KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) – handläggningsråd

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(18) 

Dokument ID: 09-42635 Fastställandedatum: 2012-03-26 

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.: 2013-03-26 

Upprättare: Börje I Hallberg 

Fastställare: Berit Fredriksson 

KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) – 

handläggningsråd 

Innehåll 

1. Syfte och omfattning.......................................................................... 1 

2. Allmänt............................................................................................... 2 

2.1. Enkla råd vid KOL: .................................................................... 2 

2.2. Förekomst/allmänt..................................................................... 2 

2.3. Sjukdomen definieras med spirometri ....................................... 3 

2.4. 80% av patienterna är i stadium 1 och 2 ................................... 4 

2.5. Kommentarer kring diagnostik i primärvården........................... 4 

3. Beskrivning ........................................................................................ 5 

3.1. Anamnes ................................................................................... 5 

3.2. Status ........................................................................................ 5 

3.3. Hjärt-lungröntgen ...................................................................... 7 

3.4. Pulsoximeter ............................................................................. 7 

3.5. Exacerbation ............................................................................. 7 

3.5.1. Allmänt om exacerbation på hälsocentral.................................. 7 

3.5.2. Egenbehandling av exacerbation .............................................. 8 

3.6. Behandling på hälsocentral ....................................................... 8 

3.6.1. Obstruktiviteten ......................................................................... 8 

3.6.2. Syrgas ....................................................................................... 9 

3.6.3. Infektionen................................................................................. 9 

3.6.4. Rekommenderade preparat ...................................................... 9 

3.6.5. Perifera ödem vid exacerbation och andningssvikt ................... 9 

3.6.6. Indikation för vidaretransport till sjukhus - trots given behandling10 

3.7. Underhållsbehandling.............................................................. 10 

3.7.1. Rökavvänjning......................................................................... 10 

3.7.2. Övergripande handläggning .................................................... 10 

3.8. Tilläggsinformation .................................................................. 13 

3.8.1. Indikation för remiss till lungkliniken i Gävle ............................ 13 

3.8.2. Rekommenderat innehåll i remissen ....................................... 13 

3.8.3. Indikation för dietistremiss....................................................... 14 

3.8.4. Osteoporos.............................................................................. 14 

3.8.5. Råd om fysisk aktivitet vid KOL............................................... 14 

3.8.6. Oxygenbehandling i hemmet................................................... 15 

4. Referenser....................................................................................... 15 

Bilaga 1 Förslag till individuellt behandlingsschema KOL ........................ 16 

Bilaga 2 Utvärdering av läkemedelsbehandling vid KOL.......................... 17 

1. Syfte och omfattning 

Detta dokument utgör medicinska riktlinjer för primärvårdens läkare. 

Utskriftsdatum: 2012-03-27

Vårdprogram 2(18) 

Dokumentnamn: KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) – handläggningsråd 

Dokument ID: 09-42635 Giltigt t.o.m.: 2013-03-26 

Revisionsnr: 1 

2. Allmänt 

2.1. Enkla råd vid KOL: 

1. Enkel spirometri och pulsoximetri bör vara vardagsåtgärder i primärvården. 

2. Utan spirometri kan man inte sätta KOL-diagnos och man kan inte heller 

avgöra sjukdomens svårighetsgrad. 

3. Under 2011 har primärvården i länet gjort 3-4 gånger så många spirometrier 

som förr, främst genom att antalet minispirometrier med COPD-6 apparaten 

ökat markant. 

4. Syftet med spirometrier är främst att hitta patienter med begynnande KOL 

som skall hjälpas att sluta röka. Rökstopp är den enda åtgärd som förbättrar 

prognos och överlevnad för en patient med lindrig KOL. 

5. Gör gärna (mini)-spirometri i följande situationer: 

• Vuxna människor som söker för något av symtomen: Långdragen hosta, 

daglig slembildning, andnöd, pip eller besvärliga förkylningar. 

• 40-åringskontroll och rökare eller exrökare med mer än 10 paketår. 

