvudet<br />
En enhetlig nationell måltidskultur<br />
hör till det förgångna. Idag är <strong>ut</strong>budet<br />
av frestelser större än någonsin,<br />
och allt oftare prioriterar vi mellanmål<br />
över riktiga måltider. Vi skapar<br />
hybrider mellan frukost och lunch,<br />
mellanmål och middag – allt anpassas<br />
efter det egna schemat och den<br />
personliga smaken.<br />
Trots allt fi nns det grundläggande<br />
mönstret med frukost, lunch, middag<br />
i bakhuvudet på oss alla. Även den<br />
som alltid hoppar över lunchen säger<br />
just det, ”jag hoppade över lunchen”.<br />
De tre huvudmålen är normen som<br />
alla matvanor jämförs med.<br />
I Finland, Sverige och Estland äter<br />
man ett stort mål tillredd mat till<br />
lunch, medan man i Danmark och<br />
Norge tar något lätt mitt på dagen<br />
och istället äter en rejäl middag. I<br />
alla länder styr dock den dagliga<br />
11
Vi skapar<br />
hybrider mellan<br />
frukost och<br />
lunch, mellanmål<br />
och middag<br />
– allt anpassas<br />
efter det egna<br />
schemat och<br />
den personliga<br />
smaken.<br />
12<br />
arbetsr<strong>ut</strong>inen mattiderna under veckodagarna<br />
– det börjar kurra i magen<br />
när kollegerna drar sig mot matsalen<br />
eller när det dof tar gott från köket.<br />
Vi uppvisar istället större variationer<br />
i va norna un der vår lediga tid och på<br />
helgerna – då testar vi nya saker på<br />
stan, lagar något gott hemma eller går<br />
<strong>ut</strong> på restaurang med goda vänner.<br />
Mitt i en hektisk arbetsdag<br />
Dagens måltidsvanor påverkas i allra<br />
högsta grad av arbetstempot och vardagsstressen.<br />
Svenska studier visar<br />
att människor i genomsnitt numera<br />
lägger ner 36 min<strong>ut</strong>er på att äta<br />
lunch. Många ser lunchrasten som<br />
en förlängning av arbetstiden och<br />
använder den till möten, så kallade<br />
arbetsluncher. I den urbana livsstilen<br />
med pressade tidsscheman är det<br />
inte ovanligt att klämma in träffar<br />
med vänner och bekanta över en<br />
lunch eller kaffe – för även om du<br />
skulle vara för upptagen för att åka<br />
och hälsa på, så måste ju alla äta.<br />
Om arbetsbördan tillåter det,<br />
kan lunchen vara ett andningshål<br />
då man äter gott, talar med<br />
arbetskamrater na och samlar energi<br />
inför resten av dagen. Anställda på<br />
stora företag äter ofta lunch i före-<br />
tagsrestaurangen medan de som jobbar<br />
på mindre före tag har matlåda<br />
eller köper något på ett närliggande<br />
café. Personalrestau rangerna märker<br />
självklart av den öka de konkurrensen<br />
från hämtmat och matlådor, även om<br />
ett tillrett mål varm mat egentligen<br />
är det bästa alter nativet för att orka<br />
med resten av dagen.<br />
Har du fått någon ”riktig mat” idag?<br />
Den moderna restaurangkulturen<br />
föddes i Frankrike efter revol<strong>ut</strong>ionen<br />
i och med borgarklassens ökade<br />
betydelse. Denna matkultur spreds<br />
sedan till de nordligare länderna<br />
under 1800-talet.<br />
Måltider har alltid haft en känslomässig<br />
laddning med smått moraliserande<br />
undertoner. Alla förstår vad<br />
som menas med ”riktig mat”. Men<br />
visst är det en term stadd i förändring<br />
– förr var riktig mat alltid varm<br />
mat, men idag betraktas även en<br />
matig sallad som ”riktig”.<br />
I länder där det i tiden varit ont<br />
om mat var måltiden ofta en högtidsstund<br />
– i början av 1900-talet var det<br />
till exempel förbjudet att prata vid<br />
matbordet i många fi nländska familjer.<br />
Och så sent som under 70- och<br />
80-talet fi ck barnen bannor om de åt
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
och läste samtidigt eller åt medan de<br />
gick. Samma barn har dock vuxit upp<br />
med en ny cafékultur. De sitter på<br />
caféer och nj<strong>ut</strong>er med en moza rel labaguette<br />
och en veckotidning eller är<br />
på språng med en caffe latte i handen.<br />
Äta på jobbet – en kort historik<br />
I Finland och Sverige är det nästan<br />
lika vanligt att äta lunch i företagsrestaurang<br />
eller på café som på restaurang.<br />
I Lettland ökade restaurangernas<br />
och personalrestaurangernas omsättning<br />
med hela 21 procent mellan<br />
2003 och 2004.<br />
Förr var det vanligt i både Norden<br />
och Baltikum att företagen själva stod<br />
för måltiderna. Under kommunisttiden<br />
var kantinen en norm snarare<br />
än ett undantag i de baltiska länderna.<br />
Efter andra världskriget började<br />
man starta särskilda företag i syfte att<br />
driva personalrestauranger i Finland.<br />
Till sammans med välfärdsstatens <strong>ut</strong>veckling<br />
och införandet av lunch kupongerna<br />
har detta lett till förändrade<br />
lunchvanor i både Finland och Sve rige.<br />
På 1970-talet var matkulturen<br />
ganska enahanda: kött, potatis och<br />
sås. Grönsaker ansågs vara ”kaninmat”,<br />
i alla fall av männen. Under 80talet<br />
var det fl er som hade råd att åka<br />
Det traditionella mönstret med frukost, lunch<br />
och middag håller på att förändras. Matvanorna<br />
blir allt mer individuella. Måltiden är alltid en<br />
smakupplevelse och ofta en social händelse.<br />
<strong>ut</strong>omlands, och inspirerade av detta<br />
började även personal res tauranger<br />
na lägga till internationella rät ter<br />
som piz za, hamburgare och pasta på<br />
menyn. På senare år har medvetandet<br />
om överviktsproblem ökat och<br />
idag har till och med ”kaninmaten”<br />
fått en ny betydelse.<br />
Från grundbehov till upplevelser<br />
Under de senaste årtiondena har en<br />
klar skiljelinje uppstått mellan vad<br />
vi äter på vardagarna kontra helgerna.<br />
Under veckorna är vi effektiva<br />
och nyt tiga medan helgerna ägnas<br />
åt diver se kulinariska <strong>ut</strong>svävningar.<br />
Personalrestaurangerna sköts<br />
idag nästan <strong>ut</strong>esl<strong>ut</strong>ande av företag i<br />
branschen. Vi kan se liknande kulinariska<br />
trender i Norden som i Estland<br />
och Lettland – grillat, wok, asiatiskt,<br />
vegetariskt och cross-kitchen<br />
lockar och hälsomedvetna kun der<br />
letar efter lät ta vegetariska alternativ<br />
på menyn. I Sve rige håller sushi<br />
på att bli ett mås te till och med i företagsrestau<br />
rangen!<br />
Men gissa vad? Gamla godingar är<br />
fortfarande populärast. Såsom svenskarnas<br />
och fi nländarnas köttbullar.<br />
13
14<br />
Knaper stekt<br />
sik<br />
4 portioner<br />
4 sikfi léer<br />
salt<br />
vitpeppar<br />
skirat smör till stekning<br />
Varm tomatvinägrett:<br />
1 tomat<br />
½ gul lök<br />
2 msk röd vinäger<br />
2 tsk socker<br />
salt<br />
svartpeppar<br />
1 dl kallpressad rypsolja<br />
Avlägsna ben och fjäll från fi léerna.<br />
Skär dem i portionsbitar och gör<br />
snitt i skinnet. Stek fi sken i het panna<br />
i skirat smör med skinnsidan nedåt.<br />
Smaksätt med salt och vitpeppar<br />
precis före serveringen.<br />
Skär ett kryss i tomatens skal.<br />
Doppa tomaten i kokande vatten i<br />
tio sekunder. Kyl i isvatten. Skala och<br />
klyfta tomaten och avlägsna kärnorna.<br />
Skär tomatköttet i små tärningar.<br />
Finhacka löken. Lägg löken, vinägern,<br />
sockret, saltet och den malda svartpepparn<br />
i en kastrull. Koka upp och<br />
tillsätt oljan. Låt koka. Rör om. Tillsätt<br />
till sist tomattärningarna och servera<br />
såsen med den stekta siken och<br />
palster nacksmoset.<br />
Mos av palsternacka<br />
4 portioner<br />
400 g palsternacka<br />
35 g smör<br />
salt<br />
vitpeppar<br />
Dela palsternackorna och koka dem<br />
mjuka. Mosa bitarna genom att pressa<br />
dem genom en sil. Blanda ner smöret.<br />
Smaksätt med salt och vitpeppar.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
För <strong>Fazer</strong> Amica var <strong>2005</strong><br />
ett år av lönsam tillväxt och<br />
förändring. Omsättningen<br />
ökade med 7,8 procent<br />
till 496 miljoner euro.<br />
Ökningen var en god<br />
prestation i ett allt mer<br />
pressat konkurrensläge.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica växte<br />
kraftigt i Baltikum och<br />
inledde verksamhet i<br />
S:t Petersburg i Ryssland.<br />
Ett år av förnyelse<br />
och tillväxt<br />
<strong>Fazer</strong> Amica är Nordens och Baltikums<br />
ledande contract cateringföretag. <strong>Fazer</strong><br />
Amica erbjuder god mat och kundan passade<br />
ser vicelösningar. Företaget har verk samhet<br />
i Nor den, Estland och Lettland samt<br />
Ryssland.<br />
I <strong>Fazer</strong> Amicas service<strong>ut</strong>bud ingår bl.a.<br />
företagsrestauranger inom den privata och<br />
offentliga sektorn, studentrestauranger,<br />
café-restauranger i varuhus samt måltidstjänster<br />
för skolor och offentliga inrättningar.<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas konkurrensfördelar är<br />
smaklig och hälsosam mat, kundfokuserad<br />
ser vice, en engagerad personal och effektiva<br />
processer. <strong>Fazer</strong> Amica satsar på att<br />
identifi era olika kunders behov och svara<br />
på dem.<br />
En global trend är att måltiderna allt<br />
mer blir individuella upplevelser. Matens<br />
betydelse i människors liv och som en del<br />
av deras identitet ökar hela tiden. Livsstil<br />
och matvanor differentieras. Samtidigt fäster<br />
människor allt mer uppmärksamhet vid<br />
hur hälsosam maten är.<br />
För många är lunchen på företagsrestaurangen<br />
dagens enda varma måltid. Samtidigt<br />
eftersträvar företagen största möjliga<br />
kostnadseffektivitet. Också anbudsförfarandet<br />
blir vanligare inom den offentliga sektorn,<br />
t.o.m. i den grad att priset blir den<br />
avgöran de faktorn på bekostnad av kva liteten.<br />
I denna <strong>ut</strong>manande omgivning vill<br />
<strong>Fazer</strong> Amica hand la som ett ansvarsfullt<br />
<strong>Fazer</strong> Amica <strong>2005</strong><br />
företag samt kon centrera sig på sitt kärnkunnande,<br />
måltidstjänster, och <strong>ut</strong>veckla det.<br />
Konkurrensen skärps<br />
Marknadsläget för måltidstjänster har<br />
förändrats under de senaste åren. S.k.<br />
Facility Management-före tag har kommit<br />
in på marknaden. Dessa erbjuder till exempel<br />
fastighets skötsel, städning och måltider<br />
som en helhet och väljer de samarbetspartners<br />
som behövs för kundens räkning.<br />
I och med att detta koncept blivit vanligare<br />
försvagas <strong>Fazer</strong> Amicas möjligheter att<br />
svara på konsumen ternas önskemål och<br />
<strong>ut</strong>veckla sin service tillsammans med<br />
dem. Också <strong>Fazer</strong> Amica kan genom sitt<br />
nätverk av samarbets part ners erbjuda<br />
större servicehelheter, men vill i första<br />
hand bli ännu bätt re inom sitt eget område<br />
och behål la kontakten med kunder<br />
och konsumenter.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica ser möjligheter till tillväxt<br />
inom den offentliga sektorn, t.ex. i kommunerna.<br />
Att köpa måltidstjänster från<br />
ett privat företag kunde särskilt i mindre<br />
kommuner ofta vara förnuftigt både med<br />
tanke på kvalitet och kostnad, men det är<br />
förknippat med politiskt besl<strong>ut</strong>sfattande<br />
som <strong>Fazer</strong> Amica inte kan påverka genom<br />
sina egna åtgärder. I Finland har <strong>Fazer</strong> Amica<br />
också möjlighet att erbjuda kommunsektorn<br />
helhetsservice genom samföretaget<br />
Blue Service Partners.<br />
15
Omsättning 496 M€<br />
M€<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
16<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
434 460 496<br />
Omsättning per land<br />
Finland 53 %<br />
Sverige 34 %<br />
Danmark 9 %<br />
Norge 2 %<br />
Estland 2 %<br />
Personal 31.12.<strong>2005</strong><br />
totalt 7 317<br />
<strong>Fazer</strong> Amica bjöd publiken och andra gäster vid VM i friidrott i Helsingfors på sammanlagt<br />
ca 100 000 luncher, mellanmål och middagar.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica eftersträvar stark tillväxt<br />
ock så inom företagsrestaurangsektorn.<br />
Dessu tom söks tillväxt inom café-restaurangsektorn<br />
med hjälp av nya koncept som<br />
är uppbyggda kring varumärket <strong>Fazer</strong>.<br />
Ett år av lönsam tillväxt<br />
År <strong>2005</strong> var för <strong>Fazer</strong> Amica ett år av god<br />
tillväxt trots att affärsverksamheten påverkades<br />
negativt av exceptionella händelser,<br />
såsom det kalla vädret i Sydeuropa som<br />
höjde råvarupriserna och den sex veckor<br />
långa arbetsmarknadskonfl ikten inom den<br />
fi nländska pappersindustrin.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica fi ck nya kunder på alla<br />
mark nadsområden. I Finland, där <strong>Fazer</strong><br />
Amica redan har en stor marknadsandel,<br />
blev bl.a. Rundradion, Andelsbankscentralen,<br />
Valmet A<strong>ut</strong>omotive, Diakonissanstalten och<br />
skolor i Esbo nya kunder.<br />
Nya kunder i Sverige var Hedenlunda<br />
kong resscentrum, Scania, enheter inom oli -<br />
ka fastighetsbolag och Nacka kommun samt<br />
universiteten i Luleå och Karlstad. Des s -<br />
u tom fördjupades ytterligare sam arbetet<br />
med Coor Service Management när <strong>Fazer</strong><br />
Amica fi ck Karlskronaavtalet med Ericsson.<br />
I Danmark var den viktigaste nya kunden<br />
Köpenhamns Zoo, där <strong>Fazer</strong> Amica<br />
öppnade en restaurang, ett café och fl era<br />
kiosker. Nya <strong>Fazer</strong> Amica-kunder i Norge<br />
var Skanska-huset i Oslo och IT-företaget<br />
EDB:s restauranger i Oslo och Bergen.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica är det största företaget<br />
som tillhandahåller måltidstjänster för skolor<br />
i Baltikum. År <strong>2005</strong> var ett år av stark<br />
tillväxt i Baltikum. I Estland hörde konserthuset<br />
i Jõhvi samt skolor i Võru till de viktigaste<br />
nya kunderna. I Lettland blev Lettlands<br />
Bank och fl era skolor <strong>Fazer</strong> Amicas kunder.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica inledde hösten <strong>2005</strong> verksamhet<br />
i S:t Petersburg. Högskolor och<br />
internationella företag i S:t Petersburgs ekono<br />
mi område, med nästan fem miljoner<br />
invånare, eftersträvas som kunder i det<br />
inledande skedet.<br />
Varumärket syntes i VM i friidrott<br />
En av årets höjdpunkter för <strong>Fazer</strong> Amica<br />
var att sköta restaurangtjänster vid VM i<br />
fri idrott i Helsingfors, som en av tävlingarnas<br />
nationella huvudsamarbetspartners<br />
och spon sor.<br />
Denna stora satsning gjorde <strong>Fazer</strong><br />
Amica känt och ökade medveten heten om<br />
<strong>Fazer</strong>s service<strong>ut</strong>bud både bland den egna<br />
personalen och bland kunderna.<br />
Under de nio dagar långa tävlingarna<br />
jobba de över 500 medarbetare, då sammanlagt<br />
cirka 100 000 portioner serverades<br />
i <strong>Fazer</strong> Amicas olika restauranger och<br />
caféer på tävlingsområdet. Vädret gynnade<br />
inte tävlingarna, men trots det var sl<strong>ut</strong>resultatet<br />
lyc kat, också ekonomiskt. <strong>Fazer</strong> Amicas<br />
<strong>ut</strong>bud byggdes upp kring teman som tagit<br />
intryck av tidigare värdstäder för tävlingar-
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
” <strong>Fazer</strong> är ett starkt konsumentvarumärke<br />
och Amica har gott<br />
anseende inom företagsrestaurangsektorn.<br />
Det lönar sig att hålla fast<br />
vid båda. I företagsrestaurangerna<br />
och inom den offentliga sektorn vill<br />
vi bevara det anseende som Amica<br />
har. För caféer och restauranger<br />
passar <strong>Fazer</strong> bättre.”<br />
Teija Andersen, verkställande direktör, <strong>Fazer</strong> Amica<br />
na. Samma teman syntes också i <strong>Fazer</strong> Amicas<br />
övriga restauranger.<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas varumärkesförnyelse framskred<br />
under året. Avsikten var att förtydliga<br />
varumärket Amica i företagsrestaurangerna<br />
och öppna nya café-restauranger under<br />
varu märket <strong>Fazer</strong>. Pilotrestauranger med<br />
det förnyade varumärket och nya koncept<br />
öppnades i Finland och Sverige. Näst i tur<br />
är Baltikum. I Danmark, där <strong>Fazer</strong> Amica<br />
hittills har verkat under namnet Wip, öppnades<br />
den första restaurangen under varumärket<br />
Amica.<br />
Ett viktigt projekt i samband med varumärkesförnyelsen<br />
var öppnandet av <strong>Fazer</strong>s<br />
nya restaurangvärld i shoppingcentret Jumbo<br />
i Vanda i Finland. Restaurangen följer ett<br />
nytt kon cept med mångsidigt sortiment<br />
och upplevelser för hela familjen.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica fortsatte också arbetet<br />
med kundsegmenteringen och med att <strong>ut</strong>veckla<br />
datasystem för kundadministration<br />
under året. Utgående från kundsegmenteringen<br />
uppgörs verksamhetsmodeller, som<br />
hjälper <strong>Fazer</strong> Amicas restauranger att ytterligare<br />
<strong>ut</strong>veckla sin service. I verksamhetsmodellen<br />
för de olika segmenten defi nieras<br />
vad kunderna erbjuds såsom produkt<strong>ut</strong>bud,<br />
service, miljö och prissättning.<br />
Organisationen förnyades<br />
<strong>Fazer</strong> Amica har 7 300 anställda. En kunnig<br />
och motiverad personal är speciellt viktig<br />
inom servicesektorn. <strong>Fazer</strong> Amica <strong>ut</strong>för<br />
kontinuerligt mätningar av personalens<br />
arbetstillfredsställelse. Personalen erbjuds<br />
också mångsidig <strong>ut</strong>bildning såsom programmen<br />
Master of Culinary Arts och Master<br />
of Serving Arts i <strong>Fazer</strong> Akademin i Finland.<br />
Ungefär hälften av <strong>Fazer</strong> Amicas restaurangchefer<br />
