Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

28 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner
Specialanalys av förortskommuner
I den allmänna debatten har begreppet förorten ofta en negativ laddning, och det har därför nästan
blivit synonymt med social utsatthet. I detta perspektiv kan det synas märkligt att förortskommunerna
i denna studie i de flesta fall är gynnade. En analys har därför gjorts där förortskommunerna studeras
speciellt och jämförs med värdena för övriga kommuner. Som påpekats tidigare tillhör många
”förorter” en storstad och är inte egna kommuner.
I tabell 16 visas hur förortskommunerna förhåller sig till övriga kommuner i Sverige. De jämförelser
som görs är antalet förortskommuner som har ett värde som är bättre än medelvärdet för övriga
kommuner och antalet som tillhör den översta kvartilen, alltså den bästa fjärdedelen. Antalet
förortskommuner är 36 stycken.
Tabellen visar att ett fåtal förortskommuner har sämre värden än medelvärdet för övriga kommuner.
Ett tiotal av förortskommunerna saknar värden som placerar dem bland den bästa fjärdedelen.
Tabell 16. Förortskommunerna jämförda med övriga kommungrupper (Definitioner se sidan 9)
Inkomst Lågin- Hög- Ohälsotal. Ohälsotal. Medel- Medel- Arbets- Arbetspar
med komst- inkomst- Män Kvinnor livslängd. livslängd. lösa. lösa.
barn tagare tagare Män Kvinnor Män Kvinnor
Medelvärde övriga
kommuner 291,3 tkr 21,2 13,2 42,8 dagar 62,9 dagar 76,2 år 81,2 år 4% 2,4%
Medelvärde
förortskommuner 342,1 tkr 16,1 30,4 32,3 dagar 48,6 dagar 77 år 82 år 2,2% 1,7%
Antal förortskommuner 35, 34, 36, 2, alltså 2 31, 32, 2 3
över medelvärdet för alla alla alla har 34 alla alla
övriga kommuner utom en utom två ett lägre tal utom 5 utom 4
Antal förortskommuner 33, 28, 35, 28 28 28 24 32 24
som tillhör den bästa alla alla alla
fjärdedelen utom tre utom åtta utom en