• Diabeteskontroll och rökare eller exrökare med mer än 10 paketår 

6. Etablerad KOL bör betraktas som en påverkbar sjukdom: 

Läkemedelsbehandlingen ger inte förlängd överlevnad men kan signifikant 

påverka symtom, livskvalitet och försämringsfrekvens. Fysisk träning ger 

också stora effekter på symtom och livskvalitet och bör få en mer 

framträdande roll. 

2.2. Förekomst/allmänt 

• KOL är en progressiv inflammatorisk sjukdom i lungor och luftrör som 

karaktäriseras av emfysem och bronkiolit. I det enskilda fallet kan man inte 

avgöra vad som är den dominerande komponenten, varför man använder 

samlingsbegreppet KOL. 

• Kronisk bronkit innebär endast att man har slembildning dagligen, tre 

månader i rad under två års tid. Kronisk bronkit kan förekomma utan 

obstruktion och konditionspåverkan men innebär en ökad risk för infektiösa 

skov. 

• I Sverige är rökning den helt dominerande orsaken till KOL och förekomsten 

lika bland kvinnor och män. 30% av rökarna över 50 år och 50% av rökarna 

över 70 år uppfyller diagnoskraven. Alla som rökt mer än 60 paketår torde ha 

påvisbar KOL. 

• Den spirometriska definitionen på KOL är mycket vid, vilket medför att 

mellan 10-15% av befolkningen över 40 år troligen uppfyller kraven för 

diagnos. 






• Av 100 KOL-patienter har 90 haft något symtom, bara 50 har sökt sjukvård 

och 15–20 har diagnos. Det föreligger således både patient´s och doctor´s 

delay. 

2.3. Sjukdomen definieras med spirometri 

• FEV1= forcerad utandad ensekundersvolym. 

• FVC= forcerad vitalkapacitet, den volym man får ut vid en maximal 

utblåsning med kraft, kan approximeras med FEV6, forcerad utandad volym 

på sex sekunder. 

• VC= maximal utandningsvolym utan krav på forcering eller tidsbegränsning. 

Begreppet SVC, Slow VC, används i en del moderna spirometrar. 

• Obstruktivitet definieras som nedsatt kvot FEV1/VC eller FEV1/FVC 65 år 80% av förväntat 

Stadium 2: FEV1 50-80% av förväntat 

Stadium 3: FEV1 30-50% av förväntat 

Stadium 4: FEV1 < 30% av förväntat eller < 50% och närvaro av något av 

– Kronisk hypoxi med saturation < 90%, pO2 < 7,4 

– Kronisk hyperkapni med pCO2 > 6,5 

– Cirkulationspåverkan med perifera ödem eller takykardi 

– BMI < 22 

– Hypersekretion av slem med ökad infektionsbenägenhet 






2.4. 80% av patienterna är i stadium 1 och 2 

• Primärvården bör diagnostisera KOL och handlägga patienter i stadium 1-3. 

• Över 40-åriga rökare (eller exrökare med mer än 10 paketår) bör erbjudas 

spirometri, särskilt de som har symtom i form av långdragen hosta eller 

slembildning, andnöd, pip eller långdragna förkylningar. 

• Föreslår fler sköterskebaserade KOL-mottagningar på större hälsocentraler. 

Sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator bör arbeta nära dessa. 

• Alla familjeläkare i länet bör ha möjlighet att göra en minispirometri direkt 

vid patientbesöket, antingen genom att blåsa med patienten själv eller genom 

att få undersökningen utförd direkt ”som ett EKG”. 

• KOL är en påverkbar sjukdom. Rökstopp i alla stadier förlänger livet liksom 

syrgasbehandling i hemmet för patienter i stadium 4. 

• Läkemedel och fysisk aktivitet påverkar ej överlevnad men har signifikant 

effekt på symtom och livskvalitet i alla stadier. 

• KOL stadium 4 är att betrakta som en systemsjukdom med påverkan på hela 

kroppen: njurpåverkan med vätskeretention, hjärtpåverkan med högersvikt, 

cerebrala effekter med depressionstendens, undernäring m m. Patienterna kan 

handläggas i samråd med lungkliniken. 

• Vid behov av konsultation gällande spirometritolkning och klinik kan kontakt 

tas med lungjouren på Gävle sjukhus under kontorstid. 