har redan genomgått chefs<strong>ut</strong>bildningsprogrammet<br />
<strong>Fazer</strong> Way.<br />
För personalen var <strong>2005</strong> ett förändringarnas<br />
år. Organisationen förnyades och Teija<br />
Andersen tillträdde i juni <strong>2005</strong> som verkställande<br />
direktör för <strong>Fazer</strong> Amica-divisionen.<br />
Affärsverksamhetens organisation förnyades<br />
i enlighet med kundsegmenteringen.<br />
I Finland infördes ett belöningssystem, som<br />
<strong>ut</strong>vecklats i samarbete med medarbetarna.<br />
År 2006 fi rar <strong>Fazer</strong> Amica i Finland<br />
30-årsjubileum. Under jubileumsåret fortsätter<br />
det arbete som redan påbörjats<br />
inom varumärkesförnyelsen. Kundsegmenteringen<br />
och dataadministrationen i ansl<strong>ut</strong>ning<br />
till den <strong>ut</strong>vecklas vidare. Även företagsansvaret<br />
<strong>ut</strong>vecklas.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica <strong>2005</strong><br />
En restaurangvärld enligt det nya <strong>Fazer</strong>-konceptet<br />
öppnades i köpcentret Jumbo i Vanda.<br />
Grundfi losofi<br />
Kvalitet, service, kundfokusering<br />
Vision<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas vision är att vara det<br />
ledande måltids- och serviceföretaget<br />
på defi nierade marknader.<br />
Centralt i <strong>Fazer</strong> Amicas verksamhet är god<br />
mat, god service och kund fokusering.<br />
De viktigaste målsättningarna<br />
• Att höja omsättningen till 650 miljoner<br />
euro fram till år 2010<br />
• Att <strong>ut</strong>veckla en kundfokuserad<br />
verksamhet och system som stöder den<br />
• Att kontinuerligt <strong>ut</strong>veckla och<br />
upprätthålla personalens yrkeskunskap<br />
• Att växa i Ryssland<br />
Höjdpunkterna år <strong>2005</strong><br />
• Restaurangverksamheten under<br />
VM i friidrott i Helsingfors<br />
• Den framgångsrika kundanskaffningen<br />
i alla verksamhetsländer<br />
• Starten av verksamhet i S:t Petersburg<br />
• Inledandet av varumärkesförnyelsen<br />
• Kundtillfredsställelsen och personalens<br />
arbetstillfredsställelse på hög nivå<br />
17
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Trendigt med råg<br />
Rågen får ständigt nya vänner. Och det är väl inte så<br />
konstigt egentligen, med tanke på hur hälsosam och<br />
mångsidig den är. Avnj<strong>ut</strong> rågbrödet i traditionell form<br />
eller testa råglasagne eller rågburgare.<br />
Text Kirsi Poikolainen Foto Jukka Rapo och Luke Tchalenko<br />
Råg i ryggen! Det gamla tale sättet<br />
fångar själva kärnan i myten<br />
om rågens välgörande egenskaper:<br />
du blir stark. Nya forsk ningsrön<br />
bekräf tar nu sanningar bakom<br />
myten. Rå gen är naturens egen functional<br />
food, och kanske är det därför<br />
som råg åter blivit så populärt och<br />
tren digt.<br />
I Finland, Ryssland och Baltikum<br />
har man alltid ätit mycket rågbröd.<br />
Särskilt i Finland har rågbrödet en<br />
symbolisk betydelse. Det är en del av<br />
samma nationella självbild som den<br />
med blåskimrande sjöar, snö tyngda<br />
skogar och blonda fl ickor. Under goda<br />
år bågnade brödstängerna i stugor<br />
na av det goda rågbrödet, medan<br />
man und er nödåren fi ck blanda <strong>ut</strong><br />
rågmjölet med bark. Rågbröd var ett<br />
mått på välfärden.<br />
Är det något <strong>ut</strong>landsfi nlända re<br />
brukar sakna så är det just råg brödet.<br />
Var je gång de besöker hemlan -<br />
det köper de med sig kilovis med<br />
bröd. Det fi nns en tydlig koppling<br />
mellan brist på rågbröd och fi nlän -<br />
darens hem längtan.<br />
Förr sa man att rågbröd gjorde<br />
dig stark. Den svenska ärkebiskopen<br />
Olaus Magnus kom under sin resa<br />
i Finland på 1500-talet fram till att de<br />
fi nländska bönderna fi ck sin kraft från<br />
rågen. Hur skulle man annars för klara<br />
att de kunde överleva under så svåra<br />
förhållanden i ett så strängt klimat?<br />
Kryddat och sötat bröd har hört<br />
till den svenska brödtraditionen. Med<br />
”grovt bröd” menade man i Sve rige i<br />
regel fullkornsbröd. Finland och Sverige<br />
har skiljts åt av ”råg-grän sen”<br />
mellan öst och väst. Men om Olaus<br />
Magnus levde idag skulle han få se<br />
rågbrödet göra sitt segertåg även på<br />
svenska matbord.<br />
Bevisligen hälsosamt<br />
Den senaste forskningen bekräftar<br />
det man länge har trott – råg är verkligen<br />
hälsosamt.<br />
”Om rågen upptäcktes idag skulle<br />
den klassas som func tional food”, har<br />
den fi nska pro fessorn och forskaren<br />
Pirjo Pietinen sagt.<br />
Råg har en mängd positiva egenskaper:<br />
minskad risk för cancer,<br />
bättre viktkontroll, sänker kolesterolhalten<br />
i blodet och ger en jämnare<br />
blodsockernivå. Råg är det perfekta<br />
svaret på de förväntningar dagens<br />
19
Det är lätt att<br />
förstå varför<br />
gourmetkockar,<br />
hälsoexperter<br />
och forskare<br />
ivrigt sjunger<br />
rågens lov.<br />
Näringsvärden för <strong>Fazer</strong> Rågfi ber<br />
jämfört med fullkornsrågmjöl<br />
20<br />
Komponent <strong>Fazer</strong><br />
Rye Fibre ®<br />
Fibrer 49 % 19 %<br />
Fullkornsrågmjöl<br />
Järn 140 mg/kg 34 mg/kg<br />
Magnesium 6 g/kg 1 g/kg<br />
Kalium 19,4 g/kg 4,9 g/kg<br />
Zink 80 mg/kg 25 mg/kg<br />
Selen 40 μg/kg 24 μg/kg<br />
B1-vitamin 3,7 mg/kg 3,2 mg/kg<br />
E-vitamin 24 mg/kg 26 mg/kg<br />
Antioxidantnivå 262 86<br />
Fenolsyror 6401 mg/kg 1201 mg/kg<br />
Steroler 870 mg/kg 537 mg/kg<br />
Resorcinol 8357 mg/kg 1200 mg/kg<br />
konsumenter har. Den ger skydd<br />
mot och hjälper oss hantera moderna<br />
välfärds sjukdomar.<br />
Ett tag såg det <strong>ut</strong> som om rågbrödets<br />
popularitet höll på att minska,<br />
men nu ökar den igen. Med den nya<br />
tekniken och produkt<strong>ut</strong>vecklingen<br />
har man kunnat ta fram rågprodukter<br />
som är mjukare och mildare i<br />
smaken. De goda egenskaperna hos<br />
både rågbröd och vetebröd kan nu<br />
kombineras genom att man tillsätter<br />
rågfi brer i vitt bröd. Rågfi brer ingår<br />
bland annat i <strong>Fazer</strong>s grova rostbröd.<br />
Det traditionella fi nska rågbrödet,<br />
med dess tuggmotstånd och<br />
distinkta smak, är också fortfarande<br />
populärt.<br />
I takt med att nya produkter gör<br />
entré och det allmänna hälsomedvetandet<br />
ökar, har rågen påbörjat ett<br />
nytt segertåg. Det vardagliga har åter<br />
blivit trendigt.<br />
Råglasagne, varsågod!<br />
Rågmjöl används numera i en mängd<br />
olika produkter. Idag smakar råg -<br />
bröd serverat i form av skivor, portionsbröd,<br />
rost bröd, bitar, pitabröd<br />
eller sandwich istället för i den klassiska<br />
limpformen. Rågen har även<br />
<strong>Fazer</strong> Rågfi ber:<br />
Koncentrerad nytta<br />
smugit sig in i matlagningen på lite<br />
annorlunda sätt: rågbröd med dip,<br />
i form i ugnen eller som dessert.<br />
Bland de nya rätterna hittar vi till<br />
exempel råglasagne, rågburgare eller<br />
pizza bakad på rågmjöl.<br />
Om du vill ha en nyttigare sockerkaka<br />
kan du pröva att blanda i smulad<br />
rågkrisp. Rågmjöl passar bra i<br />
smuldeg, pajer och kex samt i bärdesserter<br />
och kakor.<br />
Rågtrenden sammanfaller lämpligt<br />
nog med de nya kulinariska trenderna,<br />
där hemlagad mat och traditionell<br />
husmanskost tagits till heders igen.<br />
Till de kulinariska höjdpunkterna hör<br />
Finlands traditionella rätt ”kalakukko”<br />
och andra rågdegsinbakade delikatesser.<br />
Och sedan urminnes tider<br />
har den stekta strömmingen panerats<br />
med just rågmjöl i Finland.<br />
På fi na middagar kan man få soppa<br />
garnerad med rostade rågchips, kyckling<br />
eller nötkött med rågpanering<br />
samt sallad med rågbrödskr<strong>ut</strong>onger.<br />
Rågchips är enkelt och gott: skär<br />
tunna skivor av rågbröd och rosta i<br />
ugnen. Möjligheterna är oändliga!<br />
Det är lätt att förstå varför gourmetkockar,<br />
hälsoexperter och forskare<br />
ivrigt sjunger rågens lov.<br />
<strong>Fazer</strong> Rye Fibre® <strong>ut</strong>vecklades av <strong>Fazer</strong> år <strong>2005</strong> och är en raffi -<br />
nerad produkt som innehåller rågens alla goda egenskaper i<br />
kon centrerad form.<br />
Den innehåller bl.a. fi brer, vitaminer, mineraler och antioxidanter.<br />
Rågfi bern kan användas till exempel tillsammans med<br />
vetemjöl för framställning av bröd som kombinerar de goda<br />
egenskaperna från både vitt bröd och rågbröd: det är mjukt,<br />
har en mild smak och är dess<strong>ut</strong>om hälsosamt.<br />
I Finland hittar du <strong>Fazer</strong> Rye Fibre® i <strong>Fazer</strong> Ruistoast och<br />
rostbara frallor, i Sverige fi nns fi bern i Rågr<strong>ut</strong>a och i Estland och<br />
Lettland i de lokala rostbröden.<br />
<strong>Fazer</strong> Rågfi ber är en industriell innovation och den exakta tillverkningsprocessen<br />
hålls därför hemlig. Så mycket som att framställningen<br />
sker genom modern malningsteknik kan dock avslöjas.<br />
<strong>Fazer</strong> Rågfi ber tillverkas av <strong>Fazer</strong> i kvarnen i Lahtis, Finland.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
På bageriet Hlebnyj Dom i S:t Petersburg framställdes i genomsnitt 320 000<br />
kilogram bageriprodukter per dag år <strong>2005</strong>, av dem 10 000 kilogram rågbröd<br />
och 109 000 kilogram blandbröd med råg. År 2001 lanserade Hlebnyj Dom<br />
Krajushki, det första rågportionsbrödet i Ryssland. Idag är Krajushki redan<br />
ett begrepp som betyder rågportionsbröd i allmänhet.<br />
21
22<br />
Rågdip<br />
portionsbröd av råg<br />
smör<br />
Bred smör på brödskivorna och skär dem<br />
i 2 cm breda strimlor. Lägg brödstickorna<br />
med smörsidan uppåt på en plåt klädd med<br />
bakplåtspapper. Rosta bröden i 225 grader<br />
varm ugn 5 – 8 min<strong>ut</strong>er. Servera bröden<br />
som de är eller med dipsås.<br />
Rodnande dipsås<br />
1 dl gräddfi l<br />
1 dl majonnäs<br />
3 msk chiliketchup<br />
3 msk fi nhackad dill<br />
eller gräslök<br />
(en aning salt)<br />
Örtsås<br />
2 dl gräddfi l<br />
1 dl majonnäs<br />
2 msk citronsaft<br />
en aning salt och svartpeppar<br />
färsk körvel och persilja
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
<strong>Fazer</strong> Bageri <strong>ut</strong>vidgade<br />
<strong>2005</strong> sin verksamhet i<br />
Ryssland. Också i Baltikum<br />
var tillväxten snabb. Året<br />
präglades av förnyelse och<br />
produkt<strong>ut</strong>vecklingsprojekt,<br />
av vilka de viktigaste<br />
gällde råg och rågbröd.<br />
Omsättningen ökade till<br />
373 miljoner euro.<br />
Expansion i Ryssland<br />
och Baltikum<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri är det största företaget inom<br />
bageribranschen i Östersjöområdet och det<br />
ena av Finlands två ledande bagerier. Visionen<br />
är att vara det ledande bageriföretaget på<br />
<strong>ut</strong>valda hemmamarknader. Ledarpositionen<br />
mäts med många mätare, inte enbart med<br />
försäljning eller marknadsandel.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageris målsättning är att konsumenterna<br />
upplever att företagets produkter<br />
är de mest högklassiga inom branschen, att<br />
kunderna anser att den servicehelhet och det<br />
samarbete bageriet erbjuder är bäst, att personalen<br />
uppfattar <strong>Fazer</strong> Bageri som en attraktiv<br />
arbetsplats och att övriga intressegrupper<br />
anser företaget vara en bra samarbetspartner.<br />
Dess<strong>ut</strong>om vill <strong>Fazer</strong> Bageri verka som en ansvarsfull<br />
medlem i samhället.<br />
Målsättningarna uppnås tack vare personalens<br />
kunnande och innovationer: genom<br />
satsningar på forskning och produkt<strong>ut</strong>veckling<br />
samt marknadsföring, logistik, kundservice,<br />
sakkunskap inom industriell bageriverksamhet<br />
och yrkeskunskap.<br />
Att förstå kundernas behov är en avgörande<br />
framgångsfaktor för <strong>Fazer</strong> Bageri. För att<br />
kunna ge kunderna – de olika kedjorna och<br />
affärerna inom dagligvaruhandeln samt aktörerna<br />
inom Horeca-sektorn – bästa möj liga<br />
service och sortiment måste företa get ha insikt<br />
om brödets och bageriprodukternas betydelse<br />
i varje kunds affärsverksam het.<br />
För konsumenterna erbjuder <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
färska, läckra och hälsosamma bageriproduk-<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri <strong>2005</strong><br />
ter av god kvalitet. Resurser inriktas speciellt<br />
på produkt<strong>ut</strong>veckling och varumärken som<br />
motsvarar konsumenternas förväntningar<br />
och önskemål. Konsumenterna värdesätter<br />
smak och färskhet i brödet samt i allt högre<br />
grad också att det är hälsosamt. Forskningen<br />
och produkt<strong>ut</strong>vecklingen har mycket stor<br />
betydelse för <strong>Fazer</strong> Bageris affärsverksamhet.<br />
Betydande resurser satsas på detta samt på<br />
en kunnig och motiverad personal.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri har verksamhet i sammanlagt<br />
sex länder. Bagerierna är 20 till antalet,<br />
av vilka 11 är belägna i Finland. I Lahtis i Finland<br />
fi nns <strong>Fazer</strong>s kvarn och det nya teknologicentret,<br />
som öppnades <strong>2005</strong> och kombinerar<br />
forskning med produkt<strong>ut</strong>veckling.<br />
Dessa betjänar alla affärsenheter inom<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri.<br />
Nytt bageri i Moskva,<br />
tillväxt i Baltikum<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri har valt Östersjöområdet och<br />
Ryssland som sin hemmamarknad. I Ryssland<br />
är <strong>Fazer</strong> Bageri det största företaget i branschen<br />
och i Baltikum näst störst. I Sve rige<br />
är <strong>Fazer</strong> Bageri störst i mörkt portionsbröd<br />
och näststörst i tunnbröd.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri verkade år <strong>2005</strong> i en <strong>ut</strong>manande<br />
miljö på alla sina marknader och uppnådde<br />
inte alla de målsättningar som ställts<br />
upp för året. Konsumtionen av bröd och bageriprodukter<br />
ökar inte och har t.o.m. börjat<br />
sjunka på vissa marknader. Smaken när det<br />
23
Omsättning 373 M€<br />
M€<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
24<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
320 340 373<br />
Omsättning per land<br />
Finland 54 %<br />
Ryssland 27 %<br />
Sverige 12 %<br />
Estland 3 %<br />
Lettland 2 %<br />
Litauen 2 %<br />
Personal 31.12.<strong>2005</strong><br />
totalt 6 703<br />
Rågprogrammet Ruis by <strong>Fazer</strong>s målsättning är att ta fram nya rågprodukter, uppmuntra konsumenterna att äta<br />
allt mera rågbröd samt öka kunskapen om rågens positiva hälsoeffekter och mångsidiga användningssätt. Också<br />
på Finlands största mässa i hälso- och skönhetsbranschen bjöds publiken på information och smakprov.<br />
gäller bröd är också mycket lokal och konsumenternas<br />
märkestrohet är mindre när<br />
det gäller bageriprodukter än övriga livsmedel.<br />
Under dessa omständigheter blir<br />
kvalitetens och innovationernas betydelse<br />
allt mer fram trädande. År <strong>2005</strong> <strong>ut</strong>vidgade<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri sin verksamhet i Ryssland enligt<br />
målsättningarna. <strong>Fazer</strong> Bageri är marknadsledare<br />
i S:t Petersburgsregionen med<br />
en marknadsandel på nästan 30 procent.<br />
Försäljningen i S:t Petersburg <strong>ut</strong>vecklades<br />
positivt.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri har sedan tidigare bageriet<br />
Hlebnyj Dom i S:t Petersburg och förvärvade<br />
i maj <strong>2005</strong> ytterligare Zvezdnyj-bageriet<br />
i Moskva. Där tillverkas för<strong>ut</strong>om färskt<br />
bröd också frusen deg och frusen pizza.<br />
Bageriet har ca 1000 anställda. Genom företagsköpet<br />
blev <strong>Fazer</strong> Bageri den största<br />
pizza tillverkaren i Ryssland.<br />
I Zvezdnyj-bageriet inleddes ett investeringsprogram<br />
på 24 miljoner euro, med<br />
målsättningen att förnya och effektivisera<br />
produktionen och öka det färska brödets<br />
andel av produktionen. I Moskvaområdet<br />
bor över 13 miljoner konsumenter och <strong>ut</strong>vecklingen<br />
inom detaljhandeln är livlig, vilket<br />
gör området attraktivt.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri konkurrerar på den ryska<br />
marknaden genom att hantera konsumentoch<br />
kundrelationer, genom en fungerande<br />
och <strong>ut</strong>vecklad logistik samt genom kvalitet<br />
och varumärke. Också högklassiga råvaror,<br />
västerländsk hygienstandard samt skivat<br />
bröd och attraktiva konsumentförpackningar<br />
<strong>ut</strong>gör konkurrensfördelar.<br />
Utvecklingen i de baltiska länderna var<br />
mycket positiv år <strong>2005</strong>. Tillväxttakten var<br />
över 20 procent. <strong>Fazer</strong> Bageri siktar fortfarande<br />
på en stark tillväxt i Baltikum, vilket<br />
kräver framtida investeringar eftersom den<br />
nuvarande kapaciteten redan är fullt <strong>ut</strong>nyttjad.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageris marknadsandel i Baltikum<br />
är cirka 14 procent.<br />
I Sverige investerade <strong>Fazer</strong> Bageri 50 miljoner<br />
kronor i Lövångers bageri för att höja<br />
produktionskapaciteten för tunnbröd och<br />
öka försäljningen. Också doseringssystemet<br />
i Lidköpings bageri förnyades. I Sverige höll<br />
försäljningsökningen jämna steg med marknaden,<br />
men i Finland minskade <strong>Fazer</strong> Bageris<br />
försäljning i början av året. På hösten<br />
<strong>2005</strong> började försäljningen dock igen öka<br />
tack vare förnyandet av varumärket och lyckade<br />
produktlanseringar.<br />
