Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

More documents

Recommendations

Info

hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 29 Förklaringar till skillnader i ohälsotal och medellivslängd Analysansatsen i rapporten är ekologisk, det vill säga vi har bara uppgift om vilket ohälsotal eller medellivslängd som finns i en viss kommun och till exempel vilken utbildningsnivå eller arbetslöshet som finns i samma kommun. Vi har inte individdata, det vill säga vi kan inte säga vilken utbildningsnivå en individ med ett visst ohälsotal har. Det vi kan uttala oss om är att i en viss kommungrupp finns olika faktorer samtidigt, till exempel en låg utbildningsnivå och ett högt ohälsotal. Analysen hittills har gjorts utifrån en indelning i kommungrupper. Med hjälp av regressionsanalyser kan man undersöka hur stor del av skillnaderna mellan olika grupper som kan förklaras av en viss variabel/vissa variabler. De data som tidigare använts i analyserna är inte ålderstandardiserade, däremot redovisas förekomsten av olika åldersklasser i kommungrupperna. Glesbygdskommunerna har den äldsta befolkningen, medan den yngsta finns i förortskommuner och större städer. Storstäder och förortskommuner har flest i åldersgruppen 25–54 år. Med hjälp av regressionsanalyser kan man se hur stor del av skillnaderna som kan härledas till olika ålderstruktur i kommunerna och också relatera detta till de andra faktorer som studerats. Den ”sjuklighet” som beskrivs i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering är dödligheten per 100 000 invånare under en 5-årsperiod. Eftersom dödligheten inträffar samtidigt som de andra måtten vi mäter, exempelvis ohälsotalet, finns det självklart inte något klart orsakssamband. För att säkrare kunna uttala sig om detta bör längre tidsperioder studeras. I inledningen beskrevs tidigare gjorda redovisningar av regionala skillnader i dödlighet, exempelvis i folkhälsorapporterna. Den bild som gavs är att de regionala skillnaderna är relativt stabila, vilket ger ett visst stöd för lämpligheten att göra på det beskrivna sättet. Ohälsotal, män För männen kan ungefär två tredjedelar av skillnaderna i ohälsotal förklaras av en kombination av medianåldern i kommunen, typen av kommun, vilket land invånarna i kommunen kommer ifrån, inkomstnivån i kommunen, sjuklighet/dödlighet som kan relateras till levnadsvanor och arbetskraftsituationen i kommunen. Störst betydelse har åldersnivån, inkomstnivån och att bo i en kommun med många födda i Finland eller i ett utomeuropeiskt land. Dessa förklarar ungefär en tredjedel var. Den enda faktor som ger lågt ohälsotal är inkomstnivån: ju högre inkomstnivå i en kommun, desto lägre ohälsotal. Andelen öppet arbetslösa i kommunen har också stor betydelse. Att bo i en glesbygdkommun förklarar också en del, även när man tagit hänsyn till de ovannämnda faktorerna ålder, inkomstnivå etc. Den enda sjukdiagnos som kan jämföras med de andra faktorerna i betydelse är alkoholrelaterad dödlighet, som dock har mindre inverkan än faktorerna ovan. Enbart kommungrupp förklarar 31 procent av skillnaden i ohälsotal. Lägger man till medianålder, dvs. tar hänsyn till kommunernas olika ålderssammansättning, ökar förklaringsvärdet till 40 procent. Innan man tar hänsyn till ålderssammansättning har det stor betydelse att bo i en förortskommun eller en glesbygdskommun. När man tagit hänsyn till medianåldern i kommunen minskar förortens betydelse, medan glesbygdskommunens betydelse kvarstår, även om den minskar något (från 46 till 31 procent). Ohälsotal, kvinnor Ungefär hälften av kvinnornas ohälsotal kan förklaras av en kombination av åldersfördelning, typ av kommun, i vilket land invånarna är födda samt inkomstnivå, sjuklighet och arbetskraftsituation i kommunen. De faktorer som har betydelse är medianåldern i kommunen, att bo i en glesbygdskommun eller förortskommun, att det finns många födda i Finland eller i något utomeuropeiskt land och att det finns många arbetssökande (antingen öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder).