2.5. Kommentarer kring diagnostik i primärvården 

• Kronisk (underbehandlad) astma är den viktigaste differentialdiagnosen. 

Patienterna kan mycket väl ha en spirometri förenlig med KOL med kvot < 

0,7 och tillhöra stadium 1-3 vid enstaka tillfällen men identifieras genom att 

göra steroidtest med 3 månaders bruk av hög till medelhög dos 

inhalationssteroid (minst 800 µg budesonid / 500 µg flutikason per dygn) . 

Kvoten klättrar upp över 0,7 och FEV1 blir > 15% (ibland >30%) bättre. De 

som tydligt svarat på steroidtest bör underhållsbehandlas med 

inhalationssteroid. 

• Steroidtest gjordes förr mest med 30 mg prednisolon i 2-3 veckor följt av ny 

spirometri. 

• Steroidtest är något man gör innan KOL-diagnos och naturligtvis innan 

stadieindelning. KOL bör betraktas som en arbetsdiagnos till dess att 

steroidtest är gjort. 

• Vilka skall göra steroidtest? 

Alla som inte på länge haft medelhög dos inhalationssteroid i 3-6 månader. 

Definitivt alla med atopisk anamnes, astma och rinokonjunktivit tidigare i 

livet. Yngre och folk som rökt relativt lite samt de med intermittent markant 

bronkospasm. 






• Ett reversibilitetstest vid ett tillfälle med Ventoline eller Bricanyl kan inte 

skilja astma och KOL. En kronisk astma kan vara fixerad i 

luftvägsobstruktionen och i den situationen sakna över 12%-ig förbättring. 

Upp mot 20% av typiska KOL-patienter har mer än 12%-ig reversibilitet för 

beta-2 stimulerare. 

3. Beskrivning 

3.1. Anamnes 

• Den typiske KOL-patienten är en äldre rökare som främst besväras av en 

gradvis påkommen ansträngningskorrelerad andfåddhet. Andfåddheten 

uppträder vanligen först när man rökt bort 40-50% av lungfunktionen, när 

FEV1 är kring 50-60% av förväntat. 

• Försök gradera andnöden med att ange gångsträcka på plan mark och hur 

många trappor upp patienten klarar. 

• Jämför sedan konditionen med uppmätt lungfunktion och se om det stämmer 

med enbart KOL som orsak. Att ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt 

förekommer samtidigt är vanligt. Vanligare torde dock vara att 

”hjärtsviktspatienten” har en oupptäckt KOL. 

• ”Långdragna förkylningar” med hosta , slem och pip kan dock både stå för 

KOL eller astma. 

• Försämringsperioder-exacerbationer-ses vid KOL främst vid 

luftvägsinfektioner och i svårare fall, stadium 4, vid högersvikt och ökande 

vätskeretention. 

• Den första tydliga exacerbationen kommer ofta vid 50-60%-ig lungfunktion. 

• Den typiske äldre astmatikern är en ickerökare med anamnes på 

rinokonjunktivit och astma sedan förr. Besvären är intermittenta och uppträder 

vid virusinfektioner eller exposition för retande ämnen. Däremellan har man 

en mer normal funktionsnivå, ofta kan de dansa folkdans, cykla och röra sig 

mer än KOL-patienten vid likvärdig spirometri i stadium 2. 

• Med en enkel beskrivning av rökvanor, typ av andfåddhet och framförallt 

gångsträcka när patienten är som bäst kan man i de flesta fall avgöra om en 

patient lider av astma eller symtomatisk KOL. 

• Den spirometriska KOL- definitionen är dock numer så vid att kring hälften av 

de som uppfyller diagnoskraven är närmast symtomfria. 

• Ange rökvanor i packår med början och slut. 

3.2. Status 

• Vid KOL har man oftast nedsatt andningsljud och ringa till måttligt med 

ronki. Spridda inspiratoriska rassel som växlar lokalisation efter hoststötar. 

Avmagring och tunnformad thorax förekommer vid emfysem. 






• De typiska KOL-fynden har hög specificitet men låg sensitivitet, dvs. KOL 

kan mycket väl föreligga utan statusfynden. 