Ett år av förnyelse och innovationer<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri förnyade sitt konsumentvarumärke<br />
hösten <strong>2005</strong>. <strong>Fazer</strong> Bageris nya läckra<br />
konsumentförpackningar lanserades i<br />
sep tember i Finland, Sverige, Estland och<br />
Lettland.<br />
En viktig <strong>ut</strong>vecklings- och marknadsföringssatsning<br />
är det treåriga rågprogrammet<br />
Ruis by <strong>Fazer</strong>, som inleddes 2004. Programmet<br />
fortsatte och fördjupades under år
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Vi vill vara den bästa<br />
samarbetspartnern<br />
för våra kunder. Detta<br />
för<strong>ut</strong>sätter en djup<br />
förståelse för kundens<br />
affärsverksamhet.”<br />
Markku Numminen, verkställande<br />
direktör, <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
<strong>2005</strong>. Målet för det mångsidiga programmet,<br />
som integrerats i hela affärsverksamheten,<br />
är att ta fram nya rågprodukter, uppmuntra<br />
konsumenterna att äta allt mera<br />
rågbröd samt öka kunskapen om rågens<br />
positiva hälsoeffekter och mångsidiga användningssätt.<br />
Konsumtionen av rågbröd,<br />
som tidigare sjunkit, har nu åter ökat något.<br />
Inom ramen för Ruis by <strong>Fazer</strong> bedriver<br />
<strong>Fazer</strong> ett mångsidigt samarbete med<br />
bl.a. olika organisationer och läroanstalter.<br />
Samarbetspartner är till exempel Helsingfors<br />
stad, skidgymnasiet i Ruka i Finland och<br />
Finlands Hjärtförbund. I programmet ingår<br />
evenemang och information av olika slag<br />
samt forsknings- och <strong>ut</strong>vecklingssamarbete<br />
med forskningsinstit<strong>ut</strong>. I <strong>Fazer</strong> Amicas företagsrestauranger<br />
har <strong>ut</strong>budet av rågbröd<br />
ökats och nya sätt att använda råg presenterats.<br />
Ruis by <strong>Fazer</strong> var mycket synligt också<br />
under VM i friidrott sommaren <strong>2005</strong>.<br />
En viktig råginnovation är <strong>Fazer</strong> Rågfi ber,<br />
<strong>Fazer</strong> Rye Fibre®, som används bl.a. i<br />
<strong>Fazer</strong>s rågtoast (Ruistoast). <strong>Fazer</strong> Rågfi ber<br />
är en ny komponent som <strong>Fazer</strong> Bageri <strong>ut</strong>veck<br />
lat och som baserar sig på malningstekniken.<br />
Den innehåller rågens alla goda<br />
egenskaper i kon centrerad form. Med dess<br />
hjälp kan man kom binera rågens hälsosamma<br />
effekter med t.ex. vetebröd <strong>ut</strong>an att<br />
brödet förlorar sin mjukhet eller sina andra<br />
egenskaper. Ett annat viktigt framsteg i början<br />
av 2006 var EU:s livsmedelsverks till-<br />
stånd att marknadsfö ra rågbröd med växtsteroler.<br />
Det nya funk tionella livsmedlet är<br />
koles terolsänkande.<br />
Internationellt <strong>ut</strong>bytesprogram<br />
för medarbetare<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri har cirka 6 700 anställda, merparten<br />
i Ryssland och Finland. Personal<strong>ut</strong>vecklingen<br />
var ett område som prioriterades<br />
också år <strong>2005</strong>. Under året inleddes ett<br />
internationellt <strong>ut</strong>bytesprogram för medarbetarna.<br />
Dess syfte är att stärka kunnandet<br />
och den gemensamma företagsidentiteten.<br />
Erfarenheterna av detta pilotprogram var<br />
positiva och programmet fortsätter under<br />
år 2006.<br />
Vikten av ett gott ledarskap ökar i och<br />
med tillväxten och internationaliseringen.<br />
Under <strong>2005</strong> arrangerades <strong>ut</strong>bildning i projektledning<br />
både på grundnivå och med inriktning<br />
på internationella projekt. Förmännens<br />
kunnande <strong>ut</strong>vecklades bl.a. i Finland<br />
genom Arbetsministeriets pilotprojekt<br />
HELA, i vilket också andra företag inom<br />
livsmedelsbranschen deltog. Utbildningen<br />
SILMU, som leder till yrkesexamen, erbjöds<br />
per sonalen i samarbete med läroanstalter i<br />
branschen.<br />
År <strong>2005</strong> togs ett målbaserat belöningssystem<br />
för hela personalen i bruk i Finland.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri <strong>2005</strong><br />
På bageriet Zvezdnyj i Moskva tillverkas för<strong>ut</strong>om färskt bröd också frusen deg<br />
och frusen pizza. Bageriet blev en del av <strong>Fazer</strong>-koncernen i maj <strong>2005</strong>.<br />
Grundfi losofi<br />
Kvalitet, smak, färskhet och hälsa<br />
Vision<br />
<strong>Fazer</strong> Bageris vision är att vara det<br />
ledande bageriföretaget på <strong>ut</strong>valda<br />
hemmamarknader.<br />
Ledarskapet mäts inte endast i<br />
marknadsandelar, <strong>ut</strong>an det består av<br />
fl era olika faktorer, såsom kvalitet,<br />
produkt<strong>ut</strong>veckling, service och<br />
ansvarsfull verksamhet.<br />
De viktigaste målsättningarna<br />
• Att <strong>ut</strong>vidga och <strong>ut</strong>veckla<br />
verksamheten i Ryssland<br />
• En lönsam tillväxt inom hela<br />
divisionen<br />
• Organisk tillväxt i Finland<br />
och Sverige<br />
• Att uppnå en visionsenlig position<br />
på hemmamarknaderna<br />
Höjdpunkterna under <strong>2005</strong><br />
• Framgången på den ryska marknaden<br />
i S:t Petersburg och Moskva<br />
• Förvärvet av Zvezdnyj-bageriet<br />
• God tillväxt i Baltikum<br />
• Försäljningen började öka på<br />
hösten i Finland<br />
• Investeringarna i Sverige<br />
• Teknologicentret i Lahtis<br />
blev färdigt<br />
• Personalens arbetstillfredställelse<br />
ökade och arbetsklimatet förbättrades<br />
25
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
En nj<strong>ut</strong>ning<br />
i vardagen<br />
Individualism och valfrihet är dagens trender. Var och en<br />
har sitt eget sätt att skämma bort sig själv. Det vanligaste<br />
är kanske att äta något smått och gott. Bland lösgodis<br />
har var och en sin favorit; syrlig fruktsmak, salt salmiak<br />
eller fyllig choklad. Godis kan ge vardagen en guldkant.<br />
Text Anni Lintula och Kirsi Poikolainen Foto Milka Alanen<br />
Godis är inte något nytt som<br />
upptäckts under de senaste<br />
tjugo åren. Redan grottmänniskorna<br />
märkte för tusentals år sedan<br />
att sött var gott, och tillfredsställde<br />
sitt sug efter socker genom<br />
att skrapa honung ur bikupor. Under<br />
antiken tillverkade egyptier, araber<br />
och kineser sötsaker genom att rulla<br />
frukt och nötter i honung. Samma<br />
typ av godis fi nns att få i Medelhavsområdet<br />
än idag.<br />
Även om det är skadligt att äta för<br />
mycket sött, har man genom tiderna<br />
också känt till den hälsofrämjande<br />
verkan vissa sötsaker har. Exempelvis<br />
kan man göra krämer och pastor<br />
av lakrits för att behandla <strong>ut</strong>slag och<br />
t.o.m. brännskador. Denna svarta<br />
sötsak är också en effektiv hostmedicin,<br />
eftersom den löser upp slem genom<br />
att stimulera slemhinnorna.<br />
Indianerna i Sydamerika kände till<br />
kakaobönans och chokladdryckens<br />
krafter. Mörk choklad anses numera<br />
igen vara hälsosam. Den innehåller<br />
fl avonoider, som enligt forskningen<br />
höjer mängden gott kolesterol i blodet<br />
och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.<br />
Man kan till exempel försöka<br />
minska risken för hjärtinfarkt<br />
genom att äta några bitar mörk chok-<br />
lad varje dag. Chokladen påverkar<br />
också humöret positivt, eftersom den<br />
mörka chokladen innehåller uppiggande<br />
koffein. Dess<strong>ut</strong>om visar forskning<br />
att choklad påverkar serotoninhalten<br />
och därmed har en gynnsam<br />
effekt på humöret.<br />
Godis har också inspirerat till<br />
konstverk. Till exempel popkonstnären<br />
Andy Warhol var en passionerad<br />
godisätare. Warhols första minnen av<br />
godis hörde samman med barndomen,<br />
då hans mamma belönade sin<br />
son för varje sida han färglagt i sin<br />
ritbok med choklad. Då han var vuxen<br />
begränsade sig hans godisbegär<br />
inte längre till en chokladkaka om<br />
dagen. Han kunde leva i veckor på<br />
bara sötsaker och äta t.o.m. en hel<br />
tårta på en gång. Warhol tycks dock<br />
inte ha noterat en sak: näm ligen att<br />
man bör äta också godis mång sidigt,<br />
och pröva på olika smaker.<br />
Smaken varierar<br />
Att människan av naturen tycker<br />
om sött är en sak som förenar oss<br />
alla, men däremot är vi vana vid olika<br />
smaker. Medan äldre människor<br />
gärna äter choklad tycker ungdomar<br />
om de mest konstiga typer av godis.<br />
Bland lösgodis fi nns något för envar.<br />
27
Lösgodis med<br />
sina många olika<br />
smaker, färger,<br />
dofter och roliga<br />
namn lockar oss<br />
att plocka ihop<br />
en godispåse<br />
som passar vårt<br />
humör just då.<br />
Och bäst av allt,<br />
lösgodis kan man<br />
äta nästan var<br />
som helst.<br />
Varför lösgodis?<br />
1. Man kan välja just den typ av<br />
godis man själv gillar bäst.<br />
2. Man kan köpa precis så mycket<br />
som man vill ha just då.<br />
3. Man kan pröva fl era olika smaker.<br />
4. När man går på bio behöver man<br />
inte köpa samma godis som sin<br />
kompis: Vardera kan välja en påse<br />
med sitt eget favoritgodis.<br />
28<br />
Godis kan man äta när och var<br />
som helst, tillsammans eller ensam,<br />
både i glädje och i sorg.<br />
Bland annat nordbor och britter<br />
är svaga för godis. I Italien och<br />
Spanien är konsumtionen däremot<br />
betydligt mindre. I regel kan man<br />
säga att ju längre söder<strong>ut</strong> i Europa<br />
man bor, des to mindre godis äter<br />
man. Men inte heller sydeuropéerna<br />
tackar nej till socker. I de varma<br />
länderna lindrar man i stället suget<br />
efter sött med glass eller bakverk.<br />
Också i Finland påverkar vädret<br />
godiskonsumtionen: Ju regnigare<br />
sommar, desto mera sött går det åt.<br />
Även om människor tycker om<br />
socker överallt i världen, varierar<br />
smakvanorna från ett land till<br />
ett annat. I Finland äter man ofta<br />
svart lakrits eller salt salmiak medan<br />
man i England hellre äter choklad<br />
som smälter i munnen.<br />
Lösgodis, tack!<br />
Lösgodis med sina många olika smaker,<br />
färger, dofter och roliga namn<br />
lockar oss att plocka ihop en godispåse<br />
som passar vårt humör just<br />
då. Och bäst av allt, lösgodis kan<br />
man äta nästan var som helst. Som<br />
när det gäller all nj<strong>ut</strong>ning är lagom<br />
bäst också i godisätandet. Allra bäst<br />
smakar den första favoritbitens söta<br />
eller syrliga smak på tungan.<br />
Lösgodiset har långa traditioner<br />
särskilt i Sverige. Nästan alla fi nländare<br />
och svenskar kommer säkert<br />
ihåg barndomens godispåsar, som<br />
man efter mycket funderande fyllde<br />
med de godisbitar man gillade bäst.<br />
Under de senaste tio åren har lösgodiskulturen<br />
fått fäste också i<br />
Norge och England.<br />
Det är friheten att välja själv som<br />
tilltalar oss. I Sverige går hela familjen<br />
till affären, så att varje familjemedlem<br />
själv kan välja sitt godis. Då<br />
behöver man ju inte kivas om vilket<br />
godis man ska köpa och vilket man<br />
ska låta bli. Vuxna och barn har ofta<br />
olika smak: När vuxna köper choklad<br />
vill ungdomar och tonåringar pröva<br />
nya och speciella smaker, allt från<br />
surt kolagodis till stark lakrits. Fördelen<br />
med lösgodis är också att köparen<br />
själv får välja hur mycket han eller<br />
hon vill ha.<br />
Vad är det då som gör godis så ljuvligt<br />
att det avnj<strong>ut</strong>s överallt? Åtminstone<br />
de många olika smakerna. Sura<br />
godisbitar sticker skönt på tungan,<br />
salta pastiller kan vi inte få nog av,<br />
och starka pastiller smakar bäst efter<br />
sött skumgodis. Segt fruktgodis är<br />
<strong>ut</strong>manande att tugga på, och pastillerna<br />
ger en fräsch smak i munnen.<br />
Dragéer är lika överraskande varje<br />
gång vi biter dem itu och känner den<br />
syrliga smaken kittla på tungan.<br />
Och sedan är det alla de konstiga<br />
namnen. Det fi nns Sura fötter, Knattar<br />
och Mojänger. Ibland är det<br />
omöjligt att hitta någon förklaring<br />
till namnen, medan andra är lätta<br />
att förstå, t.ex. Stekta ägg ser <strong>ut</strong> att<br />
komma direkt från frukostbordet.<br />
Godis kan man äta när och var<br />
som helst. Det är roligt att avsl<strong>ut</strong>a arbetsdagen<br />
med att köpa en påse lösgodis<br />
som man sedan nj<strong>ut</strong>er av i bussen<br />
på vägen hem. Det är lätta re att<br />
gå <strong>ut</strong> med hunden i hällregnet om<br />
man vet att man kan köpa en på se<br />
godis på vägen. En bra bok och lite<br />
godis är också en oemotståndlig kombination<br />
och att gå på bio <strong>ut</strong>an godis<br />
är som ett nöjesfält <strong>ut</strong>an attrak tioner.
30<br />
Godistårta<br />
ca 20 personer<br />
Botten<br />
6 ägg<br />
200 g socker<br />
75 g potatismjöl<br />
60 g vetemjöl<br />
1 tsk bakpulver<br />
smör, skorpsmulor<br />
Vispa ägg och socker till ett ljust skum.<br />
Blanda de torra ingredienserna och sikta<br />
ner blandningen i ägg-sockerskummet. Rör<br />
smeten jämn t.ex. med en gummispatel.<br />
Häll smeten i en smord och bröad form,<br />
ca 26 cm i diameter, och grädda i 175 grader<br />
varm ugn ca 30 - 40 min<strong>ut</strong>er. Låt kakan<br />
svalna och dela den i 3 - 4 bottnar.<br />
Fyllning<br />
400 g jordgubbar<br />
100 g socker<br />
4 dl vispgrädde<br />
4 st gelatinblad<br />
jordgubbssylt<br />
citrondricka<br />
vispgrädde enligt smak<br />
lösgodis<br />
Mosa jordgubbarna med sockret i mixer.<br />
Blötlägg gelatinbladen, smält dem försiktigt<br />
i en skvätt vatten t.ex. i mikrovågsugn och<br />
rör ner i jordgubbsmoset.<br />
Vispa grädden till mjukt skum och blanda<br />
försiktigt ner den. Fukta tårtbottnarna<br />
med citrondricka och bred jordgubbssylt<br />
på dem. Tillsätt fyllningen och lägg ihop<br />
tårtan. Låt vila i kylskåp minst 4 timmar.<br />
Garnera tårtan med vispad grädde och<br />
dekorera med godis.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
För Candyking var <strong>2005</strong><br />
ett genombrottsår.<br />
Omsättningen ökade till<br />
115 miljoner euro, trots<br />
att godiskonsumtionen<br />
minskade på den viktiga<br />
svenska marknaden.<br />
Candyking lyckades också<br />
med nykundanskaffningen<br />
i Storbritannien.<br />
Tillväxt och nya<br />
distrib<strong>ut</strong>ionskanaler<br />
Candyking är idag Nordens ledande lösgodisleverantör<br />
och den fjärde största<br />
konfektyrleverantören. Candykings affärsidé<br />
är att tillhandahålla ett komplett koncept<br />
med displaylösningar, underhåll och<br />
ett omfattan de sortiment. Candyking gör<br />
det möjligt för b<strong>ut</strong>ikerna att <strong>ut</strong>öka det<br />
egna sortimentet med ett produkturval<br />
och ett koncept som lockar kunder.<br />
Utöver hög kvalitet och service bygger<br />
Candykings framgångsrecept på effektiv<br />
logistik, ett sortiment som lätt kan anpassas<br />
till marknaden och ett avancerat uppföljningssystem<br />
för försäljningen. Alla dessa<br />
faktorer samverkar till att hålla priserna<br />
konkurrenskraftiga. Även marknadsföringsstödet<br />
ger kunderna, det vill säga b<strong>ut</strong>ikerna,<br />
en konkurrensfördel.<br />
Candyking kan först och främst erbjuda<br />
valfrihet – konsumenten kan själv välja<br />
godissorter och mängd. Affärskonceptet<br />
är väl anpassat till en livsstil där individualitet<br />
och valfrihet är nyckelorden. Candyking<br />
riktar in sig på ställen där impulsköp ofta<br />
görs. Bland Candykings kunder fi nns livsmedelsb<strong>ut</strong>iker,<br />
biografer, kiosker och bensinstationer.<br />
Flexibilitet ger styrka<br />
Candyking har fl era underleverantörer och<br />
kan därmed reagera på och anpassa sig till<br />
växlande behov och trender – fenomen<br />
som kännetecknar branschen. Detta gör<br />
Candyking <strong>2005</strong><br />
organisationen kostnadseffek tiv och ökar<br />
leveranssäkerheten.<br />
För underleverantörerna erbjuder<br />
Candyking framför allt leveransmöjligheter<br />
till fl era länder via ett kvalitetssäkert koncept.<br />
Candyking har också ett nära sam -<br />
arbete med fl era tillverkare när det gäller<br />
fram ställningen av nya produkter.<br />
Candyking erbjuder ca 400 produkter<br />
från ca 30 olika tillverkare. Bland samarbetspartnerna<br />
fi nns fl era ledande konfektyrvarumärken.<br />
Av Candykings <strong>ut</strong>bud tillver<br />
kas 10 procent exklusivt för Candykings<br />
räk ning. I distrib<strong>ut</strong>ionsnätverket ingår<br />
över 7 000 försäljningsställen. Under <strong>2005</strong><br />
sålde Candyking 80 miljoner godispåsar,<br />
totalt 29 miljoner kilo godis.<br />
Candykings hemmamarknad är de<br />
nordiska länderna och Storbritannien.<br />
Baltikum och de centraleuropeiska länder<br />
na är ock så intressanta marknader,<br />
eftersom kon sumtionsvanorna där liknar<br />
dem i Nor den.<br />
Verksamhetens fokus kan skifta inom<br />
det <strong>ut</strong>valda marknadsområdet, beroende<br />
på var den största tillväxtpotentialen fi nns<br />
och var konkurrenssituationen ger Candyking<br />
möjlighet till en lönsam tillväxt.<br />
Ett år av tillväxt och genombrott<br />
Candyking bytte fokus under <strong>2005</strong>, från<br />
att fi nslipa strategin och öka lönsamheten<br />
till att satsa på tillväxt och expansion.<br />
31
Omsättning per land<br />
32<br />
Omsättning 115 M€<br />
M€<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
2003 2004 <strong>2005</strong><br />
119 115 115<br />
Sverige 50 %<br />
Norge 23 %<br />
Finland 16 %<br />
Storbritannien 11 %<br />
Personal 31.12.<strong>2005</strong><br />
totalt 705<br />
Candykings koncept och sortiment är väl anpassat till dagens livsstil där individualism och valfrihet är<br />
viktiga faktorer.<br />
Under <strong>2005</strong> gjordes fl era stora genombrott.Trots<br />
