Registrering av suicidförsök, 297 kB - Statens folkhälsoinstitut

5. Diskussion
registrering av suicidförsök 25
Denna studie har främst syftat till att utveckla och testa en metod för registrering och
kartläggning av suicidförsök inom såväl öppen- som slutenvård. Det långsiktiga syftet är
att med utgångspunkt från den epidemiologiska kartläggningen utarbeta mål, strategier
och metoder för ett folkhälsoprogram som syftar till att främja psykisk hälsa och att
motverka självtillfogade skador.
Västra Götaland har en lång tradition av skaderegistrering och skadeförebyggande
arbete. Arbetet har främst omfattat epidemiologiska studier av skador till följd av olyckshändelse
och metoder för befolkningsinriktad skadeintervention. Ett försök till att även
inkludera självtillfogade skador som ett komplement till den kunskapsbas som finns inom
området olycksfallsskador, har gjorts i denna studie. Det har varit en strävan att utgå ifrån
enhetliga klassifikationer. Utvecklingen har varit att mer och mer utgå ifrån internationellt
accepterade skadeklassifikationer. En sådan är den nordiska skadeklassifikationen, som
har utarbetats av NOMESCO. Den nordiska klassifikationen har varit utgångspunkt i
denna studie och har för första gången testats i Sverige. Registrering av självtillfogade
skador bör i framtiden integreras med registrering av andra skadetyper för att ytterligare
förstärka kunskapsbasen för det säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbetet.
Blankettens utformning och innehåll har visat sig fungera tillfredsställande. Däremot
kan rutinerna för insamling förbättras. Under studieperioden har rutinerna för att kartlägga
suicidförsök påverkats bland annat av omorganisationen inom psykiatrikliniken och en
stor personalomsättning i såväl sjuksköterske- som läkargruppen. Personalen har i flera
fall haft svårigheter att i det akuta somatiska läget fråga patienterna om skadehändelsen.
Av den anledningen har ifyllandet av skadeblanketten överlåtits till patientansvarig
psykiater.
Studien bygger på en frivillig medverkan av patienter. En viss underrapportering av
suicidförsök har troligen förekommit inom studieområdet under studieperioden på grund
av ämnets känsliga karaktär. Metodproblem såsom validitet och reliabilitet i samband med
studier om suicid och suicidförsök har bland annat diskuterats av Johnson et al. (22) samt
Joiner et al. (23) Conner et al. (24). Ett visst mörkertal för suicidförsök och ett partiellt
bortfall för vissa variabler kan därför förekomma. Trots olika bortfallskontroller har det
varit svårt att kvantifiera underrapporteringen i denna studie. Studien har varit begränsad
att enbart kartlägga suicidförsök. En registrering av samtliga patientbesök i studieområdet
under studieperioden hade gett bättre möjligheter för att beräkna bortfallets storlek. Enligt
intervjuer med läkarna kan även tidsbrist ha påverkat registreringen.
Av de 112 suicidförsök som registrerats har de flesta inträffat före 45 års ålder.
Förekomsten var vanligast i åldersgruppen 25-44 år följt av åldersgruppen 0-24 år och
åldersgruppen 45-64 år. Kvinnor dominerar i samtliga åldersgrupper med undantag för
den äldre åldersgruppen (65+) där män svarar för fler suicidförsök. På grund av det låga
antalet fall för vissa variabler måste resultaten tolkas med en viss försiktighet.