• PEF ger betydligt mindre information än enkel dynamisk spirometri och bör 

inte användas i KOL-utredning annat än om man helt saknar möjlighet till 

spirometri. 

• Enkel dynamisk spirometri ger en mycket god uppfattning om 

lungfunktionen, man får dock ingen uppgift om den volym som är kvar i 

lungan efter en maximal utandning, residualvolymen, och kan därmed ej 

bestämma total lungkapacitet, TLC. Restriktivitet definieras som nedsatt TLC. 

• Fullständig spirometri på fysiologiskt lab ger ytterligare upplysning om grad 

av emfysem: reducerad diffusionskapacitet, stor TLC, residualvolym 

överstigande 50% av TLC i kombination med frånvaro av reversibilitet talar 

för betydande emfysemutveckling. En diffusionskapacitet som ligger betydligt 

lägre än förväntat i förhållande till lungfunktionsvariablerna kan tala för 

samexistens av hjärt-kärl sjukdom. 

• Dynamisk spirometri kan gradera sjukdomen och ge uppfattning om när 

hypoxi är rimlig: 

Vid ”ren” KOL och : 

• FEV1 50-60% av normalt: folk börjar vanligen söka för effortdyspné. 

• FEV1 35-50% av normalt: hypoxi (saturation





3.3. Hjärt-lungröntgen 

• Görs alltid initialt för att utesluta ”annat” som tumörer i första hand. 

• Kan avslöja hyperinflation med avplanade diafragmavalv, förtjockade 

bronkväggar och sparsam kärlteckning tydande på KOL. 

• Som diagnostiskt verktyg kan dock lungröntgen inte alls ersätta spirometri och 

vissa röntgenfynd som anses tala för KOL måste tolkas med stor försiktighet. 

• Parenkymet i lungan kan ha så rubbad arkitektur att pneumoni och 

vänstersvikt ger likartad bild vid hjärt-lungröntgen. 

3.4. Pulsoximeter 

• Är ett utmärkt hjälpmedel som borde finnas i flera exemplar på alla 

hälsocentraler. 

• Man kan med denna avgöra vilka som är inläggningsfall vid exacerbation 

(trots given behandling saturation under 90% vid luftandning) och vilka som 

är kandidater för syrgasbehandling i hemmet (saturation under 90% på 

luftandning trots optimal behandling i besvärsfritt skede, rökfri sedan tre 

månader). 

• Folk i habitualtillstånd kan remitteras till sjukhus för att ta en blodgas (inför 

ställningstagande till remittering till lungklinik med fråga syrgasbehandling i 

hemmet) 

3.5. Exacerbation 

3.5.1. Allmänt om exacerbation på hälsocentral 

• Ett skov i sjukdomen, en så kallad exacerbation orsakas i 2/3 av en 

luftvägsinfektion, hälften av dessa är bakteriella. 

• Vid KOL stadium 4 med hypoxi och koldioxidretention kan försämring 

orsakas av vätskeretention/högersidig hjärtsvikt med ökande bensvullnad . 

• Med enkla frågor om feber, upphostningar, andnöd och bensvullnad kan man 

vanligen fastställa orsaken. 

• CRP över 100 antyder pneumoni. Normalt CRP utesluter inte bakteriell 

bronkit och antibiotikabehov. Patienter med avancerad KOL kan ha lätt 

förhöjt CRP utan tecken på exacerbation. 

• Långvarig hypoxi och samexistens av ischemisk hjärtsjukdom kan också leda 

till utveckling av vänstersvikt. Rassel orsakade av vänstersvikt kan vara 

svårbedömda vid KOL. 

• Vid försämringarna ses samtidigt en ökad bronkobstruktivitet. 






Svår exacerbation identifieras av 

• Allmänpåverkan 

• Vilodyspné 

• Andningsfrekvens >25 

• SATURATION < 90 %. 

• När det gäller patienter med etablerad kronisk andningssvikt får man jämföra 

med deras habituella syrsättningsnivå för att göra en adekvat bedömning. 

