Planbeskrivning - Svedala kommun

SAMRÅDSHANDLING 

2012-12-06 


2012-12-06 

Dnr: 10.700 

Projektnummer: D7224 

Detaljplan för för del av Värby 61:406 m fl "Bara Söder" i Bara, 

Svedala kommun, Skåne län 

PLANBESKRIVNING med behovsbedömning och genomförande 

beskrivning 

Bara 

Malmövägen 

PGA 

Handlingar: 

Grundkarta Samrådsredogörelse planprogram 

Fastighetsförteckning 1 Miljökonsekvensbeskrivning 

Planbeskrivning med behovsbedömning 

och genomförandebeskrivning (denna handling) 

Plankarta med bestämmelser (del 1 och 2) 

Illustrationskarta 

Planprogram 1 1 Handlingen finns på bygg och miljö 

Sidan 1 av 49


2012-12-06 

Annat planeringsunderlag 1 

Kompensationsåtgärder Bara Söder 

Fördjupad trafikutredning Bara Söder 

Utredning för externt buller Bara Söder 

Kompletterande spårutredning, Bara Söder 

Dagvattenutredning, Bara Söder 

VA-utredning, Bara Söder 

Utredning för geoteknik och geohydrologi, Bara Söder 

Byggnadsteknisk inventering, Spångholmsgården 

Kulturlandskapsanalys, Bara Söder 

BAKGRUND OCH PLANENS SYFTE 

En förutsättning för lokaliseringen av badoch hotellanläggningen och tillhörande 

bostadsbebyggelse är närhet till en golfbana med hög standard och närhet till naturvärden. 

Anläggningen ska även ha ett strategiskt läge med bra upptagningsområde och kunna locka till sig 

besökare från Danmark och Tyskland. I anslutning till golfanläggningen PGA, Professional Golfers 

Association, har det en längre tid funnits ett intresse att utveckla området för boende och 

hotellanläggning med äventyrsbad, spa och konferens. Området ligger naturskönt och gränsar till 

Torups bokskog i söder. Området ligger även strategiskt i regionen nära Malmö, Lund och 

Köpenhamn. Bad- och hotellanläggningen som är av regionalt intresse förväntas få 1 miljon 

besökare per år och ge ca 300 nya arbetstillfällen. 

I anslutning till området föreslås en framtida lätt spårtrafik på sträckan Malmö-Bara-Klågerup, som 

ger förutsättningar för en större utbyggnad i Bara och Klågerup samt goda kollektivtrafikförbindelser 

till badoch hotellanläggningen. Bara är en populär och trygg boendeort med korta 

pendlingsavstånd till gränsande större tätorter. PGA, som anlades för ett par år sedan, är av 

världsklass och utgörs av två 18-hålsbanor, varav en uppfyller kraven för att arrangera 

internationella golftävlingar på PGA–touren. Även en 9-hålsbana finns inom området. PGA:s 

klubbhus är öppet för allmänheten med restaurang, konferens och 16 hotellsviter. Ytterligare behov 

av golfbanor behövs inte. 

I Svedala översiktsplan 2010 beskrivs kommunens målsättning att växa från 19 000 till 25 000 

invånare till år 2025. Utvecklingen med ny bebyggelse koncentreras till de tre större tätorterna, 

Svedala, Bara och Klågerup, för att nyttja och bidra till ökat användande av kollektivtrafik, 

infrastruktur och service. I Bara centrum pågår en omvandling till ett innehållsrikt levande centrum 

med en blandning av arbetsplatser, handel och drygt 300 nya bostäder. Väster om centrum 

planeras för 300 nya bostäder. 

Syftet med planen är att pröva lämpligheten av att bygga en badanläggning med äventyrsbad, 

spa och simhall samt ett hotell med ca 400 gästrum. Planen prövar även möjligheten att bygga ca 

300 bostäder som utgörs av en varierad bebyggelse med grupphus och flerbostadshus. Det 

föreslås också en förskola/skola för ca 140 barn. 

Sidan 2 av 49


2012-12-06 

PLANFÖRSLAG 

Områdets gestaltning och disposition 

Bebyggelsens placering utgår från att ta tillvara det öppna landskapet och att de bara backarna 

(som ordet Bara innebär) förblir obebyggda. Av denna anledning är planområdet glest bebyggt, 

där bebyggelse är koncentrerad i täta bebyggelsegrupper som är anpassade till terrängen. Från 

Malmövägen ska inte den föreslagna bebyggelsen dominera det öppna landskapet söder om 

vägen. Från bebyggelsen ska det ges vida utblickar mot omgivande landskap och gränsande PGAgolfbana 

i öster som bildar ett grönt öppet böljande landskap. Föreslagen bebyggelse är golfnära 

bostäder, som gränsar till PGA:s golfbana och som även har nära till strövområden i Torups 

bokskog. 

Centralt i planområdet ligger badoch hotellanläggningen vid Spångholmsgården. Lägenheterna 

samt badoch hotellanläggningen återger det omgivande böljande backlandskapet med sluttande 

gröna tak som ansluter marken. Detta ger förutsättningar för att kunna gå upp till taket från marken. 

Bad- och hotellanläggningen samt lägenheterna utgörs av två halvcirklar. Den västra halvcirkeln är 

mera öppen för synliggöra Spångholmsgårdens ståtliga ekonomibyggnader från Malmövägen. 

Hela anläggningen med hotell, bad, lägenheter och parkyta har en diameter på ca 375 meter och 

en area på ca 100 000 m 2 /10 ha. Hotellet, som ligger i den östra halvcirkeln, ha utsikt över 

PGA:s golfbana. Badanläggningen ligger omsluten i den östra halvcirkeln med god tillgänglighet 

till hotellet. Lägenheterna, som ligger i den västra halvcirkeln, har vida utblickar över det öppna 

landskapet västerut mot Malmö. 

Bebyggelsen och gatunätet följer landskapets terräng. Gatunätet vid bostadsgrupperna utförs 

småskaligt med brutna siktlinjer så att en låg hastighet och hög trafiksäkerhet främjas. Dagvattnet 

leds till dagvattendammar som berikar boendemiljön, ökar den biologiska mångfalden samt renar 

och fördröjer dagvattnet. 

Axonometri över badoch hotellanläggningen med Spångholmsgården och lägenheter, FOJAB arkitekter 

Sidan 3 av 49


2012-12-06 

Föreslagna åtgärder 

Planförslaget innefattar: 

• badanläggning med äventyrsbad, spa och simhall 

• hotell med ca 400 gästrum 

• utomhusaktiviteter med rekreation, lekpark mm. 

• ca 200 lägenheter vid hotell- och badanläggningen 

• förskola/skola för ca 140 barn 

• rivningsförbud för flertalet av Spångholmens byggnader 

• två bostadsområden med totalt ca 100 bostäder 

• dagvattendammar 

• ekostråk med naturområde 

• gångstråk, ridvägar och gång- och cykelvägar 

• pumpstationer, dricksvattenreservoar och fördröjningsmagasin 

Illustrationsskiss över Bara Söder, FOJAB arkitekter 

Sidan 4 av 49


2012-12-06 

Bebyggelse 

Bostäder 

Inom planområdet föreslås två bostadsområden för villabebyggelse, Backahusen och Skogshusen 

samt terrasslägenheter vid badoch hotellanläggningen. 

Backahusen utgörs av ca 80 bostäder med ekologisk profil och individuella karaktärer. De föreslås 

ligga vid Malmövägen innanför kullarna i det lägre partiet mellan Spångholmsgården och Värby. 

Bostadsområdet föreslås utvecklas med ett miljötänkande. Bebyggelsen föreslås ha två våningsplan 

och ska utformas med fasader i huvudsakligen rött eller gult tegel och låglutande tak. På 

komplementbyggnader föreslås gröna tak av exempelvis sedum. 

Perspektiv över Backahusen, FOJAB Arkitekter 

Skogshusen utgörs av ca 30 bostäder. De planeras vid skogsområdet ”Virängarna” i söder, nära 

Bokskogen och kommer att anpassas till omgivande natur. Bebyggelsen, är inspirerad av det golf- 

och naturnära boendet Woodland Country Club i Örkelljunga. Byggnaderna ska varsamt 

anpassas till terrängen med plintgrund som bär upp altanerna och tar upp nivåskillnaderna i den 

kuperade terrängen. Husen har terrasser istället för privata trädgårdar för att lämna så mycket som 

möjligt av omgivningen orörd. Bebyggelsen ska utformas med huvudsakligen träfasader i ej 

täckande kulör och låglutande tak. Gröna tak av exempelvis sedum föreslås på 

komplementbyggnaderna. 

Woodland Country Club 

Sidan 5 av 49


2012-12-06 

Perspektiv över Skogshusen, FOJAB Arkitekter 

Vid badoch hotellanläggningen föreslås 200 terrasslägenheter samt kontor i den västra 

halvcirkeln. Taket utformas med gröna tak av exempelvis sedum som smälter in i landskapet. 

Byggnaden utformas så att våningsantalet varierar från 1 våning längst i norr som sedan ökar till 

högst fem våningar i mitten av byggnaden för att sedan åter slutta neråt. I byggnadens norra ända 

ska taket slutta ner till marknivå. Terrasslägenheternas totalhöjd får inte överskrida 16 meter över 

nollnivån. Nollnivån avser centrum vid Spångholmsgårdens gårdsplan. Lägenheternas entréer är 

vända mot den föreslagna parken vid Spångholmsgården, på bågens insida. Lägenheterna 

föreslås utgöras av ca 100 st hyresrätter och ca 100 st bostadsrätter. Småbutiker, hantverk och 

service föreslås i bottenvåningen i bostadsdelen samt inom Spångholmsgårdens ekonomibyggnader 

till en yta med högst 3000 m 2 handelsyta. Terrasslägenheterna kommer att ha en bruttoarea (area 

för samtliga våningar) på ca 21 000 m 2 . 

Perspektiv över terrasslägenheterna, FOJAB Arkitekter 

Sidan 6 av 49


2012-12-06 

Vid Spångholmsallén föreslås att befintlig spridd bebyggelse kompletteras med ny bebyggelse som 

binder samman husen till en husrad. Bebyggelsen ska anpassas till befintlig värdefull bebyggelse 

med 1,5 våningshus och fasader i huvudsakligen rött eller gult tegel samt sadeltak/valmade tak 

bestående av tegelröda eller grå takpannor. 

Planförslaget innefattar ca 320 bostäder inom ca 20 ha föreslagen kvartersarea för bostäder 

(kvartermark samt försörjande gator). Föreslagen bebyggelsetäthet (nettotal) inom planområdet är 

således 16 bostäder/ha. 

Bad- och hotellanläggningen 

Vid Spångholmsgården föreslås en hotell- och badanläggning. Badanläggningen föreslås rymma 

äventyrsbad, utomhusbassänger, spa, träning och en 50-meters simbassäng. Badanläggningens 

tak har en sammanhängande organiskt rundad volym i xyz-led. Badanläggningens totalhöjd får inte 

överskrida 22 meter över nollnivån för 50 % av underliggande våningsplan. Nollnivån avser 

centrum vid Spångholmsgårdens gårdsplan. Vid badanläggningen föreslås även utomhusaktiviteter 

med lekpark samt rekreation. 

Perspektiv över badoch hotellanläggningen, FOJAB Arkitekter 

Hotellet innehåller ca 400 gästrum och 56 st studios i den östra halvcirkeln. Taket utformas med 

gröna tak av exempelvis sedum som smälter in i landskapet. Byggnaden utformas likt 

terrasslägenheterna så att våningsantalet varierar från 1 våning längst i norr som sedan ökar till 

högst sex våningar i mitten av byggnaden för att sedan åter slutta neråt. I byggnadens norra ända 

ska taket slutta ner till marknivå. Hotellets totalhöjd får inte överskrida 26 meter över nollnivån. 

Nollnivån avser centrum vid Spångholmsgårdens gårdsplan. Hotell och badanläggningen kommer 

att ha en bruttoarea (area för samtliga våningar) på ca 39 000 m 2 respektive 32 000 m 2 . 

Hotellets entré vetter mot PGA:s golfbana på utsidan av cirkeln, medan badanläggningen nås från 

insidan av cirkeln. 

Inom hotelldelen föreslås även mindre butiker, hantverk, service och livsmedel till en yta med högst 

3000 m 2 handelsyta och högst 500 m 2 livsmedelsyta. 