det svåra marknadsläget lyckades<br />
Candyking öka försäljningen.<br />
I Sverige, som är Candykings största<br />
mark nad, sjönk godiskonsumtionen för<br />
tred je året i rad. Trots detta lyckades<br />
Candy king öka sin marknadsandel och <strong>ut</strong>öka<br />
sin kundbas märkbart. I Finland steg<br />
godiskonsumtionen något och Candyking<br />
ökade sin försäljning.<br />
Den svenska lösgodismarknaden är<br />
klart Nordens största. En tredjedel av allt<br />
godis som säljs i Sverige är lösgodis, jämfört<br />
med 17 procent i Norge och 13<br />
procent i Finland. Candykings marknadsandel<br />
i lösgodisbranschen är 40 procent<br />
i Sve rige respektive 60 procent i Norge<br />
och Finland.<br />
Candyking har redan en betydande<br />
mark nadsandel på den nordiska marknaden,<br />
särskilt då det gäller stora livsmedelskedjor.<br />
Nya tillväxtområden för Candyking<br />
blir nu bensinstationer, kiosker och mindre<br />
närb<strong>ut</strong>iker, det vill säga försäljningsställen<br />
som var tidigt <strong>ut</strong>e med lösgodis. För detta<br />
syfte har ett nytt mindre försäljningsställ<br />
tagits fram. Att tillhandahålla bästa möjliga<br />
urval på ett litet <strong>ut</strong>rymme är en ännu<br />
större <strong>ut</strong>maning jämfört med i en stor<br />
b<strong>ut</strong>ik. Candykings gedigna erfarenhet står<br />
som garanti för lönsamhet även i små <strong>ut</strong>rymmen<br />
och möjliggör därmed erövrandet<br />
av nya distrib<strong>ut</strong>ionskanaler.<br />
Framtiden i Storbritannien<br />
I Storbritannien <strong>ut</strong>görs endast 5 procent<br />
av den totala konfektyrförsäljningen av lösgodis.<br />
Candykings andel av den brittiska lösgodismarknaden<br />
uppgår till ca 30 procent<br />
och därmed är Candyking redan den största<br />
lösgodisleverantören och har en överlägsen<br />
marknadsställning då det gäller att<br />
erbju da lösgodis i biografer. Storbritannien<br />
är fort farande en intressant marknad för<br />
Candyking. De gjorda insatserna förväntas<br />
ge resultat som förbättrar lönsamheten.<br />
Candyking har länge arbetat på att etablera<br />
sitt koncept i Storbritannien. Något av<br />
ett genombrott kom hösten <strong>2005</strong>, då fl era<br />
viktiga partneravtal träffades. Därmed har<br />
Candyking ytterligare stärkt sin ställning på<br />
en konsumentdriven marknad som förväntas<br />
växa allt mer under de närmaste åren.<br />
Smidigare administration<br />
av leveranskedjan<br />
Under <strong>2005</strong> effektiviserades Candykings<br />
leve ranskedja ytterligare, med målet att förenkla<br />
administrationen och skära ner kostnaderna.<br />
Som en del i detta arbete optimerades<br />
inköpsprocessen genom en ökad koncentration<br />
av inköpen. Logistiken förbättrades<br />
genom att effektivare <strong>ut</strong>nyttja befi ntliga<br />
resurser.<br />
Effektiviseringsarbetet fortsätter under<br />
år 2006 och kommer att vara till nytta både<br />
för kunder och konsumenter. Besparing arna
”<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Grunden för Candykings<br />
verksamhet är valfrihet,<br />
både för handeln och<br />
konsumenterna.”<br />
Mika Olenius, verkställande direktör,<br />
Candyking<br />
möjliggör en <strong>ut</strong>veckling av godissortimentet,<br />
för att göra <strong>ut</strong>budet ännu bredare och bättre.<br />
Ett exempel på detta är de nya chokladprodukter<br />
som lanseras under våren 2006,<br />
och som <strong>ut</strong>vecklats i linje med marknadstrenderna.<br />
Som en del i effektiviseringen av logistiken<br />
kommer Candyking gradvis att ersätta<br />
de gamla transportförpackningarna av plast<br />
med nya av kartong. Den nya förpackningen<br />
är billigare, lättare att stapla på pall och<br />
dess<strong>ut</strong>om ett miljövänligt, återvinningsbart<br />
alternativ. Utvecklingen av den nya förpackningen<br />
inleddes under år 2004 och ibruktagandet<br />
kommer att fortlöpa i samarbete<br />
med kunderna.<br />
I sl<strong>ut</strong>et av år <strong>2005</strong> hade Candyking ca<br />
700 anställda. Försäljningen är säsongsbetonad,<br />
vilket bland annat märks som en ökad<br />
efterfrågan vid påsken, den absol<strong>ut</strong> största<br />
godissäsongen. Candyking har både fast anställda<br />
och timanställda medarbetare, vilket<br />
innebär <strong>ut</strong>maningar både för personalen<br />
och för personalfunktionen.<br />
Ambitiösa målsättningar<br />
Candykings ambitiösa målsättning är att öka<br />
omsättningen med 50 procent inom tre år.<br />
Ett sådant tillväxtmål innebär att Candyking<br />
skulle gå från en fjärdeplats till att bli<br />
Nordens tredje största godisleverantör.<br />
Candyking förväntas även expandera stort i<br />
Storbritannien.<br />
Utöver tillväxten vill Candyking erbjuda<br />
handeln och konsumenterna förbättrad<br />
service. För att bibehålla konkurrenskraften<br />
krävs ett kontinuerligt <strong>ut</strong>vecklingsarbete där<br />
både de egna och samarbetspartnernas<br />
verksamhetsmetoder effektiviseras.<br />
Candyking <strong>2005</strong><br />
Candyking sålde 80 miljoner godispåsar år <strong>2005</strong>.<br />
Grundfi losofi<br />
Valfrihet<br />
Vision<br />
Candykings vision är att vara<br />
norra Europas största<br />
lösgodisleverantör.<br />
De viktigaste målen<br />
• 50 % högre omsättning<br />
inom tre år<br />
• Att bli Nordens tredje<br />
största godisleverantör<br />
• Lönsam tillväxt, i synnerhet<br />
i Storbritannien<br />
• Nya distrib<strong>ut</strong>ionskanaler<br />
och effektivare leveranskedja<br />
Höjdpunkterna under <strong>2005</strong><br />
• 4 % ökad omsättning under<br />
<strong>ut</strong>manande förhållanden*<br />
• Viktiga partneravtal i Storbritannien<br />
• Marknadsandelen i Sverige stärktes<br />
• Nya distrib<strong>ut</strong>ionskanaler<br />
i Norge och Finland<br />
* jämförbar tillväxt, siffrorna för<br />
Danmark 2004 ingår ej<br />
33
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Pudersnö och rågbröd<br />
På gymnasiet i Ruka pluggar framtidens skidelit<br />
Skidgymnasiet i Ruka startades 1995 i Kuusamo, Finland,<br />
med målsättningen att hjälpa lovande unga <strong>ut</strong>försåkare<br />
att <strong>ut</strong>vecklas och växa. Skidgymnasiets verksamhet<br />
baserar sig på samarbete mellan Kuusamo stad,<br />
fi nska skidförbundet och Rukakeskus Oy.<br />
Text Saskia Salomaa Foto Jukka Rapo<br />
På skidgymnasiet i Ruka kan<br />
ungdomarna få expert coaching<br />
och åka på träningsläger till<br />
Centraleuropa samtidigt som de får<br />
en gymnasie<strong>ut</strong>bildning i Finland.<br />
Den mest kända <strong>ut</strong>examinerade eleven<br />
är troligen elitåkaren Kalle Palander,<br />
vars far arbetar på skolan som<br />
tränare. Jouni Ruoppa, ordförande<br />
för skolans föräldraförening, berättar<br />
att endast motiverade ungdomar får<br />
en plats på skolan. Det räcker inte<br />
med föräldrarnas intresse.<br />
Tia-Maria Romar som tar studenten<br />
i år tävlar i slalom och storslalom.<br />
För henne var skidgymnasiet en för<strong>ut</strong>sättning<br />
för att <strong>ut</strong>vecklas eftersom<br />
backarna kring hemstaden Vasa inte<br />
längre bjöd på några <strong>ut</strong>maningar.<br />
Tia-Maria har hållit på med <strong>ut</strong>försåkning<br />
sedan hon var tre, och vid tio<br />
års ålder började hon tävla. Att fl ytta<br />
hemifrån efter nionde klassen blev<br />
inte något jättekliv eftersom hon redan<br />
kände fl era blivande skolkamrater<br />
från “team 9”, ett särskilt förberedande<br />
prog ram för skidgymnasiet.<br />
Som medlem i team 9 bor man hemma,<br />
men åker på läger med andra<br />
unga skidåkare. Därmed blir övergången<br />
till skid gymnasiet mjuk då<br />
man redan är bekant med de andra<br />
eleverna och skolan.<br />
Även Petteri Kantola och Jessica<br />
Honkonen började i team 9. Petteri<br />
kommer från Kuusamo och eftersom<br />
han pumpat puder i backarna sedan<br />
han var fyra kändes skolan i Ruka<br />
som ett naturligt val. Jessica kommer<br />
från Esbo och sökte sig till skolan<br />
för att få möjlighet att på allvar<br />
satsa på sin älsklingsgren. Tia-Maria,<br />
Petteri och Jessica är alla överens<br />
om skolans förträffl ighet. “Här fi nns<br />
de bästa för<strong>ut</strong>sättningarna i hela<br />
Finland”, säger Jessica.<br />
Långväga elever inkvarteras under<br />
terminerna på skolans elevhem. Att<br />
bo tillsammans med många andra på<br />
ett elevhem kräver kompromisser,<br />
menar Jouni Ruoppa, och berömmer<br />
eleverna för deras goda laganda. Tia-<br />
Maria säger att hon har fått fl era fi na<br />
kompisar på skolan, just tack vare<br />
att de tillbringar en stor del av tiden<br />
tillsammans.<br />
Ungdomarna är eniga om att det<br />
kan vara svårt att hinna med både<br />
skolarbete och skidåkning och att det<br />
kräver disciplin. Träningsläger och<br />
den frånvaro de medför innebär att<br />
självständiga studier får en stor betydelse.<br />
Jouni Ruoppa betonar hur viktigt<br />
det är att eleverna också är motiverade<br />
för studierna så att de inte<br />
går miste om kunskaper som behövs<br />
längre fram i livet.<br />
<strong>Fazer</strong> är skolans samarbetspartner,<br />
något som många elever tycker<br />
har varit till stor nytta. Som ett led i<br />
samarbetet håller <strong>Fazer</strong> bland annat<br />
eleverna med färskt rågbröd. Dess<strong>ut</strong>om<br />
har eleverna erbjudits kostrådgivning,<br />
som är inriktad på elitidrottares<br />
speciella behov. Vettiga kostvanor<br />
påverkar orken, och detta är något<br />
som Jouni försöker förmedla till<br />
eleverna i både teorin och praktiken.<br />
Eleverna är vana vid att äta rågbröd<br />
och brukar även ta med det när de<br />
ska <strong>ut</strong> och resa. “Om <strong>Fazer</strong>s rågbröd<br />
tar sl<strong>ut</strong>, t.ex. på ett läger, blir det alltid<br />
ett him la liv”, säger Jouni med ett<br />
skratt.<br />
Ruis Rules<br />
Tolv orsaker att äta rågbröd:<br />
1. Doftar och smakar gott<br />
2. Bidrar till att hålla vikten<br />
under kontroll<br />
3. Ger bättre mättnadskänsla<br />
4. Ger energi<br />
5. Håller blodsockret på en jämn nivå<br />
6. Håller tänder och tandkött i gott skick<br />
7. Förbättrar magens verksamhet<br />
8. Hjälper till att sänka kolesterolet<br />
9. Förhindrar typ-2 diabetes<br />
10. Rengör och sköter om tarmkanalen<br />
11. Skyddar hjärtat<br />
12. Minskar risken för cancer<br />
35
För <strong>Fazer</strong>s personal<br />
har ansvarskänsla, med<br />
företagets gemensamma<br />
värderingar som grund,<br />
alltid varit en naturlig<br />
del av företagskulturen.<br />
Företagets framgång<br />
för<strong>ut</strong>sätter ansvarskänsla<br />
med såväl ekonomiska,<br />
sociala som miljömässiga<br />
förtecken.<br />
36<br />
Ansvar en del av<br />
företagskulturen<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen har sedan företaget grundades<br />
kombinerat ansvar för miljö, natur<br />
och kvalitet med den dagliga affärsverksamheten.<br />
Denna tradition har bevarats och <strong>ut</strong>vecklats<br />
i takt med tiden. <strong>Fazer</strong> vill vara ett<br />
föredömligt företag i miljöhänseende genom<br />
att leva upp till såväl kundernas, konsumenternas<br />
som samhällets förväntningar<br />
både när det gäller produkter och tjänster.<br />
Möjligast liten miljöbelastning<br />
I syfte att minimera miljöbelastningen <strong>ut</strong>vecklar<br />
<strong>Fazer</strong> kontinuerligt sina arbetsmetoder.<br />
I produktionen används rena, högklassiga<br />
och spårbara råvaror. Målet är att i mån<br />
av möjlighet fortsatt minska användningen<br />
av vatten och energi. Miljöbelastningen<br />
minskas även genom att renodla inköpsverksamheten<br />
och genom att gynna samtransporter.<br />
I fråga om förpackningar <strong>ut</strong>gör<br />
övergången från plast till kartong ett av<br />
miljöprojekten. Under år <strong>2005</strong> har Candyking<br />
<strong>ut</strong>vecklat en ny transportförpackning<br />
av papp, som skall ersätta de tidigare plastförpackningarna.<br />
Den nya förpackningen<br />
är, för<strong>ut</strong>om mera miljövänlig än sin föregångare,<br />
förmånligare och mera lämpad för<br />
transport på pall.<br />
Under certifi eringsauditionen som Det<br />
Norske Veritas <strong>ut</strong>förde <strong>2005</strong> <strong>ut</strong>vidgade<br />
<strong>Fazer</strong> Amica sin certifi ering gällande de internationella<br />
ISO 9001 och ISO 14001<br />
-standarderna. Nu täcker certifi eringen hela<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas verksamhet i Finland, med alla<br />
dess restauranger. Koncernen har en miljö-<br />
politik och <strong>Fazer</strong> Bageri ett eget miljösystem.<br />
De fi nska bageriernas miljörapport<br />
fi nns bl.a. på <strong>Fazer</strong>s internetsidor. <strong>Fazer</strong><br />
Bageri i Sverige har ISO 14001- och ISO<br />
9001-certifi kat. Candyking ägnar ISO-certifi<br />
eringen speciell uppmärksamhet vid valet<br />
av samarbetspartners. Alla <strong>Fazer</strong>-koncernens<br />
samarbetspartners för<strong>ut</strong>sätts ha samma<br />
förhållningssätt i miljöfrågor.<br />
Näringsfrågor viktiga<br />
i produkt<strong>ut</strong>vecklingen<br />
<strong>Fazer</strong> erbjuder smakupplevelser: måltider,<br />
bageriprodukter och konfektyr. Vad och<br />
hur mycket människor äter har en stor betydelse<br />
för hälsan. <strong>Fazer</strong> vill bära sin del av<br />
ansvaret och har fastslagit en koncerngemensam<br />
näringspolitik. Företaget beaktar<br />
näringsfrågor i produkt<strong>ut</strong>vecklingen, vid val<br />
av råvaror och processer samt i kommunikationen<br />
och marknadsföringen. Genom att<br />
följa med forskningen och aktivt delta i olika<br />
undersökningar uppdaterar och <strong>ut</strong>vecklar<br />
vi vårt kunnande i näringsfrågor.<br />
Ett bra exempel på ovanstående är det<br />
treåriga rågprogrammet Ruis by <strong>Fazer</strong>, som<br />
år <strong>2005</strong> gick in på sitt andra år. <strong>Fazer</strong>-koncernen<br />
vill vara föregångare i forskningen<br />
gällande rågens hälsoeffekter och främja<br />
den dagliga konsumtionen av rågbröd. Målet<br />
för programmet är att uppmuntra konsumenterna<br />
att äta mera rågbröd och att<br />
öka insikterna om rågens näringseffekter<br />
bland dem som har ett aktivt intresse för<br />
hälsofrämjandet. Under år <strong>2005</strong> bakades
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
<strong>Fazer</strong>s rågkunnande bl.a. in i den nya rågtoasten<br />
(Ruistoast). <strong>Fazer</strong> Amica har aktivt<br />
tagit del i Ruis by <strong>Fazer</strong>-programmet, och<br />
under <strong>2005</strong> syntes resultatet som en ökning<br />
i rågbrödskonsumtionen i deras restauranger.<br />
Även den totala konsumtionen<br />
av råg har ökat i Finland under året.<br />
Aktiv dialog med intressegrupper<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen lägger stor vikt vid goda<br />
relationer med intressegrupperna. Företaget<br />
satsar på lokal verksamhet samt en aktiv<br />
dialog med både kunder och konsumenter.<br />
Koncernen har traditionellt haft ett omfattande<br />
expertsamarbete inom forskningsverksamhet<br />
och hälsofrämjande arbete.<br />
En stor satsning under år <strong>2005</strong> var<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas samarbete med organisationen<br />
för världsmästerskapstävlingarna i friidrott<br />
i Helsingfors i augusti <strong>2005</strong>. Den krävande<br />
uppgiften var att servera sammanlagt<br />
100 000 luncher, mellanmål och middagar<br />
åt publik, företagsgäster och press. I samband<br />
med tävlingarna lanserades även den<br />
nya, gemensamma företagsidentiteten samt<br />
det förnyade <strong>Fazer</strong>-varumärket.<br />
Koncernen har slagit fast en sponsoreringsstrategi,<br />
där det defi nieras varför, vad<br />
och hur <strong>Fazer</strong> sponsorerar. Sponsoreringen<br />
skall stöda <strong>Fazer</strong>s identitet, image och varumärke<br />
och stärka samarbetet med olika<br />
intressegrupper. Målsättningen är att stöda<br />
divisionernas affärsverksamhet. Under<br />
år <strong>2005</strong> sponsorerade <strong>Fazer</strong>-koncernen<br />
en mångfald evenemang och projekt. Som<br />
exem pel kan för<strong>ut</strong>om VM-tävlingarna i fri -<br />
idrott nämnas understöd till olika ungdomsprojekt,<br />
bl.a. leverans av rågbröd till skidgymnasiet<br />
i Ruka i Finland inom ramen för<br />
Ruis by <strong>Fazer</strong>-programmet. Bröd till lekparkerna-projektet<br />
som riktar sig till barn under<br />
skolåldern fortsatte i samarbete med<br />
lekpar kerna i Helsingfors.<br />
<strong>Fazer</strong> ger även regelbundet ekonomiskt<br />
stöd till olika välgörenhetsorganisationer.<br />
I Sve rige stöder Karamellkungen bl.a. stiftelsen<br />
för Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
och <strong>Fazer</strong> Amica bidrog till Rädda Barnen<br />
under år <strong>2005</strong>.<br />
Företagsansvar<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen vill ha en aktiv och synlig<br />
roll i samhället, och bära sin del av ansvaret<br />
i samhällsfrågor. Un der år <strong>2005</strong> inledde<br />
koncernen ett före tagsansvarsprojekt vars<br />
mål är att hållbart <strong>ut</strong>veckla och systematisera<br />
<strong>Fazer</strong>s företagsansvar. Målsättningen<br />
är, för<strong>ut</strong>om att defi nie ra och <strong>ut</strong>veckla företagets<br />
ansvar gentemot intressegrupperna,<br />
att uppnå konkurrensfördelar genom bättre<br />
stöd för affärsverksamheten. Projektet,<br />
som är uppdelat i ekonomiskt, socialt och<br />
miljöansvar, omfattar nuläges- och behovsanalys,<br />
processbeskrivning, implementering<br />
och kommunika tion. Projektet, som genomförs<br />