• Saturation under 90 % hos patient med lungfunktion över 50 % föreligger 

vanligen inte utan en bakomliggande tydlig orsak som stor pneumoni/atelektas 

eller lungemboli. 

3.5.2. Egenbehandling av exacerbation 

• Öka eget bronkvidgande läkemedel som kortverkande beta-2 agonister eller 

ipratropium till 6-8 gånger dagligen. 

• Starta peroral steroidkur efter läkarkonsultation. 

• Till utvalda patienter: starta antibiotikabehandling efter läkarkonsultation om 

kriterierna nedan uppfylls. 

• Vid bristande effekt ge behandling enligt nedan på vårdinrättning 

• Skriftlig information till patienten enligt bilaga 1 

3.6. Behandling på hälsocentral 

3.6.1. Obstruktiviteten 

• Behandlas effektivast med inhalation i nebulisator av salbutamol 5 mg och 

ipratropium 0,25- 0.5 mg. Upprepas efter 30-45 minuter vid behov. 

• Om patienten initialt inte orkar inhalera kan man ge en injektion subkutant 

med terbutalin (Bricanyl) 0.25-0.5 mg. Upprepa vid behov om patienten inte 

kommer igång med inhalation. 

• Vissa patienter blir förbättrade på injektion teofyllin (5-6 mg/kg om man inte 

har tabletter) trots detta preparats svaga akuta bronkdilaterande effekt. Kan 

användas i enstaka fall som inte svarar på inhalation, efter att subkutant 

Bricanyl givits. 

• Peroral steroid: initialt 30 mg prednisolon eller 5 mg betametason. 

• Ge sedan en kur med prednisolon 30 mg i 5-10 dagar eller betametason 3 mg i 

5 -10 dagar. Vid längre kurer än 10 dagar bör gradvis nedtrappning tillämpas. 






3.6.2. Syrgas 

• Om patienten har saturation < 90 % på luftandning ges syrgas 1-2 liter/minut 

på näsgrimma. 

• Syrgas bör till en KOL- patient betraktas som ett läkemedel och bör ordineras 

skriftligt där flöde (i l/min) och administrationssätt (vanligen näsgrimma) 

anges. 

• Målet är saturation strax över 90 %. 

• Uppsikt på andningsmönster och medvetandenivå. 

• Om man har möjlighet att analysera blodgas bör detta göras senast en timme 

efter insatt oxygen. 

3.6.3. Infektionen 

• Antibiotika minskar symtom och förkortar exacerbationen hos den 

tredjedel som har bakteriell infektion. 

Indikationen för antibiotika är att man har minst två av: 

• Ökad andnöd 

• Ökad sputummängd 

• Ökad sputumpurulens (färgat, tjockt) 

• Vanligaste bakterier är Hemofilus Influenzae (HI) (50 %), pneumokocker (25 

%) och Moraxella Catharralis (





3.6.6. Indikation för vidaretransport till sjukhus - trots given 

behandling 

• Saturation < 90 % på luftandning 

• För patienter med kronisk andningssvikt jämföres med deras habituella nivå 

• Allmänpåverkan 

Efter insatt exacerbationsbehandling 

• Följ gärna upp patienten inom 1-2 veckor, (telefonkontakt kan vid enklare fall 

vara tillräckligt) via familjeläkare eller KOL-sköterska. 

3.7. Underhållsbehandling 

3.7.1. Rökavvänjning 

• Nivå 1: Kort läkarsamtal om 2-3 minuter om beroendet och motivation. 

• Ger 3-5% fler rökfria efter ett år jämfört med inget samtal. 

• Nivå 2: Utvidgat samtal inklusive rådgivning och förskrivning av läkemedel 

vid behov. Ger 10-20% fler rökfria efter ett år. 

• Nivå 3: Professionell rådgivning med beteendemodifierande innehåll, helst 

från mer än en utbildad behandlare (familjeläkare + rökavvänjare), 4-8 

förstärkningsträffar och läkemedel. Ger 30-40% fler rökfria efter ett år. 

• Varje rökande KOL-patient oavsett stadium bör erbjudas rökavvänjning på 

nivå 3. 

• Sluta-röka-linjen 020-840000 uppvisar resultat som närmar sig nivå 3. 