Sidan 7 av 49


2012-12-06 

Offentliga byggnader 

Norr om badoch hotellanläggningen nära befintlig busshållplats för regionbuss 142 föreslås en 

förskola med sex avdelningar för ca 140 barn alternativt en skola. Förskolan uppförs i 1 plan och 

med fasader i huvudsakligen rött eller gult tegel och sadeltak bestående av röda eller grå 

takpannor. Förskoletomten är ca 9800 m 2 varav byggnaden är ca 1900 m 2 . Område för utelek är 

ca 5600 m 2 . Inom förskolan finns även angöringsyta för lastning av varor samt miljöhus. För 

miljöhus föreslås gröna tak av exempelvis sedum. 

Perspektiv över förskolan, FOJAB Arkitekter 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Spångholmens ekonomibyggnad och mangårdsbyggnad är i dåligt skick och har ett kraftigt 

eftersatt underhåll där läckande tak, trasiga takfönster och luckor har medfört eskalerande skador 

enligt utförd byggnadsteknisk inventering av Tyréns, 2012. Men samtliga byggnader skulle gå att 

rädda även om vissa delar kräver till exempelvis ommurning och byte av sten. Alla takytor behöver 

förmodligen läggas om och ersättas med nytt material. Ursprungligen har flera av taken sannolikt 

haft halm som taktäckningen. Nya takmaterial väljs i samråd med byggnadsantikvarie. Papptak 

med trekantslist kan eventuellt vara ett alternativ för vissa takytor. Sådant finns till exempelvis på en 

magasinbyggnad vid Torups slott. De två nyare arbetarbostäderna med ljus puts på västra sidan av 

Spångholmsvägen är också i dåligt skick efter eftersatt underhåll. 

Enligt kulturmiljöanalys av Wallin, 2012 bildar mangårdsbyggnaden och ekonomibyggnaderna en 

enhet som inte ska brytas upp. Däremot kan bevarandeläget för byggnad D, den yngsta av 

ekonomilängorna, ses som problematiskt. Här har inget underhåll skett på lång tid och bjälklag 

förefaller vara i dåligt skick. Fasaderna med sin mönstermurning är bevarandevärda och vid en 

eventuell förändring är det mycket viktigt att fasaderna inte förvanskas. Av arbetarbostäderna är 

byggnad 2 och 3, de två yngsta byggnaderna med uppförande 1937, i sig inte omistliga på 

samma sätt som byggnad 1 och 4. Ett kompletteringsbyggande i området utmed 

Spångholmsvägen, norr om gården, är möjligt. Man bör då sträva efter att behålla en skala på 

byggnaderna som motsvarar den nuvarande. 

Sidan 8 av 49


2012-12-06 

För delar av ekonomibyggnaden (A-C) och 

arbetarbostäderna 1 och 4 föreslås 

skyddsbestämmelse ”q” med rivningsförbud. 

Byggnaderna anses vara särskilt värdefulla 

och får inte förvanskas. För övriga värdefulla 

byggnader kvarstår varsamhetsbestämmelse 

”k” m.a.p. byggnadernas dåliga skick och 

för att de inte är lika gediget byggda samt 

har avvikande fasadmaterial. Om man 

överväger att ta bort hela eller delar av 

byggnader ska detta ske i samråd med 

kommunen och en byggnadsantikvarie. 

Spångholmsgårdens ekonomibyggnader 

Spångholmsgården föreslås få en annan användning med småbutiker, hantverk, galleri, café och 

service. Man bör inte förändra byggnadernas klimatskal för att uppnå dagens energikrav då detta 

kan medföra risker för de befintliga konstruktionerna. Det är dock möjligt att tilläggsisolera 

byggnaderna. För ekonomibyggnadens delar A och C är det möjligt att bygga ett ”hus-i-huset”. Då 

dessa delar har öppna takstolar med en invändig hög höjd kan de betecknas som ett skal med 

flera möjligheter. 

Sidan 9 av 49


2012-12-06 

Grönstruktur, parker och lek 

Det öppna landskapet och kullarna kommer att bevaras med bevarandebestämmelser i plan. 

Befintlig allé utmed Spångholmsvägen med lindar i norr och kastanjer i söder är en biotop som 

föreslås skyddas i plan. För de träd inom Spångholmsallén som påverkas av nya korsande vägar 

behövs tillstånd enligt 7 kap MB sökas. Virängarnas sumpalskog och våtmark kommer att skyddas i 

plan. Befintligt elstängsel utmed skogsbrynet tas bort. Vid Virängarna föreslås en äventyrslekplats. 

Eventuella spänger över de blöta partierna i sumpskogen bidrar till att styra människor inom 

området, vilket medför att känsliga platser kan lämnas ifred. 

En inventering av rödlistade arter samt arter enligt artskyddsförordningen har genomförts av Rana 

Konsult under våren och sommaren 2012. Inga arter som berörs av artskyddsförordningen 

påträffades inom planområdet. Större vattenödla och åkergroda som redovisas i 

Artskyddsförordningens bilaga 1 inventerades utanför planområdet. Bland rödlistade arter som 

påträffades inom planområdet är hämpling, sånglärka samt naverlönn, skogsalm och ask som 

växer vid Spångholmsgården och åkerkulla som inventerades vid ängen öster om Virängarna. 

Ängen öster om Virängarna är en värdefull biotop med en örtrik, ängsartad vegetation. Floran är 

mycket attraktiv och kan bli ett positivt element för de boende i närområdet. Området skyddas i 

plan som ängsmark. Under byggperiod bör marken skyddas i möjligast mån. Om den ändå 

skadas är det viktigt att inte reparera detta genom att lägga på lager av matjord utifrån. 

Äng mellan Virängarna och väg mot Torup 

Vid Spångholmsgårdens ekonomibyggnader föreslås en park, där befintliga träd som bl.a. utgörs 

av rödlistade naverlönn avses bevaras. Inom trädridån finns dock ett par sjuka träd bl.a. en kastanj 

som behöver tas bort. Vid denna park föreslås en lekplats. Ytterligare en mindre lekplats föreslås vid 

Backahusen. Vid mangårdsbyggnaden inventerades rödlistad ask som också föreslås bevaras. 

Öster om föreslagen förskola föreslås ett grönområde för exempelvis en spontanbollplan. 

Sidan 10 av 49


2012-12-06 

För stora delar av planområdet föreslås markanvändningen natur med dagvattendammar samt 

gång- och ridstråk. Ett sammanhängande naturområde bildas från Torups bokskog i söder norrut 

utmed Virängarna och Spångholmsbäcken. Naturområdet binder samman natur- och vattenmiljöer 

till ett ekostråk och en spridningskorridor för flora och fauna. Tillgängligheten i planområdet 

förbättras med nya gångstråk och ridvägar som förbinder Bara med Torup och Tjustorp. Ett 

grönstråk utmed Spångholmsbäcken föreslås utvecklas med sittplatser på lämpliga ställen. 

Gång- cykel och ridvägar 

Vid Spångholmsgården och Backahusen finns småvatten (< 1 ha i jordbruksmark) som kommer att 

påverkas av föreslagen bebyggelse. Tillstånd för biotopskydd ska sökas enligt 7 kap MB. I 

dammen vid Spångholmsgården påträffades vid inventeringen lökgroda samt mindre 

vattensalamander och vid Backahusen inventerades ätlig groda. 

För naturområdena föreslås att gräset slås ca 2 ggr år. Inom stora delar av naturområden kan 

ängsmark skapas när marken inte längre gödslas för odling. Om kommunen sköta ytorna genom 

klippning eller det ska finnas betesdrift på vissa delar ska utredas i det fortsatta planarbetet. 

Dagvattendammarnas översvämningsyta röjs vartannat år, för att förhindra igenväxning. Tillopp och 

breddavlopp funktionssäkras i samband med skötsel av gräsytorna. 

Golfområde 

Vid naturområdet Virängarna föreslås ett område för golfändamål. Inom området får inga 

byggnader uppföras. Det får inte heller anläggas golfbana eller drivingrange. Området ska utgöras 

av ängsmark som inte får gödslas eller planteras. Vid större tävlingar inom PGA kan området 

tillfälligt nyttjas som parkering. 

Sidan 11 av 49


2012-12-06 

Vattenområden 

Föreslagen bebyggelse och infrastruktur gör intrång i det allmänna strandskyddsområdet. Befintlig 

körbar bro över Spångholmsbäcken vid Infartsvägen föreslås utvidgas något. En ny körbar bro 

föreslås över Spångholmsbäcken vid den nya infarten från Tjustorpsvägen. Dispens för strandskydd 

enligt 7 kap MB kommer att sökas för ovanstående kulvertering av Spångholmsbäcken. Dispens för 

strandskydd kommer även att sökas för ny väg mot Tjustorpsvägen och två dagvattendammar som 

ligger inom 100 meter från Spångholmsbäcken. 

Kommunen begär upphävande av strandskydd för ny dragning av infartsvägen, del av 

parkeringsytor till badoch hotellanläggningen, pumphus till badoch hotellanläggningen, del av 

hotellbyggnad och en dagvattendamm som ligger inom 100 meter från Spångholmsbäcken. Totalt 

berörs ca 54 400 m 2 mark för golfändamål och väg i gällande detaljplan för PGA golfbana. 

Strandskyddet avses bibehållas inom föreslagna naturområden utmed Spångholmsbäcken. 

Naturområdena är allmän platsmark där kommunen är huvudman. Spångholmsbäckens idag 

branta slänter föreslås flackas ut i syfte att förbättra säkerheten för barn som vistas utmed bäcken, 

öka den biologiska mångfalden, samt ge en större magasinering vilket minskar risken för 

översvämning. Särskilda skäl för upphävandet av strandskyddet är att berörda delar av området är 

avskilt genom infartsvägen från området närmast strandlinjen och saknar därför betydelse för 

allmänhetens friluftsliv. Allmänhetens fria tillträde till stranden säkras med allmänna gångvägar inom 

naturområdena utmed Spångholmsbäcken. Öster om Spångholmsallén är bäcken flyttad till ett 

nordligare läge, när den lyftes fram från tidigare kulvertering och fick ett meandrande lopp i 

samband med att PGA golfbanan byggdes. 

Ytberäkningar av strandskydd, Sweco Architects AB 

Sidan 12 av 49


2012-12-06 

Trafik 

Biltrafik 

Trafiken till den nya bebyggelsen kommer att ledas från Malmövägen, 841 via befintlig väg och en 

ny väg samt från Tjustorpsvägen, 837 via en ny väg. En fördjupad trafikutredning är framtagen av 

Tyréns, november 2012. Den nya bebyggelsen bedöms ge en trafikökning med ca 3900 

fordon/åmd, där ca 2100 fordon/åmd avser besökare och anställda till badoch hotellanläggning. 

För bostäder har det antagits att 10 % av trafiken har mål inom Bara. Av resterande 

trafik antas fördelas med 75 % västerut mot Yttre Ringvägen och Malmö m.fl. orter och 25 % österut 

mot Lund m.fl. orter. Bad- och hotellanläggningen bedöms alstra mest trafik under veckosluten och i 

viss utsträckning under eftermiddagar och kvällar. 

Prognostiserade trafikflöden år 2012 exklusive respektive inklusive Bara Söder, Tyréns AB 

Bad- och hotellanläggningen förväntas ha ett upptagningsområde som sträcker sig utanför Skåne 

med besökare från ett stort omland. För anläggningen antas att 70 % av besökarna belastar Yttre 

Ringvägen/E6 i väster eller E65 i söder medan ca 30 % kör via väg 108 i öster. Det innebär ett 

trafiktillskott på ca 2300 fordon/åmd västerut på väg 841, ca 1000 fordon/åmd österut på väg 

841 och ca 350 fordon/åmd söderut på väg 837. 

Inom planområdet bedöms befintlig väg från Malmövägen trafikeras av ca 2300 fordon/dygn norr 

om hotell- och badanläggningen och ca 800 fordon/dygn söder om anläggningen. Den nya 

vägen från Malmövägen beräknas trafikeras av ca 1700 fordon/dygn. Nya vägen från 

Tjustorpsvägen antas trafikeras med ca 450 fordon/åmd. 

I anslutning till hotellet har en elbilspool för boende och hotellgäster diskuterats för att minska 

klimatpåverkan. 

För befintlig cirkulationsplats vid Malmövägen kan det i framtiden bli aktuellt att vidta 

kapacitetshöjande åtgärder, beroende på hur trafiken kommer att utveckla sig. Behovet av åtgärder 

uppstår sannolikt inte förrän efter år 2030. Beräkningar visar att det inte förväntas uppstå några 

kapacitetsproblem i Bara Söders anslutning till Tjustorpsvägen. 