i Fin land, sl<strong>ut</strong> förs under 2006 varefter<br />
företagsansvaret kommer att ingå i divisionernas<br />
operativa verksamhet och så småningom<br />
även implementeras i de övriga<br />
verksamhetsländer na.<br />
Företagsansvar<br />
<strong>Fazer</strong> samarbetar med lekparkerna<br />
i Helsingfors och bjuder barn på gott bröd.<br />
37
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
<strong>Fazer</strong>-koncernens tre<br />
divisioner, <strong>Fazer</strong> Amica,<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri och<br />
Candyking, har under<br />
år <strong>2005</strong> fortsatt att<br />
<strong>ut</strong>veckla sitt samarbete<br />
i syfte att uppnå<br />
synergieffekter och<br />
förenhetliga koncernen.<br />
Mera samarbete<br />
och <strong>ut</strong>veckling<br />
enligt strategin<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernens mission är smakupplevelser.<br />
Företaget vill erbjuda kunderna oförglömliga<br />
smakupplevelser, med produkter<br />
och tjänster som smakar gott, doftar gott,<br />
ser goda <strong>ut</strong> och t.o.m. låter gott. En viktig<br />
del av upplevelsen är också hur och i vilken<br />
miljö produkterna läggs fram och serveras.<br />
Missionen är gemensam för hela koncernen.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica erbjuder måltider, <strong>Fazer</strong><br />
Bageri bageriprodukter och Candyking godis<br />
med målsättningen att alltid överträffa<br />
kundens förväntningar.<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernens gemensamma värderingar<br />
är kunden i fokus, <strong>ut</strong>märkt kvalitet<br />
och samarbete. Kundernas behov är <strong>ut</strong>gångspunkten<br />
för verksamheten. Vi strävar<br />
efter <strong>ut</strong>märkt kvalitet i allt vi gör, gällande<br />
såväl produkter som tjänster. Vårt sätt att<br />
arbeta bygger på samarbete.<br />
Koncernens vision är att vara det ledande<br />
måltids- och serviceföretaget på defi -<br />
nierade marknader. Divisionerna har därtill<br />
defi nierat egna visioner där den koncerngemensamma<br />
visionen fördjupats. För att<br />
nå målet har en strategisk agenda, med delområdena<br />
tillväxt, företagsidentitet, organisation<br />
och kompetens samt operativ effektivitet,<br />
lagts upp.<br />
Stark tillväxt som målsättning<br />
<strong>Fazer</strong> strävar efter geografi sk tillväxt, såväl<br />
organisk som genom företagsköp, i Norden,<br />
Baltikum och Ryssland. Tillväxten omfattar<br />
även nya servicekoncept, produkter<br />
och produktgrupper. Det geografi skt mest<br />
intressanta tillväxtområdet är Ryssland, där<br />
företaget under <strong>2005</strong> <strong>ut</strong>vidgade verksamheten<br />
till Moskva i och med köpet av bage-<br />
Strategi och samarbete<br />
riet Zvezdnyj. Även på de redan etablerade<br />
marknaderna fi nns fortsättningsvis stora tillväxtmöjligheter.<br />
Gemensam företagsidentitet<br />
och ett starkt varumärke<br />
<strong>Fazer</strong>-varumärket är ett av de högst värderade<br />
varumärkena i Finland och är välbekant<br />
också på närområdena. Koncernen<br />
ämnar <strong>ut</strong>nyttja det starka varumärket ännu<br />
bättre, såväl på företags- som service- och<br />
produktnivå.<br />
Under år <strong>2005</strong> fördjupades den gemensamma<br />
företagskulturen, med värderingarna<br />
som grund för verksamheten. Den nya,<br />
gemensamma företagsidentiteten innebär<br />
att koncernens divisioner uppträder som<br />
en helhet med en gemensam visuell identitet,<br />
en enhetlig namnstruktur och ett intensifi<br />
erat samarbete. De gemensamma<br />
processerna omfattar bl.a. kommunikation,<br />
ekonomi, juridik, inköp, informationsteknologi<br />
och personalfunktion.<br />
Den nya varumärkesstrategin lanserades<br />
i samband med VM i friidrott i Helsingfors<br />
sommaren <strong>2005</strong>. Under tävlingarna presenterades<br />
det förnyade <strong>Fazer</strong>-varumärket och<br />
företagsidentiteten för en bred publik. Målsättningen<br />
med varumärkesstrategin är att<br />
särskilja <strong>Fazer</strong>s produkter och tjänster från<br />
konkurrenternas och gå in på nya verksamhetsområden<br />
och marknader.<br />
Efter VM syntes det förnyade varumärket<br />
bl.a. då <strong>Fazer</strong> Bageri i september lanserade<br />
produkter i förpackningar med ny<br />
design i Finland, Sverige, Estland och Lettland.<br />
Under <strong>2005</strong> öppnades den första restaurangen<br />
enligt det nya <strong>Fazer</strong>-konceptet<br />
39
Implementeringen<br />
av den nya<br />
företagsidentiteten<br />
innebar ny<br />
visuell identitet,<br />
förenhetligande<br />
av processer och<br />
ökat samarbete.<br />
40<br />
i köpcentret Jumbo i Finland. Även <strong>Fazer</strong><br />
Amicas företagsrestauranger förnyar sin profi<br />
l och service. Candyking kommer att förnya<br />
sitt varumärke under år 2006.<br />
Implementeringen av den nya företagsidentiteten<br />
med allt vad det innebar i form<br />
av ny visuell identitet, förenhetligande av processer<br />
och ökat samarbete krävde stora arbetsinsatser<br />
och medförde kostnader. Responsen<br />
har varit positiv från såväl kunder<br />
och konsumenter som personal.<br />
I juni lanserades koncernens gemensamma<br />
Internetsidor, i enlighet med den nya företagsidentiteten.<br />
De nya Internetsidorna ger<br />
<strong>ut</strong>över bättre funktionalitet och en enhetlig<br />
image märkbara kostnadsinbesparin gar.<br />
Kompetenserna <strong>ut</strong>vecklas<br />
kontinuerligt<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen fortsätter att <strong>ut</strong>veckla sitt<br />
kunnande. En viktig del av detta är att ha<br />
rätt person på rätt plats i organisationen.<br />
Inom företaget fi nns en klar arbetsfördelning<br />
med samarbete över divisions- och landsgränser<br />
na. Inom <strong>Fazer</strong> Amica och <strong>Fazer</strong><br />
Bageri förnyades organisationsmodellen under<br />
år <strong>2005</strong> så att ledarskapet nu är mera<br />
mål- och resultatorienterat, och stöds av<br />
kon cernens gemensamma processer. Olika<br />
<strong>ut</strong>bildningsprogram, bl.a. inom ledarskap och<br />
projektledning, genomfördes under året.<br />
Mera in for mation om detta fi nns i personalavsnittet<br />
på sidorna 42 - 43.<br />
Ökad effektivitet i den<br />
operativa verksamheten<br />
Koncernen vill erbjuda service och kvalitet<br />
av högsta klass, med kunden i fokus. Detta<br />
innebär en kontinuerlig <strong>ut</strong>veckling och effektivisering<br />
av verksamheten samt <strong>ut</strong>veckling<br />
av gemensamma stödprocesser.<br />
Under året fortsatte inköpsprojektet<br />
som inletts år 2004. Inköp av råvaror och<br />
tjänster är <strong>Fazer</strong>-koncernens största ens kilda<br />
kostnadsområde och därför är det viktigt<br />
att bygga upp en effektiv inköpsorga nisation,<br />
gemensam för hela koncernen, med klara<br />
roller, ansvar, verktyg och mätare. Resul taten<br />
har varit tillfredsställande. Ekonomiska fördelar<br />
och framgångar med nya sätt att arbeta<br />
nåddes under år <strong>2005</strong>. Nya roller i<br />
inköpsorganisationen defi nierades, kompetensnivån<br />
höjdes och <strong>Fazer</strong>s inköpsfunktion<br />
fungerade väl. Även systemen <strong>ut</strong>vecklades,<br />
och ett program för segmentering av<br />
leve rantörer startades upp. Projektet väntas<br />
vara sl<strong>ut</strong>fört under år 2006, varefter inköpsprogrammet<br />
och den uppbyggda inköpsorganisationen<br />
fortsätter som en del av koncernens<br />
verksamhet.<br />
År <strong>2005</strong> var ett förändringens år inom<br />
informationsteknologin. Matrisorganisationen<br />
som byggts upp året innan började fungera<br />
på ett nytt, enhetligt sätt med gemensamma<br />
processer. Ansvarsområdena delades enligt<br />
funktioner och samarbete inleddes över de<br />
geografi ska gränserna. Genom den nya verksamhets-<br />
och organisationsmodellen uppnåddes<br />
också betydande, konkreta volymfördelar<br />
och inbesparingar bl.a. genom nya lösningar<br />
inom telekommunikation och köpta<br />
tjänster. Också budgeteringen och rapporteringen<br />
<strong>ut</strong>vecklades. En servicekatalog publicerades,<br />
likaså en enhets- och prestationsbaserad<br />
prissättning, vilket ger transparens och<br />
underlättar uppföljningen av kostnaderna.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong>
<strong>Fazer</strong> vill vara en<br />
attraktiv arbetsplats för<br />
kompetenta människor<br />
genom att erbjuda dem<br />
möjlighet till att lära och<br />
<strong>ut</strong>veckla sig i en kreativ<br />
och entusiastisk atmosfär.<br />
42<br />
Utbildning, <strong>ut</strong>veckling<br />
och <strong>ut</strong>byte<br />
Personalfunktionen stöder divisionerna i<br />
arbetet att nå de strategiska och operativa<br />
målen. Detta förverkligas genom att <strong>ut</strong>veckla<br />
och leda tre kärnprocesser: användning<br />
av resurser, att leda och <strong>ut</strong>veckla kompetenser<br />
samt att leda och belöna arbete.<br />
Koncernens värderingar <strong>ut</strong>gör grunden<br />
även för ledarskapet inom företaget.<br />
Medarbetarnas välmående ökar<br />
I <strong>Fazer</strong>-koncernen <strong>ut</strong>förs årligen en personalundersökning,<br />
där medarbetarna har<br />
möjlighet att <strong>ut</strong>trycka sin åsikt om <strong>Fazer</strong><br />
som arbetsgivare. Dess<strong>ut</strong>om bedöms defi<br />
nierade delområden i verksamheten, t.ex.<br />
kommunikation, ledning, belöning, internt<br />
samarbete och arbetsmotivation. Medarbetarna<br />
från alla länder har traditionellt deltagit<br />
mycket aktivt i undersökningen. I den senast<br />
<strong>ut</strong>förda undersökningen, hösten <strong>2005</strong>,<br />
var svarsprocenten klart över 70 %. Nästan<br />
10 000 medarbetares respons ger en klar<br />
bild av deras uppfattning om <strong>Fazer</strong> som arbetsgivare.<br />
I allmänhet har medarbetarna<br />
varit klart nöjdare med <strong>Fazer</strong> än den europeiska<br />
jämförelsenormen, och resultatet<br />
har förbättrats varje år.<br />
Aktiv dialog en del<br />
av ledarskapet<br />
Ledarskapet i <strong>Fazer</strong>-koncernen skall vara<br />
ett deltagande ledarskap, i form av bl.a. en<br />
aktiv dialog mellan förmän och medarbe-<br />
tare. Målsättningen är att ha klara arbetsbeskrivningar,<br />
personliga mål och <strong>ut</strong>vecklingsplaner<br />
och på detta sätt förbättra<br />
arbetsmotivationen. Som verktyg används<br />
bl.a. medarbetarsamtal – målsättnings- och<br />
<strong>ut</strong>veck lingssamtal som förs på tu man hand<br />
mellan medarbetaren och hans eller hennes<br />
förman. För förmannen ger samtalen<br />
en möjlighet att disk<strong>ut</strong>era målsättningarna<br />
och <strong>ut</strong>maningarna samt fördjupa kunskapen<br />
om kompetenserna och resurserna hos<br />
sina medarbetare. Medarbetaren får klara<br />
målsättningar, respons på <strong>ut</strong>fört arbete och<br />
en möjlighet att påverka <strong>ut</strong>vecklandet av sin<br />
egen kompetens. Dess<strong>ut</strong>om disk<strong>ut</strong>eras t.ex.<br />
företagets värderingar och hur de förverkligas<br />
i det dagliga arbetet. <strong>Fazer</strong>-koncernens<br />
målsättning är att alla medarbetare deltar i<br />
två medarbetarsamtal per år.<br />
Ett gemensamt personaldatasystem<br />
underlättar arbetet<br />
Under år <strong>2005</strong> fortsatte <strong>ut</strong>vecklandet inom<br />
personalfunktionen. Den största enskilda<br />
inves teringen var uppbyggnaden av ett gemensamt<br />
personalfunktionssystem för hela<br />
koncernen. Målet är att skapa ett enda<br />
gemensamt personaldatasystem, vilket förenklar<br />
upprätthållandet av personaldata,<br />
för snab bar ihopsamlandet av data, effektiviserar<br />
rekryteringsprocessen och erbjuder<br />
verktyg för ett systematiskt <strong>ut</strong>vecklande av<br />
personalen. För<strong>ut</strong>om detta underlättar sys-
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Medarbetare per land<br />
Finland 42 %<br />
Ryssland 24 %<br />
Sverige 18 %<br />
Estland 6 %<br />
Danmark 3 %<br />
Lettland 3 %<br />
Litauen 2 %<br />
Norge 1 %<br />
Storbritannien 1 %<br />
temet rapporteringen betydligt och ger i<br />
framtiden förmännen verktyg att effektivisera<br />
sitt dagliga arbete. Systemet tas gradvis<br />
i bruk fr.o.m. våren 2006.<br />
Ett annat viktigt område i <strong>ut</strong>vecklingen<br />
är att defi niera personalfunktionens kärnprocesser<br />
och förenhetliga dem i hela koncernen.<br />
De personalansvarigas samarbete<br />
länder och divisioner emellan har förstärkts.<br />
Också samarbetet mellan personalfunktionen<br />
och divisionerna har <strong>ut</strong>vecklats. Målet<br />
är att personalfunktionen bättre skall kunna<br />
stöda ledarskapet och <strong>ut</strong>vecklandet av<br />
verksamheten, till exempel när det gäller<br />
krävande situationer som förvärv av ny<br />
verksamhet eller organisationsförändringar.<br />
Utveckling av ledarskap och<br />
projektledning inom koncernen<br />
Det systematiska <strong>ut</strong>vecklandet av ledarskapet<br />
har fortsatt på koncernnivå. Under år<br />
<strong>2005</strong> avsl<strong>ut</strong>ades två FAST-<strong>ut</strong>veck lings prog -<br />
ram för den högsta ledningen, med samman<br />
lagt närmare 50 deltagare. Divisionerna<br />
har fortsatt sina <strong>Fazer</strong> Way-<strong>ut</strong>bildningar där<br />
förmännens ledarkunskaper <strong>ut</strong>vecklas. Under<br />
år <strong>2005</strong> deltog ca 200 förmän i <strong>ut</strong>bildningen.<br />
Under år <strong>2005</strong> inleddes därtill en <strong>ut</strong>veckling<br />
av ledningsresurserna och ledningsgrupperna.<br />
Dessa har <strong>ut</strong>värderats enligt 360gra<br />
dersmetoden. Målet har varit att med<br />
<strong>ut</strong>värderingen som bas <strong>ut</strong>veckla både den<br />
Längden av<br />
anställnings förhållandet<br />
under 2 år 24 %<br />
2 – under 5 år 25 %<br />
5 – under 15 år 31 %<br />
Minst 15 år 20 %<br />
Medarbetare per division<br />
<strong>Fazer</strong> Amica 50 %<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri 45 %<br />
Candyking 5 %<br />
enskilda nyckelpersonens och ifråga varande<br />
ledningsgrupps verksamhet.<br />
Under året har en modell och verktyg<br />
för hur projekt bör ledas inom <strong>Fazer</strong>-koncernen<br />
<strong>ut</strong>vecklats. Programmet har omfattat<br />
bl.a. grund<strong>ut</strong>bildning av projektledare samt<br />
PM Master-<strong>ut</strong>bildningar, som tar ett halvår i<br />
anspråk. Under år 2006 ämnar koncernen<br />
fortsättningsvis satsa på projektledning.<br />
Utvecklings- och <strong>ut</strong>bytesprogram<br />
inom divisionerna<br />
För<strong>ut</strong>om de koncerngemensamma programmen<br />
har olika <strong>ut</strong>vecklingsprogram genomförts<br />
inom de olika divisionerna och<br />
länderna. <strong>Fazer</strong> Amica hade ett ”Service<br />
som säljer”-program, som inbegriper bättre<br />
kundhantering och <strong>ut</strong>vecklande av servicen,<br />
med en mycket stor målgrupp i Sverige. I<br />
Finland har man satsat på restaurangchefernas<br />
förmans<strong>ut</strong>bildning samt <strong>ut</strong>budet i <strong>Fazer</strong><br />
Amica Akademin, som fr.o.m. år <strong>2005</strong> fi nns<br />
i elektronisk form i realtid på <strong>Fazer</strong>s interna<br />
nät, på samma sätt som i Sverige.<br />
Inom <strong>Fazer</strong> Bageri var ett av de mest betydande<br />
<strong>ut</strong>vecklingsprojekten under året<br />
EEP-programmet (Employee Exchange Program),<br />
som är ett internationellt <strong>ut</strong>bytesprogram<br />
riktat till medarbetare bl.a. från<br />
<strong>Fazer</strong> Bageris produktion i olika länder. Programmets<br />
bakgrund är att divisionen snabbt<br />
blivit internationell och haft ett behov av att<br />
öka förståelsen kulturerna emellan, sprida<br />
Könsfördelning<br />
Kvinnor 70 %<br />
Män 30 %<br />
Personal<br />
kunskap om de bästa arbetsmetoderna och<br />
bygga upp en gemensam företagskultur. I<br />
pilotprojektet kom totalt 28 medarbetare<br />
från Ryssland, de baltiska länderna samt Sverige<br />
för att bekanta sig med <strong>Fazer</strong> Bage ris<br />
verksamhet i Finland. Deltagarna hade såväl<br />
gemensamt som enskilt program, både föreläsningar<br />
och konkret arbete, under ledning<br />
av <strong>ut</strong>nämnda t<strong>ut</strong>orer. I och med de positiva<br />
erfarenheterna från pilotprojektet fortsätter<br />
programmet också år 2006. <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
har även satsat på SILMU-programmet,<br />
som är en yrkes<strong>ut</strong>bildning för bagare.<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen har satsat mycket på<br />
att <strong>ut</strong>veckla baskompetenserna, såsom<br />
språk- och ADB-kunskaper.<br />
43
Corporate governance<br />
Styrelsen för Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab fastställde<br />
vid sitt möte den 25 januari 2006 principerna<br />
för bolagets administrativa ledning.<br />
Dessa skall vid sidan av relevanta rättsregler<br />
och i tillämpliga fall de rekommendationer<br />
som fastställts för börsbolag av Helsingfors<br />
Börs, Centralhandelskammaren samt Finlands<br />
Närings liv r.f. fungera som <strong>ut</strong>gångspunkt<br />
och riktlinjer vid styrning och kontroll<br />
av <strong>Fazer</strong>-koncernen. I instruktionen behandlas<br />
kon cern styrelsen, koncernchefen och -<br />
ledningen, divisionernas styrelser och verkställande<br />
direktörer eller divisionschefer.<br />
Om familjerådet fi nns särskild instruktion.<br />
Bolagsstämman<br />
<strong>Fazer</strong>s bolagsstämma är det högsta besl<strong>ut</strong>sfattande<br />