• Bör vid KOL kompletteras med ytterligare stöd enligt ovan. 

3.7.2. Övergripande handläggning 

3.7.2.1. Stadium 1 

Stadigvarande: Kvoten FEV1/FVC





3.7.2.2. Stadium 2 

Stadigvarande: Kvoten FEV1/FVC





• Utred och behandla osteoporos. 

• Läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverkets rekommendationer: 

• Prova kortverkande beta-2 stimulerare eller ipratropium vid behov. 

• Prova regelbunden behandling med tiotropium, som alternativ eller tillägg 

kan långverkande beta-2 stimulerare prövas 

• Ipratropium vid behov ges ej om man står på tiotropium 

• Vid förekomst av upprepade exacerbationer: 

• Kombinationsbehandling med inhalationssteroid (budesonid 800-1600 

ug/dygn, flutikason 500-1000 ug/dygn) och långverkande beta-2 

stimulerare i syfte att reducera antalet exacerbationer. 

• Överväg multidisciplinär rehabilitering. 

• Utfärda gärna en individuell behandlingsplan enligt bilaga 1 

• Utvärdera gärna läkemedelsändringar enligt bilaga 2 

3.7.2.4. Stadium 4 

Stadigvarande kvot FEV1/FVC < 0,7, över 65 år 6,5 

• Cirkulationspåverkan med perifera ödem eller takykardi 

• BMI < 22 

• Hypersekretion av slem med ökad infektionsbenägenhet 

• Patienter i stadium 4 utan hypoxi kan remitteras till lungkliniken i 

• Gävle. 

• Patienter i stadium 4 med hypoxi, saturation i vila < 90% när man är i 

besvärsfritt skede skall remitteras till lungkliniken i Gävle. 

• Rökanamnes och rökstoppsintervention på nivå 3. 

• Information om spirometriresultat. 

• Influensavaccinering årligen och pneumokockvaccination med 23-valent 

vaccin, revaccination en gång efter 5 år. 

• Lungröntgen 

• Uppföljning med spirometri, pulsoximetri, artärgaser om så är möjligt, 

BMI/nutritionsvärdering och läkemedelsutvärdering vid läkarbesök eller 

KOL-mottagning. 

• Stimulera till fysisk aktivitet med initial hjälp av sjukgymnast. 






• Stimulera till fullvärdig kost, indikation för dietistremiss se nedan. 

• Utred och behandla osteoporos. 

• Utfärda gärna en individuell behandlingsplan, se förslag nedan. 

• Följ gärna läkemedelsändringar enligt förslag nedan. 

• Läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverkets rekommendationer: 

• Prova kortverkande beta-2 stimulerare eller ipratropium vid behov. 

• Prova regelbunden behandling med tiotropium, som alternativ eller tillägg 

kan långverkande beta-2 stimulerare prövas 

• Ipratropium vid behov ges ej om man står på tiotropium 

• Vid förekomst av upprepade exacerbationer: kombinationsbehandling med 

inhalationssteroid (budesonid 800-1600 ug/dygn, flutikason 500-1000 

ug/dygn) och långverkande beta-2 stimulerare i syfte att reducera antalet 

exacerbationer. 

Överväg multidisciplinär rehabilitering (remiss till KOL-team i Gävle) 

Består oftast av: 

• KOL-sköterska 

• Sjukgymnast 

• Arbetsterapeut 

• Kurator/psykolog 

• Dietist 

• Läkare 

3.8. Tilläggsinformation 

3.8.1. Indikation för remiss till lungkliniken i Gävle 

• Stadium 4 med saturation under 90% i vila i besvärsfritt skede skall 

remitteras. 

• Stadium 4 utan hypoxi i besvärsfritt skede kan remitteras. 

• Patient under 45 år med sparsam rökning, även i högre stadier. 

• Oklar diagnos, diskrepans mellan lungfunktion, syrsättning och klinik. 

• Behov av multidisciplinär rehabilitering. 

• Misstanke på yrkesmässig exposition. 

• Ställningstagande till nebuliseringsbehandling i hemmet. 