Sidan 13 av 49


2012-12-06 

Gång- och cykeltrafik 

Spångholmsvägen som är avstängd för allmän fordonstrafik kommer även fortsättningsvis att nyttjas 

som gång- och cykelväg. Söder om badoch hotellanläggningen fortsätter stråket i blandtrafik mot 

PGA och sedan söderut på mindre grusade vägar mot Torup. En gång- cykeltunnel planeras under 

Malmövägen, mellan Spångholmsvägen och Bara centrum. Den bör få en ljus och luftig utformning 

som bidrar till att man som gångtrafikant och cyklist känner sig trygg. I den nya cirkulationsplatsen 

på Malmövägen som ansluter ny väg till planområdet föreslås separerad gång- och cykelväg. 

Separerade gång- och cykelvägar föreslås även utmed de nya vägarna som ansluter Malmövägen 

respektive Tjustorpsvägen samt till Backahusen. 

Gång och cykeltrafik i planområdet 

Kollektivtrafik 

Busstrafik 

Dagens kollektivtrafiklösning täcker in 93 % av föreslagen bebyggelse inom ett avstånd på 1000 

meter vilket motsvarar 800 meter fågelvägen. Olika alternativ för kollektivtrafiken för Bara Söder har 

studerats av Tyréns i samarbete med Skånetrafiken. Man har undersökt att utöka befintlig busslinje 

142 till att även trafikera Bara Söder. Man har även undersökt förutsättningar för en matarlinje eller 

en ringlinje samt en egen skyttel. 

Av de olika alternativen visade det sig att dagens kollektivtrafiklösning ger störst samhällsekonomiskt 

netto för föreslagen bebyggelse. Befintlig hållplats Spångholmen föreslås rustas upp med busskur, 

cykelparkeringar samt en pendlarparkering i ett lämpligt läge. Om det skulle visa sig att antalet 

förväntade kollektivtrafikresenärer skulle dubbleras till badoch hotellanläggningen eller om Bara 

Söder skulle byggas ut ytterligare kan ett alternativ där busslinje 142 får en ny sträckning genom 

Bara samt Bara Söder vara att föredra. En djupare analys av hur genomförbart detta alternativ är 

måste göras när detta blir aktuellt. 

Sidan 14 av 49


2012-12-06 

Upptagningsområde för busshållplatser vid tänkbar framtida linjedragning respektive dagens linjedragning, 

Tyréns AB 

En egen skyttel, som drivs av fastighetsägaren, från exempelvis Hyllie station eller Malmö C kan 

anpassas direkt efter besökares behov som ska besöka badoch hotellanläggningen. Man skulle 

uppnå en restidskvot på 1,2 från Hyllie station. Ur restidssynpunkt är en egen skyttel från Hyllie 

station det bästa alternativet för resenärer från exempelvis Köpenhamn. För resenärer från Malmö 

har utökad linje 142 bäst restidskvot. Restidskvot innebär restiden för kollektivtrafik i relation till 

restid med bil för motsvarande sträcka. För kollektivtrafiken bör restidskvoten vara 1,5 eller lägre för 

att vara konkurrenskraftig. Nackdel med en egen skyttel är att de två kollektivtrafiksystemen för 

boende i Bara och badoch hotellgäster separeras, så istället för att ett system skulle kunna dra 

nytta av ett större resandeunderlag så kommer de två systemen att konkurera med varandra. 

Spårtrafik 

En utredning om ett kompletterande spår till hotell- och badanläggning har tagits fram av Trivector 

2012-01-13. Där har två alternativa spår med hållplatsläge norr respektive söder om hotell- och 

badanläggningen studerats. Både dessa alternativ kan ansluta till föreslagna spår utmed gamla 

banvallen mot Malmö eller till spår utmed planerad ny vägsträckning för väg 841 i utredning 

”Klågerupsbanan, Lätt spårtrafik Malmö-Bara-Klågerup”, Trivector 2010. Tidigare föreslaget 

hållplatsläge i Bara centrum måste flyttas ca 200 meter österut i förhållande till tidigare förslag. Av 

de både kompletterande spåren är det norra att föredra, eftersom det ger en bättre kompromiss 

mellan restid och tillgänglighet. Vid en framtida lätt spårväg antas fler boende åka kollektivt vilket 

skulle minska trafikflödet med ca 650-700 fordon/åmd. Trivector uppskattar att för besökare till 

badanläggningen skulle ca 20 % välja kollektivtrafik vilket motsvarar ca 400-450 fordon/åmd. 

Torg för kollektivtrafik 

Norr om badoch hotellanläggning föreslås ett område för en eventuell busshållplats, angöring, 

pendlarparkering och cykelparkering. Om ett kompletterande spår till hotell- och badanläggning 

skulle bli aktuellt kan denna plats även nyttjas för ett hållplatsläge för framtid spårtrafik. Minst 1/3 

av torgytan inom de delar som inte är gångytor ska utgöras av genomsläpplig beläggning med en 

tät underliggande duk. 

Sidan 15 av 49


2012-12-06 

Utformning av gator 

Gatorna i planprogramområdet ska utformas enligt VGU-standard. Det innebär att för huvudgatorna 

föreslås en gatubredd på 6,0–7,0 meter, och för lokalgator vid Backahusen och Skogshusen 

föreslås en gatubredd på 5,5 meter. Gator till terrasslägenheterna och hotellanläggningen föreslås 

ha en gatubredd på ca 5,0 respektive 7,0 meter. För separerade gång- och cykelvägar föreslås 

en bredd på 3,0 meter. För huvudgator föreslås en hastighet på 50 km/h och för lokalgatorna 30 

km/h. För terrasslägenheterna samt badoch hotellanläggningen föreslås utfartsförbud mot 

gränsande huvudgator samt gång- och cykelväg. Utfart ska huvudsakligen ske mot intilliggande 

enskilda gator. 

Vid Backahusen föreslås en 2,5 meter bred parkeringszon med en genomsläpplig beläggning 

utmed ena sidan och en 1,5 meter bred gångbana på andra sidan av körbanan. 

Sektion över lokalgata vid Backahusen, FOJAB arkitekter 

Vid Skogshusen föreslås en 2,5 meter bred parkeringszon med en genomsläpplig beläggning 

utmed ena sidan av körbanan. Inom tomtmark föreslås ett 2,5 meter brett svackdike på ena sidan 

av körbanan. 

Sektion över lokalgata vid Skogshusen, FOJAB arkitekter 

Sidan 16 av 49


2012-12-06 

Parkering 

All boendeparkering för småhus sker på respektive tomt med möjlighet till att ställa upp 2 bilar på 

egna tomten och besöksparkering längs med gatorna. Terrasslägenheternas parkeringsbehov är 1 

plats/lägenhet, samt ytterligare 0,2 platser/lägenhet för besökande. Detta ger ett bilplatsbehov på 

ca 240 bilar för 200 lägenheter. För terrasslägenheterna föreslås 300 parkeringsplatser varav ca 

50 p-platser i markplan och ca 250 p-platser i källargarage under bostadsbyggnaden. 

För hotellet uppskattas 0,75–1,0 bilplats per rum, vilket ger ett bilplatsbehov på ca 300-400 

bilplatser för 400 rum. Badanläggningens parkeringsbehov uppskattas till ca 800 platser vid 90 % 

beläggningsgrad. För badoch hotellanläggningen föreslås ca 1340 parkeringsplatser varav ca 

870 p-platser i markplan, ca 220 p-platser ovan mark i p-hus integrerat med hotellbyggnaden och 

ca 250 p-platser i källargarage under hotellbyggnaden. Minst 1/3 av parkeringsytan i markplan 

ska utgöras av genomsläpplig beläggning med en tät underliggande duk. 

Till förskolan föreslås ca 30 parkeringsplatser inom dess kvartersmark. 

Parkering med genomsläpplig beläggning, Tema landskapsarkitekter 

Bullerskyddsåtgärder 

Området som ska planläggas har karaktären av ett område där naturupplevelsen är en viktig faktor. 

Därför bedöms riktvärdet för externt buller Leq 35 dBA (kväll och natt) som avser ”områden för 

fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor vara dimensionerande 

vid projektering av installationer. Vid bostäder och förskola som ligger i direkt anslutning till badoch 

hotellanläggningen bedöms riktvärden som gäller vid bostäder, vårdbyggnader och 

utbildningslokaler vara tillämpliga. I de fall det förekommer godsmottagning före kl 07 på 

morgongen bör särskilt höga momentana ljud beaktas vid lossningen eller från kylaggregat på 

varubilar. 

Den sammanlagda ljudeffekten för bullerkällor på anläggningen får inte överskrida ekvivalenta 

ljudeffektnivån Lw 96 dBA, vilket motsvarar den ekvivalenta ljudtrycksnivån Leq 35 dBA vid 

Sidan 17 av 49


2012-12-06 

Backahusen. Ljudnivån vid bostäder och skola som ligger i anslutning till anläggningen ska uppfylla 

bullerriktvärden som gäller vid bostäder och utbildningslokaler enligt RR 1978:5. Det vill säga den 

ekvivalenta ljudtrycksnivån 50 dBA dagtid kl 07-18, 45 dBA kvällstid kl 18-22 och 40 dBA 

nattetid kl 22-07. Höga momentana ljud från verksamheten får inte överstiga 55 dBA vid bostäder 

under nattetid kl 22-07. 

Utomhusriktvärden (frifältsvärden) för externt industribuller. 

Områdesanvändning 1 Ekvivalent ljudnivå i dB(A) Högsta ljudnivå i 

Dag 07-18 Kväll 18-22 samt Natt 22-07 

dB(A) ”FAST” 

Momentana ljud 

helgdag 07-22 

nattetid 22-07 

Arbetslokal för ej bullrande 

verksamhet 

60 55 50 - 

Bostäder och rekreationsytor i 

bostäders grannskap samt 

utbildningslokaler och 

vårdbyggnader 

50 45 402 55 

Områden för fritidsbebyggelse 

och rörligt friluftsliv där 

naturupplevelsen är en viktig 

faktor 3 

40 35 35 50 

1 Vid de fall kringliggande område ej utgörs av angivna områdestyper bör bullernivån anges på annat sätt, 

till exempel ljudnivån vid stadsplangräns eller på ett visst avstånd från anläggningen. 

2 Värdet för natt behöver inte tillämpas för utbildningslokaler 

3 Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv 

Teknisk försörjning 

Energiförsörjning 

Geoenergi 

En förstudie av förutsättningar för geoenergiuttag för Bara Söder har tagits fram av Tyréns 2011-06- 

15. I utredningen har man undersökt möjligheterna för en geoenergianläggning som ska täcka det 

huvudsakliga värme- och kylbehovet i hotell- och badanläggningen samt lägenheterna. 

Förutsättningarna för ett akvifärslager vid Bara Söder är goda vilket beror främst på att berggrunden 

består av kalksten, att jorddjupet är relativt stort och att det lokala grundvattenflödet är lågt. De 

utförda överslagsberäkningarna visar att förutsättningarna för ett akvifärslager i kalkstenen är goda 

och ett möjligt energiuttag på ca 4500 MWh/år (effekt 0,52 MW) har beräknats. Eftersom ett 

akvifärslager är betydligt mer energieffektivt än exempelvis ett borrhålslager är det mest fördelaktigt 

att gå vidare med en detaljerad dimensionering av denna typ av geoenergianläggning. För att 

kunna dimensionera ett akvifärslager optimalt samt för att kunna uppskatta energiuttag och 

utveckling över längre tidsperioder krävs en grundvattenmodellering. För att göra en 

grundvattenmodellering möjlig krävs borrning av en ca 100 m djup brunn i kalkstenen följt av en 

provpumpning samt upprepade matningar av grundvattennivå i berggrunden. 

Fjärrvärme 

För planområdet utreds även förutsättningarna för fjärrvärme. Bad- och hotellanläggningen samt 

terrasslägenheterna kan anslutas till fjärrvärme. Eventuellt kan även Backahusen anslutas till 

fjärrvärme. 

Sidan 18 av 49


2012-12-06 

Alternativ energi 

För Skogshusen kan det bli aktuellt med individuell uppvärmning. 

Transformatorstationer 

Inom planområdet föreslås totalt två nya transformatorstationer som placeras vid Backahusen 

respektive Sjöhusen. Enligt Högspänningshandboken SS 421 01 01 ska avståndet från 

transformatorbyggnad till brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag uppgå till minst 5 meter. 