organet inom <strong>Fazer</strong>-koncernen.<br />
Den handlägger de ärenden som ankommer<br />
på den enligt gällande lag och <strong>Fazer</strong>s<br />
bolagsordning, dvs. framförallt ändring av<br />
bolagsordning, godkännande av boksl<strong>ut</strong>, beviljande<br />
av ansvarsfrihet för styrelse och VD,<br />
besl<strong>ut</strong> om dividend<strong>ut</strong>delning samt val av styrelse<br />
och revisorer.<br />
Koncernstyrelsen<br />
I aktiebolagslagen stadgas att styrelsen skall<br />
sörja för bolagets förvaltning och för att<br />
dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad<br />
samt att tillsynen över bokföringen och<br />
medelsförvaltningen är ordnad på ett ändamålsenligt<br />
sätt. Styrelsen är även ansvarig för<br />
att aktieägarnas, medarbetarnas och övriga<br />
interna och externa intressegrup pers intressen<br />
beaktas. Därtill är styrelsens leda möter<br />
individuellt ansvariga inför bolags stämman<br />
för styrelsens besl<strong>ut</strong> och ageran de.<br />
Styrelsen har följande uppgifter:<br />
– Ansvarar gentemot aktieägarna inklusive<br />
informerar och konsulterar dem i viktiga<br />
frågor.<br />
– Sörjer för tillgången till ledningsresurser.<br />
– Fastställer koncernens strategi och busi-<br />
nessportfölj samt fastställer årliga planer<br />
och långtidsplanen.<br />
44<br />
– Fastställer koncernens övergripande<br />
organisationsstruktur.<br />
– Fastställer mål och relevanta nyckeltal.<br />
– Fastställer årsredovisningen för bolags-<br />
stämmans godkännande.<br />
– Fastställer politiker och ställningstagan-<br />
den beträffande personal, kvalitet, miljö,<br />
<strong>ut</strong>bildning och andra centrala frågor.<br />
– Besl<strong>ut</strong>ar om företagsförvärv, strategiska<br />
investeringar och divesteringar samt fast-<br />
ställer ramarna för koncernens och dot-<br />
terbolagens årliga investeringar.<br />
– Övervakar koncernens och dotterbola -<br />
gens resultat- och fi nansiella <strong>ut</strong>veckling<br />
mot fastställda mål och jämför prestatio-<br />
nen med övriga bolag inom branschen.<br />
– Utser och <strong>ut</strong>värderar koncernens VD.<br />
– Fastställer bonus och incitament för<br />
koncernens ledning.<br />
– Utser i samråd med VD divisionernas<br />
operativa ledning och styrelser.<br />
Styrelsen handlägger i övrigt alla de frågor<br />
som enligt lag och bolagsordning ankommer<br />
på styrelsen.<br />
Arbetsfördelning inom styrelsen<br />
Styrelsen skall i regel fungera som en enhet<br />
i vilken alla medlemmar är engagerade<br />
i arbetet. Styrelsen kan likväl vid behov<br />
inom sig <strong>ut</strong>se <strong>ut</strong>skott i vilka vissa medlemmar<br />
fördjupar sig i de frågor <strong>ut</strong>skottet satts<br />
att övervaka. Styrelsen har i enlighet härmed<br />
besl<strong>ut</strong>at att tillsätta ett revisions- och<br />
ett kompensations<strong>ut</strong>skott. Revisions<strong>ut</strong>skottet<br />
följer med redovisningsarbetet mer detaljerat,<br />
deltar i mellanrevisionerna och disk<strong>ut</strong>erar<br />
kontinuerligt koncernens angelägenheter<br />
med revisorerna. Kompensations<strong>ut</strong>skottet<br />
har i sin tur i uppgift att övervaka<br />
ledningens löner, bonus, etc. och <strong>ut</strong>värdera<br />
ledningens prestationer.<br />
Styrelsens ordförande<br />
Styrelsens ordförande har som uppgift att<br />
se till att styrelsen arbetar aktivt och att<br />
sammankalla till möten och förbereda<br />
dessa i samråd med VD. Han skall därtill hålla<br />
nära kontakt med VD och vara en diskussionspartner<br />
för denne och aktivt hålla sig<br />
underrättad om det väsentliga som sker<br />
inom bolaget och i förhållande till dess intressegrupper.<br />
Ordföranden svarar även tillsammans<br />
med VD för kontakterna till Familjerådet.<br />
Kallelse<br />
Ordföranden ansvarar tillsammans med<br />
VD för att kallelse, föredragningslista och<br />
erforderliga underlag distribueras till styrelseledamöterna<br />
i god tid före sammanträdena.<br />
Styrelsens sekreterare, dvs. koncernens<br />
chefsjurist, skall vara behjälplig vid <strong>ut</strong>förandet<br />
av det praktiska arbetet.<br />
Sammanträden<br />
Styrelsen sammanträder normalt åtta gån ger<br />
per år, dvs. tre gånger på våren, två gån ger<br />
under sommaren och tre gånger på<br />
hösten. Boksl<strong>ut</strong>smötet hålls i början av<br />
mars, tertialrapporterna godkänns i maj,<br />
september respektive januari. Långtidsplanen<br />
fastställs i juni och följande års verksamhetsplaner<br />
på mötet i december. Ext ra möten<br />
hålls då ordföranden, VD eller styrelseledamot<br />
anser det påkallat. Telefonmöten<br />
kan arrangeras i brådskande fall. Medarbetare<br />
kan vid behov kallas till styrel semöte för<br />
föredragning eller sakkunnig belysning av<br />
enskilt ärende. Koncernens chefsjurist fun gerar<br />
som styrelsens sekreterare.<br />
Protokoll<br />
Över styrelsemötena förs protokoll av<br />
styrelsens sekreterare. Protokollen som<br />
numreras skall förvaras i original inlåsta i<br />
brandsäkert arkiv.<br />
Koncernledningen<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernens koncernledning består<br />
av koncernchefen samt koncernens ledningsgrupp.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Koncernchefen<br />
Moderbolagets VD fungerar som chef för<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen.<br />
Verkställande direktören<br />
VD skall enligt ABL handha bolagets löpande<br />
förvaltning i enlighet med styrelsens föreskrifter.<br />
Han ansvarar vidare för att bolagets<br />
bokföring handhas i överensstämmelse<br />
med lag och att medelsförvaltningen är<br />
ordnad på ett betryggande sätt.<br />
VD fungerar som operativ chef för koncernen<br />
och hans uppgifter är bl a att:<br />
– Ansvara för lednings- och personal<strong>ut</strong>-<br />
veckling.<br />
– Ansvara för den operativa verksamheten<br />
och leda koncernledningens arbete samt<br />
värdera de enskilda medlemmarnas<br />
insatser och belöning.<br />
– Rapportera till styrelsen angående resul-<br />
tat- och fi nansiell <strong>ut</strong>veckling jämfört med<br />
fastställda mål.<br />
– Förbereda strategier, investeringar och<br />
andra väsentliga planer för styrelsens<br />
besl<strong>ut</strong>.<br />
– Verkställa styrelsens besl<strong>ut</strong>.<br />
– Ansvara för koncernens centrala ledning.<br />
– Representera bolaget <strong>ut</strong>åt på högsta nivå.<br />
– Fungera som ordförande i divisionernas<br />
styrelser.<br />
– Handlägga alla de övriga frågor som en<br />
ligt lag och bolagsordning ankommer<br />
på VD.<br />
Koncernens ledningsgrupp<br />
Koncernens ledningsgrupp består av koncernchefen<br />
såsom ordförande och divisionernas<br />
verkställande direktörer samt cheferna<br />
för vissa av koncer nens stabsfunktioner.<br />
Ledningsgruppens mö ten protokollförs<br />
av koncernens chefsjurist.<br />
Envar medlem i ledningsgruppen ansvarar<br />
för sina arbetsuppgifter med koncernens<br />
helhetsintresse för ögonen. Koncernens<br />
ledningsgrupp är ett diskussionsforum,<br />
som bistår koncernchefen då denne fattar<br />
besl<strong>ut</strong>.<br />
Till ledningsgruppens uppgifter hör bl a att:<br />
– Koordinera koncernens aktiviteter.<br />
– Driva synergier på koncernnivå.<br />
– Sörja för personal<strong>ut</strong>veckling och perso-<br />
nalpolitik.<br />
– Formulera och följa upp fi nansiella mål.<br />
– Bereda koncernens strategi och investe -<br />
ringar för behandling och godkännande<br />
i koncernstyrelsen.<br />
Divisionernas styrelser<br />
Styrelsen består i allmänhet av koncernchefen<br />
som ordförande, en person representerande<br />
aktieägarna samt ev. 1-2 <strong>ut</strong>omstående<br />
med kompetens gällande divisionen.<br />
Till dess uppgifter hör att:<br />
– Förbereda divisionens strategiska planer,<br />
investeringar samt årliga verksamhetsplaner.<br />
– Fungera som diskussionspartner för divi-<br />
sionens operativa ledning.<br />
– Godkänna investeringar inom fastställda<br />
ramar.<br />
– Utarbeta mål och nyckeltal för divisionen.<br />
– Övervaka divisionens resultat<strong>ut</strong>veckling<br />
mot de fastställda målen.<br />
– Evaluera ledningens prestationer.<br />
– Handlägga de frågor som enligt lag och<br />
bolagsordning åvilar styrelsen.<br />
Divisionscheferna<br />
och dotterbolagens<br />
verkställande direktörer<br />
Divisionschefen respektive dotterbolagets<br />
VD:<br />
– Svarar för divisionens operativa ledning<br />
och <strong>ut</strong>veckling mot uppställda mål.<br />
– Förbereder ärendena för divisionsstyrel-<br />
sens behandling (inkl. strategier).<br />
– Verkställer koncernchefens och styrel-<br />
sens besl<strong>ut</strong>.<br />
– Svarar för personal<strong>ut</strong>vecklingen inom<br />
divisionen.<br />
– Är medlem i koncernens ledningsgrupp.<br />
– Handlägger de övriga frågor som enligt<br />
lag ankommer på VD.<br />
Revisorerna<br />
Bolagsstämman <strong>ut</strong>ser årligen revisorerna<br />
med uppgift att granska och revidera koncernens<br />
räkenskaper och förvaltning. Uppgifterna<br />
är närmare fastställda i lag samt i<br />
olika bestämmelser om god revisionssed.<br />
Revisorerna deltar en gång per år i koncernstyrelsens<br />
möte i samband med behandlingen<br />
av koncernboksl<strong>ut</strong>et.<br />
Familjerådet<br />
I <strong>Fazer</strong>-koncernen arbetar ett familjeråd,<br />
som <strong>ut</strong>ses bland representanter för aktieägarna.<br />
Familjerådets uppgifter och dess<br />
sammansättning fastställs i ett särskilt dokument.<br />
Familjerådet <strong>ut</strong>ser tre familjerevisorer<br />
envar för tre år i sänder.<br />
45
Styrelsens verksamhetsberättelse<br />
Under år <strong>2005</strong> uppnåddes en tillfredsställande<br />
tillväxt och verksamheten i de fl esta<br />
av koncernens enheter <strong>ut</strong>vecklades positivt.<br />
Trots detta uppnådde resultatet inte en<br />
tillfredsställande nivå och var något sämre<br />
än 2004. Detta berodde främst på att resultatet<br />
för <strong>Fazer</strong> Bageri Finland förblev<br />
svagt samtidigt som verksamheten i Peigs<br />
Sandwich Bar AB i Sverige och Candyking i<br />
Storbritannien var olönsam. Under sl<strong>ut</strong>et av<br />
året ökade dock <strong>Fazer</strong> Bageri Finlands försäljning<br />
och marknadsandelen steg. I Storbritannien<br />
fi ck Candy king under december<br />
fl era betydande nya kunder.<br />
Under året fortskred de planerade investeringarna<br />
i ny kapacitet och teknologi<br />
samt kompetens. En stor del av målen<br />
inom inköp och informationsteknologi uppnåddes.<br />
Implementeringen av koncernens<br />
nya varumärkesstrategi förlöpte planenligt.<br />
Det förnyade varumärket togs väl emot<br />
av kunder, konsumenter och personal. De<br />
ekonomiska effekterna uppnås till största<br />
delen under innevarande år.<br />
Styrelsen <strong>ut</strong>såg på sitt möte den 25<br />
augusti ett revisions<strong>ut</strong>skott och ett kompensations<strong>ut</strong>skott.<br />
Till revisions<strong>ut</strong>skottets uppgifter hör<br />
främst att stöda styrelsen i uppföljningen av<br />
koncernens ekonomiska position, att övervaka<br />
den ekonomiska rapporteringen och<br />
säkerställa en enhetlig syn på koncernens<br />
riskprofi l samt göra riskbedömningar.<br />
Till medlemmar i revisions<strong>ut</strong>skottet <strong>ut</strong>sågs<br />
Anders Dreijer (ordf.), Georg Ehrnrooth<br />
och Fredrik <strong>Fazer</strong>.<br />
Kompensations<strong>ut</strong>skottet behandlar frågor<br />
rörande löner och andra förmåner, såsom<br />
incitamentsprogrammet för VD och<br />
ledning. Till medlemmar i <strong>ut</strong>skottet <strong>ut</strong>sågs<br />
Carl G. Björnberg (ordf.), Klaus Cawén och<br />
Johan Linder.<br />
Omsättning<br />
Koncernens omsättning steg med 7,6 %<br />
och uppgick under året till 986,3 M€. Under<br />
år 2004 var omsättningen 916,3 M€.<br />
46<br />
Resultat<br />
Koncernens rörelsevinst uppgick till 38,2<br />
M€ jämfört med 42,6 M€ året innan. Av<br />
detta <strong>ut</strong>gjorde affärsverksamhetens an del<br />
23,0 M€ (25,2 M€ år 2004), och Cloet ta<br />
<strong>Fazer</strong>s och övriga intressebolags resultat<br />
6,4 M€ (5,6 M€ 2004) samt engångsposter<br />
8,8 M€ (11,9 M€ 2004).<br />
Finansiell ställning, investeringar<br />
och förvärv<br />
Koncernens fi nansiella position var fortfarande<br />
stark. Det sysselsatta kapitalet uppgick<br />
år <strong>2005</strong> i medeltal till 455,1 M€. Härav<br />
hänförde sig 370,7 M€ till koncernens divisioner<br />
me dan 84,4 M€ hänförde sig till<br />
övrig verksamhet.<br />
De räntebärande nettotillgångarna uppgick<br />
vid boksl<strong>ut</strong>stidpunkten till -1,8 M€<br />
(73,2 M€ år 2004) och de räntebärande<br />
skulderna uppgick 31.12.<strong>2005</strong> till 80,8 M€<br />
(25,8 M€ 2004). De likvida medlen var<br />
vid samma tidpunkt till 31,6 M€ (30,5 M€<br />
2004). <strong>Fazer</strong>-koncernens soliditet sjönk till<br />
63 % (69 % 31.12.2004) pga. att aktieinvesteringarna<br />
i Cloetta <strong>Fazer</strong> och förvärvet av<br />
det ryska bageriet Zvezdnyj i april fi nansierades<br />
med lån. OAO Zvezdnyj är ett av de<br />
ledande bageriföretagen i Moskva. Förvärvet<br />
av Zvezdnyj ligger i linje med <strong>Fazer</strong>s<br />
kon cernstrategi och förstärker betydligt<br />
<strong>Fazer</strong>s position inom bageribranschen i<br />
Ryssland.<br />
Kassafl ödet från investeringar <strong>2005</strong> var<br />
114,9 M€ (30,1 M€ 2004). Investeringarna<br />
hänförde sig huvudsakligen till bageridivisionens<br />
investeringsprogram i Finland, Sverige<br />
och Ryssland. Försäljningen av aktier<br />
i SanomaWSOY och Alma Media gav 8,7<br />
M€ i försäljningsvinst.<br />
År <strong>2005</strong> uppgick kassafl ödet från verksamheten<br />
efter nettoinvesteringar till -61,2<br />
M€ (33,0 M€ 2004).<br />
Personal<br />
Under år <strong>2005</strong> var antalet anställda i <strong>Fazer</strong>-<br />
koncernen i medeltal 12 427 personer<br />
(11 070 år 2004) och vid <strong>ut</strong>gången av året<br />
uppgick antalet till 14 776 (13 544 år 2004).<br />
Mest ökade antalet anställda i Ryssland och<br />
i de baltiska länderna medan personalen<br />
i Finland minskade något. Vid <strong>ut</strong>gån gen av<br />
året var 70 personer (70 år 2004) anställda<br />
av koncernens moderbolag, inklusive kvarnverksamheten.<br />
Koncernchef och verkställande direktör<br />
för moderbolaget var Berndt Brunow.<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab:s bolagsstämma befullmäktigade<br />
på sitt extra möte den 23 augusti<br />
<strong>2005</strong> styrelsen att anta ett incitamentsprogram<br />
för personer i nyckelposition i <strong>Fazer</strong>koncernen.<br />
Programmets målsättning är att<br />
långsiktigt motivera och engagera dessa<br />
personer till att arbeta för att öka bolagets<br />
aktieägarvärde.<br />
Under året genomfördes en förnyelse av<br />
organisations- och ledningsmodellen i både<br />
<strong>Fazer</strong> Amica och <strong>Fazer</strong> Bageri. Gemensamt<br />
för förändringen är en förfl yttning mot en<br />
allt starkare resultat- och målstyrning, som<br />
stöds av koncernens gemensamma processer.<br />
De förenklade och effektiverade organisationerna<br />
innebar även att divisionsstyrningen<br />
integrerades i landsorganisationerna.<br />
I maj avgick Paul Taimitarha som verkställande<br />
direktör för <strong>Fazer</strong> Amica-divisionen.<br />
Den 21 juni <strong>ut</strong>nämndes agronomie- och<br />
forstmagister, eMBA Teija Andersen till verkställande<br />
direktör för <strong>Fazer</strong> Amica-divisionen.<br />
För att <strong>ut</strong>veckla personalstyrningen inleddes<br />
under året ett koncerngemensamt projekt<br />
för ett HR-datasystem. Detta kommer<br />
bl.a. att möjliggöra hanteringen av personaldata<br />
i ett gemensamt system, <strong>ut</strong>vecklingen<br />
av en enhetlig rekryteringsprocess och en<br />
förbättring av kompetens<strong>ut</strong>vecklingen.<br />
Den regelbundet <strong>ut</strong>förda personalundersökningen<br />
besvarades år <strong>2005</strong> av nästan<br />
10 000 medarbetare (73 %). Undersöknin gen<br />
visar att personalens välbefi nnande kontinuerligt<br />
ökat.<br />
<strong>Fazer</strong> Way-chefs<strong>ut</strong>bildningen fortsatte<br />
under år <strong>2005</strong>. Under året deltog över 200<br />
personer i programmet.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Riskhantering<br />
För att möta de större operativa och strategiska<br />
<strong>ut</strong>maningar koncernens tillväxt samt<br />
den ökade konkurrensen på marknaden<br />
medför, kommer man under 2006 att <strong>ut</strong>värdera<br />
riskhanteringsprocessen inom <strong>Fazer</strong>koncernen.<br />
Utvärderingen omfattar en analys<br />
av koncernens riskpolitik samt kartläggandet<br />
av koncernens främsta strategiska<br />
och operativa risker. Därtill defi nieras hur<br />
riskerna mäts, besl<strong>ut</strong>s hur den interna<br />
revisionen bör organiseras samt uppgörs<br />
åtgärdsplaner. Resultatet av <strong>ut</strong>värderingen<br />
kommer att <strong>ut</strong>göra grunden för en förnyad<br />
riskhante ringspolitik och -process.<br />
Kvalitet och miljö<br />
Utmärkt kvalitet är en av <strong>Fazer</strong>-koncernens<br />
värderingar och kvalitetstänkandet<br />
har traditionellt styrt såväl den dagliga<br />
verksamhe ten som <strong>ut</strong>vecklingsarbetet<br />
inom <strong>Fazer</strong>-bolagen. Detta återspeglas<br />
även i <strong>Fazer</strong>-varu mär ket, som är ett av de<br />
mest uppskat tade varumärkena i Finland<br />
och välkänt även inom närliggande områden.<br />
Kvalitetsarbetet har dokumenterats<br />