30 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Ischemisk hjärtsjukdom är den enda sjukdom som ger tydligt utslag, vilket också andelen rökande mödrar gör. Störst inverkan har medianåldern i kommunen och att bo i en glesbygdskommun, som båda leder till ett ökat ohälsotal. Ju högre ålder i kommunen, desto högre ohälsotal. Därefter kommer inkomstnivån i kommunen och andelen födda i Finland. Även andelen födda i ett utomeuropeiskt land har stor betydelse. Vad gäller andelen arbetssökande i kommunen, både öppet arbetssökande och personer i arbetsmarknadsåtgärder, verkar denna grupps inverkan vara av olika slag. Fler öppet arbetslösa kvinnor i kommunen ger ett lägre ohälsotal, medan fler i arbetsmarknadsåtgärder ger ett högre ohälsotal. Ingen av de ingående sjukdiagnoserna ökar ohälsotalet. Enbart kommungrupp förklarar 29 procent av skillnaden i ohälsotal. Räknar man även med skillnader i ålder ökar förklaringsvärdet till 35 procent. Som även den mer omfattande modellen visar finns det för kvinnor en inverkan av att bo i en förortskommun eller en glesbygdskommun, även när man tar hänsyn till ålder. Medellivslängd, män Skillnaderna i medellivslängd hos män förklaras till 60 procent av samma faktorer som ovan. För skillnaderna i medellivslängden har ålderssammansättningen mindre betydelse än för ohälsotalet. De faktorer som förklarar mest är skadedödlighet och alkoholrelaterad dödlighet. Ischemisk hjärtsjukdom och dödlighet i lungcancer har också stor inverkan på skillnader i medellivslängd. Att bo i en glesbygdskommun har också en egen inverkan på medellivslängden. Inverkan av dessa faktorer är negativ, de minskar alltså medellivslängden. Att det finns många i kommunen som är födda i Finland eller i ett utomeuropeiskt land har också betydelse för medellivslängden, men mindre än för ohälsotalet. Av de faktorer som har med arbetskraften att göra är det andelen förtidspensionerade som har en egen negativ betydelse. Ju fler förtidspensionerade det finns i kommunen desto lägre är medellivslängden i kommunen. Inkomstnivån i kommunen har relativt liten betydelse för männens medellivslängd. Enbart kommungrupp förklarar 24 procent av skillnaden i medellivslängd. Medellivslängd, kvinnor Kvinnornas medellivslängd förklaras till 53 procent av de studerade faktorerna. Störst inverkan har den ekonomiska nivån i kommunen, mätt i barnfamiljers disponibla inkomst. Därefter kommer andelen förtidspensionerade kvinnor i kommunen, som har ett negativt samband: ju fler förtidspensionerade desto lägre medellivslängd. Även andelen aborter som görs i kommunen har ett negativt samband på kvinnors medellivslängd. I kommuner med en hög andel som kommer från Östeuropa ökar medellivslängden, medan den minskar med andelen födda i ett utomeuropeiskt land. Andelen som är född i Finland verkar inte ha något samband med kvinnors medellivslängd. I kommuner med en hög andel i arbetsmarknadsåtgärder är medellivslängden lägre. Av de olika sjukdiagnoserna har andelen som dör i skador störst inverkan. Att bo i en glesbygdskommun har större inverkan på medellivslängden än dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer eller ischemisk hjärtsjukdom. Enbart kommungrupp förklarar 21 procent, ökningen när man tar hänsyn även till åldern i kommunen är bara två procentenheter.
Page 1 and 2: kommunala basfakta för folkhälsop
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2003:
Page 5 and 6: 4 hälsan och dess bestämningsfakt
Page 11 and 12: 10 hälsan och dess bestämningsfak
Page 29: 28 hälsan och dess bestämningsfak
Page 37: Kommunala basfakta för folkhälsop

Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?