3.8.2. Rekommenderat innehåll i remissen 

• Frågeställning 

• Rökanamnes helst i paketår 

• Yrke, sysselsättning 






• Kortfattad klinisk utveckling, helst konditionsbeskrivning 

• Spirometrisvar 

• Saturation 

• Röntgensvar 

• Aktuella mediciner 

3.8.3. Indikation för dietistremiss 

7. Hur har viktutvecklingen varit sista två månaderna? 

Uppgång (0p) Oförändrad (0p) Nedgång (1p) 

8. Aptit senaste två månaderna? 

Ökad eller oförändrad (0p) Minskad (1p) 

9. BMI 

>20 (0p) 18-20 (1p) 30 minuter per dag fem dagar i veckan. 

• Konditions-, rörlighets- och styrketräning bör ingå. 

• Intervallträning kan vara att föredra. 

• Gång, cykling och gymnastik rekommenderas. 

• Använd gärna sluten läppandning i samband med träningen. 

• Ordinera gärna via FaR. 

• Patienter som sjunker i saturation under 90% vid träning kan ges syrgas 1-2 

l/min så att saturationen blir strax över 90%. 

• Träning bör ej ske vid exacerbation. 

• Ingen effekt på överlevnad men goda effekter på livskvalitet och symtom. 






3.8.6. Oxygenbehandling i hemmet 

• Behandlingen ges numera via oxygenkoncentratorer. 

• Yngre aktiva patienter kan erhålla flytande syrgas. 

• Syrgasen ges kontinuerligt via plastslang och näsgrimma och behandlingstid 

är 24 timmar per dygn (minst 16 timmar per dygn). 

• Intermittent ”syrgas vid behov” förekommer inte. 

• Överlevnaden fördubblas. 

• Förlängd överlevnad är visad vid KOL (med PO2 < 7.4) men däremot 

exempelvis ej vid lungfibros. 

• Själva andfåddheten påverkas vanligen inte. 

Indikation: 

• pO2 under 7.4 på luftandning (saturation cirka 90%) trots optimal behandling 

i stabilt skede. 

• Vid pO2 7.4-8.0 kan indikation föreligga vid samtidig koldioxidretention, 

högersvikt eller polycytemi med EVF > 54%. 

• Hypoxi enbart vid exacerbationer är ej indikation för behandling. 

• Patienten måste vara kapabel att handha utrustningen och ha varit rökfri i tre 

månader, inte i första hand för brandrisk utan för att rökningen motverkar 

behandlingens syfte, att förlänga överlevnaden. 

• Levande eld får inte förekomma i bostaden. 

4. Referenser 

Nationellt vårdprogram för KOL - Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom 

http://www.slmf.se/kol/ 

Läkemedelsverket – läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom 

(KOL) 

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings-- 

rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/KOL/ 

Global Strategy for Diagnosis, Management, and Prevention of COPD 

http://www.goldcopd.com/ 






Bilaga 1 Förslag till individuellt behandlingsschema 

KOL 

Namn 

Personnummer 

Lungfunktion när jag är som bäst 

Syrsättning när jag är som bäst 

Vid försämring- exacerbation 

• Vid ökande andnöd, tjocka färgade upphostningar i större mängd än 

vanligt: 

• Starta kur med _____________________________________________ 

• Vid ökande andnöd och pip i bröstet: 

• Tag __________________________________ 6-8 gånger dagligen 

• Starta kur med ______________________________________________ 

• Kontakta __________________________________________________ 






Bilaga 2 Utvärdering av läkemedelsbehandling vid 

KOL 

• Namn 

• Personnummer 

• Lungfunktion 

• Har under _______ veckor prövat läkemedlet 

______________________________ 

• Spirometri före: FEV1 ____________ FVC 

___________________ 

• Spirometri efter: FEV1 ____________ FVC 

_____________________ 

• SYMTOMUTVÄRDERING 

Klarar du 

ansträngning 

Andfåddhet 

BÄTTRE OFÖRÄNDRAT SÄMRE 

Sover 

Hosta 

Slem 

Pip i bröstet 

Allmänt 

Vill du fortsätta med medicinen? Ja Nej

KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) – handläggningsråd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?