Den svenska alkoholutvecklingen, 407 kB - Statens folkhälsoinstitut

1. Sammanfattning
den svenska alkoholutvecklingen 4
Rapporten behandlar utvecklingen på alkoholområdet under perioden 1998 t.o.m. 2003, i vissa
avseenden även 2004. Den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador genomförs
under åren 2001–2005. Det innebär att denna uppföljning täcker de första 3–4 åren av handlingsplanens
genomförande, samt en referensperiod om tre år innan, dvs. 1998–2000. Rapporten beskriver
i tur och ordning bestämningsfaktorer för alkoholkonsumtionens utveckling, konsumtionsutvecklingen,
alkoholskadeutvecklingen och utvecklingen av förebyggande insatser.
1.1 Bestämningsfaktorer
Mellan 1998 och 2000 ökade priset på sprit och vin på Systembolaget, medan priset på starköl sjönk.
Därefter har priset på samtliga dryckeskategorier sjunkit. I restaurangförsäljningen har dock en stigande
prisutveckling kunnat ses under hela den studerade perioden.
En ökande tillgänglighet till alkohol noteras framför allt efter år 2000, vilket beror på flera faktorer.
Systembolagets öppettider har utökats, framför allt från och med 1 juli 2001, då man enligt riksdagsbeslut
fick möjlighet att ha lördagsöppet i samtliga butiker. Antalet serveringstillstånd till allmänheten
ökade stadigt mellan 1998 och 2003, dock mest under referensperioden 1998 t.o.m. 2000.
Införselkvoterna för alkohol till Sverige från EU-land har utökats gradvis från och med 1 juli 2000
och ligger i dag på samma nivå som inom Europeiska unionen i övrigt. Alltmer av den alkohol som
konsumeras kommer från utlandet och data från första halvåret 2004 visar för första gången under
perioden en minskad försäljning på Systembolaget, jämfört med samma period året innan. Tillgången
på oregistrerad alkohol har ökat både vad gäller laglig resandeinförsel och smugglad alkohol.
Tillgången på hembränd sprit tycks dock ha minskat.
Regleringen av marknadsföring av alkohol stramades upp något under referensperioden genom ett förbud
att särskilt rikta sig till barn och ungdomar som infördes 1 januari 2000. Dock tvingade Marknadsdomstolens
dom i Gourmétmålet fram en ändring i alkohollagen den 15 maj 2003 som innebar att det blev
tillåtet att göra reklam för alkoholdrycker svagare än 15 volymprocent i svenska tidningar.
Ingen entydig utveckling av normer och attityder kring alkohol och alkoholpolitik under den studerade
tidsperioden kan ses. Vad man emellertid kan se är att det tycks finnas regionala skillnader där
mindre restriktiva attityder återfinns i södra Sverige än i norra Sverige.
1.2 Konsumtionen
Konsumtionen av alkohol har ökat kraftigt, framför allt efter år 2000. År 2004 beräknades den totala
konsumtionen till 10,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Konsumtionen har ökat främst
bland vuxna, medan en minskad konsumtion kan noteras bland skolungdomar, eventuellt också även
bland mönstrande. Ökningen av alkoholkonsumtionen under perioden 1998-2002 berodde, förutom
på ökad resandeinförsel de senaste två åren, framför allt på en ökad försäljning av vin och starköl på
Systembolaget. Män dricker mer än dubbelt så mycket som kvinnor och pojkar något mer än flickor.
Skillnaden mellan pojkar och flickor i självrapporterad totalkonsumtion minskade betydligt efter
referensperioden. Mest dricker personer som är under 30 år. Alkoholintaget för män domineras av
starköl och för kvinnor av vin. För pojkar och flickor i årskurs nio dominerar sprit alkoholintaget. En
ökning av antal intensivkonsumtionstillfällen, dvs. berusningsdrickande, observeras bland medelålders
och äldre och bland pojkar och flickor i år 9 under referensperioden. Mellan år 2000 och 2004 har
frekvensen av intensivkonsumtionstillfällen ökat bland unga vuxna, men minskat bland elever i år 9.
Elever i södra Sverige intensivkonsumerar oftare än elever i norra Sverige.