Ledningar 

Befintlig luftburen kraftledning påverkas av föreslagna terrasslägenheterna i planområdets västra 

del. Kraftledningarna som är en fördelningsledning har ett skyddsavstånd på 60 meter på ömse 

sidor av luftledningen. Exploatören bekostar flytt av berörd ledning. 

Jordledningar för el, tele och VA inom kvartersmark säkras i plan med ett 4 meter brett u-område. 

Inom u-området får det inte förekomma plantering av träd, men mindre buskar accepteras. 

Plantering av träd bör ej ske närmare ledningar än 2,5 meter. För träd i närheten av ledningar 

rekommenderas rotskydd, för att minska risken för skador i samband med eventuella arbeten med 

ledning. Exploatören bekostar flytt av befintliga ledningar som påverkas av föreslagen bebyggelse. 

I planområdets norra del finns befintliga gasledningar inom föreslagen gatumark. Plantering av träd 

bör ej ske närmare ledningar än 2,5 meter, men mindre buskar accepteras. För träd i närheten av 

ledningar rekommenderas rotskydd, för att minska risken för skador i samband med eventuella 

arbeten med ledning. Exploatören bekostar eventuell flytt av berörd ledning vid ombyggnad av 

befintlig infart respektive nybyggnad av ny infart. 

Inom planområdet finns ett servitut för en framtida fjärrvärme/gasledning i nordsydlig riktning. 

Servitutet påverkas av föreslagen bostadsbebyggelse vid badoch hotellanläggningen. Exploatören 

bekostar upphävande av befintligt servitutet samt bekostar bildande av ett nytt servitut på lämpligt 

läge för framtida fjärrvärme/gasledning. 

Vatten och avlopp 

Den föreslagna exploateringen innebär en markant ökning av både renvattenförbrukningen och 

spillvattenflödet. Befintligt VA-system måste förstärkas om planförslaget ska anslutas. Det krävs 

omläggning av ca 600 m befintlig vattenledning och en ny ca 500 m spillvattenledning. För att 

ansluta spillvattnet till det kommunala ledningsnätet krävs nya pumpstationer. Totalt föreslås tre nya 

pumpstationer som placeras vid Backahusen, badoch hotellanläggningen och Skogshusen. 

Pumphusen får inte placeras närmare bostadsbebyggelse än 50 meter. Varje pumpstation har en 

byggnadsarea på ca 9-15 m2 . 

En dricksvattenreservoar för att upprätthålla rätt mängd vatten och tryck innan det släpps på till bad- 

och hotellanläggningen och ett fördröjningsmagasin för utjämning av spill- och gråvatten från Bara 

Söder (300-500 m 3 ) föreslås i planområdets nordvästra del. Dricksvattenreservoaren ansluts till 

kommunal vattenledning. Mellan fördröjningsmagasin och bostadsbebyggelse ska det finnas ett 

skyddsavstånd på 100 m. Inom respektive fastighet föreslås en byggnad med en byggnadsarea på 

ca 20 m 2 . Inom fastigheterna för ovanstående tekniska anläggningar föreslås en markbeläggning 

av grus samt gräs inom vissa delar. Byggnaderna föreslås utformas med träfasader och gröna tak 

av exempelvis sedum 

Sidan 19 av 49


2012-12-06 

Tyréns har tagit fram en VA-utredning, 2012-09-20 där man studerar förutsättningarna för VAförsörjning 

av programområdet för Bara Söder och alternativa VA-lösningar. En av 

utgångspunkterna är att föreslagen bebyggelse kan maximalt tillåtas bidra med 20 l/s. 

Programområdet Bara Söder uppskattas ge ett maxtimflöde för ett maxdygn på totalt 43,6 l/s utan 

utjämning. 

De alternativ som har studerats är följande: 

1. Ingen utjämning 

2. Utjämning av allt vatten utan lokal behandling av dusch- och poolvatten 

3. Utjämning av allt vatten med lokal behandling av dusch- och poolvatten 

4. Utjämning av samtliga spillvattenflöden (Bara Söder, Bara centralort, Bara Väster och 

Klågerup) som belastar ledningen till Malmö 

Alternativ 1 är driftmässigt enklast och innebär en ny huvudpumpstation måste byggas och en ny 

överföringsledning till Malmö måste anläggas. Det krävs två eller tre lokala pumpstationer. 

Dessutom krävs en ny självfallsledning med en längd av ca 550 m för vatten från Bara Söder till 

den nya huvudpumpstationen. Investeringskostnad uppskattas till ca 17-20 MSEK. 

Alternativ 2 kräver två eller tre lokala pumpstationer och 500 m 3 utjämningsvolym för både kraftigt 

och milt förorenat avloppsvatten. Dessutom krävs andra åtgärder för att minska maxflödet med 5 

l/s. Investeringskostnad uppskattas till ca 7-10 MSEK exklusive kostnader för att minska maxflödet. 

Alternativ 3 kräver två eller tre pumpstationer lokalt och 200 m 3 utjämningsvolym för både kraftigt 

och milt förorenat avloppsvatten. Dessutom krävs en ny pumpstation för gråvattnet som ska 

behandlas lokalt samt infiltration eller filtrering med UV av gråvatten och bortledning till 

Spångholmsbäcken. Investeringskostnad uppskattas till ca 15-17 MSEK för infiltration och 7-9 

MSEK för filtrering med UV. 

Alternativ 4 innebär att en gemensam utjämning av samtliga spillvattenflöden som belastar befintlig 

ledning till Malmö. Ny huvudpumpstation måste byggas för pumpning av samtliga spillvattenflöden 

från Bara Söder, Bara centralort, Bara Väster och Klågerup. Det krävs två eller tre lokala 

pumpstationer. Dessutom krävs en ny självfallsledning med en längd av ca 550 m för vatten från 

Bara Söder till den nya huvudpumpstationen. Investeringskostnad uppskattas till ca 10-11 MSEK. 

Av studerade alternativ föredras alternativ 1 som innebär enkel och säker drift och tillåter ytterligare 

inkoppling av spillvattenflöden. Vid scenariot om att senarelägga uppförandet av Sjöhusen (som 

inte ingår i denna detaljplan) skulle maxflödet kunna minska till 19,1 l/s med hjälp av utjämning. 

Med tanke på övriga expansionsplaner i Bara är det dock rimligt att anta att avloppsledningen till 

Malmö behöver ökas inom relativt snar framtid. 

Dagvattenhantering 

Hela planprogramområdet ligger inom avrinningsområdet till Spångholmsbäcken som är ett biflöde 

till Sege å. Dagvatten avvattnas från de olika bostadsområdena med diken och/eller rörledningar 

till utjämningsmagasin för flödesutjämning och rening. Efter flödesutjämning avleds vattnet till 

recipienten - Spångholmsbäcken. Renat dagvatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna för grund- och 

ytvatten samt skyddade områden. För dagvattenhantering har en dagvattenutredning för Bara 

Söder tagits fram av Tyréns, 2012-0918. 

Sidan 20 av 49


2012-12-06 

Utjämningsmagasinen utformas som permanenta vattenspeglar med ett vattendjup på ca 1,0 meter 

och flacka slänter med en lutning på 1:8–1:10. Dammarna vid Backahusen samt badoch 

hotellanläggningen dimensioneras för ett utgående flöde av 0,9 l/s ha med 100-års regn som 

grund. Dagvattendamm vid Skogshusen dimensioneras för ett utgående flöde på 1,3 l/s ha med 

100 års regn som grund. Vid en återkomsttid på 10 respektive 100 år har dagvattendamm vid 

Backahusen en volym på 1600 respektive 4000 m 3 , dagvattendamm vid Skogshusen har en 

volym på 550 respektive 1350 m 3 , två dagvattendammar vid badoch hotellanläggningen en 

volym på totalt 3800 respektive 8500 m 3 . Alla utjämningsmagasin ligger på minst 25 meter från 

befintligt dikes släntkrön. Dagvattensystemet ska dimensioneras för ett 10-års regn. 

Vid extrema regn kommer dagvattenledningar inte att kunna ta emot allt regn. Då kommer det att 

rinna vatten på ytan som letar sig till lägre liggande områden och det finns risk för översvämningar. 

För att förhindra att bostadsområdena översvämmas har de höjdsatts så att det finns nedsänkta 

vattenvägar genom och ut ur områdena. Vid extrema regn kommer vatten som rinner på marken att 

rinna mot vattenvägarna och ut ur området. I det fortsatta arbetet med detaljprojektering är det 

viktigt att se till att området höjdsätts så att dessa vattenvägar finns kvar. Vid Backahusen är det till 

exempel viktigt med ett avskärande stråk norr om området som fångar upp ytavrinning från 

naturmarken och för Skogshusen är det viktigt att se till att husraden närmast sumpskogen höjdsätts 

så de inte översvämmas vid extrema regn. 

Föreslagna gröna tak på hotell och terrasslägenheter samt genomsläppliga material på hårdgjorda 

ytor minskar dagvattenmängderna. 

Gröna tak Bo 01, Tema landskapsarkitekter 

Eftersom att dagvatten ska anslutas till Spångholmsbäcken och sidodike vilka ingår i ett 

dikningsföretag krävs tillstånd och en ny förrättning kan behöva upprättas. Samråd eller 

överenskommelse om förändringen ska ske med dikesföretaget. 

Sidan 21 av 49


2012-12-06 

Dikningsföretag och båtnadsområde vid Spångholmsbäcken 

Renhållning 

För terrasslägenheter, hotellanläggningen och förskolan föreslås miljöhus för hushållsavfall med 

skilda fraktioner enligt kommunens riktlinjer. Miljöhusen placeras inom dess fastighet. Miljöhusen 

utformas med träfasader och gröna tak av exempelvis sedum. För bostadsbebyggelsen Backahusen 

och Skogshusen föreslås sopkärl med fraktioner inom respektive tomtmark. 

Brand och säkerhet 

Det är av väsentlig vikt att brand- och säkerhetsfrågorna belyses på ett relevant sätt under ett tidigt 

skede under planprocessen. Arbetet skall inledningsvis inriktas på att analysera riskerna och 

därefter föreslå såväl tekniska som ekonomiskt övervägda lösningar. Nedan redovisas schematisk 

illustration över handläggningen avseende riskhantering och åtgärder i olika delmoment. 

DELMOMENT ÅTGÄRD BESKRIVNING 

1 Riskanalys Utförs under detaljplanearbete 

2 Målformulering Målen för att trygga säkerheten för boende, 

besökare och egendom 

3 Förebyggande Beskrivning över förebyggande åtgärder 

4 Räddningsinsatser Vilken typ av olyckor kan förväntas och vilka 

räddningsinsatser erfordras 

5 Information Information till boende, besökare och verksamheter 

för att dels förebygga och dels beskriva 

räddningsinsatserna 

Sidan 22 av 49


2012-12-06 

Under ett inledande skede är det viktigt att diskutera vilka insatstider som man bör räkna med för att 

tillgodose behoven för Bara Söder. Insatstiderna ligger till grund för operativ insatsstyrka som 

erfordras. Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB (tidigare Räddningsverket) i Sverige 

tillämpar följande regler för insatstider: 

Grupp I – insatstid högst 10 min 

• Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, 

varuhus, kontor och samlingslokaler 

• Särskilt brandfarlig bebyggelse 

• Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning 

• Industriområde eller industri med speciellt farlig verksamhet 

• Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet 

• Bostadsbebyggelse 4 vån eller högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar 

finns anordnade 

• Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer 

Man kan konstatera att en anläggning av detta slag (badoch hotellanläggning) för Bara Söder 

klassificeras som grupp I, inställelsetid 10 min. Likaså att dimensionerande skadefall härrör sig till 

badoch hotellanläggningen och inte till föreslagen bostadsbebyggelse. Insatsstyrka för 

räddningsarbete i händelse av brand är avhängt av flera faktorer som måste utredas vidare och 

samordnas med utbyggnaden. Del av hotelldelen kommer i detaljplanen att medges möjlighet för 

byggnad med 6 våningsplan vilket innebär att det erfordras höjdfordon för att klara denna 

insatshöjd. Denna investering skall vägas mot kostnader för tekniska lösningar i byggnaderna 

(brandceller, sprinkler mm). Tekniska lösningar innebär dock inte att inställelsetiden 10 min får 

underskridas. Med krav på insatstid 10 min, kan detta tillgodoses på olika sätt. Ett förslag kan vara 

att plats och utrymme skapas för en ”framskjuten enhet” med en bemanning av minst 5 personer i 

anslutning till badoch hotellanläggningen. Denna bemanning bör delvis kunna samordnas med 

annan personal inom badoch hotellanläggningen som får adekvat utbildning genom Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap, MSB i form av inledande räddningsarbete. Lämplig placering av 

”framskjuten enhet” kan vara att nyttja del av befintliga Spångholmsgården. 

