Den svenska alkoholutvecklingen, 407 kB - Statens folkhälsoinstitut

I 2003 års mönstringsundersökning har intensivkonsumtion bland mönstrande relaterats till föräldrarnas
utbildningsbakgrund. Det visar sig att ju högre utbildning de mönstrandes föräldrar har desto
mindre andel svarar att de intensivkonsumerar 26 en gång i veckan eller oftare. I gruppen där båda föräldrarna
hade enbart grundskoleutbildning uppgav 9,4 procent att de intensivkonsumerar minst en
gång i veckan, medan 7 procent av mönstrande med två föräldrar som har högskole-/universitetsutbildning
uppgav detta. Skillnader i alkoholvanor för personer med utländsk härkomst framkom i
2001 års mönstringsundersökning då intensivkonsumtion analyserades. Intensivkonsumtion någon
gång i veckan visade sig vara hälften så vanligt bland utlandsfödda jämfört med övriga mönstrande.
Samma mönster återfinns bland övriga ungdomar (16–24 år) där man i ungdomsundersökningen kan
konstatera att de som är svenskfödda intensivkonsumerar oftare än icke svenskfödda. I gruppen
svenskfödda rapporterade 28 procent intensivkonsumtion 2–3 gånger i månaden eller oftare medan
15 procent av utlandsfödda uppgav motsvarande frekvens.
I Skolundersökningen kan regionala skillnader gällande intensivkonsum noteras. En sammanvägning
av svar från 2001, 2002 och 2003 års skolundersökningar visar att pojkar i norra Sverige har lägst
andel individer som intensivkonsumerar alkohol någon gång per månad eller oftare med 19 procent.
Störst andel pojkar som intensivkonsumerar på detta sätt har Skåne län och Södra Sverige 27 där 32
procent av pojkarna intensivkonsumerar med denna frekvens. Skåne län och Södra Sverige uppvisade
även högst procentandel för motsvarande frekvens av intensivkonsumtion bland flickor, dvs. 27
procent. Lägst andel flickor som intensivkonsumerade på detta sätt hade dock Stockholms län där
endast 20 procent av flickorna intensivkonsumerade alkohol någon gång per månad eller oftare, följt
av norra Sverige där motsvarande andel var 22 procent av flickorna.
Debutålder för berusning och konsumtionsetablering
den svenska alkoholutvecklingen 25
Den ålder som dominerade för berusningsdebut under referensperioden och även efterföljande fyra
år var för både pojkar och flickor 14 år. Andelen som aldrig varit berusade uppmättes för pojkar och
flickor till 36–37 procent år 1998 och till 34–35 procent år 2000. En ändrad frågekonstruktion har
använts sedan år 2000 så jämförbarheten mellan referensperioden och efterföljande år kan vara
vansklig. Andelen elever som aldrig varit berusad tycks dock ha ökat mellan 2000 och 2004, för pojkar
från 32 till 44 procent och för flickor från 33 till 42 procent.
Det finns tecken som tyder på att konsumtionsetableringen antingen skjuts upp eller uteblir. Denna
utveckling ses främst från år 2000 och framåt. För att bli betraktad som alkoholkonsument räcker det
att eleven ”en gång om året eller mer sällan” dricker antingen ett glas öl (ej lättöl) eller 2 cl sprit eller
vin. År 1998 var 74 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna alkoholkonsumenter enligt redovisad
definition. År 2000 var siffran 77 procent för pojkar och 79 procent för flickor och år 2004 hade
andelen sjunkit till 71 procent för pojkar och 74 procent för flickor.
26 Konsumtion av minst 6 (definierade) glas alkohol vid ett och samma tillfälle.
27 Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Hallands län.