och certifi erats såväl inom <strong>Fazer</strong> Amica<br />
som inom <strong>Fazer</strong> Bageri.<br />
Genom systematiskt miljöarbete eftersträvar<br />
<strong>Fazer</strong>-koncernen att uppfylla konsumenternas,<br />
kundernas och samhällets krav<br />
på en ren och trygg livsmedelsproduktion<br />
och service. Divisionerna använder rena<br />
och högklassiga råvaror och eftersträvar<br />
lösningar som minskar miljöbelastningen.<br />
Under hösten inledde koncernen ett<br />
företagsansvarsprojekt vars mål är att hållbart<br />
<strong>ut</strong>veckla och systematisera <strong>Fazer</strong>s företagsansvar<br />
till att bättre stöda affärsverksamheten<br />
och genom detta uppnå konkurrensfördelar.<br />
Projektet, som är uppdelat i<br />
ekonomiskt, socialt och miljöansvar, omfattar<br />
nuläges- och behovsanalys, processbeskrivning,<br />
implementering och kommunikation.<br />
Projektet sl<strong>ut</strong>förs under 2006 varefter<br />
företagsansvaret kommer att ingå i divisionernas<br />
operativa verksamhet.<br />
Forskning och <strong>ut</strong>veckling<br />
I enlighet med sin strategi vill <strong>Fazer</strong> vara en<br />
föregångare och ledande inom sina respektive<br />
branscher. Detta för<strong>ut</strong>sätter fokus på<br />
forskning och <strong>ut</strong>veckling. Koncernen fi nansierar<br />
och deltar i internationella forskningsprojekt<br />
och studier samt ingår i internationella<br />
nätverk. Därtill genomförs kontinuerligt<br />
interna <strong>ut</strong>vecklingsprojekt. Exempel på<br />
dessa är <strong>Fazer</strong> Bageris Rye Fibre-koncentrat,<br />
som innehåller fi ber från rågkornet samt<br />
dess bioaktiva ämnen i en koncentrerad<br />
form. Med hjälp av fi berkoncentratet kan<br />
man tillverka även fi berrikt ljust bröd. <strong>Fazer</strong><br />
Amica <strong>ut</strong>vecklar och förnyar kontinuerligt<br />
sina recept till att motsvara dagens höga<br />
krav på hälsa och smak.<br />
Koncernens divisioner<br />
ram met för <strong>Fazer</strong> Amica Sverige genomfördes<br />
och verksamheten började löpa planenligt.<br />
Försäljningen ökade jämfört med fjolåret<br />
och resultat<strong>ut</strong>vecklingen var bättre än<br />
2004, men dock inte tillfredsställande.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Danmark visade en god tillväxt,<br />
men resultatet förblev något lägre än<br />
året innan. <strong>Fazer</strong> Amica Estland ökade omsättningen<br />
men resultatet blev något sämre<br />
än föregående år. Tillväxten i <strong>Fazer</strong> Amica<br />
Norge fortsatte, och man nådde ett bättre<br />
resultat än året innan trots bl.a. kostnader<br />
för omstrukturering av verksamheten. Också<br />
i <strong>Fazer</strong> Amica Lettland fortsatte tillväxten,<br />
men verksamheten är fortsatt olönsam<br />
främst på grund av investeringar i ny verksamhet.<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas verksamhet inom Peigs<br />
Sandwich Bar AB, som förvärvades sommaren<br />
2004, har inte <strong>ut</strong>vecklats enligt plan. Detta<br />
beror dels på en orealistisk bedömning av<br />
marknadspositionen, dels på att integrationen<br />
inte gått som planerat. I juni genomfördes<br />
en grundläggande analys av verksamheten<br />
och sedan sommaren har olika effektiviseringsåtgärder<br />
vidtagits.<br />
<strong>Fazer</strong> Amica<br />
Omsättningen uppgick vid <strong>ut</strong>gången av året<br />
till 496,3 M€, mot 460,3 M€ året innan.<br />
<strong>Fazer</strong> Amicas omsättning ökade på alla<br />
marknader jämfört med året innan och för<br />
contract cateringverksamheten låg resultatet<br />
över föregående års nivå. Divisionen in- <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
ledde under året ett omfattande projekt Omsättningen för <strong>Fazer</strong> Bageri var 373,3<br />
som möjliggör en kundsegmentering och en M€ jämfört med 340,1 M€ året innan.<br />
mera fokuserad styrning av verksamheten. Volymtillväxten på den ryska och baltis-<br />
Resultatet av detta projekt tillsammans med ka marknaden var god, medan den på de<br />
implementeringen av varumärkesstrategin övri ga marknaderna fortsatt var låg. Pris-<br />
kommer att möjliggöra en märkbar effektivipressen från handeln fortsatte samtidigt<br />
sering och profi lering av verksamheten. som andelen private label ökade. På grund<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Finland visade fortsatt en av detta upp nådde <strong>Fazer</strong> Bageri inte sina<br />
bra tillväxt, som ytterligare förstärktes av tillväxtmål, men omsättningen ökade dock<br />
VM i friidrott. Under året öppnades 55 nya jämfört med året innan. På <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
restauranger och 32 nya avtal ingicks. Resul- innebar varumär kesförnyelsen framför allt<br />
tatnivån var dock inte helt tillfredsställande, investeringar i produkter, sortiment och för-<br />
främst pga. högre råvarupriser under våren, packningar som allt bättre motsvarar kon su-<br />
arbetsmarknadskonfl ikten inom pappersmentens förväntnin gar.<br />
industrin och en prisnivå som ligger under I Finland sjönk snittpriset på produkterna<br />
den planerade. I oktober öppnades den för- pga. stark prispress i dagligvaruhandeln. Basta<br />
restaurangen enligt det nya <strong>Fazer</strong>-kongeriet lyckades dock under det andra halvceptet<br />
i köpcentret Jumbo i Vanda. året vända försäljnings- och marknadsandels-<br />
Implementeringen av turnaround-prog<strong>ut</strong>vecklingen, men på grund av den läg re<br />
47
prisnivån blev resultatet sämre än året<br />
innan. Nylanseringen av varumärket <strong>Fazer</strong><br />
hade en märkbart positiv inverkan på verksamheten.<br />
De förbättrade grundför<strong>ut</strong>sättningarna<br />
tillsammans med en prisförhöjning<br />
under innevarande år förväntas leda till en<br />
resultatförbättring.<br />
Verksamheten i Hlebnyj Dom i S:t Petersburg<br />
<strong>ut</strong>vecklades gynnsamt, både tillväxten<br />
och resultatet ökade jämfört med<br />
året innan. Bageriet var fortsatt divisionens<br />
mest lönsamma. Integrationen av Zvezdnyj<br />
i Mosk va framskred planenligt och samarbetet<br />
med Hlebnyj Dom inom främst försäljning<br />
och marknadsföring inleddes. Också<br />
Zvezdnyjs försäljning <strong>ut</strong>vecklades enligt<br />
förvänt ningarna.<br />
Marknadsläget var <strong>ut</strong>manande även i<br />
Sve rige, men bageriet lyckades i december<br />
öka sin försäljning främst tack vare lansering<br />
av nya produkter. Lönsamheten var<br />
fortsatt tillfredsställande och resultatet uppnådde<br />
nivån för 2004.<br />
Verksamheten i Baltikum visade en stark<br />
tillväxt i framför allt Estland och Lettland.<br />
Också resultat<strong>ut</strong>vecklingen var positiv. <strong>Fazer</strong><br />
kvarnens resultat förbättrades något jämfört<br />
med året innan. Exporten minskade<br />
pga. läg re försäljningsvolymer till Tyskland.<br />
Candyking<br />
Omsättningen var 115,4 M€, mot 114,7<br />
M€ året innan.<br />
Trots den pågående socker- och hälso debatten<br />
samt prispressen på marknaden lyckades<br />
Candyking öka sin försäljning något<br />
och märkbart förbättra sitt resultat jäm fört<br />
med året innan. Divisionen fi ck under sl<strong>ut</strong>et<br />
av året ett fl ertal betydande nya kunder.<br />
Karamellkungen lyckades öka sin marknadsandel<br />
av omsättningen i b<strong>ut</strong>ik och förbättra<br />
resultatet jämfört med året innan på<br />
en marknad, där konsumtionen totalt minskat.<br />
Nykundanskaffningen överskred förväntningarna.<br />
I Finland ökade försäljningen<br />
och resultatet förbättrades. I Candyking i<br />
Storbritannien blev resultatet sämre än året<br />
innan. I december fi ck bolaget likväl fl era<br />
betydande detaljhandelskedjor och biogra-<br />
48<br />
fer som kunder, vilket förväntas innebära en<br />
betydande resultatförbättring under 2006.<br />
Candyking Norge ökade under året sin försäljning<br />
med 3,7 % och lönsamheten förbättrades<br />
märkbart.<br />
Koncernens gemensamma kostnader<br />
Koncernens gemensamma kostnader ökade<br />
något jämfört med 2004. Ökningen berodde<br />
på satsningarna på implementeringen av<br />
varumärkesstrategin, investeringar i kompetens,<br />
IT-teknologi och inköp. Under 2006<br />
beräknas de jämförbara kostnaderna sjunka,<br />
medan kostnaderna i sin helhet förväntas<br />
uppgå till samma nivå som för <strong>2005</strong> pga.<br />
effekten av ökade IT-investeringar.<br />
Koncernens strategiska placeringar<br />
Koncernens främsta intressebolag är Cloetta<br />
<strong>Fazer</strong> AB (publ). År <strong>2005</strong> uppgick Cloetta<br />
<strong>Fazer</strong>s omsättning till 3 071 MSEK (3 024<br />
MSEK år 2004). Rörelsevinsten var 314<br />
MSEK jämfört med 380 MSEK året innan.<br />
I februari <strong>2005</strong> ökade <strong>Fazer</strong>s aktieinnehav<br />
i Cloetta <strong>Fazer</strong>. Detta resulterade i att<br />
de svenska reglerna om budplikt aktiverades<br />
och i enlighet med dessa lämnade<br />
<strong>Fazer</strong> ett offentligt erbjudande till aktieägarna<br />
i och innehavarna av teckningsoptioner<br />
<strong>ut</strong>givna av Cloetta <strong>Fazer</strong>. I april sl<strong>ut</strong>förde Oy<br />
Karl <strong>Fazer</strong> Ab sitt offentliga bud och ökade<br />
därmed sitt direkta innehav av Cloet ta<br />
<strong>Fazer</strong> till 29,7 % (tidigare 20,1 %) av kapitalet<br />
och 42,2 % (38,7 %) av röster na.<br />
Den 23 december mottog Oy Karl<br />
<strong>Fazer</strong> Ab en stämningsansökan av Hjalmar<br />
Svenfelts stiftelse, som genom AB Malfors<br />
Promotor är aktieägare i Cloetta <strong>Fazer</strong> AB.<br />
I stämningsansökan, som stiftelsen lämnat<br />
in till Helsingfors tingsrätt, krävs att Hjalmar<br />
Svenfelts stiftelse genom AB Malfors Promotor<br />
skall vara den största enskilda aktieägaren<br />
i Cloetta <strong>Fazer</strong> och att Oy Karl <strong>Fazer</strong><br />
Ab bör minska sitt innehav i Cloetta <strong>Fazer</strong><br />
till högst 38,90 % av rösterna och 20,40 %<br />
av aktiekapitalet. Vi fi nner stämningsansökan<br />
mycket beklaglig både för oss och för<br />
Cloetta <strong>Fazer</strong> och kommer att vidta de<br />
åtgärder som erfordras för att försvara våra<br />
intressen. Koncernens ägande i Cloetta<br />
<strong>Fazer</strong> är strategiskt viktigt.<br />
Aktien och bolagsstämman <strong>2005</strong><br />
Vid bolagsstämman den 17 mars <strong>2005</strong> omvaldes<br />
styrelsen i sin helhet och har därmed<br />
haft följande sammansättning: Carl G. Björnberg<br />
(ordförande) Anders Dreijer (vice ordförande),<br />
Klaus Cawén, Georg Ehrnrooth,<br />
Fredrik <strong>Fazer</strong>, Leif Hagelstam, Johan Linder<br />
och Robert Mattson. CGR-samfundet<br />
KPMG Oy Ab återvaldes till revisorer med<br />
Sixten Nyman som huvudansvarig revisor<br />
och Wilhelm Holmberg som suppleant.<br />
Bolagsstämman fastslog enligt sty relsens<br />
förslag dividenden till 2 euro per aktie.<br />
Föreslagen dividend för <strong>2005</strong><br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab:s styrelse föreslår, att en<br />
dividend på 2 euro per aktie, totalt 12,0<br />
miljoner euro, <strong>ut</strong>betalas för år <strong>2005</strong>.<br />
Händelser efter boksl<strong>ut</strong>sperioden<br />
<strong>Fazer</strong> ingick den 10 februari 2006 intentionsavtal<br />
om att sälja Peigs Sandwich Bar<br />
AB till svenska AB Sardus.<br />
Utsikter för år 2006<br />
Under 2006 kommer vi att fortsätta <strong>ut</strong>veckla<br />
verksamheten i enlighet med koncernens<br />
fastställda tillväxt- och <strong>ut</strong>vecklingsstrategi,<br />
samtidigt som ledningen fortsätter arbetet<br />
med att förbättra effektiviteten inom hela<br />
koncernen. Den positiva <strong>ut</strong>vecklingen av<br />
verksamheten under sl<strong>ut</strong>et av <strong>2005</strong> i <strong>Fazer</strong><br />
Bageri Finland och Candyking i Storbritannien,<br />
i form av volym- och marknadstillväxt,<br />
inger förtroende. Detta i kombination med<br />
koncernens investeringar i <strong>ut</strong>vecklandet av<br />
våra kärnkompetenser och den positiva<br />
trenden inom en stor del av verksamheten<br />
<strong>ut</strong>gör enligt vår uppfattning en god grund<br />
för fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet<br />
under år 2006.<br />
Helsingfors den 16 mars 2006<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
Styrelsen
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Styrelse<br />
Björnberg Carl G.<br />
f. 1941<br />
politices magister<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1999-<br />
Ehrnrooth Georg<br />
f. 1940<br />
diplomingenjör,<br />
bergsråd<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1980-<br />
Linder Johan<br />
f. 1959<br />
juris kandidat<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
2000-<br />
Cawén Klaus<br />
f. 1957<br />
juris kandidat<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
2002-<br />
<strong>Fazer</strong> Fredrik<br />
f. 1946<br />
politices magister<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1987-<br />
Mattson Robert<br />
f. 1936<br />
advokat, lagman<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1982-<br />
Dreijer Anders<br />
f. 1953<br />
civilingenjör<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1994-<br />
Hagelstam Leif<br />
f. 1955<br />
ingenjör<br />
styrelsemedlem,<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
1996-<br />
Brunow Berndt<br />
f. 1950<br />
diplomekonom<br />
koncernchef<br />
49
Redovisnings- och värderingsprinciper<br />
Konsolidering<br />
Omfattning<br />
Koncernboksl<strong>ut</strong>et omfattar moderbolaget<br />
och de bolag, där moderbolaget direkt eller<br />
indirekt innehar mer än 50 % av aktiernas<br />
röstetal eller annars <strong>ut</strong>övar ett bestämmande<br />
infl ytande.<br />
Koncernboksl<strong>ut</strong>et har upprättats enligt<br />
förvärvsmetoden. Vid elimineringen av interna<br />
aktieinnehav och vid bestämningen av<br />
minoritetsintressets andel har förvärvstidpunktens<br />
obeskattade reserver i dotterbolagen<br />
efter avdrag av latent skatteskuld jämställts<br />
med eget kapital. Vid elimineringen<br />
uppkommen skillnad har efter analys hänförts<br />
dels till anläggningstillgångar dels till<br />
goodwill i dotterbolag (koncerngoodwill).<br />
Den till goodwill i dotterbolag hänförda delen<br />
avskrivs lineärt under sin verkningstid,<br />
huvudsakligen på 10 år. De ryska bolagen<br />
har tidigare konsoliderats enligt monetarynon<br />
monetary-principen. Från och med<br />
1.1.<strong>2005</strong> har de ryska bolagen konsoliderats<br />
enligt förvärvsmetoden. Vid övergången<br />
till förvärvsmetoden har samtliga tillgångar<br />
omräknats till dagsvärde.<br />
I konsolideringen elimineras alla koncerninterna<br />
transaktioner. De under året sålda<br />
koncernbolagens intäkter och kostnader ingår<br />
inte i koncernresultatet.<br />
50<br />
Redovisning av intressebolag<br />
Intressebolag, där koncernen innehar 20<br />
- 50 % av det totala röstetalet, redovisas i<br />
koncernboksl<strong>ut</strong>et enligt kapitalandelsmetoden.<br />
I resultaträkningen redovisas koncernens<br />
andel av de intressebolags resultat<br />
som hänför sig till koncernens divisioner,<br />
som en post ovanom rörelseresultatet. I<br />
balansräkningen justeras det bokförda värdet<br />
av aktierna varje år med hänsyn till det<br />
aktuella årets resultatandelar. Utdelning från<br />
intressebolag elimineras.<br />
Intressebolaget Cloetta <strong>Fazer</strong> AB har<br />
övergått till IFRS-redovisning. Bolagets<br />
bokssl<strong>ut</strong>ssiffror har inte omräknats till att<br />
motsvara FAS-principer, <strong>ut</strong>an har använts<br />
som sådana i konsolideringen.<br />
Det affärsvärde som uppstått i samband<br />
med förvärv av intressebolag, avskrivs<br />
under den ekonomiska livslängden, dock<br />
högst under en period av 20 år.<br />
Minoritetens andel<br />
Minoritetens andel av dotterbolagens egna<br />
kapital och resultat redovisas separat i balans-<br />
och resultaträkningen.<br />
Omräkning av <strong>ut</strong>ländska dotterbolag<br />
Vid konsolideringen omräknas alla <strong>ut</strong>ländska<br />
dotterbolags resultaträkningar till euro<br />
enligt årets medelkurs och deras balansräkningar<br />
enligt den av Finlands Bank publi -<br />
cera de kursen på boksl<strong>ut</strong>sdagen. Omräkningsdifferenserna<br />
förs direkt till koncernens<br />
eg na kapital och påverkar inte resultatet<br />
för året.<br />
Värderingsprinciper<br />
Bestående aktiva och avskrivningar<br />
Materiella och immateriella tillgångar är aktiverade<br />
till sina rörliga anskaffnings<strong>ut</strong>gifter<br />
och redovisas i balansräkningen minskade<br />
med planenliga avskrivningar. Placeringarna<br />
redovisas till sina anskaffnings<strong>ut</strong>gifter. Inga<br />
ränte<strong>ut</strong>gifter är aktiverade.<br />
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas<br />
anskaffningsvärden och beräknade<br />
ekonomiska livslängder. Avskrivningstiderna<br />
för olika tillgångsgrupper är följande:<br />
• immateriella rättigheter 3 – 10 år<br />
• goodwill 10 år<br />
• koncerngoodwill 5 – 10 år<br />
• övriga <strong>ut</strong>gifter med lång<br />
verkningstid 2 – 10 år<br />
• investeringar i nya affärssystem 5 år<br />
• byggnader och konstruktioner<br />
• kvarnbyggnader 50 år<br />
• övriga produktionsbyggnader<br />
och -<strong>ut</strong>rymmen 10 – 40 år<br />
• lätta konstruktioner m.m. 10 år<br />
• maskiner och inventarier 3 – 25 år<br />
• övriga materiella tillgångar 5 – 10 år<br />
Under anskaffningsåret räknas avskrivningen<br />
på materiella tillgångar fr.o.m. ibruktagningsmånaden<br />
eller som hälften av ett helt års<br />
avskrivning.