Utöver brand finns andra risker som skall beaktas, främst olyckor i form av klorgasutsläpp. Möjlig 

teknisk lösning är att placera klorgastankarna utanför badanläggningen, under jord, där tankarna 

kan placeras i betongkonstruktion. Annat alternativ är att placera klorgastankarna i bef 

Spångholmsgården med underjordiska ledningar till badanläggningen. Man kan också under 

projekteringen av badanläggningen planera in så att tankarna placeras under eller i själva 

badanläggningen. Vid placering i badanläggningen skall kravet på frånluftsfläktar beaktas. Vid 

placering av klorgastankarna ovan mark skall man beakta förhärskande vindriktning så inte 

eventuellt klorgasutsläpp leds mot bebyggelsen. 

Lovplikt 

Inom område betecknat med ”n4” och ”n5” gäller, i enlighet med 9 kap 12 § PBL, utökad lovplikt 

för trädfällning. 

Sidan 23 av 49


2012-12-06 

KONSEKVENSER 

Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen 

Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i 

planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om 

man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en 

betydande miljöpåverkan. Detaljplan som medger att området tas i anspråk för hotell utanför 

sammanhållen bebyggelse enligt PBL 4 kap 34§ omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning 

enligt MB 6 kap 6- 7§§. Dessutom berörs flera riksintressen samt natur- och kulturvärden. 

Bygg och miljö bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning att 

planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11-18 

§§ MB och i 4 kap 34§ PBL. Behovet av miljötillsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses 

därför i en miljöbedömning enligt 6 kap MB. Till planprogrammet upprättades en övergripande 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och till detaljplan för Bara Söder har en 

miljökonsekvensbeskrivning upprättas av Sweco Architects AB. Miljökonsekvensbeskrivningen är i 

sin helhet en separat handling. 

Sammanfattning av miljökonsekvenserna 

Utbyggnadsalternativet medför såväl positiva som negativa konsekvenser. Utbyggnadsförslaget 

möjliggör en stor badoch hotellanläggning. Förslaget ger regionen och de boende i Bara tillgång 

till en modern badanläggning med spa och kommersiell service i form av restauranger, bowling 

m.m. Bostadsutbyggnaden bedöms vara nödvändig för att få ekonomi i projektet, förutom att 

säkerställa det bostadsbehov som framhålls i kommunens översiktsplan. Bad- och 

hotellanläggningens placering är även lämpad för eventuellt uttag av geoenergi vid en lågresistiv 

zon. En positiv aspekt är att Spångholmen åter blir en mötesplats i händelsernas centra med folk 

och rörelse på samma sätt som den tidigare var när gården nyttjades som plattgård. Idag är 

området öde där byggnaderna förfaller och Spångholmen är enbart ett landmärke och monument 

som vittnar om dess historia. Med föreslagen badoch hotellanläggning kan projektet ge 

Spångholmen en ny användning där byggnaderna åter nyttjas istället för att förfalla. 

Sammantaget bedöms de samlade konsekvenserna, frånsett påverkan på riksintresset för kulturmiljö, 

inte lägga några hinder i vägen för en utbyggnad av Bara Söder enligt samrådsförslaget till 

detaljplan. 

Natur och kulturmiljö 

Kulturlandskapsvärdena påverkas negativt genom att sambandet mellan Spångholmen och Värby 

försvagas, Spångholmsgården blir inte lika dominant i landskapet och öppenheten i landskapet 

minskar. Istället kommer det att skapas ett nytt landmärke med en tydlig gestaltningsidé i det öppna 

landskapet. Detta kan vara både positivt och negativt för landskapsbilden beroende på hur tydligt 

avtryck man vill låta den tillkomande bebyggelsen ge landskapet. Den föreslagna 

bostadsbebyggelsen vid Backahusen och Skogshusen bedöms kunna inpassas i landskapet på ett 

godtagbart sätt. 

Riksintresset för naturmiljö, Backlandskapet sydväst om Romeleåsen, kommer att kunna bibehållas 

genom att bebyggelsen har anpassats till landskapets topografi och skala. Skogshusens placering 

på sluttningen öster om Virängarna är godtagbar med hänsyn till såväl geoteknik, 

Sidan 24 av 49


2012-12-06 

grundvattenförhållanden samt bevarandevärdena inom fuktängs- och sumpskogsområdet 

Virängarna. Ursprungligen fanns det mycket vatten i landskapet. I planförslaget återskapas nya 

vattenmiljöer med föreslagna dagvattendammar. De nya utjämningsmagasinen för dagvatten 

kommer i viss mån att förstärka dödislanskapets karaktär. De fyra dagvattenmagasinen kommer 

förutom att rena vattnet som når Spångholmsbäcken även bidra till en varierad landskapsbild och 

ökad biologisk mångfald. 

Dagvattendamm söder om Virängarna 

Landskapet kommer att bli mer tillgängligt jämfört med idag då ridstigar, gång/cykelvägar samt 

ekostråk kommer att anläggas genom området. Detta säkerställs även genom att marken kring 

bebyggelsen blir allmän platsmark i den nya detaljplanen, med kommunen som huvudman. 

Av fornlämningarna kommer endast fast fornlämning, Bara 55 (boplats) vid Backahusen att 

påverkas av föreslagen bebyggelse. Tillstånd för ingrepp i fast fornlämning kommer om så erfordras 

att sökas hos Länsstyrelsen. 

Hälsa och säkerhet 

Trafikflödena kommer att fördubblas fram till år 2030 oavsett om Bara Söder byggs ut eller ej. 

Ökande trafikflöden kommer att medverka till att bullernivåerna i området ökar främst utmed 

Malmövägen, väg 841. Riksdagens riktvärden för vägtrafikbuller överskrids inte för föreslagen 

bebyggelse. På kort sikt föreslås kollektivtrafiken till området lösas genom att förändra och utveckla 

busstrafiken. Om/när den nya lätt- spårvägen byggs kommer den bidra till ett mer hållbart 

transportsystem. 

Utbyggnaden av en så här stor anläggning påverkar Räddningstjänstens insatstider. Genom 

byggnadstekniska åtgärder kan denna förlängas. Alternativt kan en sk ”framskjuten enhet” etableras 

för att uppfylla kraven på räddningsinsatser om en olycka skulle ske. 

Sidan 25 av 49


2012-12-06 

Mark, luft och vatten 

Eftersom jordlagerförhållandena skiftar i området bör mätningar utföras i anslutning till respektive 

bebyggelsegrupp. Inom område för de föreslagna Skogshusen uppmättes i 4 punkter 

markradonhalter mellan 4-14 kBq/m 3 , enligt Geoteknisk undersökning Skogshusen av Tyréns 

2011-06-15. Radonskyddat byggande rekommenderas i samband med nybyggnation. 

Bottenplattor ska utföras så styva att inte genomgående sprickor uppstår. Alla genomföringar, 

skarvar, övergångar mellan grundkonstruktion och vägg m.m. ska tätas. 

Planområdet utgörs av huvudsakligen av jordbruksmark som idag är brukad och bedöms inte 

innehålla föroreningar. Undersökning av eventuella markföroreningar samt erforderlig sanering ska 

redovisas i samband med bygganmälan. Inom område för de föreslagna Skogshusen påträffades 

inga föroreningar med avseende på lukt eller färg vid utförd geoteknisk undersökning av Tyréns, 

2011. Om man i samband med schaktarbeten påträffar förorenad jord ska detta anmälas till 

tillsynsmyndigheten för miljö i Svedala kommun som ska godkänna hur dessa massor ska användas 

eller omhändertas. Massor som ska användas för utfyllnad ska motsvara lokala bakgrundshalter 

alternativt uppfylla kriterier för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. 

Anmälan krävs om halt och lakningsnivåer i massorna innebär ringa föroreningsrisk. Om massor 

som avses användas inte uppfyller kriterier för mindre än ringa risk krävs en prövning enligt 

miljöbalken i varje enskilt fall. För Bara Söder bedöms det bli ett överskott på massor när badoch 

hotellanläggningen byggs. I det fortsatta planarbetet ska det undersökas om befintliga massor kan 

användas inom planområdet. 

Den ökade trafikalstring som badoch hotellanläggningen i Bara Söder orsakar kommer inte köra 

inom Malmö i någon nämnvärd utsträckning utan framför allt via det övergripande trafiknätet. Den 

ökade trafiken kommer därför enbart marginellt påverka det interna trafiknätet i Malmö vilket 

innebär att luftkvalitén inne i Malmö inte kommer att påverkas negativt tillföljd av badoch 

hotellanläggningen. Enligt Bygg- och miljös beräkningar överskrids inte miljökvalitetsnormerna för 

luft inom Svedala kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. 

Planområdet ligger inom öppet landskap med god genomluftning. Trafiktillskottet från den 

förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. 

Utbyggnadsförslaget bedöms inte ha någon betydande negativ miljöpåverkan på 

Spångholmsbäcken, varken genom några fysiska förändringar eller på vattenkvaliteten. Genom 

fördröjning och rening av dagvattnet förväntas vattenkvaliteten i Spångholmsbäcken och Sege å 

snarare förbättras till följd av minskad näringsämnestillförsel från jordbruket. Dagvattendammarna 

kommer att innebära Vattenverksamhet enligt 9 och 11 kap. Miljöbalken vilket aktualiserar 

anmälningsfrågor och samråd med nuvarande dikningsföretag i området. 

Skadebyggande åtgärder 

Skyddet av Spångholmsgården är svagare i gällande detaljplan med enbart 

varsamhetsbestämmelser ”k” istället för skyddsbestämmelser ”q”. Samtidigt är alskogen och 

intilliggande äng vid Virängarna utpekat för golfändamål i gällande detaljplan. I föreslagen 

detaljplan föreslås området bli allmän platsmark för natur där alskogen och ängsmarken skyddas. 

Den västra cirkeln är mera öppen föra att synliggöra Spångholmsgården från omgivningen. 

Samtidigt har föreslagna lägenheterna på den högsta delen av byggnaden motsvarande höjd som 

Spångholmsgårdens torn. 

Sidan 26 av 49


2012-12-06 

Perspektiv över badanläggningen och Spångholmsgården 

Landskapet samt strandlinjen kommer att bli mer tillgängligt jämfört med idag då ridstigar, 

gång/cykelvägar samt ekostråk kommer att anläggas genom området. Detta säkerställs även 

genom att marken kring bebyggelsen blir allmän platsmark i den nya detaljplanen, med kommunen 

som huvudman. Spångholmsbäcken föreslås få flacka stränder som förbättrar säkerheten för barn 

som vistas utmed bäcken, ökar den biologiska mångfalden, samt ger en större magasinering vilket 

minskar risken för översvämning. 

Sumpalskog vid Virängarna 

Sidan 27 av 49


2012-12-06 

Sociala konsekvenser 

Befolkning och service 

Föreslagen bebyggelse med ca 300 bostäder med blandad bostadsbebyggelse kommer att ge ca 

800 antal boende. Inom planområdet föreslås en förskola för ca 140 barn. 

Flerbostadshus: 2,0 boende/lägenhet (150 bostäder) 

Marklägenheter i flerbostadhus: 2,6 boende/lägenhet (50 bostäder) 

Småhus/kedjehus: 3,2 boende/lägenhet (118 bostäder) 

Barnperspektivet 

Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med 

barnkonventionen tagits. I anslutning till den planerade bostadsbebyggelsen finns naturområden. 

Förskola, bollplaner och lekplatser föreslås inom planområdet. Vid badanläggningen föreslås en 

kommunal 50 meters basäng, förutom äventyrsbad och träningslokaler. I Bara centrum finns skola, 

sporthall, tennisbanor och fotbollsplaner. 

Området har bra förbindelser med befintligt gång- och cykelvägnät mot Bara centrum och Torup 

rekreationsområde. Nya separerade gång- och cykelvägar byggs ut inom planområdet som 

ansluter befintligt gång- och cykelvägnät. Området har även bra förbindelser med befintliga 

ridvägar. Vid Malmövägen finns befintlig busshållplats för regionbuss 142 mot Malmö. Utbyggnad 

av Bara tätort ökar underlaget för befintlig busslinje. 

Tillgänglighet 

Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för 

funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 1§ PBL (byggnader) samt 8 kap 

9 § PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och 

markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Planförslaget 

innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Reglerna om tillgänglighet och 

användbarhet i ”Bättre för alla” avses tillämpas i enlighet med exploateringsavtal. 

Säkerhet och trygghet 

Trygghet skapas genom att entréer vetter mot gatu- och gångstråk. Gator samt gång- och 

cykelvägar ska vara väl upplysta. Samtliga vägar samt gång- och cykelvägar utformas trafiksäkert 

för oskyddade trafikanter. 

Kompensationsåtgärder 

För planprogramområdet har Tema landskapsarkitekter genomfört en analys och gett förslag på 

kompensationsåtgärder inför den föreslagna exploateringen av Bara Söder. Det två stora frågorna 

är bevarandet av Spångholmsgården och sumpskogen vid Virängarna. Den största åtgärden – 

ekologiskt och socialt – är förslaget att anlägga ett rekreativt stråk på båda sidor om 

Spångholmsbäcken, något som kommer såväl invånarna i Bara, besökande som nyinflyttade till 

del. Ett sammanhängande grönstråk från befintlig damm i söder via sumpskogen Virängarna och 

norrut över och parallellt med Spångholmsbäcken mot Bara samhälle är en möjlig kompensation. 

Dessa båda grönstråk möjliggör varierande promenadvägar vilket ger sociala kvaliteter samt 

underlättar för vilt, grodor m.m. att förflyttas mellan olika biotoper. Spångholmsgården med väg, 

allé och byggnader bör bevaras och säkerställas med skyddsbestämmelser. 

Sidan 28 av 49


2012-12-06 

Kompensationsåtgärder, Tema landskapsarkitekter 

Bro över Spångholmsbäcken, Tema landskapsarkitekter 

Sidan 29 av 49


2012-12-06 

GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 

ORGANISATORISKA OCH EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR 

Ansvarsfördelning 

Peab AB ansvarar för byggande av kvartersmark. Kommunen ansvarar för byggande av allmän 

platsmark. 

Huvudmannaskap för allmänna platser 

Svedala kommun skall vara huvudman för allmänna platser inom planområdet och ansvarar för 

dess framtida drift och underhåll. Kommunen ansvarar även för drift och underhåll av allmänna 

vatten- och avloppsledningar samt dagvattenledningar inom kvartersmark. 

Avtal 

Exploateringsavtal 

Exploateringsavtal beträffande marköverlåtelse, omfattning, tidpunkt för genomförandet av 

bebyggelsen, och kostnader för fastighetsbildning ska upprättas och godkännas av både 

kommunen och av exploatören Peab AB. Exploateringsavtal ska upprättas och godkännas av både 

kommunen och exploatör PEAB innan planen antages. Huvudsyftet ska vara att exploatören åtar sig 

att utföra en i princip komplett exploatering av kvartersmark. 

Övriga avtal 

Avtal ska tecknas mellan Svedala kommun och Malmö stad angående markintrång inom del av 

fastighet Värby 61:1, som avser allmänplatsmark för gata. Berörd mark som omfattar ca10 600 

m2 . 

Genomförandetid 

Planen har en genomförandetid på 5 år, från det datum den vinner laga kraft. 

Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras 

eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka 

inte kunnat förutses vid planläggningen. 

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som 

uppkommit genom planen beaktas. (5 kap 11 § PBL). 

Tidplan 

Planförslaget beräknas antas hösten 2013. 

Sidan 30 av 49


2012-12-06 

TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR 

Utbyggnad av allmänna anläggningar 

Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om: 

• Förskola 

• Naturområden och parkmark vid föreslagen förskola 

• Dagvattendammar 

• Pumpstationer 

• Dricksvattenreservoar 

• Gator, gång- och cykelvägar samt ridvägar 

• Cirkulationsplats vid Malmövägen 

• Eventuellt fördröjningsmagasin 

• Torg för framtida kollektivtrafik 

Övriga åtgärder inom planområdet 

Gemensamma tekniska anläggningar 

Ledningar och servitut för ledningar som påveras av exploateringen flyttas och bekostas av 

exploatören. 

En detaljerad geoteknisk utredning ska bekostas och tas fram inför detaljprojektering av byggnader 

eller senast i samband med bygglovsansökningen av exploatören. 

Brandvattenförsörjningen ska anordnas i planområdet. Flödet i brandposterna ska dimensioneras 

enligt VAV P83. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter enligt VAV P76. 

Exploatören ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med 

detaljprojektering. Tillträdet till räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet 

mellan körbar väg och husens entréer får inte överstiga 50 meter. Lokalgator och kvartersgator ska 

vara dimensionerade för utryckningsfordons framkomlighet. Exploatören ska redovisa att 

åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovsansökan. 

Massor som ska användas för utfyllnad ska motsvara lokala bakgrundshalter alternativt uppfylla 

kriterier för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1. Anmälan krävs om halt 

och lakningsnivåer i massorna innebär ringa föroreningsrisk. Om massor som avses användas inte 

uppfyller kriterier för mindre äng ringa risk krävs en prövning enligt miljöbalken i varje enskilt fall. 

Vilken VA-lösning som ska väljas för Bara Söder ska studeras i det fortsatta planarbetet. I första 

hand föreslås en ny överföringsledning mot Malmö. 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH 

KONSEKVENSER 

Fastighetsbildning 

Svedala kommun ansöker om fastighetsbildning för allmän platsmark hos Lantmäterimyndigheten. 

Exploatören ansöker och bekostar fastighetsbildning av kvartersmark. 

Sidan 31 av 49


2012-12-06 

Den mark inom planområdet som är utlagd som allmän platsmark ska genom fastighetsreglering 

tillföras Svedala kommun. Berörda fastigheter är Värby 61:406, Värby 61:528 och Värby 61:1. 

Genomförande av detaljplanen innebär bildande av ett antal fastigheter. Fastighetsbildningen ska 

motsvara detaljplanens indelning i byggnadskvarter. Kvarteren kan indelas i lämpliga fastigheter. 

Inlösen, ersättning 

Del av fastighet Värby 61:1 som ägs av Malmö stad löses in av Svedala kommun. 

Gemensamhetsanläggningar 

Nya gemensamhetsanläggningar inrättas för områden för lek, gång- och cykelvägar, gatuändamål, 

parkändamål och naturändamål. 

Ledningsrätt m m 

Rätt att framdra ledningar inom planområdet kan regleras med ledningsrätt eller servitut. 

Fastighetsplan 

Fastighetsbildningen bedöms kunna ske utan stöd av fastighetsplan. 

Ansökan om fastighetsbildning m m 

Det ankommer på berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten ansöka om erforderlig 

fastighetsbildning, inrättande av gemensamhetsanläggning eller upplåtelse av ledningsrätt. 

Konsekvenser av fastigheterna 

Fastighet Värby 61:406 

Fastigheten är privatägd och berörs av inlösen av mark som i detaljplan ska utgöras av allmän 

platsmark i form av naturmark, parkmark, torg gång- och cykelväg, lokalgata samt huvudgata. 

Denna allmänna platsmark kan genom fastighetsreglering överföras till en allmän 

platsmarksfastighet. 

En del av fastigheten utgörs av kvartersmark. Fastighetsreglering bör ske så att gränserna anpassas 

till kvartersmarken. Nya fastigheter bildas inom kvartersmark för bostadsändamål, badoch 

hotellanläggning, kontor, handel, parkering och pumpstationer. 

Där planen tillåter, och behov finns, för gemensamma anläggningar exempelvis parkering, 

kvartersgata och lek, kan gemensamhetsanläggningar bildas. Tredimensionell fastighetsbildning för 

parkeringsändamål kan bli aktuell under kvartersmark för bostadsändamål, kontor och handel. 

Servitut för framtida fjärrvärme/gasledning finns inom området. Befintliga eller nya ledningar inom 

kvartersmark eller ledningar som kan komma att flyttas kan tryggas genom att servitut eller 

ledningsrätt bildas. Nätstationer ska avstyckas eller tryggas med ledningsrätt. 

Sidan 32 av 49


2012-12-06 


Fastigheten är privatägd och berörs av inlösen av mark som i detaljplan ska utgöras av allmän 

platsmark i form av naturmark, huvudgata och lokalgata. Denna allmänna platsmark kan genom 

fastighetsreglering överföras till en allmän platsmarksfastighet. 

En del av fastigheten utgörs av kvartersmark. Fastighetsreglering bör ske så att gränserna anpassas 

till kvartersmarken. Nya fastigheter bildas inom kvartersmark för förskola, bostadsändamål, kontor 

och handel. 

Där planen tillåter, och behov finns, för gemensamma anläggningar exempelvis parkering, 

kvartersgata, kan gemensamhetsanläggningar bildas. Tredimensionell fastighetsbildning för 

parkeringsändamål kan bli aktuell under kvartersmark för, badoch hotellanläggning, kontor och 

handel. 

Servitut för framtida fjärrvärme/gasledning finns inom området. Befintliga eller nya ledningar inom 

kvartersmark eller ledningar som kan komma att flyttas kan tryggas genom att servitut eller 

ledningsrätt bildas. Nätstationer ska avstyckas eller tryggas med ledningsrätt. 


Fasigheten ägs av Malmö stad och utgörs av allmän platsmark. Den allmänna platsmarken avsätts 

för gång- och cykelväg och huvudgata. Fastighetsreglering ska ske så att den allmänna platsmarken 

förs till en fastighet för allmän platsmark. 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Plandata 

Lägesbestämning 

Planprogrammet ligger söder om Bara, där hotell- och badanläggningen ligger ca 1 km från Bara 

centrum. Det är beläget mellan Malmövägen, väg 841 i norr, Tjustorpsvägen, väg 837, i öster, 

Torups bokskog i söder och PGA-golfbanan i öster. 

Planområdet omfattar hela eller delar av fastigheterna Värby 61:406, Värby 61:528, Värby 61:1 

samt Värby 61:449, Värby 61:450, Värby 61:451 och Värby 61:452. 

Areal 

Planområdets areal uppgår till ca 82,9 ha. 

Markägoförhållanden 

Marken inom planområdet är huvudsakligen i privat ägo, där berörd del av fastighet Värby 

61:406 samt Värby 61:528, Värby 61:450 och Värby 61:451 ägs av Värby Fastigheter. En 

mindre del av fastighet 71:406 (554 m 2 ) vid föreslagen vändplats för skolbuss ägs av PGA. För 

del av, fastighet Värby 61:1 är Malmö stad markägare. Fastighet Värby 61:452 ägs av PGA och 

fastighet Värby 61:449 ägs av privatpersoner. 

Sidan 33 av 49


2012-12-06 

Markägarekarta 

Markanvändning 

För planområdet finns en gällande detaljplan för PGA golfbana vars markanvändning är 

golfändamål. 

Geoteknik 

Planområdet har en varierad topografi som formats av inlandsisens processer, speciell i samband 

med dess avsmältning. Jordlagerförhållandena är därför varierande. De dominerande ytjordarterna 

utgörs av sorterande finkorniga glaciala sediment bestående av lera och silt. Centralt i områdets 

lågparti finns postglacial lera och gyttjelera som avsatts på botten av en tidigare sjö. Kullarna i 

områdets norra och sydöstra del utgörs av lermorän medan kullarna längs södra delen av 

Spångholmsvägen utgörs av en isälvsavlagring. Virängarna söder utgörs av torv. Lerjorden i 

området har använts som råvara vid tegelproduktion vid de numera nerlagda tegelbruken i Bara 

och Tjustorp. 

Sidan 34 av 49


2012-12-06 

Jordbruksklasser enligt SGU, copyright Lantmäteriet 

Av kommunens översiktliga markradonundersökning, juni 1990, framgår att planprogramområdet 

är beläget inom radonriskområden med normalrisk, med undantag för norra delen utmed 

Malmövägen, som är lågriskområde. Vid låg- och normalriskmark ska byggnader utföras 

radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnadernas grundkonstruktion utföras radonsäkert. 

Boverkets klassning av mark ur radonsynpunkt är för lågriskmark 0-10 kBq/m 3 , normalriskmark 10- 

50 kBq/m 3 och högriskmark >50 kBq/m 3 . Tillräckliga skyddsåtgärder mot markradon ska utföras i 

de fall halterna överskrider tillåtna gränsvärden. 