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Omsättningstillgångar<br />
Omsättningstillgångarna i de fi nska bolagen<br />
har värderats enligt FIFO-principen till rörlig<br />
anskaffnings<strong>ut</strong>gift eller återanskaffnings<strong>ut</strong>gift,<br />
om denna är lägre. I de <strong>ut</strong>ländska koncernbolagens<br />
lagervärden ingår även indirekta<br />
kostnader enligt i respektive land gällande<br />
redovisningsprinciper. Inkuransrisker<br />
har vid lagervärderingen beaktats i tillräcklig<br />
<strong>ut</strong>sträckning.<br />
Poster i <strong>ut</strong>ländsk val<strong>ut</strong>a<br />
och derivatkontrakt<br />
Transaktioner i <strong>ut</strong>ländsk val<strong>ut</strong>a redovisas<br />
till transaktionsdagens kurs. I boksl<strong>ut</strong>et har<br />
fordringar och skulder i <strong>ut</strong>ländsk val<strong>ut</strong>a omvärderats<br />
till boksl<strong>ut</strong>sdagens kurs. Såväl vinster<br />
och förluster på rörelsens fordringar<br />
och skulder, som kursdifferenser beträffande<br />
likvida medel och lån i <strong>ut</strong>ländsk val<strong>ut</strong>a<br />
redovisas bland fi nansiella intäkter och kostnader.<br />
På boksl<strong>ut</strong>sdagen öppna val<strong>ut</strong>aderivatkontrakt<br />
värderas till boksl<strong>ut</strong>sdagens<br />
kurs. Avvikelserna resultatförs. Optioner<br />
och ränteterminskontrakt resultatförs löpande<br />
under året enligt kontraktens <strong>ut</strong>gång.<br />
Inkomstskatt<br />
Den i resultaträkningen redovisade inkomstskatten<br />
består av inkomstskatt på årets resultat<br />
beräknad enligt lokala skattelagar i<br />
respektive länder, justeringar av tidigare års<br />
skatter samt förändring i latent skatt.<br />
Latent skatteskuld eller -fordran beräknas<br />
på periodiseringsdifferenserna mellan<br />
beskattning och boksl<strong>ut</strong> enligt den skattesats<br />
som fastställts för följande år. I balansräkningen<br />
ingår de latenta skatteskulderna<br />
i sin helhet, medan de latenta skattefordringarna<br />
upptas endast om de är väsentliga<br />
och det är sannolikt att man kan tillgodogöra<br />
sig dem.<br />
Boksl<strong>ut</strong>sdispositioner<br />
Boksl<strong>ut</strong>sdispositionerna (obeskattade reserver)<br />
i de enskilda bolagen har i koncernbalansräkningen<br />
fördelats mellan skatteskuld<br />
och eget kapital. Förändringen i latent<br />
skatteskuld (beräknad enligt 26 % i Finland),<br />
som uppstår på grund av förändringar i boksl<strong>ut</strong>sdispositionerna<br />
har i koncernboksl<strong>ut</strong>et<br />
redovisats bland skatter för räkenskapsåret.<br />
Boksl<strong>ut</strong>sdispositionerna minskade med<br />
latent skatteskuld ingår i koncernens vinstmedel,<br />
men avdras enligt aktiebolagslagen<br />
vid <strong>ut</strong>räkningen av koncernens <strong>ut</strong>delningsbara<br />
vinstmedel.<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar <strong>ut</strong>gör beräknade framtida<br />
kostnader och förluster huvudsakligen i<br />
ansl<strong>ut</strong>ning till nedläggning av verksamheter.<br />
Forskning och <strong>ut</strong>veckling<br />
Utgifter för forskning och <strong>ut</strong>veckling belastar<br />
i allmänhet resultatet det år de uppstår.<br />
Vissa större <strong>ut</strong>vecklingsprojekt som förväntas<br />
ha fi nansiella fördelar på en hel divisions<br />
affärsverksamhet kan efter prövning<br />
aktiveras.<br />
51
Koncernens resultaträkning<br />
M€ M€<br />
1.1-31.12 <strong>2005</strong> 2004<br />
Omsättning 986,3 916,3<br />
Förändring i lager av färdiga varor och varor<br />
under tillverkning, ökning (+)/ minskning (-) 0,3 1,1<br />
Övriga rörelseintäkter 13,9 18,5<br />
Material och tjänster -362,0 -339,6<br />
Personalkostnader -348,2 -322,2<br />
Avskrivningar och nedskrivningar -47,1 -42,3<br />
Andel av intressebolagens resultat 6,4 5,6<br />
Övriga rörelsekostnader -211,4 -194,8<br />
Rörelsevinst 38,2 42,6<br />
Finansiella intäkter och kostnader -2,5 0,9<br />
Vinst före skatter 35,7 43,5<br />
Direkta skatter -12,6 -13,7<br />
Minoritetens andel -4,2 -3,0<br />
Räkenskapsperiodens vinst 18,9 26,8<br />
52
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Koncernens balansräkning<br />
M€ M€<br />
31.12 <strong>2005</strong> 2004<br />
Aktiva<br />
Bestående aktiva<br />
Immateriella tillgångar 6,6 5,1<br />
Affärsvärde 1,8 2,6<br />
Koncerngoodwill 40,6 37,5<br />
Materiella tillgångar 254,7 228,6<br />
Andelar i intressebolag 111,7 51,8<br />
Övriga placeringar 12,6 15,6<br />
428,0 341,2<br />
Rörliga aktiva<br />
Omsättningstillgångar 31,6 28,7<br />
Långfristiga fordringar 47,6 54,2<br />
Kortfristiga fordringar 110,2 116,7<br />
Finansiella värdepapper - 5,2<br />
Kassa och bank 31,6 25,3<br />
221,0 230,1<br />
649,0 571,3<br />
Passiva<br />
Eget kapital<br />
Aktiekapital 120,4 120,4<br />
Överkursfond 1,9 3,4<br />
Övriga fonder 1,3 2,4<br />
Balanserad vinst från tidigare år 233,2 208,5<br />
Räkenskapsperiodens vinst 18,9 26,8<br />
375,7 361,5<br />
Minoritetsandel 33,3 33,1<br />
Främmande kapital<br />
Latent skatteskuld 16,1 14,6<br />
Långfristigt främmande kapital 2,2 1,7<br />
Kortfristigt främmande kapital 221,7 160,4<br />
240,0 176,7<br />
649,0 571,3<br />
53
Koncernens kassafl ödesanalys<br />
M€ M€<br />
1.1-31.12 <strong>2005</strong> 2004<br />
Kassafl öde från verksamheten<br />
Rörelsevinst 38,2 44,1<br />
Avskrivningar och nedskrivningar 47,1 42,3<br />
Realisationsvinster av sålda bestående aktiva -8,3 -12,9<br />
Övriga justeringar -6,4 -5,6<br />
Förändring i rörelsekapital -8,2 2,4<br />
Betalda räntor och övriga fi nansiella betalningar -6,0 -6,9<br />
Erhållna dividender 6,8 6,6<br />
Erhållna räntor 3,3 2,5<br />
Betalda direkta skatter -12,8 -9,4<br />
Kassafl öde från verksamheten 53,7 63,1<br />
Kassafl öde från investeringarna<br />
Br<strong>ut</strong>toinvesteringar -129,1 -55,7<br />
Försäljning av bestående aktiva 14,2 25,6<br />
Kassafl öde från investeringarna -114,9 -30,1<br />
Kassafl öde före fi nansiering -61,2 33,0<br />
Kassafl öde från fi nansieringen<br />
Förändring i kortfristiga räntebärande fordringar och skulder 68,5 -12,1<br />
Förändring i långfristiga räntebärande fordringar och skulder 7,7 10,4<br />
Dividend<strong>ut</strong>delning -12,3 -27,3<br />
Omräkningsdifferenser och övriga förändringar -1,6 -1,8<br />
Kassafl öde från fi nansieringen 62,3 -30,8<br />
Förändring i likvida medel 1,1 2,2<br />
Likvida medel 1.1 30,5 28,3<br />
Likvida medel 31.12 31,6 30,5<br />
54
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Förslag till vinstdisposition<br />
Koncernens <strong>ut</strong>delningsbara medel 31.12.<strong>2005</strong> uppgår till 125 725 tusen euro. Vinstmedlen<br />
i moderbolaget är 213 179 506,15 euro, vilka i sin helhet är <strong>ut</strong>delningsbara.<br />
Styrelsen föreslår, att av vinstmedlen <strong>ut</strong>delas i dividend 2,00 euro per aktie eller<br />
12 040 560,00 euro och att återstoden av vinstmedlen 201 138 946,15 euro kvarlämnas<br />
som balanserad vinst från tidigare år.<br />
Helsingfors den 16 mars 2006<br />
Carl G. Björnberg<br />
Klaus Cawén<br />
Anders Dreijer<br />
Georg Ehrnrooth<br />
Revisorernas <strong>ut</strong>låtande<br />
Den ekonomiska informationen om Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab-koncernen, som presenteras på sidorna<br />
50-55 <strong>ut</strong>gör en del av boksl<strong>ut</strong>et för år <strong>2005</strong>, som föreläggs bolagsstämman för fastställelse.<br />
Över granskningen av nämn da boksl<strong>ut</strong> samt av räkenskapsårets bokfö ring och<br />
förvaltning har vi idag avgett en revisionsberät telse, i vilken vi som vår uppfattning bl.a. har<br />
konstaterat att boksl<strong>ut</strong>et inklusive koncernbok sl<strong>ut</strong>et kan fastställas.<br />
Helsingfors den 16 mars 2006<br />
KPMG Oy Ab<br />
Sixten Nyman<br />
CGR<br />
Berndt Brunow<br />
verkställande direktör<br />
Fredrik <strong>Fazer</strong><br />
Leif Hagelstam<br />
Johan Linder<br />
Robert Mattson<br />
55
Femårsöversikt<br />
Resultaträkning 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
Omsättning, M€ 790,3 842,7 873,3 916,3 986,3<br />
Förändring, % 16,0 6,6 3,6 4,9 7,6<br />
Omsättning <strong>ut</strong>anför Finland, % 42 43 45 48 51<br />
Rörelsevinst, M€ 56,0 75,9 43,1 42,6 38,2<br />
Rörelsemarginal, % 7,1 9,0 4,9 4,6 3,9<br />
Vinst före skatter, M€ 58,3 79,1 45,6 43,5 35,7<br />
% av omsättningen 7,4 9,4 5,2 4,7 3,6<br />
Räkenskapsperiodens vinst, M€ 45,4 60,9 30,4 26,8 18,9<br />
Balansräkning<br />
Bestående aktiva, M€ 319,8 307,7 341,5 341,2 428,0<br />
Omsättningstillgångar, M€ 23,2 24,4 27,0 28,7 31,6<br />
Övriga rörliga aktiva, M€ 171,2 208,1 191,1 201,4 189,4<br />
Eget kapital, M€ 319,0 362,2 361,6 361,5 375,7<br />
Minoritetsandel, M€ 35,5 32,8 32,5 33,1 33,2<br />
Främmande kapital, M€ 159,6 145,2 165,4 176,8 240,0<br />
Balansomsl<strong>ut</strong>ning, M€ 514,1 540,2 559,5 571,3 649,0<br />
Nyckeltal<br />
Br<strong>ut</strong>toinvesteringar, M€ 54,5 59,9 72,2 55,7 129,1<br />
Avskrivningar, M€ 33,3 38,6 42,0 42,3 47,1<br />
Räntebärande nettoskulder, M€ -53,8 -107,3 -69,8 -73,2 1,8<br />
Nettoskuldsättningsgrad, % -15,2 -27,2 -17,7 -18,6 0,4<br />
Avkastning på sysselsatt kapital, % (ROI) 16,8 21,0 11,7 11,1 9,2<br />
Avkastning på eget kapital, % (ROE) 14,5 17,5 8,3 7,6 5,8<br />
Soliditet, % 69 73 70 69 63<br />
Personal i medeltal 11 091 10 720 10 760 11 070 12 427<br />
ROI =<br />
ROE =<br />
Soliditet<br />
56<br />
Vinst före skatter + Finansiella kostnader<br />
Balansens sl<strong>ut</strong>summa - Räntefria skulder (i medeltal)<br />
Vinst före skatter - Direkta skatter<br />
Eget kapital + Minoritetsandel (i medeltal)<br />
Eget kapital + Minoritetsandel<br />
Balansens sl<strong>ut</strong>summa<br />
x 100<br />
x 100<br />
x 100
<strong>Fazer</strong>-koncernen Årsredovisning <strong>2005</strong><br />
Koncernens ledningsgrupp<br />
Brunow Berndt, f.1950<br />
diplomekonom<br />
koncernchef<br />
Numminen Markku, f.1954<br />
MBA<br />
verkställande direktör, <strong>Fazer</strong> Bageri<br />
Koncernbolagen<br />
Operativa bolag<br />
Moderbolag: Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
Danmark<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Danmark A/S<br />
<strong>Fazer</strong> Food A/S<br />
Estland<br />
<strong>Fazer</strong> Eesti AS<br />
Finland<br />
Candyking Finland Oy<br />
Candyking International Ab<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Ab<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Wip Restaurants Oy Ab Ltd.<br />
Andersen Teija, f. 1957<br />
agronomie- och forstmagister,<br />
eMBA<br />
verkställande direktör, <strong>Fazer</strong> Amica<br />
Oker-Blom Max, f. 1948<br />
juris licentiat, ekonomie doktor<br />
chefsjurist<br />
Lettland<br />
SIA <strong>Fazer</strong> Amica<br />
SIA <strong>Fazer</strong> maiznicas<br />
Litauen<br />
UAB <strong>Fazer</strong> Kepyklos<br />
Norge<br />
Candyking Norge AS<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Norge AS<br />
Heinänen Pekka, f. 1960<br />
pedagogie magister<br />
personaldirektör<br />
Olenius Mika, f.1959<br />
ekonomie magister<br />
verkställande direktör, Candyking<br />
Ryssland<br />
OAO Hlebnyj Dom<br />
OAO Hlebozavod Murinskij<br />
OAO Hlebozavod Vasileostrovskij<br />
OAO Zvezdnyj<br />
OOO <strong>Fazer</strong> Amica<br />
OOO <strong>Fazer</strong> Pekarni<br />
Storbritannien<br />
Candyking UK Ltd.<br />
Sverige<br />
<strong>Fazer</strong> Amica AB<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri AB<br />
Karamellkungen AB<br />
Lovik Konferens AB<br />
Lövångerbröd AB<br />
Peigs Sandwich Bar AB<br />
Kaukonen Harri-Pekka, f.1963<br />
teknologie doktor<br />
ekonomidirektör<br />
Romantschuk Ulrika, f. 1966<br />
politices kandidat<br />
kommunikationsdirektör<br />
Intressebolag<br />
Finland<br />
Blue Service Partners Oy<br />
Sonaatti Oy<br />
Unica Oy<br />
Sverige<br />
Cloetta <strong>Fazer</strong> AB (publ)<br />
57
Lappländskt lamm med citronrotsaker<br />
4-5 portioner<br />
4 rostbiffar av lamm,<br />
totalt 500 - 600 g<br />
salt, vitpeppar<br />
3 palsternackor<br />
3 morötter<br />
2 gula morötter<br />
olja<br />
1 - 2 kvistar rosmarin<br />
½ dl citronsaft<br />
salt, vitpeppar<br />
en klick smör<br />
Sås<br />
3 msk röd vinäger<br />
2 dl demi glace-fond<br />
1 kvist rosmarin<br />
en klick smör<br />
Rosmarinmjölkskum<br />
1½ dl laktosfri lättmjölk<br />
1 kvist rosmarin<br />
salt, vitpeppar<br />
P<strong>ut</strong>sa lammrostbiffen, avlägsna hinnor och fett. Bryn<br />
snabbt i het panna. Efterstek i 130 grader varm ugn<br />
tills innertemperaturen är ca 58 grader.<br />
Skala och tärna grönsakerna. Bryn grönsakstärningarna<br />
lätt i olja i het panna. Minska värmen, tillsätt<br />
rosmarinkvistarna och låt badda tills grönsakerna<br />
nästan är färdiga. Tillsätt citronsaft, salt och vitpeppar,<br />
och låt grönsakerna bli färdiga.<br />
Koka upp vinägern för såsen i en kastrull. Tillsätt<br />
demi glace och rosmarin. Koka upp och låt dra i fem<br />
min<strong>ut</strong>er. Smaka av med salt och vitpeppar. Avlägsna<br />
rosmarinkvisten, koka upp och tillsätt en smörklick.<br />
Koka upp mjölken och rosmarinkvisten. Låt dra i<br />
fem min<strong>ut</strong>er på ett varmt ställe. Avlägsna rosmarinkvisten.<br />
Smaka av med salt och vitpeppar och vispa<br />
upp till skum med hjälp av mixer.
Adresser<br />
Oy Karl <strong>Fazer</strong> Ab<br />
Koncernledning<br />
Glogatan 3 A<br />
PB 44<br />
FI-00101<br />
HELSINGFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3000<br />
F +358 20 555 3128<br />
<strong>Fazer</strong> Amica<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Ab<br />
Sånggränden 6<br />
PB 37<br />
FI-00421<br />
HELSINGFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 729 6000<br />
F +358 20 729 6012<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Ab<br />
Tammerfors<br />
distriktkontor<br />
Järvensivuntie 1<br />
FI-33100<br />
TAMMERFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 729 6000<br />
F +358 20 729 6023<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Ab<br />
Uleåborgs<br />
distriktkontor<br />
Kiviharjuntie 11<br />
PB 251<br />
FI-90101 ULEÅBORG<br />
FINLAND<br />
T +358 20 729 6600<br />
F +358 20 729 6022<br />
<strong>Fazer</strong> Amica AB<br />
Dalvägen 22<br />
Box 505<br />
SE-169 29 SOLNA<br />
SVERIGE<br />
T +46 8 470 7200<br />
F +46 8 470 7201<br />
<strong>Fazer</strong> Eesti AS<br />
Kadaka tee 70 D<br />
EE-19087 TALLINN<br />
ESTONIA<br />
T +372 6 502 451<br />
F +372 6 502 456<br />
SIA <strong>Fazer</strong> Amica<br />
Druvas iela 2<br />
LV-5001 OGRE<br />
LATVIA<br />
T +371 507 1040<br />
F +371 507 1060<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Norge AS<br />
Filipstad Brygge 1b<br />
Box 1375, Vika<br />
NO-0114 OSLO<br />
NORWAY<br />
T +47 2231 1740<br />
F +47 2231 1700<br />
<strong>Fazer</strong> Amica Danmark<br />
A/S<br />
Skibhusvej 52 A, 1.<br />
Box 49<br />
DK-5100 ODENSE C<br />
DENMARK<br />
T +45 6311 3310<br />
F +45 6311 3320<br />
OOO <strong>Fazer</strong> Amica<br />
UI. Smolenskaya 18 A<br />
RU-196084<br />
ST. PETERSBURG<br />
RUSSIA<br />
P +7 812 718 8374<br />
F + 7 812 718 8374<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Vanda bageri<br />
<strong>Fazer</strong>svägen 6, Vanda<br />
PB 17<br />
FI-00941<br />
HELSINGFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3000<br />
F +358 20 555 3207<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Lahtis bageri<br />
Kasakkamäentie 3<br />
PB 40<br />
FI-15101 LAHTIS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3000<br />
F +358 20 555 3131<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Hyvinge bageri<br />
Harkkokatu 2<br />
FI-05800 HYVINGE<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3089<br />
F +358 20 555 3169<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Idensalmi bageri<br />
Yrittäjäntie 22-24<br />
FI-74130 IDENSALMI<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3090<br />
F +358 20 555 3149<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Jyväskylä bageri<br />
Metsäraivio 1<br />
FI-40520 JYVÄSKYLÄ<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3091<br />
F +358 20 555 3153<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Seinäjoki bageri<br />
Päivölänkatu 32-34<br />
FI-60120 SEINÄJOKI<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3097<br />
F +358 20 555 3852<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Tammerfors bageri<br />
Lastaajankatu 5<br />
FI-33700<br />
TAMMERFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3088<br />
F +358 20 555 3162<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Uleåborgs bageri<br />
Ratamotie 10<br />
FI-90580 ULEÅBORG<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3095<br />
F +358 20 555 3156<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Ulvsby bageri<br />
Sammontie 22<br />
FI-28400 ULVSBY<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3096<br />
F +358 20 555 3158<br />
<strong>Fazer</strong>s koncernkommunikation, Image Funk, Libris. Galerie Art Silk 170 g, 300 g. Mars 2006.<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Villmanstrands bageri<br />
Myllymäenkatu 29<br />
FI-53100<br />
VILLMANSTRAND<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3093<br />
F +358 20 555 3151<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri Ab<br />
Åbo bageri<br />
Kaarikatu 8<br />
FI-20760 PIISPANRISTI<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3086<br />
F +358 20 555 3163<br />
<strong>Fazer</strong> Mill & Mixes<br />
Kasakkamäentie 3<br />
PB 40<br />
FI-15101 LAHTIS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 555 3000<br />
F +358 20 555 3141<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri AB<br />
Kartåsgatan 3 A<br />
SE-531 40 LIDKÖPING<br />
SVERIGE<br />
T +46 510 82 950<br />
F +46 510 28 443<br />
<strong>Fazer</strong> Bageri AB<br />
Försäljningskontor<br />
Dalvägen 22<br />
Box 510<br />
SE-169 29 SOLNA<br />
SVERIGE<br />
T +46 8 470 7300<br />
F +46 8 470 7301<br />
<strong>Fazer</strong> Eesti AS<br />
Kadaka tee 70 D<br />
EE-19087 TALLINN<br />
ESTONIA<br />
T +372 6 502 421<br />
F +372 6 502 455<br />
Lövångerbröd AB<br />
Hökmark<br />
PL 114<br />
SE-930 10<br />
LÖVÅNGER<br />
SVERIGE<br />
T +46 913 20 070<br />
F +46 913 20 121<br />
OAO Hlebnyj Dom<br />
Ul. Smolenskaya 18 A<br />
RU-196 084<br />
ST. PETERSBURG<br />
RUSSIA<br />
T +7 812 718 8300<br />
F +7 812 718 8313<br />
OAO Hlebozavod<br />
Murinskij<br />
Ul. Olgi Forsh 10<br />
RU-195 297<br />
ST. PETERSBURG<br />
RUSSIA<br />
T +7 812 449 7800<br />
F +7 812 449 7813<br />
OAO Hlebozavod<br />
Vasileostrovskij<br />
20. Liniya d. 19, V.O.<br />
RU-199 026<br />
ST. PETERSBURG<br />
RUSSIA<br />
T +7 812 449 7902<br />
F +7 812 321 4702<br />
OAO Zvezdnyj<br />
Zvezdnyj bulvar 23<br />
RU-129 075<br />
MOSCOW<br />
RUSSIA<br />
T +7 495 615 2202<br />
F +7 495 615 6029<br />
SIA <strong>Fazer</strong> maiznicas<br />
Druvas iela 2<br />
LV-5001 OGRE<br />
LATVIA<br />
T +371 507 1040<br />
F +371 507 1060<br />
UAB <strong>Fazer</strong> Kepyklos<br />
Raudondvario pl. 129 A<br />
LT-47188 KAUNAS<br />
LITHUANIA<br />
T +370 37 360 233<br />
F +370 37 360 266<br />
Candyking<br />
Candyking Finland Oy<br />
Sånggränden 6<br />
FI-00420<br />
HELSINGFORS<br />
FINLAND<br />
T +358 20 729 4600<br />
F +358 20 729 4610<br />
Candyking<br />
International Ltd.<br />
Dalvägen 22<br />
Box 729<br />
SE-169 27 SOLNA<br />
SVERIGE<br />
T +46 8 795 03 00<br />
F +46 8 795 03 50<br />
Candyking Norge AS<br />
Stabburveien 24<br />
Box 15<br />
NO-1662<br />
ROLVSØY<br />
NORWAY<br />
T +47 69 35 58 88<br />
F +47 69 35 58 89<br />
Candyking UK Ltd.<br />
Fort So<strong>ut</strong>hwick<br />
James Callaghan Drive<br />
Fareham<br />
Hampshire PO17 6AR<br />
UNITED KINGDOM<br />
T +44 2392 630 300<br />
F +44 2392 630 333<br />
Karamellkungen AB<br />
Dalvägen 22<br />
Box 729<br />
SE-169 27 SOLNA<br />
SVERIGE<br />
T +46 8 795 03 00<br />
F +46 8 795 03 50<br />
Internetadresser<br />
www.fazergroup.com<br />
www.fazeramica.com<br />
www.fazeramica.se<br />
www.fazeramica.fi<br />
www.fazeramica.dk<br />
www.amica.fazer.ee<br />
www.fazeramica.lv<br />
www.fazer.no<br />
www.fazercafe.fi<br />
www.fazerbakeries.com<br />
www.fazerbageri.se<br />
www.fazerleipomot.fi<br />
www.fazerbakeries.fi<br />
www.fazermills.com<br />
www.pagarid.fazer.ee<br />
www.fazermaiznicas.lv<br />
www.fazerkepyklos.lt<br />
www.hlebnydom.ru<br />
www.candyking.com<br />
www.karamellkungen.se<br />
www.candyking.fi<br />
www.candyking.no<br />
www.candyking.co.uk
www.fazergroup.com