Bebyggelse 

Bostäder 

Inom planområdet finns en privat bostad i en av de gamla arbetarbostäderna som ligger närmast 

Malmövägen utmed Spångholmsvägens östra sida. Utanför planområdet finns bostäder utmed 

Tjustorpsvägen samt i Bara tätort och i Värby by. Bara tätort gränsar planområdet i norr med 

villabebyggelse från 60- och 70-talet. I västra delen av Bara finns ett nybyggt område från 2000talet. 

I centrum är detaljplan framtagen för förtätning med höga punkthus mot Malmövägen. Utmed 

Tjustorpsvägen ligger enstaka gårdar omgivna av det öppna odlingslandskapet. Några av dem 

finns även på ekonomiska kartan från 1914. Vid Tjustorps industri finns en bebyggelsegrupp med 4 

hus från 50- och 60-talet. Öster om planområdet ligger Värby by som innehåller ca 15 hus och 

gårdar där de äldsta är från av 1800-talets början. Vid sammanslagning under 1800-talet av 

jordbruksmark tillhörande Värby by, bands byn och Spångholmsgården samman genom en mindre 

väg tvärs över Spångholmens östra ägor. 

Sidan 35 av 49


2012-12-06 

Verksamheter och handel 

Inom planområdet har PGA ett kontor i en av arbetarbostäderna som ligger norr om föreslagen 

badoch hotellanläggning utmed Spångholmsvägens västra sida. Öster om planområdet ligger 

PGA:s golfbana med klubbhus som är en röd tegelbyggnad i två plan som uppfördes 2009. 

Klubbhuset innehåller restaurang, hotell, omklädning, klubblokaler och golfshop. Utanför 

planområdet i planområdets sydvästra del utmed Tjustorpsvägen ligger Tjustorps industri som 

ursprungligen har varit ett tegelbruk. 

I Bara centrum finns en dagligvarubutik, pizzeria och bageri. Nya butiker etc. planeras i 

utbyggnad av Bara centrum. 

Offentliga byggnader 

I Bara centrum finns offentlig service med vårdcentral, skolor, sportanläggning och bibliotek. 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

Spångholmen ingår som en del av ett större kärnområde inom riksintresset M:K 116 Görslöv-Torup 

där Torups ägor ingår. Den äldsta bebyggelseetappen, en arbetarbostad (1) från 1820 utmed 

Spångholmsvägens västra sida. Byggnaden är uppförd i rött (gult) tegel i kryssförband med brunt 

korsvirke och rött tegel. Taket är halvvalmat med rött enkupigt tegel. Byggnaden används som 

kontor av PGA. 

PGA:s kontor och arbetarbostad (1) från 1820 

De övriga två arbetarhusen (2,3) utmed Spångholmsvägens västra sida uppfördes år 1937. 

Ursprungligen inrymde de vardera 4 lägenheter. Byggnaderna har ljusa slätputsade fasader med 

sadeltak av eternit. Byggnaderna ägs av Värby Fastigheter. Arbetarbostad (4) utmed 

Spångholmsvägens östra sida som är en privatbostad är från sekelskiftet 1900. Den är uppförd i 

Sidan 36 av 49


2012-12-06 

gult tegel, murat i kryssförband. Dekorativ murning i rött tegel förekommer i rullband utmed takfoten, 

samt i bågar över vissa av fönstren. Taket är ett sadeltak belagt med rött tvåkupigt tegel. 

Arbetarbostad (3) 

Arbetarbostad (4) som är privatbostad 

Sidan 37 av 49


2012-12-06 

Mangårdsbyggnaden i gult tegel uppfördes år 1901. Mangårdsbyggnaden är uppförd i gult tegel 

med gesimser, rullskift, hörnkedjor och stickbågar ovan fönstren i rött taktegel. Taket är ett sadeltak 

med valmade gavelspetsar, belagt med rött enkupigt taktegel. De ursprungliga 

ekonomibyggnaderna (A,B,C) uppfördes strax före år 1850. Den västra stallängan (D) och tornen i 

längorna A och B byggdes till år 1870. Längorna (A,B,C) är uppförda i gråsten. Stallänga D är 

uppförd i gulrött tegel med sockel i gråsten. Ursprungligen hade längorna halmtak. På karta från 

1881 och 1883 finns även en vinkelbyggd länga mot norr som revs då Torups gods övertog 

driften av Spångholmen på 1940-talet. Sannolikt var denna länga uppförd i enklare material. 

Mangårdsbyggnaden vid Spångholmen 

Spångholmsgårdens ekonomibyggnader 

Sidan 38 av 49


2012-12-06 

Inom planområdet har Spångholmens byggnader; ekonomibyggnader, mangårdsbyggnad, och 

arbetarbostäder varsamhetsbestämmelser ”k” i gällande detaljplan för PGA golfbana som vann 

laga kraft 2006-03-11. Varsamhetsbestämmelserna innebär att bebyggelsen är värdefull miljö. 

Ändring av en byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. 

Grönstruktur 

Planområdet ligger inom backlandskapet som karakteriseras av en varierad topografi med höjder 

och sänker, skapade av den senaste inlandsisen. I planområdets norra hälft är marken uppodlad 

med inslag av åkerholmar och märgelgravar där det växer stora träd. Jordbruksmarken är 

högvärdig och har klass 8 av 10, där klass 10 är högst. Marken, som arrenderas av PGA på ett 

år i taget, brukas för spannmål. Skåneleden går längs med Spångholmsvägen och sen österut mot 

Torup. Inom planområdet finns några naturområden där de viktigaste restbiotoperna är allén utmed 

Spångholmsvägen och våtmarken vid Virängarna. Spångholmsallén består av lind med inslag av 

alm, ask och ek. Vägrenens bredd på 3-3,5 meter ger utrymme för individ- och artrik flora 

Virängarna utgörs av en numera utdikad våtmark med klibbal i anslutning till ett biflöde till 

Spångholmsbäcken. Utdikningen har kraftigt reducerat områdets biologiska värden. Tre moränkullar 

i planområdets södra del är huvudsakligen bevuxna av en medelålders bokskog. På den mellersta 

kullen har man också planterat lärk och ädelgran. Bokskogsdungarna är artfattiga och domineras 

av lundgröe. Kanterna och de mellanliggande områden är artrikare. I kanterna påträffades flera 

rävgryt. Mellan kullarna finns en vattensamling. Spångholmsbäcken är ett biflöde till Sege å. Ån är 

mycket näringsrik med frodig vegetation med ett relativt högt artantal. Längs Spångholmsbäcken 

finns buskvegetation och enstaka träd. 

Sidan 39 av 49


2012-12-06 

Landskapsanalys 

Landskapet präglas av storgodsjordbruket och utgörs i planområdets norra hälft av brukad 

åkermark. Det är ett öppet mjukt böljande landskap med markerande kullar i nord och sydost och 

småvatten. Marknivån varierar mellan +18 m till + 27 m. De höga kullarna vid Värby by och 

moränkullarna i söder bildar utsiktsplatser. Mellan det böljande backlandskapet ligger ett band av 

ett lågläntlandskap med Spångholmsbäcken och sumpmark i planområdets södra hälft. I 

planområdets södra hälft, som inte har påverkats av jordbrukets övergödning, har det bildats en 

böljande örtrik, ängsartad vegetation. Floran är mycket attraktiv. 

Mot det böljande mjuka landskapet står två tydliga linjära element: Spångholmsvägen med allé 

samt Spångholmsbäcken, som kantas av buskar och enstaka träd. Spångholmsvägen har också en 

fortsättning norr om Malmövägen i riktning mot Skammarpgården norr om Bara. 

Spångholmsgården har ett kulturellt värde och är ett landmärke med sina resliga 

ekonomibyggnader i sten. Andra landmärken är PGS:s klubbhus som också är en knutpunkt. En 

betydande knutpunkt i området är den nod där den nya vägen till PGA, Spångholmsvägen och 

Spångholmsbäcken möts. 

Allé utmed Spångholmsvägen 

Orten Bara i norr bildar en tydlig gräns mot det öppna landskapet där Malmövägen också är en 

barriär. Söder om Malmövägen ligger Värby by som är en småskalig, sammanhållen, äldre 

bebyggelse. Mot Tjustorpsvägen i väster finns enstaka gårdar i odlingslandskapet med 

kulturvärden. I öster ligger golfanläggningen PGA som utgör ett landskapselement med de gröna 

böljande gräsmattorna. Viktiga målpunkter är Bokskogen med Torups slott som är ett välbesökt 

rekreationsområde med 400 000 – 500 000 besökare per år, PGA som är en välbesökt 

golfanläggning med internationella tävlingar och Bara centrum där det finns offentlig och 

kommersiell service. 

Sidan 40 av 49


2012-12-06 

Landskapsanalys enligt Kevin Lynch metod, Tema landskapsarkitekter 

Vattenområden 

För Spångholmsbäcken finns gällande miljökvalitetsnorm (MKN). Ekologiska statusen 2009 har 

klassificerats till dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att den finns skäl att fastställa 

miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist 2027 pga. fysiska förändringar i form av 

diknings- och rensningsverksamhet samt övergödning. Kemiska statusen 2009 har klassificerats till 

god kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskravet är god kemisk ytvattenstatus 2015. 

Spångholmsbäcken omfattas av ett dikningsföretag från 1947 (ej utförd) och 1959. 

Dikningsföretaget hanteras av Torups gård AB. Huvuddiket är dimensionerat för 0,9 l/s ha och 

sidodikena för 1,3 l/s ha. I dikningsföretaget finns fastställt bottennivåer för vattendraget. I området 

finns åkerdränering vars höjder är anpassade efter dikningsföretaget. 

Trafik 

Biltrafik 

planprogramområdet och Bara centrum. Vid Spångholmsvägen planeras en gång- och cykeltunnel 

under väg 841. Vägen trafikeras av ca 7300 fordon/åmd (mätt år 2010) och har en 

hastighetsbegränsning på 50 km/h genom samhället och 70 km/h utanför samhället. Vägen är 6 

meter bred genom samhället. Väg 841 är idag i behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. 

En förstudie ”Väg 841, delen Kölnan - Bara” har tagits fram av WSP juni 2007. Objektet finns inte 

med i den Regionala Transport Infrastrukturplanen (RTI-planen) för Skåne för perioden 2010-2021. 

Därför har Svedala kommun tillsammans med Tyréns AB tagit fram en fördjupad utredning för ”Väg 

841 Kölnan - Bara”, 2011-09-15 där framtida behov och konsekvenser belyses för de planerade 

exploateringsområdena i Bara. I alternativ 1 föreslås till år 2015 att vägen byggs om till 2+1 väg 

Sidan 41 av 49


2012-12-06 

på sträckorna Bara-Kvissle och Kvissle Kölnan. I alternativ 2 föreslås till år 2020 att även 

Kvisslevägen byggs ut till ny cirkulationsplats vid Kvissle. I alternativ 3 till år 2020 föreslås utöver 

nämnda åtgärder en ny sträckning med 2+2 väg mellan Bara och ny cirkulationsplats i Kvissle. 

Väg 837 (Tjustorpsvägen) mot Skabersjö och väg E65 trafikeras av ca 450 fordon/åmd (mätt år 

2010) och har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Väg 838 (Torupsvägen) mot Torups slott 

och Bokskogen trafikeras av ca 1340 fordon/åmd (mätt år 2003) och har en 

hastighetsbegränsning på 70 km/h. 

Infartsväg till PGA- golfbana har en hastighetsbegränsning på 50 km/h fram till Spångholmsvägen 

där skyltad hastighet är 30 km/h. 

Gång- och cykeltrafik 

Befintliga gång- och cykelvägar finns utmed Spångholmsvägen mot Bara centrum samt mot Torups 

slott och bokskogen. Det planeras en planfri gång- och cykelväg under väg 841 vid 

Spångholmsvägen/Bara centrum. En ny gång- och cykelväg har anlagts utmed Torupsvägen. Från 

Bara leds gång- och cykelvägarna mot Malmö via Utflyktsstigen, Klågerup, Torups bokskog, 

Staffanstorp och Lund. Från Bara och Klågerup leds cyklister i blandtrafik på småvägar mot 

Staffanstorp och Lund. Från Staffanstorp leds cyklister vidare till Lund på separerad cykelväg. 

Övergripande gång- och cykelvägar enligt Svedala ÖP 2010 

Kollektivtrafik 

Regionbuss 142 trafikerar Malmö-Bara-Klågerup med 30-40 turer i vardera riktning under 

vardagsdygnet. Under rusningstid kl 06-08 och 16-17 trafikeras sträckan Bara-Malmö med fyra 

turer i timmen. Busshållplats finns på Malmövägen vid Spångholmsvägen. För regionbuss 165 

mellan Lund-Svedala-Trelleborg finns hållplats vid Klågerup med 14 turer om dagen. Detta är även 

dagens förbindelse mellan Bara, Klågerup och Svedala. Tisdag till söndag går bussen till 

statarmuseet och Torup istället för Klågerup ett par gånger dagligen. Resandestatistik från år 2006 

visar att antalet resor uppgår till nästan 1000 per vardagsdygn på sträckan Malmö-Bara. Antalet 

Sidan 42 av 49


2012-12-06 

på- och avstigningar vid Klågerup busstation på sträckan Trelleborg-Lund är ca 185, varav 70 

resor går mot Svedala-Trelleborg och ca 115 resor går mot Staffanstorp-Lund. 

Resandeundersökning för Skåne år 2007, Resevanor Syd, visar att Svedalabon i genomsnitt gör 

2,7 resor per person och vardag och att 72% av resorna görs med bil, 10% med buss, 2% med 

tåg och 13% med cykel eller till fots. Av alla resor görs 40% till Malmö, 7% till Lund, 6% till 

Trelleborg och 28% inom kommunen. 

Spårburen trafik 

Framtida spårburen trafik kan komma att ersätta dagens busslinje 142. Svedala kommun har 

tillsammans med Malmö stad, Trivector Traffic och Fojab Arkitekter tagit fram en stråkstudie för 

framtida spårtrafik, ”Klågerupsbanan-Lätt spårtrafik Malmö-Bara-Klågerup”, 2010. I utredningen 

studerades två alternativ, det ena alternativet går från Malmö längs den gamla banvallen medan 

det andra spåralternativet går längs väg 841:s nya dragning mellan Kvissle och Bara. Svedala 

kommun förordar det alternativet som går längs väg 841:s nya dragning. Utredningen visar att 

spårburen trafik behöver ett större resandeunderlag än dagens busstrafik. Bara och Klågerup 

behöver växa med ca 3000 nya bostäder runt föreslagna hållplatslägen, dvs. en utökning med 

dubbelt så många bostäder som finns idag. 

Alternativ dragning för Klågerupsbanan, lätt spårtrafik Malmö-Bara-Klågerup, Trivector 2010 

Riksintressen och förordningar 

Riksintresse för kulturmiljövården 

Östra delen av planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, M:K 116, Görslöv-Bara-Torup- 

Hyby enligt MB 3 kap 6§. Riksintresset utgörs av ett ”kuperat odlingslandskap med förhistorisk 

bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romelåsen kring Sege 

å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens 

förvaltning”. 

Under våren 2007 genomfördes en förstudie inför översyn av skånes riksintressen för 

kulturmiljövården på länsstyrelsens kulturmiljösektion. En rapport för tre delområden inom riksintresset 

M:K 116 Görslöv-Torup i Svedala kommun har tagits fram. Spångholmen ingår som en del av ett 

större kärnområde inom riksintresset M:K 116 Görslöv-Torup där Torups ägor ingår. Viktiga 

karaktärsdrag är: 

• odlingslandskapets ägostruktur, gränser och vägar 

• tätortens tydliga gräns mot det öppna odlingslandskapet 

• skiftesreformens öppenhet i landskapet 

Sidan 43 av 49


2012-12-06 

Rekommendationer som ges är att: 

• strukturer från skifteslandskapet såsom alléer, det raka vägnätet, plattgården och det öppna 

landskapet bör ej förvanskas 

• kopplingen mellan Värby och Spångholmen bör även fortsättningsvis vara läsbar genom att 

landskapet bibehålls öppet mellan de två enheterna 

Riksintresse naturvård, kulturvård och rörligt friluftsliv 

Riksintresse för naturvården och friluftsliv 

Hela planområdet omfattas av riksintresse för naturvård N87, Backlandskapet sydväst om 

Romeleåsen, enligt MB 3 kap 6§. Det är ett av de mest välutvecklade landskapen med 

dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över den så kallade Alnarpssänkan, en 

förkastningsdal i berggrunden, orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Förkastningsdalen uppvisar 

avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bland annat äldre istider. Kärnområdet för 

riksintresse för naturvård ligger i rika lövskogsbiotoper, ängs- och betesmarker eller sjöar. 

Östra delen av planområdet omfattas av rörligt friluftsliv, Sjö och åslandskapet kring Romeleåsen i 

Skåne enligt MB 4 kap 2§. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen, särskilt det rörliga 

friluftslivet, beaktas. Skåneleden går utmed Spångholmsvägen och sedan österut mot Torups slott. 

Naturvårdsprogram 

Hela området omfattas av Naturvårdsprogrammet för terrängformer i Skåne, Backlandskapet söder 

om Romelåsen. Det är ett av de mest utvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Den 

södra delen av området ingår i Naturvårdsprogram för naturvärde, 1g ”Område norr och väster 

Sidan 44 av 49


2012-12-06 

om Yddingesjön” med högt naturvärde (Klass 3). Det är ett delvis betat och ett delvis skogbeväxt 

fuktängsområde öster om Tjustorps tegelbruk. Området benämns Virängarna, och består av ett 

större fuktängsområde som till vissa delar planterats med al. Området innehåller en gammal lertäkt 

som vattenfyllts och hyser ett rikt fågelliv. Området har zoologiska och hydrologiska värden. 

(Naturvärdena indelas i tre klasser: Klass 1 Högsta naturvärde, Klass 2 Mycket högt naturvärde, 

Klass 3 Högt naturvärde). 

Övriga naturvärden 

Våtmarken i söder ingår i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering och utgörs av en kärrskog med 

huvudsakligen klibbal. 

Skyddade områden 

Inom planområdet finns objekt som omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap 11§ och som kräver 

dispens från Länsstyrelsen vid påverkan av dess miljö såsom Allén kring Spångholmsvägen och 

småvatten och åkerholmar i jordbruksmarken. 

Naturvårdsprogram Naturvärde, strandskydd mm 

Strandskydd 

Spångholmsbäcken är en betydelsefull biotopkorridor genom jordbrukslandskapet. Den omfattas av 

strandskyddsbestämmelser enligt MB 7 kap 13-18§§. Strandskyddet omfattar ett område av 100 

m på ömse sidor om vattendraget. 

Sidan 45 av 49


2012-12-06 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktsplan 

Planområdet är utpekat som utredningsområde för bebyggelse i Svedala ÖP 2010, antagen av Kf 

2010-06-09, där det diskuteras hotell, konferens och badanläggning samt bostäder som 

andelslägenheter eller permanentbostäder. Söder om Bara föreslås en framtida lätt spårtrafik på 

sträckan Malmö-Bara-Klågerup med hållplats vid Bara. 

Svedala Översiktsplan 2010 

Detaljplaner 

För området gäller detaljplan PGA Golfbana, B22, ”Del av Värby 61:1 m.fl., LK 2006-03-11. 

Gällande detaljplan medger golfbana samt kontor, konferensanläggning och maskinhallar 

relaterade till golfanläggningen. Del av gällande detaljplan kommer att ersättas av framtagen 

detaljplan. Genomförandetiden för gällande detaljplan gick ut 2011-03-11. 

Planprogram för planområdet 

Planprogram för ”Bara Söder” upprättat 2012-03-22, har varit utsänt för samråd 3 april – 2 maj 

2012. Detaljplanen följer planprogrammets intentioner med en badoch hotellanläggning, 

blandad bebyggelse och en ny förskola. I planprogrammet finns även ett bostadsområde 

”Sjöhusen” väster om planområdet, som inte är medtaget i detaljplan för Bara Söder. 

Sidan 46 av 49


2012-12-06 

Kulturmiljö och arkeologi 

Historik 

Tillkomsten av Spångholmen har uppkommit i samband med 1800-talets skiftesreform. Under mitten 

av 1800-talet upprättades de stora plattgårdarna Skammarp och Spångholmen Plattgård är en 

större arrendegård som inrättades genom nedläggning och sammanslagning av flera mindre 

gårdar. De bands ofta samman med det närliggande godset, i detta fall Torup, genom raka 

allékantade vägar. Spångholmen bildades genom en sammanslagning av ett femtontal mindre och 

medelstora gårdar i byn Värby. 

Den planerade utbyggnaden är belägen söder om Bara inom backlandskapet kring 

Spångholmsgården. Området ligger inom en fornlämningsrik trakt. Bara kyrka är från tidig 

medeltid, då Bara blev en socken med samlade gårdar sydväst om kyrkan. Vid enskiftet 1818 blev 

endast ett fåtal gårdar kvar. Värby by var närmsta granne med 24 gårdar. När järnvägen kom 

1818 blev Bara ett stationssamhälle med handel, tillverkning och service. Den stora utbyggnaden 

av Bara kom först mellan 1960-1975. Byn byggdes ut med villor för alla som ville flytta ut från 

storstaden. 

Ekonomiska kartan 1914 

Kulturmiljöprogram 

Östra delen av planområdet omfattas av kulturmiljöprogram kulturvärde Skåne, Skabersjö-Bara- 

Mölleberga. Området är ett utpräglat godslandskap och till stor del präglat av gårdarna Skabersjö, 

Torup, Hyby och Klågerup. Mellan Bjärshög och Klågerup utbreder sig ett kuperat 

odlingslandskap. Området var bosatt under förhistorisk tid, vilket ett flertal fornlämningar vittnar om. 

Fornlämningarnas medvetet givna höjdläge gör dem till dominerande accenter i jordbruksbygden. 

Sidan 47 av 49


2012-12-06 

De böljande markerna nordväst om Torup är ett av godset präglat odlingslandskap. 

Odlingslandskapet utgjordes av stora åkerarealer utan odlingshinder fram till 2007 då en golfbana 

anlades på den gamla huvudgårdens åkermark. Området kring Bara, Hyby och Klågerup 

åskådliggör genom de olika kulturhistoriska lämningarna en utveckling av kulturlandskapet från 

förhistorisk tid till nutid. Det nuvarande ägo- och bebyggelsemönstret är emellertid till största delen 

ett resultat av 1800-talets skiftesreformer. Området är också ett utpräglat godslandskap. Utifrån de 

skilda godsanläggningarna kan spåras en utveckling av den skånska sätesgården från medeltid till 

nutid 

Inför detaljplanläggning av golfanläggningen har en kulturmiljöutredning tagits fram av Malmö 

Kulturmiljö. Kulturmiljöutredningen syftar till att översiktligt identifiera kulturmiljövärden inom och i 

anslutning till detaljplaneområdet samt att uppmärksamma aspekter av betydelse i förhållande till 

eventuell golfanläggning i området. I utredningen beskrivs Torups gods i ett historiskt och 

arkeologiskt perspektiv, landskapets utveckling, fornlämningar samt bebyggelsen ur ett 

byggnadsantikvariskt perspektiv (Malmö Kulturmiljö, 2004). Den kulturhistoriska bedömningen 

redovisar att kopplingen mellan Spångholmen och byn Värby är av kulturhistoriskt värde samt att det 

är av största vikt att de nu bevarande byggnaderna bibehålls och inte tillåts förvanskas. 

Fornlämningar och kulturmiljöprogram kulturmiljöer 

Kulturmiljöer i Svedala 

Spångholmen är utpekad som kulturhistorisk intressant miljö i ”Gamla Svedala, kulturmiljöer i 

Svedala”. 

Sidan 48 av 49


2012-12-06 

Arkeologi 

Fornlämningar inom området för Torup och Bara härstammar från mellersta Bronsåldern (3300- 

2300 f.Kr) till medeltid (1050-1500 e.kr). 

Inom planområdet finns tre fasta fornlämningar, Bara 40:1 (boplats), Bara 55 (boplats) och Bara 

58 (boplats) samt två övriga kulturhistoriska lämningar, Bara 19:1 (stenkammargrav) och Bara 

20:1 (hög). Bara 40:1 är undersökt och utgrävd. 

Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 § 

kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. 

ADMINISTRATIVA FRÅGOR 

Detaljplanen utförs med normalt planförfarande. Genomförandetiden är satt till 5 år från det datum 

planen vunnit laga kraft. 

Medverkande 

I planarbetet har Greger Dahlström och Mikael Petterson, Fojab Arkitekter AB tagit fram illustrationer 

och sektioner i samarbete med kommunen. 

BYGG- OCH MILJÖ I SVEDALA 

Pia Transe Pedersen Jeanette Widén Gabrielsson 

stadsarkitekt planarkitekt 

Sidan 49 av 49

Planbeskrivning - Svedala kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?